Vad vi äter angår alla. Jag har hållit föredrag om socker och ultraprocessad mat för allt från politiker och forskare, till dietiststudenter och skolungdomar. Olika företag, bibliotek och patientorganisationer har anlitat mig. Föredragen utgår från olika huvudteman (se nedan) och jag anpassar föredraget till publikens kunskapsnivå. Har du frågor eller vill boka ett föredrag – mejla på:

Fejkmaten – om ultraprocessad mat och hur vi blir vilseledda i butiken

Boken Fejkmaten handlar om ultraprocessad mat.

De senaste åren har maten vi köper genomgått en fullständig förvandling. Det är som att en plastikkirurg har satt kniven i de ursprungliga råvarorna och gett dem ett helt nytt ansikte. De bryts ner till sina minsta beståndsdelar och blandas med smakämnen, färgämnen och förtjockningsmedel innan de kläs i en säljande förpackning.

Föredraget börjar med att åhörarna får gissa olika livsmedel utifrån deras ingredienslistor. Sedan presenterar jag en unik lista över de hundra vanligaste ingredienserna i svensk mat, där över hälften utgörs av socker, tillsatser och ultraprocessade råvaror.

För att den som lyssnar ska förstå vad ultraprocessad mat egentligen är, går jag igenom hur vanligt vete bryts ner så att det formar bland annat gluten, vetestärkelse, maltodextrin, glukossirap, druvsocker och glukos-fruktossirap. Under resans gång definierar jag ett nytt ord: frånsatser. Det är tillsatsens motsats. Det är all den näring som försvinner ur råvaror när industrin omformar dem till ett mer säljande livsmedel. 

Mot slutet berättar jag om mina anmälningar av vilseledande budskap i butiken; hur livsmedelsföretag har fått ändra på sina felaktiga förpackningar men hur språket ändå har förlorat sin betydelse i butiken.

Föredraget är en ögonöppnare för många och gör det lättare att navigera i en modern livsmedelsbutik!

Det sötaste vi har – om tillsatt socker och växande kroppar

Hunden Abbe äter fredagsmys. Det finns inget djur som vi skulle ge så mycket tillsatt socker som vi ger till våra barn.

Åhörarna får träffa mopsen Abbe som kräver fredagsmys, lördagsgodis och sötade flingor till frukost (annars tar det sån tid för honom att äta upp). Han bjuder även till kalas och ser till att grannhunden Gangster får uppleva sitt livs första fiskdamm.

Det finns inget djur som vi skulle ge den mat som vi ger våra barn. Under föredraget, som utgår från boken Det sötaste vi har går jag igenom varför tillsatt socker är en så stor hälsobov. För att sätta vår sockerkonsumtion i ett historiskt perspektiv tar jag också med åhörarna på en resa, från början av 1800-talet när vi i Sverige förbrukade ungefär ett kilo socker/person/år, till början av 2000-talet då vi förbrukade 48 kilo. Mot slutet går jag igenom en dags mat för en person, för att visa hur snabbt vi överskrider kostråden kring tillsatt socker. Samtidigt får åhörarna konkreta tips kring hur de enkelt kan få ner mängden socker i maten. För livet kan vara en fest, utan att vi behöver överdosera sockret! 

Ett sötare blod – en granskning av våra kostråd

Boken "Ett sötare blod" är en granskning av våra kostråd och hälsoeffekterna av vår överkonsumtion av socker och snabba kolhydrater.

Föredrag filmades av UR Samtiden år 2013 och blev deras nionde mest spelade program det året. Inledningsvis berättar jag om den tankeställare som fick mig att börja granska våra kostråd i boken Ett sötare blod. En kvinna med typ 2-diabetes berättade om dagen när vågen stod på 100 kg. Hennes blodsocker pendlade till skadligt höga nivåer, trots att hon tog insulinsprutor. När vågen nådde över 100 kg bestämde hon sig för att lägga om kosten till en strikt lågkolhydratkost.

Inom loppet av två dagar kunde hon sluta med sina insulinsprutor. Sedan börjande hon rasa i vikt, över 40 kilo på två år. Med kostens hjälp blev hon symptomfri från sin sjukdom.

Kvinnans berättelse fick mig att börja granska våra kostråd. Under föredraget berättar jag hur de formades och hur forskarna vandrade vilse på 1970-talet. Sedan går jag in på hur socker påverkar kroppen och hur mänsklighetens allt sötare blod ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer.

Smakäventyret – att lära små barn äta mat

Att smakträna bebisar är viktigt.

Föredraget om mina böcker Smakäventyret och Stora boken om barn och mat – vänder sig till bebisföräldrar. Det är fyllt med konkreta tips kring vad de kan göra för att få mer matglada barn, enligt vetenskapen. Det handlar bland annat om att låta barnet öva in nya smaker och få smaka på mat av olika konsistens.

Första årets smakträning är viktigt. Vid 1,5-2 års ålder blir barn vad forskare kallar för neofobiska – de blir skeptiska mot ny mat och mer kräsna. Därför gäller det att lära barnen att äta riktigt mat, som ägg, broccoli och lax, redan under första året i livet.

De föräldrar som har läst böckerna vittnar om att det verkligen fungerar. Eftersom jag själv – på grund av bristande kunskap – gjorde alla fel med mina egna barn, är detta föredrag det jag personligen brinner mest för. Med lite mer kunskap kan vi föräldrar ha så mycket roligare kring matbordet!

Under föredraget går jag också igenom de senaste teserna kring varför så många barn utvecklar allergier och glutenintolerans. Föredraget är cirka 20-30 minuter långt, men kan göras längre med ett tillägg om tillsatt socker.

Varför är det sånt kaos på kostområdet?

Skärmklipp 2016-04-21 15.06.30

Inledningsvis berättar jag om den tankeställare som fick mig att börja granska kostråden. Sedan går jag in på orsaken till kaoset på kostområdet: att nutritionsforskare sällan belägger sina hypoteser med hjälp av så kallade randomiserade kontrollerade studier.

På läkemedelsområdet har diverse skandaler lett till att bolagen måste utreda effekter och eventuella biverkningar genom stora kliniska prövningar innan ett läkemedel kan godkännas. Kostområdet har aldrig genomgått samma vetenskapliga kravhöjning. Rådet att undvika mättat fett gavs exempelvis med en så kallad epidemiologisk studie som grund. En sådan studie slår endast fast statistiska samband; från den kan man inte dra några säkra orsakssamband.

Föredraget är en genomgång av hur jag som vetenskapsjournalist tänker när jag granskar kostområdet. Det handlar också om hur lätt det är som forskare att vandra vilse. För när vi har haft allt fokus på hur många ägg man kan äta per dag och hur farligt potatis egentligen är, så har maten i våra butiker genomgått en fullständig förvandling. Allt mer talar för att mängden kolhydrater eller fett i maten inte spelar någon roll, problemet är allt tillsatt socker och ultraprocessad mat som skapas med hjälp av stärkelse, maltodextrin, fetter, aromer och tillsatser.

Detta föredrag har jag främst hållit till exempel personer som studerar till dietister, nutritionister och kostvetare. Det passar även för läkarstudenter, journalister och vårdpersonal. Många har en bristande kunskap kring den vetenskapliga processen. Detta föredrag är en aha-upplevelse.