Under senare år har jag hållit föredrag om socker för allt från politiker och forskare, till dietiststudenter och skolungdomar. Olika företag, bibliotek och patientorganisationer har anlitat mig. Jag pratar kring fyra olika huvudteman (se nedan) och anpassar föredraget till publikens kunskapsnivå. Har du frågor eller vill boka ett föredrag – mejla på:

1. Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar

Det sötaste bokmässan 2014_2Föredraget inleds med mopsen Abbe som får fredagsmys, lördagsgodis och sötade flingor till frukost (annars tar det sån tid för honom att äta upp). Abbe blir även bjuden på kalas, där han får uppleva sitt livs första fiskdamm.

Det finns inget djur i hela världen som vi skulle ge den mat som vi ger våra barn. Under föredraget går jag igenom den vetenskapliga hypotes som förklarar varför det vita sockret är skadligt. Skärmklipp 2016-04-21 14.46.32Problemet är sannolikt att en hög konsumtion av godis, läsk, glass, kakor och bullar drar igång en fettbildning i levern, vilket i längden kan leda till att levern blir förfettad. Fettlever drabbade förr främst alkoholister. Nu har en av tio amerikanska och europeiska ungdomar misstänkt fettlever. Även musklerna blir fettsprängda, vilket rubbar kroppens ämnesomsättning. Detta är första steget mot typ 2-diabetes, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Under föredraget går jag också igenom sockrets historia, från början av 1800-talet när vi i Sverige gjorde av med ungefär ett kilo socker per person och år, till början av 2000-talet då vi förbrukade 48 kilo. Åhörarna får även reda på hur mycket socker det är i olika former av livsmedel, bland annat en påse Gott & Blandat.

För att ingen ska lämna föredraget med en känsla av hopplöshet avslutar jag med några goda tips – recept på godsaker som innehåller väldigt lite socker, men ändå kittlar smaklökarna.

2. Ett sötare blod – en granskning av lågfettkosten

En dags mat

Föredrag filmades av UR Samtiden år 2013 och blev deras nionde mest spelade program det året. Se föredraget här: Sockerchocken.

Inledningsvis berättar jag om den tankeställare som fick mig att börja granska våra kostråd. En kvinna med typ 2-diabetes berättade om dagen när vågen stod på 100 kg. Hennes blodsocker pendlade till skadligt höga nivåer, trots att hon tog insulinsprutor. När vågen nådde över 100 kg bestämde hon sig för att lägga om kosten, från den rekommenderade (bilden ovan) till en strikt lågkolhydratkost.

Inom loppet av två dagar kunde hon sluta med sina insulinsprutor. Sedan börjande hon rasa i vikt, över 40 kilo på två år. Med kostens hjälp blev hon symptomfri från sin sjukdom.

Kvinnans berättelse fick mig att börja ifrågasätta den kunskap jag har fått under min doktorsutbildning i biokemi. Under föredraget berättar jag historien om hur våra kostråd formades och hur forskarna vandrade vilse på 1970-talet. Sedan går jag in på hur socker påverkar kroppen och hur mänsklighetens allt sötare blod ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer.

3. Smakäventyret – att lära små barn äta mat

Skärmklipp 2016-04-21 13.39.39Föredraget om min tredje bok – Smakäventyret – vänder sig till föräldralediga och är fyllt med konkreta tips. Målet är att ge andra föräldrar all den kunskap jag själv önskar att jag hade haft när jag skulle lära min små äta mat. Jag hade ingen aning om hur viktigt det är med smakträning under första året. Vid 1,5-2 års ålder blir barn vad forskare kallar för neofobiska – de blir skeptiska mot ny mat och mer kräsna. Därför gäller det att lära barnen att äta riktigt mat, som ägg, broccoli och lax, redan under första året i livet.

Skärmklipp 2016-04-21 13.44.43Under föredraget berättar jag om alla mina egna misstag och vad jag (enligt forskningen) borde ha gjort istället. Här bredvid har du listan på tips. Utöver detta berättar jag om de senaste teserna kring varför så många barn utvecklar allergier och glutenintolerans. Föredraget är cirka 20-30 minuter långt.

4. Varför är det sånt kaos på kostområdet?

Skärmklipp 2016-04-21 15.06.30Inledningsvis berättar jag om den tankeställare som fick mig att börja granska kostråden (se ovan). Sedan går jag in på orsaken till kaoset på kostområdet: att nutritionsforskare sällan (i princip aldrig) belägger sina hypoteser med hjälp av så kallade randomiserade kontrollerade studier.

På läkemedelsområdet har diverse skandaler lett till att bolagen måste utreda effekter och eventuella biverkningar genom stora kliniska prövningar innan ett läkemedel kan godkännas. Kostområdet har aldrig genomgått samma vetenskapliga kravhöjning. Rådet att undvika mättat fett gavs exempelvis med en så kallad epidemiologisk studie som grund. En sådan studie slår endast fast statistiska samband; från den kan man aldrig dra några säkra orsakssamband.

Skärmklipp 2016-04-21 15.11.42Föredraget är även en genomgång av hur jag som vetenskapsjournalist tänker när jag granskar kostområdet. Det är viktigt att olika former av vetenskapliga studier pekar i samma riktigt. Observationer från epidemiologiska studier ska kunna förklaras med hur kroppens biokemi fungerar. Detta ska gärna stödjas genom studier i flera olika slags djur. Viktigt är också att tesen stämmer med vad människor erfar i verkligheten och den historiska utvecklingen.

Alla observationer ska forma ett pussel där bitarna passar i varandra. Bäst är givetvis om det finns randomiserade kontrollerade studier som stödjer tesen.

Detta föredrag har jag främst hållit till exempel personer som studerar till dietister, nutritionister och kostvetare. Det passar även för läkarstudenter, journalister och vårdpersonal. Många har en bristande kunskap kring den vetenskapliga processen. Detta föredrag är en aha-upplevelse.