Brist på motion kan inte vara orsaken till fetmaepidemin i västvärlden. Den slutsatsen drar nu amerikanska forskare efter att ha studerat hur mycket Chimané, ett folk som lever på Bolivias lågland, rör på sig. De publicerar sina resultat i tidskriften Plos One.
Chimanéfolket har ovanligt friska hjärtan och få personer får diabetes. Den konventionella förklaringen brukar vara att detta jägarsamlarfolk rör sig mycket; ungefär lika mycket som en maratonlöpare varje dag. Forskarna ville kontrollera denna tes. Därför mätte de den fysiska aktiviteten hos personer som fortfarande lever det traditionella livet och personer som har flyttat närmare Bolivias städer.
De sitter sällan still – men är sällan extremt fysiskt aktiva
Slutsatsen blev att Chimanéfolket väldigt sällan sitter stilla. De rör sig mer än genomsnittsamerikanen, men de rör sig ofta lugnt. De utför sällan någon extremare fysisk aktivitet. Michael Gurven, professor antropologi vid UC Santa Barbara och ansvarig för studien, säger i ett pressmeddelande att han inte skulle definiera dem som ”mycket fysiskt aktiva”, utan snarare som ”inte stillasittande”.
De i Chimanéfolket som levde närmare städerna och som pratade flytande spanska rörde sig lika mycket som de som bodde långt bort från städerna. De hade ofta fysiskt krävande arbeten, framförallt männen. Däremot var dessa personer mer överviktiga, framförallt kvinnorna. De köpte oftare mat på marknader. Forskarna skriver att de bland annat köper: socker, matlagningsolja, bröd, torkat kött och pasta.
Slutsats: Trots att de personer som antagit en mer västerländsk livsstil var lika fysiskt aktiva som de som levde ett mer traditionellt liv, var de oftare överviktiga. Forskarnas menar att det inte är bristen på fysiskt aktivitet som gör att vi lägger på oss, utan snarare vad vi äter.
Socker spelar större roll än motion för vikten
Detta stämmer också med den bild jag har fått efter att ha granskat kostråden. Motion verkar vara viktigt för mental hälsa och mycket annat. Men en person som rör på sig blir hungrigare. Därför äter man mer.
Jag tror det spelar mycket större roll hur mycket socker och snabba kolhydrater vi äter. En kollega, som var extremt fysiskt aktiv, gick ner fem kilogram när han drog ner på sockret. Trots all aktivitet bar han alltså på onödiga kilon. De flesta personer som äter mycket kolhydrater måste motionera ganska ordentligt för att hålla vikten i schack. Ju mer socker, desto mer motion krävs generellt. Det är givetvis skillnader på individnivå – men tittat på gruppnivå gäller detta. De viktstudier där man har jämfört en strikt lågkolhydratdiet, utan kaloribegräsningar, med en lågfettdiet med kaloribegräsningar, visar att de som åt en strikt lågkolhdyratdiet går ner mer i vikt. På en strikt lågkolhydratdiet verkar man helt enkelt automatiskt äta lagom mycket.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
Harald F ∙ 1 februari, 2013 kl. 17:16
Att jägarfolk rör mycket på sig är en medveten lögn sepriden av inkompetena läkare som vill dölja deras egna inkompetens,
Aptitregleringen bestämmer vikten, socker verkar på något sätt störa regleringen, eventuelt genom tarmfloran, food reward kan även vara en delförklaring.
Hjärtsjukdom är oftast en infektion, det är i princp bevisat nu men det försöker dom inkompetenta tysta ner genom att påstå att vi rör oss för lite.
Är dom verkligen så inkompetenta eller handlar det om ren girighet?
Statinerna genererar pengar till alla inblandades plånböcker, då kan dom inte säga som det är att patienten har exempelvis Chlamydia pneumoniae infektion i hjärtat för då skulle ingen patient ta statiner.
dödar dom medvetet sina patienter för sin egen plånboks skull.
Eller kan verkligen läkarkåren vara så inkompeten.
≪ | ≫ |
Kikki Sandström ∙ 2 februari, 2013 kl. 17:57
Intressant undersökning. Och klart att jägarfolk rör sig mycket. Hur skulle de annars få mat 🙂 http://kikkisandstrom.se
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 februari, 2013 kl. 21:43
Forskarna skriver att det inte är så energikrävande att fiska. Och kvinnorna rörde sig inte mer som jägaresamlare än när de bodde i staden. De män som bodde närmare städerna jobbade på rancher och annat . Det är också energikrävande.
Jag har funderat mycket på en sak – de sköterskor och undersköterskor som jobbar i vården, till exempel, rör sig mycket. De sitter sällan still. Ändå väger väldigt många mer än jägarsamlare. Likadant med ex byggarbetare. Många är överviktiga trots att de har jobb där de rör sig hela dagarna.
≪ | ≫ |
Harald F ∙ 3 februari, 2013 kl. 18:24
Flera i vår livsmiljö rör sig mer än en del i jägarkulturer,
Hittar dom bara på eller är det ett medvetet bedrägeri för att dölja att vi av någon anledning blir sjuka i västvärden.
Granska dom studierna som finns så kommer du att kunna avslöja ett giganstiskt fel.
Motion är bra men mycket motion verkar inte vara så hälsosamt.
Att vi skulle bli sjuka av förlite aktivitet är nog påhittat, Dom som rör sig minst i jägarkulturer skulle då bli sjuka, var finns bevisen för det?
Masajerna springer ikapp djuren men alla jagar inte och kvinnorna lagar mest mat och samlar ved och liknande.
Fakta stämmer inte med deras påståenden.
Bygnadsarbetare borde vara kärnfriska och smala, brevbärare skulle aldrig bli sjuka, det finns en del yrken där man rör sig mycket, om fysisk aktivitet var så viktigt så skulle statesik visa att dom är friska, var finns den statestiken?
Friskare kan dom vara men dom måste vara lika friska som dom i jägarkulturer som rör sig lika mycket.
Det är uppenbart att något inte stämer frågan är bara om dom har tänkt fel eller om dom försöker att tysta ner fakta.
Masajer kitavabor inuiter drabbas inte av diabetes, även våra motionärer drabbas och fysiks aktivitet kan inte bota.
Jornalistiskt grävande kommer att ge ett skop.
≪ | ≫ |
Kalista ∙ 3 februari, 2013 kl. 16:37
Jag har själv arbetat som vårdbiträde i hemvården och rört mig mycket, men jag sade upp mig för 4 år sedan pga stressen och den ständiga jakten på tid. Jag tror att stressen gör att vi lägger på oss fett istället för tvärtom, har läst det någonstans. När jag arbetade var det ofta halvfabrikat och färdigköpta matlådor som gällde. Jag hade viss övervikt och jag var ständigt trött.
S.k kroppsarbeten är ju den typen av arbeten där man har väldigt lite inflytande över sin situation, vilket säkert kan vara en förklaring till övervikt o sjukdom.
Numer äter jag lchf som jag mår bra av, men jag är inte immun mot stress, och kommer inte att återvända till vården som den ser ut idag.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 3 februari, 2013 kl. 18:03
Intressant! Läser just Robert Lustigs bok ”Fat Chance” och han skriver mycket om stress och vilken roll kortisol har. Han menar att insulin är det som gör att vi går upp i vikt. Kortisol däremot avgör var på kroppen fettet hamnar (i buken).
≪ | ≫ |
Tombola ∙ 4 februari, 2013 kl. 10:27
Fel sorts mat sätter vår inbyggda reglerfunktion ur spel – den fungerar inte för kanelbullar och Coca Cola,,,,
Men med LCHF sätter kroppen stopp – uppskattningsvis äter vi kanske 25% mindre energi med LCHF än med skräpmaten?
Stress triggar nog insulin och allt annat – många av oss lever i ständig stridsberedskap,,,,
Ska bli intressant att få reda på vad du tycker om Lustigs bok – den bästa hittillls då det gäller att förklara vad som händer ”från tugga till kompost”. Tror hans modeller fungerar utmärkt för att bygga vidare på.
Han tar ju oxå upp att nyfödda är prediabetiker – dagen epedimi grundades säkert redan i mitten av 1950-talet?
≪ | ≫ |
Anhörig o Närstående ∙ 3 februari, 2013 kl. 15:09
Det stämmer inte att personal i vården rör sig mycket. De sitter ofta still i såväl de äldres dagrum som i avdelningens köksutrymme. Dessutom äter de ganska mycket av storköksmaten, vilken innehåller dåliga råvaror och en massa tillsatser. Mycket druvsocker och stärkelse i storköksmaten.
≪ | ≫ |
Harald F ∙ 3 februari, 2013 kl. 22:39
Varför skulle vårdbiträden röra sig mindre än masajkvinnorna eller kitavakvinnorna.
Alla har blivit lurade í skolan vi uppfostrades in i en felaktg åsik.
Kan någon lägga fram minsta bevis för att naturfolk rör sig så mycket mer än vi gör.
≪ | ≫ |
Thomas H ∙ 3 februari, 2013 kl. 09:08
Bra och logiska funderingar, Ann. Det stora ”kruxet” måste ju då vara energi/bränsleintaget som inte är optimalt för våra kroppssystem och då kan ju exvis inte det att stänga av vissa system heller vara optimalt för oss.(dvs. GBP!).
≪ | ≫ |
Maria Lilja ∙ 2 februari, 2013 kl. 22:49
Exakt, ser också många runt mig, speciellt män, lite till åren, som fortfarande idrottar och rör sig rätt mycket. Inte så stora över hela kroppen men ”kagge” det har de. De finns överallt! Blivit någon slags norm. Skrämmande!
≪ | ≫ |
Tombola ∙ 4 februari, 2013 kl. 10:30
Som ful fet och 50 plus (ett gammalt radioprogram av Täppas Fogelberg) kan jag intyga att ”kaggen” kommer först och lämnar oss sist om vi går ned – MEN, du ser samma fenomen hos dagens unga flickor & pojkar – de ligger långt före sin tid!
Det är skräpmatens fel!
≪ | ≫ |
Thomas H ∙ 2 februari, 2013 kl. 19:20
Det där var/är en bra och intressant studie!!!!!
≪ | ≫ |
Dina ∙ 3 februari, 2013 kl. 13:13
Mycket intressant!
Jag får ofta frågor om just hur vi kan veta vad jägar-samlare åt och gjorde på stenåldern, så sådana här undersökningar är bra att ha i fickan.
≪ | ≫ |
Harald F ∙ 3 februari, 2013 kl. 23:33
”Men en person som rör på sig blir hungrigare. Därför äter man mer.”
Du har vetenskapligt stöd där.
Vår vikt är hormonelt reglerad, vi är viktstablila och smala naturligt, oavsett den fysiska aktiviteten,
Masajmän som springener mil efter ett djur är inte magra, kvinnorna är nog inte als så aktiva fysiskt men dom är inte feta, på masajer fungrar den hormonella aptitregleringen, alla är smala oavset den fysiska aktiviteten.
Vad är det i vår livsmiljö som gör att den hormonella viktregleringen inte fungerar längre?
Kemikalier, kosten socker, aptitlig och smakrik mat, något har hänt.
Det är helt klarlagt att vår aptit regleras av hormoner, rör vi oss mer så minska fettreserven och det förändrar leptinert så vi kompensationsäter, leptinert minskar även aptiten om vi väger några kilon för mycket.
Jag hävdar att det är en ren bluff att vi kan gå ner i vikt av motion för det strider mot kunskapen om våra hormoner.
Vi vet med säkerhet att leptinbrist ger en sjuklig aptit och sjuklig fetma, konsensus råder, jag vet inte att någon som ifrågasätter det,
Vi vet att feta ofta har leptinresisten, det är också konsensus,
Leptinbris och leptinresistns gör att hjärnan inte ser leptin.
Hur kan dom i vita rockar påstå att leptinresistens inte påverkar vikten, rent logiskt så stämmer det inte.
Jag är helt viktstabil månad efter månad helt utan att räkna en enda kalori, Det är helt omöjlig att vara så viktstabil utan en homonell reglering, skulle jag räkna på kalorier så skulle jag säkert räkna fel på mer än 10%
Uan kaloriräkning så är resultatet +-1%
Alla kan se att vikten är hormonelt reglerad på feta så har regleringen bara slutat att fungera.
Dom som har vita rockar kan ljuga hur mycket som helst det godtrogna folket tror på vilken idioti som helst som dom säger.
Leptinbrist ger fetma men inte leptinresistenssäger vita rockar, för hjärna så är det samma sak hjärnan ser inget leptin, Man kan inte i ena stunden påstå att leptin påverka och i nästa stund påstå att leptinet inte påverkar.
Hur kan folk gå på en sodan uppenbar motsägelse.
≪ | ≫ |