Tiden gick fort i går på SVT debatt. Jag önskar att Livsmedelsföretagen hade fått svara lite mer ingående på varför de ska sätta glada gubbar på sina absolut sämsta produkter, som frukostflingor som består av två femtedelar socker, och marknadsföra dem mot barn. Här hittar du programmet: SVT debatt.
En tittare reagerade på att mina barn fått ungefär blodsocker 9 mmol/l av tio gelégodisbitar (det var sådana geléhjärtan som är på framsidan av Ett sötare blod). Han reagerade på att det är högt. Han hade själv testat blodsockret efter en stor portion godis och det blev inte alls så högt. Har mina barn verkligen en normal blodsockerreglering?
Ett barns blod har bara ett par gram socker i sig
Vuxna människor har 2-3 gånger mer blod i sin kropp än vad ett sexåring har och dessutom minst tre gånger större muskelmassa. För att mätta ett barns blod med socker krävs glukos motsvarande ungefär två gram. Den mängd socker vi har i blodet är väldigt liten. Geléhjärtan är dessutom mycket kompakta. Jag minns inte exakt, men jag tror att ett hjärta väger nästan 20 gram. Barnen smällde i sig åtminstone 100 gram socker, varav en större del är sockerarten glukos eftersom första ingrediensen är glukossirap*.
När jag gjorde samma experiment med mina kollegor nådde två stycken av dem också ett blodsocker uppåt nio. Läs här: Release – experiment med tio sockrade hjärtan. Hur högt blodsockret blir är både beroende av hur mycket man motionerar och hur stor kropp man har.
Socker klistrar sig fast i kroppen
En orsak till varför jag inte vill att mina barn ska ha så där höga blodsocker, är att glukos spontant klistrar sig fast i kroppens bindväv. Du kan läsa om detta både i Ett sötare blod och i Det sötaste vi har. Det bildas något som kallas för Advanced Glycation End Products (AGE:s). Det är denna reaktion läkare utnyttjar när de mäter diabetikers långtidsblodsocker. AGE:s ansamlas i kroppen under ett liv och gör bindväven lite stelare. Det är en del av åldrandet. Här ett inlägg om hur skönhetsindustrin nu vill skapa produkter för att motverka AGE:s i huden: Ny trend: krämer ska hindra socker från att skada vår hud.
*Fruktos – den andra sockerarten i vitt socker fastnar inte på en blodsockermätare. Dessutom sugs nästan all fruktos upp direkt av levern. Den ven som går från tarmarna passerar levern bland det första som händer. Bara en liten del av fruktos kommer ta sig förbi levern och sprida sig i kroppen.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
SGK ∙ 17 oktober, 2014 kl. 07:20
Som vanligt en stark insats från dig Ann, och Katrin gjorde en (för mig) överraskande bra insats också. Som medlem av Svenska Kyrkan skämdes jag över barntimmefrökens uttalande. Jag försöker smyga in socker- och mjölfritt fikabröd när jag själv har chansen.
För övrigt blir jag så ledsen över att hälsa är så ointressant för så många. Det är också respektlöst att ta sig själv som det normerande exemplet som den unge mannen gör, både mot dem som är sjuka och dem som är överviktiga på grund av fel kost.
Redan för 26 år sedan när min förstfödde var liten var min ambition att inte introducera godis. Nu blev det så att farfar bjöd på godis så småningom, och då var det ju kört. Men ett litet barn lider ju inte av att inte få godis så länge det inte vet att det finns. Den där journalisten såg nån sorts pedagogisk poäng i att visa på skillnaden i vad man stoppar i munnen när det är vardag och när det är fest. Varför är det i maten/fikat som skillnaden ska ligga? Borde jag enligt samma princip äta äcklig mat till vardags och god mat på helg och vid fest? I så fall, varför? Faktum är att jag äter läcker mat varje dag. Det tycker jag att jag är värd.
≪ | ≫ |
Mia ∙ 17 oktober, 2014 kl. 07:41
Såg nyss debatten och håller med föregående: Stark insats av både dig och Katrin! Lugnt och sakligt och med starka argument som fick ”motståndarna” att krympa….Ingen tvekan vilka som gick segrande ur den debatten! Tack Ann! 🙂
≪ | ≫ |
Gäst ∙ 17 oktober, 2014 kl. 08:13
Nog borde väl Svt Debatt få ta del av detta inlägg?
≪ | ≫ |
Ewa ∙ 17 oktober, 2014 kl. 10:08
Funderar på hur hemmagjord glass kan vara att lura barnen? Glass är väl glass? Finns massa olika sorter; hemmagjord, fabriksgjord, sorbet, isglass, yoghurtglass, gräddglass, pinnglass, kulglass osv. Allt annat som är hemmagjort brukar vara väldigt mer värderat än det fabriksgjorda (tex bröd och kakor). Luras man då också?
≪ | ≫ |
Premilla ∙ 17 oktober, 2014 kl. 13:46
Framförallt är det väl inte nyttigheter som vi lurar barnen med, är det något vi lurar dem på är det ju förutsättningar för ett friskt liv!
≪ | ≫ |
Eva Celik ∙ 17 oktober, 2014 kl. 17:31
Bra insats Ann och Katrin ! Men jag blir alltid lika irriterad över SVT s enormt oskickliga programledare. Man leder debatten man avbryter inte ett argument om det inte är rena personangrepp.
≪ | ≫ |
Ann Kristin ∙ 18 oktober, 2014 kl. 06:56
Nu har jag sett debatten och kan bara gratulera dig till en bra insats. Så klok, påläst och pedagogisk. Om Annika Dahlqvist lade grunden är du den murbräcka som kommer att orsaka att fördämningen brister. Blodsocker- och insulinmätning borde införas som hälsoförebyggande undersökning. Forskning pågår ju också med att få fram mätare som kan fungera ihop med våra smarta telefoner. Snart kommer vi att designa kost utifrån hur vi reagerar fysiologiskt. Katrin Z var för övrigt också bra.
≪ | ≫ |
Sockerdebatten | kostologik ∙ 19 oktober, 2014 kl. 06:47
[…] Här kan ni läsa om Sockerdebatten hos Ann Fernholm. Just detta inlägg förklarar så mycket. […]
≪ | ≫ |
Ulrica ∙ 6 november, 2014 kl. 21:35
Jag följer med intresse denna debatt och har blivit frälst sockermotståndare även om jag ännu inte lyckats sluta helt. Intressantast är biokemin, våran tro på att vi kan kontrollera våra fettceller och att nya rön visar att fetma INTE är ett resultat av dålig karaktär, frosseri och lättja. Energilagringen är en biokemisk process som ligger bortom människans kontroll. Fetma är en biokemisk förändring i hjärnan som främjar leptinresistens, vilket leder till viktökning och DÄRPÅ FÖLJANDE BETEENDEFÖRÄNDRINGAR för att bevara energibalansen. Grundbulten i denna biokemiska förening är hormonet insulin. Det stora flertalet människor oavsett vikt utsöndrar dubbelt så mycket insulin nu än för trettio år sen, för samma mängd glukos. Är vi alla hyperinsulinemiska som aldrig tidigare i människans historia?
Fruktosmolekylen är boven i dramat. Den molekyl som gör socker sött… Och en kalori är faktiskt inte en kalori. Det är mycket mer komplext än så.
Intrigen tätnar.
Källa: Professor Robert H Lustig
≪ | ≫ |