Som det är nu har vi en pseudovetenskap i vilken hypoteser behandlas som fakta eftersom de är för svåra eller dyra att utvärdera, och det finns så många hypoteser att det som journalister gillar att kalla ”ledande experter” motsäger varandra dagligen.* Så skriver Gary Taubes i en vass krönika om nutritionsvetenskapen som publicerades i helgen i New York Times: Why Nutrition Is So Confusing – NYTimes.com.
Gary Taubes är en amerikansk vetenskapsjournalist och han har bland annat skrivit boken Good Calories Bad Calories, en viktig inspirationskälla till Ett sötare blod. Good Calories Bad Calories är en av de bästa journalistiska granskningar jag någonsin har läst. Otroligt grundlig. I krönikan i New York Times tar Taube upp ett allvarligt problem inom nutritionsvetenskapen: att forskare tolkar korrelationer och kopplingar som orsakssamband. Varningarna om mättat fett är exempelvis grundade på en korrelation som forskaren Ancel Keys hittade mellan mättat fett och hjärtsjukdom i Seven Countries Study. Ingen har någonsin belagt att den korrelationen var ett orsakssamband. Ändå fortsätter myndigheter världen över att varna oss från att äta fett. Och vi blir bara ännu tjockare. Gary Taubes skriver: Det är oacceptabelt. Läs krönikan. Den är viktig.
*Citat på originalspråk: ”As it is, we have a field of sort-of-science in which hypotheses are treated as facts because they’re too hard or expensive to test, and there are so many hypotheses that what journalists like to call “leading authorities” disagree with one another daily.”
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade, Tankar kring fettdebatten. Stötta mitt arbete via Patreon.
Anders ∙ 10 februari, 2014 kl. 18:49
Jag undrar om man i framtiden kommer se detta ur ett evolutionärt perspektiv; de (smarta?) som såg igenom myndigheternas kostråd levde längre och lyckligare och fick troligen även bättre avkommor, typ lite på temat ”starkast överlever” fast istället ”smartast överlever”. Jag vet, det är lite tabu att tänka så, men kanske intressant ändå?
≪ | ≫ |
Mårten Thurén ∙ 11 februari, 2014 kl. 11:53
Bättre avkommor? Ur ett evolutionärt perspektiv är det bara hur väl en gen (eller en individ) fortplantar sig som spelar roll. Den äldre generationens enda bidrag till denna förmåga är att skydda sina barn och barnbarn tills de i sin tur kan fortplanta sig, och med tanke på hur det ser ut med dagens relation mellan generationerna så finns det helt enkelt ingen fördel med att leva längre än till ~45.
Faktorer som verkar bidra till mer fortplantning är snarare dålig impulskontroll, bristande karriärsambitioner och religiositet 😉
≪ | ≫ |
asaws ∙ 11 februari, 2014 kl. 09:37
Tänker på den Amerikanska undersökningen som kom fram till att man blev kriminell om man åt tomater. Bakgrund: kostundersökning visade att personer i fängelser åt mer tomater än andra. Men det berodde ju på vad som serverades dem! Samband är inte samma sak som orsak.
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 11 februari, 2014 kl. 18:18
Det jag här fann mest intressant var:
”They do experiments on humans — the species of interest — for days or
weeks or even a year or two and then assume that the results apply to
decades.”
Jga tror att detta är vad som händer vid godkännande av livsmedelstillsatser. Både glutamat och aspartam godkändes av FDA efter sådana ”experiment”. Men båda dessa fungerar med anrikning. Nedbrytningsprodukter tar sig igenom blodhjärnbarriären och ansamlas – efter lång tid kommer effekter på nervsystemet, som några korttidsstudier aldrig kan påvisa.
Jag rekommenderar Russells Blaylocks båda böcker om detta.,
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 12 februari, 2014 kl. 16:40
Jag håller nästan alltid med dig angående det som gäller kosten och äter själv lågkolhydratkost med mycket fett sedan två år tillbaka och har hyfsad koll på näringsläran…men…när det gäller aspartam delar jag inte din skepsis. Det har testats sedan 1965 i många studier och blev godkänt av FDA så sent som 1980. Ingen enda studie har visat på några skadliga effekter på människor. De enda ”nedbrytningsprodukter” som blir resultatet av metabolisering av aspartam är de två aminosyrorna fenylanalin, asparaginsyra (ingår i aspartam) plus lite metanol. Inget av det lagras i kroppen. Aminosyrorna är helt naturliga och ingår i vanliga proteiner vi får i oss genom olika livsmedel. Mängden metanol som bildas efter att du druckit en burk aspartamsötad läsk är flera gånger mindre än efter ett glas tomatjuice. Gary Taubes kompanjon och VD för NuSI, Peter Attia, har granskat forskningsläget angående detta och skrivit om det på sin blogg: http://eatingacademy.com/nutrition/what-are-the-side-effects-of-aspartame-stevia-and-other-sugar-substitutes
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 14 februari, 2014 kl. 09:57
http://www.earthways.co.uk/aspartame.html
http://www.defeatdiabetes.org/Articles/aspart020100.htm
http://www.dorway.com/betty/diabetes.html
Cancer
http://www.cancer.gov/cancertopics/factsheet/Risk/aspartame
Synproblem:
http://www.321recipes.com/vision_damage2.html
http://www.naturodoc.com/library/nutrition/aspartame.htm
http://www.dorway.com/betty/eye.txt
Leverskador
http://www.wnho.net/aspartame_and_liver_damage.htm
http://www.ehow.com/way_5627246_aspartame-affect-liver-function_.html
http://www.healingdaily.com/detoxification-diet/aspartame.htm
Personlighetsförändring, depression, självmord
http://www.aspartame.ca/page_a17.pdf
http://www.uklupus.co.uk/aspart.html
http://www.omplace.com/articles/Aspartame.html
http://findarticles.com/p/articles/mi_m1200/is_v129 /ai_4211090/
Hjärnskador
http://www.earthways.co.uk/aspartame.html
Ledsmärtor och krampeffekter
http://www.dorway.com/betty/jointpan.txt
http://www.naturalnews.com/008952.html
http://www.aboutaspartame.com/abstracts/Aspartame_and_convulsions.asp
http://www.litalee.com/documents/Seizures%20-%20Convulsions.doc
Andningsproblem
http://100777.com/node/292
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC387446/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15061638
http://www.wnho.net/aspartame_and_arrhythmias.htm
Minnesförlust
http://ezinearticles.com/?Does-Aspartame-Cause-Memory-Loss?&id=4577871
http://www.articlesnatch.com/Article/Can-Memory-Loss-Be-Linked-To-Aspartame/163570
http://findarticles.com/p/articles/mi_m0815/is_n106_v13/ai_6454403/
Svindel och balansproblem
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1443079
Beteendestörningar hos barn
http://www.rense.com/general49/susu.htm
Multipel skleros
http://www.dorway.com/betty/ms-ad.txt
http://www.rense.com/general53/ms.htm
Reumatism
http://www.arthritis-treatment-and-relief.com/aspartame-and-arthritis-pain.html
Piloter vid amerikanska
flygvapnet är förbjudna att dricka aspartamsötad läsk http://www.rense.com/health/aspertame.htm
http://www.aspartamesafety.com/Article4.htm
http://www.gene.ch/gentech/1998/Jan-Feb/msg00113.html
http://www.aspartamesafety.com/Article8.htm
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 14 februari, 2014 kl. 14:22
Tyvärr kan jag bara se ditt svar som ett icke-svar utan något som helst resonemang från din sida som stödjer raden av okommenterade studier/påståenden. Du får väl tro vad du vill men ingen av de påstådda hälsoskadliga effekterna har kunnat påvisas hos människor efter ”normala” doser.
Det jag skrev om innehållet och nedbrytningsprodukterna stämmer rent biokemiskt och de ingående ämnena är helt naturliga och lagras inte i kroppen. Halterna av ämnena är dessutom extremt små, så då skulle det vara mer skadligt att äta vanliga livsmedel och dricka tomatjuice, vilket ännu ingen kunnat påvisa.
Ditt ”svar” kan jag tyvärr inte ta på allvar utan du får på något sammanhängande sätt försöka belägga de påståenden du via dina ”referenser” kommer med. Tyvärr är det den här typen av alarmism utan vetenskapligt stöd som skadar kostdebatten och vår kritik mot kolesterol- och mättat fett-myten.
Bemöt gärna det Peter Attia skriver.
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 15 februari, 2014 kl. 13:56
ST1968, jag finner att aspartamkrönikan från 2007 faktiskt finns arkiverad hos Annika Dahlqvist. Här kan du läsa den:
http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/aspartamets_historia
Väldigt beklämmande. Mot slutet finns en rad hänvisningar, varav jag citerat åtskilliga härovan. Där finns också en kommentar rörande ränkspelet vid godkännande av tillsatser, Den tar vi här också:
”Aspartamfrågan är ett extra flagrant exempel på ett vanligt mönster för godkännande av livsmedelstillsatser.
1. Först meddelar amerikanska livsmedelsverket FDA godkännande efter påtryckning av lobbyister och
industriköpta politiker. Hos FDA är man hänvisad till trovärdigheten i sökandenas dokumentation, eftersom man har varken pengar eller tid att göra egna undersökningar.
2. Sedan tar WHO fasta på FDA:s godkännande och sprider internationella rekommendationer.
3. Dessa följs av diverse medlemsländer – det blir en s.k. kaskadeffekt med informationsspridning utan
hänsyn till eventuell saklig grundval.
4. Varpå man kan hänvisa till att några risker naturligtvis inte kan föreligga, eftersom så många länder givit godkännande.
Cirkulariteten i detta bör vara smärtsam för var och en som tänker lite på egen hand – att det skulle ”falla på sin egen orimlighet”, som någon påpekade härovan, avslöjar en naiv och ofruktsam inställning till en kritisk samhällsfråga.”
Slut. Nu tänker jag inte bråka mer om detta. Men läs Blaylocks båda böcker om excitotoxins innan du hör av dig igen.
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 16 februari, 2014 kl. 15:48
Piltson, ok vi får väl inse att vi inte kan övertyga varandra 😉 Jag tar risken och fortsätter att hålla mig strikt till den vetenskapliga metoden, precis som när det gäller kolesterolmyten och fettskräcken.
För andra som vill läsa något hyfsat lättläst angående forskningsläget för aspartam, se här: http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/E-nummernyckeln—godkanda-tillsatser/Sotningsmedlet-aspartam/
Tack för mig 🙂
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 14 februari, 2014 kl. 21:17
Här länken till Mark Golds redovisning av hälsoskador av aspartam.
http://www.holisticmed.com/aspartame/scf2002-response.htm
Vittnesbörden om dess skadlighet är öronbedövande, och varje gång mothugg har hörts av har det visat sig komma från folk med anknytning till tillverkarna. Hederlig gedigen vetenskap till dess förmån finns inte.
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 15 februari, 2014 kl. 14:49
Hederlig gedigen vetenskap ”till förmån” för aspartam (eller något annat i universum) kan man aldrig få, då den vetenskapliga metoden endast ger utrymme för att påvisa saker/förhållanden/skadliga effekter, ALDRIG bevisa frånvaron av något, exv frånvaron av en skadlig effekt. Man kan aldrig bevisa att något är ofarligt/frånvarande under alla omständigheter. Detta missar många att förstå. Man får helt enkelt börja med en observationsstudie, sedan en RCT i kombo med kliniska experiment, där bevisar hur de ingående aminosyrorna och nedbrytningsprodukten metanol, kortsiktigt eller långsiktigt, orsakar skador som inte beror på något annat.
Fortfarande har ingen kunnat visa något vetenskapligt stöd för någon av de påstådda konsekvenserna. Tills någon bevisar hur det går till att få två helt vanliga/naturliga aminosyror och metanol, att i de små doserna (som inte lagras i kroppen. PUNKT) det handlar om, bli skadliga för kroppen, sorterar jag och många andra detta fenomen under rubriken konspirationsteorier. Att personer påstår att det är just aspartam de blir dåliga av är inte tillräckligt stöd för att det på något sätt har bestående hälsovådliga konsekvenser. Det finns tusen och en bidragande/alternativa faktorer som kan ligga bakom de påstådda besvären, exv. lågt blodsocker, salt-/mineralbrist, andra kost-/miljörelaterade faktorer. Det skulle kunna vara så att någon enstaka människa också är överkänslig mot helt naturliga aminosyror och mikroskopiska mängder metanol (som heller inte lagras i kroppen).
Så….det saknas fortfarande hållbart vetenskapligt stöd för både kort- och långsiktiga skador. Att branschorganisationer med skumma avsikter varit del av någon/några studier gör det inte mindre nödvändigt att de som påstår motsatsen måste bevisa sina påståenden. Att en lobby av skumma företagsintressen skulle kunna hålla allvarliga hälsokonsekvenser, av ett så extrem vanligt förekommande ämne/tillsats, hemliga i nästan 50 år känns lite tveksamt…eller vad säger du?
Återigen, problemet med kostdebatten är att ryktesspridning och dålig vetenskap blir ”sanningar” då alldeles för få förstår den vetenskapliga metoden och hänfaller till konspirationsteorier. Det finns alldeles tillräckligt många försiktiga och rädda politiker och beslutsfattare som skulle kunna och vilja undersöka/starta studier om aspartam, för att det skulle gå att dölja dess påstått skadliga konsekvenser. Det finns enligt flera bedömare troligtvis ingen livsmedelstillsats som är så välstuderad, under så lång tid, som aspartam. Tack och hej! Trevlig helg! 🙂
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 16 februari, 2014 kl. 08:04
Det är ganska vanligt i idéhistorien att personer som tror sina intressen vara hotade avböjer upplysning om verkligheten. Jag berättar om en annan sådan episod på sid. 98-99.
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 14 februari, 2014 kl. 18:49
De allra flesta av de länkar jag givit härrör från skadade personer, som drabbats av lidande på grund av aspartam. De studier som FDA åberopat var korttidsstudier som inte kan visa anrikningseffekten, finansierade av industrin. Mera ”vetenskap” behövs inte USA:s flygvapen har insett detta och förbjudit piloter att dricka aspartamsötad dryck. Inom civilflyget behövdes inget förbud, piloternas fackorgan tog hand om saken. Det har gått åtta år sedan vi sysslade med detta, och jag tänker inte ta upp det igen, men om jag får din adress kan jag sända den utförliga krönika där vi redovisade hur godkännandet i USA kom till genom korruption och gunstlingsväsen. Det var en rätt obehaglig skandal.
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 11 februari, 2014 kl. 19:29
Det jag här fann mest intressant var:
”They do experiments on humans — the species of interest — for days or
weeks or even a year or two and then assume that the results apply to
decades.”
Jga tror att detta är vad som händer vid godkännande av
livsmedelstillsatser. Både glutamat och aspartam godkändes av FDA efter
sådana ”experiment”. Men båda dessa fungerar med anrikning.
Nedbrytningsprodukter tar sig igenom blodhjärnbarriären och ansamlas –
efter lång tid kommer effekter på nervsystemet, som några
korttidsstudier aldrig kan påvisa.
Jag rekommenderar Russells Blaylocks båda böcker om detta.,
≪ | ≫ |