Omega-6 kan vara farligt för hjärtat. En alldeles ny genomgång av vetenskapen som publicerades igår i den medicinska tidskriften BMJ, tyder på detta. Det är flera som har hört av sig och vill ha en analys av studien. Först och främst ska jag säga: det är helt klart ett varningstecken och man bör absolut sluta servera omega-6 rika lättmargariner i skolan. Jag skulle personligen dessutom vara glad om dessa försvann, för min dotter är alltid superhungrig när hon kommer hem från skolan. Förmodligen för att hon inte får i sig tillräckligt mycket energi av ett tunt lager lättmargarin.
Men nu till mitt stora MEN. Jag skulle säga att slutsatserna bygger på minst sagt svajig vetenskap och jag ogillar starkt när forskare döljer vilka begräsningar en studie har. Det är ju just sådan dålig vetenskap som har gett oss de kostråd vi har. Vad har då forskarna gjort?
De har dammat av en gammal studie, genomförd i Sydney under slutet av 1966-73. 458 män, 30-59 år gamla, som har haft problem med hjärtat deltog. Ena gruppen, 221 män, fick rådet att byta ut mättat fett mot omega-6 rika fetter. Den andra gruppen fick fortsätta äta som vanligt.
Fler dog i omega-6 gruppen – men skillnaderna var små
Bland de som fick rådet att äta omega-6 avled 17,2 procent i hjärtsjukdom, medan bara 11 procent avled i kontrollgruppen. Det är en skillnad på 62 procent – vilket vid en första anblick är en stor och skrämmande skillnad.
Men låt oss räkna i absoluta tal istället för i relativa tal. I gruppen som fick omega-6 dog totalt 221×0,172=38 män. I kontrollgruppen dog 237×0,11=26 män. Det är alltså en total skillnad på 12 män. Det är så få personer att det i princip kan vara ett spratt av slumpen.
Forskarna har sedan gått vidare och gjort en så kallad metaanalys, där de har byggt vidare på en gammal metaanalys som de gjorde innan de dammade av Sydneystudien. Denna gamla metaanalys når ingen som helst statistisk signifikans. Felmarginalerna är riktigt stora. Men nu när de lägger till Sydneystudien når de nästan statistisk signifikans. Dock inte riktigt.
Det som irriterar mig är att man inte är tydligt med att det i princip bara är 12 personer som fäller avgörandet. Det är otroligt få personer. Å andra sidan kan man vända på steken och säga att de råd som vi har fått har vilat på ännu sämre vetenskaplig grund. Om än svajig, ger denna studie, som sagt, väldigt stora skäl att tvivla på nyttan av omega-6-rika lättmargariner.
Är fleromättade fetter bättre än mättade?
Nu till lite självkritik. I Ett sötare blod skriver jag att fleromättade fetter är bättre för hjärtat än mättade. Är detta korrekt i ljuset av den nya studien?
Det jag skriver i boken kommer av en rad ganska stora observationella studier som Walter Willett på Harvard har summerat här:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov.proxy.kib.ki.se/pubmed/22583051
I observationella studier låter forskarna personer fylla i enkäter om vad de äter. Sedan följer de personerna under ganska många år och ser vad som händer. I efterhand gör de analyser, till exempel: hur många dog i gruppen som åt mest fleromättat fett? Hur många dog i gruppen som åt mest mättat fett? Enligt dessa analyser är fleromättat fett ganska mycket bättre för hjärtat än vad mättat fett är.
MEN. Dessa studier är begränsade av att det kan vara andra skillnader mellan grupperna. Personer som äter mer fleromättat fett kanske också äter mer grönsaker och mindre socker. Så det faktum att färre dör kanske inte alls har med de fleromättade fetterna att göra. Det kanske är grönsakerna eller den låga sockerdosen som skyddar hjärtat istället.
Av denna anledning brukar man hellre vilja göra så kallade randomiserade kontrollerade studier, där en grupp får råd att ändra dieten (äta mer fleromättat fett) och en annan grupp fungerar som kontroll. Problemet med sådana studier är att de är mycket dyrare att genomföra. Det är sällan man har råd att genomföra stora och långvariga studier. Därför slutar det ofta som i Sydneystudien ovan: resultatet blir svajigt och knappt statistiskt säkerställt.
I gårdagens artikel i BMJ gör ändå forskarna en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier där personer har fått råd att byta mättat fett mot fleromättade fetter, alltså mot både omega-6 och omega-3. Då verkar färre dö i hjärtinfarkt. Jag vill vara tydlig med att detta inte är statistiskt säkerställt. Men det verkar ändå vara en skillnad mellan att byta mättat fett enbart mot omega-6 eller mot både omega-6 och omega-3.
SLUTSATS: det som står i Ett sötare blod är fortfarande korrekt. Mättade fetter, som grupp, är sämre för hjärtat än fleromättade fetter som grupp.
Begreppet fleromättade fetter behöver nyanseras
Men nu måste vi ta självkritiken till ännu en nivå: skulle jag verkligen ha klumpat ihop alla fleromättade fetter till en enda grupp?
SVAR: nej, det hade varit bättre att vara mer nyanserad.
Forskning visar helt klart på att det är stor skillnad mellan fleromättade fetter. Kroppen behöver omega-6 och klarar sig inte utan den fettsyran. Däremot verkar det dumt att överdoser omega-6. Det verkar räcka att få i sig den dos som ett par nävar nötter bjuder på.
Omega-3 är däremot nyttigare för hjärtat. Men här måste vi också skilja på korta omega-3 fettsyror (ALA), som finns i rapsolja, och långa omega-3 fettsyror (EPA och DHA) som finns i fisk. Mycket tyder på att de som finns i fisk är bra för hjärtat och skyddar mot hjärtinfarkt. Om ALA, som finns i rapsolja, har samma positiva effekter är inte lika studerat. En ny metaanalys av observationella studier tyder dock på att det är bra för hjärtat:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov.proxy.kib.ki.se/pubmed/23076616
Men då är vi återigen vid det faktum att detta kan bero på att personer som äter rapsolja till exempel äter mer grönsaker.
Det blev ett långt inlägg och jag vet egentligen inte om ni blev klokare. Vad ska man då dra för slutsats? Personligen har jag landat i en diet där jag blandar mättade fetter, smör och kokosfett, med olivolja, rapsolja och den omega-6 som finns i nötter. Vi försöker också äta mycket fisk hemma.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön, Okategoriserade, Om fetter. Stötta mitt arbete via Patreon.
carina ∙ 7 februari, 2013 kl. 22:28
Tack för att du skriver som du gör Anna! Det är verkligen hedrande, att kunna erkänna att man faktiskt inte har alla svar ännu och att öppet vara lite självkritisk till det man kanske tidigare skrivit eller trott.. Det är på detta sätt, som man blir trovärdig, i alla fall i mina ögon.. 🙂
≪ | ≫ |
dufva ∙ 7 februari, 2013 kl. 22:57
När det gäller frågan om vilket fett vi bör satsa på som stapelvara finns det en långtidsstudie vi aldrig kan bortse ifrån
Den studien kallas för evolutionen
Bortom all tvivel har vi ätit mättat och omättat fett som stapelvara i bortåt ett par miljoner år dvs betydligt längre bak i tiden än vår art homo sapiens gått omkring här på planeten
PUFA i den omfattning vi nu äter den har blott några årtionden på nacken för de flesta av oss
Vi äter den idag i proportioner om kanske 20-30 ggr mer än vi någonsin gjort under hela vår evolution
När nåt går snett i något sammanhang oavsett om det är så att din kost eller kanske din dator hemma har havererat så bör man alltid först misstänka den senaste förändringen man gjort i konfigurationen
Därför är förstås PUFA en mycket troligare bov i dramat än mättat/omättat fett som så länge har fungerat väl med våra kroppar 🙂
≪ | ≫ |
Karl ∙ 7 februari, 2013 kl. 23:26
Ja, litet svajiga blir väl resultaten. När det gäller de siffror du redovisar, verkar det i studien som att 17,2 och 11 procent gäller kardiovaskulär dödlighet, fast den relativa ökningen 1,62 gäller total dödlighet (för kardiovaskulär dödlighet är denna siffra 1,70) — och de relativa talen är hazardkvoter, inte relativa risker över studieperioden (17,2/11 är ungefär 1,56).
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 06:16
Det där tror jag inte alls på. Det finns isotopstudier från stenålderskelett som man har genomfört på Stockholms universitet. De visar att vi måste ha legat högt upp i näringskedjan, så högt att de måste ha ätit säl eller fisk (näringskedjan i hav och sjö är mycket längre än på land). Jag tror att vi åt väldigt mycket mer PUFA i form av omega-3 under vår utveckling. Att fiska, får jag för mig, är också ett ganska enkelt sätt att få mat.
Dessutom åt vi mycket nötter. Däri är det också fleromättade fetter.
≪ | ≫ |
dufva ∙ 8 februari, 2013 kl. 10:57
Du vet
Det var faktiskt stenålder på många ställen på jorden
Inte bara här i norr 🙂
Isotopanalyser som jag sett visar på väldigt stora likheter mellan människa varg och neanderthalare (något mer fisk hos oss förvisso)
Fisk har kommit till betydligt senare i våra menyer än vad landlevande animalier gjort
Dessutom är bara fiskar som simmar i kalla vatten rika på omega-3
”Slowfood” i form av marina skaldjur (musslor snäckor) kan vi däremot ha ätit långt innan vi blev människor
Det är bla därför det finns en hel del av oss som är allergiska mot fisk (fortfarande) medan det knappast existerar köttallergiker
Var vi fick tag på stora mängder PUFA och i synnerhet omega-6 under vår utveckling mot att bli människor har jag svårt att förstå?
Nötter är säsongsvara på många ställen och ett betande djur har bara några procent PUFA i sina kroppar (hjärna, ryggmärg)
PUFA är förstås helt livsnödvändigt men idag är både balans och proportion helt ställda på huvudet i vår föda
Stapelvaran i människans fettintag måste helt enkelt ha utgjorts av mättat och enkelomättat fett i eoner av tid
≪ | ≫ |
Yster ∙ 8 februari, 2013 kl. 21:33
Om PUFA: Tror man måste hålla isär om man pratar om Omega 6 eller Omega 3. Det är väl konsumtionen av omega 6 som de senaste decennierna nått en nivå som aldrig tidigare förekommit under människans utveckling som många anser är en bidragande orsak till de västerländska välfärdssjukdomarna? Omega 3 konsumtionen har väl inte ändrats i den omfattningen?
I ”Perfect Health Diet” av Paul och Shou-Ching Jaminet tar de upp det faktum att det tog väldigt lång tid innan man lyckades bevisa att omega 3 och omega 6 är essentiella. De menar att om det under människans utveckling hade varit svårt att få i sig tillräckliga mängder av dessa fetter så hade evolutionen lett till att vi hade kunnat tillverka dem på samma sätt som vi kan tillverka omättade och mättade fetter och då hade de inte varit essentiella. Som en motargument mot att många uppfattar ”essentiell” som likvärdigt med ”ju mer desto bättre”.
≪ | ≫ |
Per Wikholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 07:33
Som vanligt en mycket bra artikel!! Jag spinner vidare lite på detta med att klumpa ihop fetter. Inte heller mättade fetter är något enhetligt. Det är sannolikt att medellånga fettsyror har andra effekter i kroppen en långa fettsyror som i smör (som i sin tur bl a innehåller stearinsyra som i kroppen omvandlas till enkelomättat fett), Det är också tänkbart att mättade, härdade vegetabiliska fetter är något helt annat för kroppen än naturligt förekommande mättade fetter. Den lilla mängd fibrer som våra tarmbakterier omvandlar till kortkedjiga, mättade fettsyror har förmodligen också andra egenskaper.
För att filosofera vidare tror jag det handlar mycket om det Michael Pollan kallar ”nutritionismen” och dess förkärlek för att beskriva kroppen och födan i överföreklade, fysikaliska termer istället för biologiska. Det är därför Livsmedelsverket alltid talar om ”mjuka fetter ”, respektive ”hårda fetter” baserat på en fysikaliska egenskapen om de är flytande eller hårda i rumstemperatur. Därför säger de ”trans-och-mättade-fetter” i ett ord som om de vore samma sak.
Andra effekter av denna reduktionistiska fysikalisering av kroppen är övertron på att förbränningen i en bombkalorimeter helt kan likställas med biologisk metabolism samt RDI-begreppet som fokuserar på innehållet av vitaminer och mineraler i maten, utan hänsyn till att flera faktorer kan avgöra deras biologiska tillgänglighet. Dagligt intag av en viss mängd vitamin eller mineral är inte samma sak som dagligt upptag.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 08:02
Tack för den utläggningen! Mättade fetter är också en djungel och den har jag inte trängt in i riktigt ännu.
≪ | ≫ |
Sol y Sombra ∙ 8 februari, 2013 kl. 07:34
När det gäller ALA, så har jag för mig (har läst det på fler bloggar med hög trovärdighet) att kroppen inte kan tillgodogöra sig ALA direkt, utan måste omvandla den till EPA och DHA först. Men under omvandlingen går det mesta av omega-3 fettet från ALA förlorat och resultatet är att kvinnor endast lyckas tillgodogöra sig 10-15%, medan män kan tillgodogöra sig 5-10%. Därför är det bättre att få omega-3 från fisk och fiskolja (i kapslar), eftersom det är EPA och DHA som kroppen direkt kan tillgodogöra sig utan att något går till spillo.
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 8 februari, 2013 kl. 15:09
Vi har en otillräcklig förmåga att effektivt omvandla ALA till de essentiella varianterna EPA och DHA. Vi har en 6-15% omvandlingsgrad från ALA till de viktiga essentiella fettsyrorna. Alltså vi kan inte bara äta grödor och tro att vi får i oss tillräckligt med essentiell omega-3, med en så dålig omvandling i kroppen. Vi måste förlita oss på konsumtion av gräsbetat kött och viltfångad fisk.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 08:00
Omega-3 från fisk är absolut bättre!
≪ | ≫ |
Steffen ∙ 8 februari, 2013 kl. 10:58
Jag håller med Carina: cred till dig för att du inte dogmatisk håller fast i vad du tidigare trott, när nya studier tycks peka på annat (som Livsmedelsverket). Nu har det här kanske inte ändrat din grundhållning till mättade/omättade fetter, men ändå: det är nog mer komplicerat än både du och vi har trott. Det är spännande att följa med i alla nya rön. Förresten har jag läst din bok med mycket stor behållning. Den fick mig att besluta, att i princip aldrig mer äta socker och också begränsa kolhydraterna till ett minimum. Det var skrämmande (men mycket intressant) läsning!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 12:28
Tack, tack! En sak vill jag påpeka: jag har aldrig trott att omega-6 gett några större hälsovinster. Skriver heller aldrig det i boken. Däremot klumpar jag ihop fleromättade fetter, och var kanske lite dumt.
≪ | ≫ |
Steffen ∙ 8 februari, 2013 kl. 14:31
Ja, det var det jag tänkte på. Uttryckte mig nog inte klart nog 🙂
≪ | ≫ |
Omnivoren ∙ 8 februari, 2013 kl. 11:10
Bra att du tar upp ämnet. Inom Paleo-rörelsen i USA är omega-6 rika fröoljor betraktade som rena giftet. Det vore intressant att veta vad de bygger den slutsatsen på. Flera Paleo-företrädare upplever jag som naturvetenskapligt orienterade och förnuftiga. Själv har jag tyvärr inte tid att gräva i detta.
Ps. Vet du varför kommentarsfunktionen inte fungerar i Safari på min Mac?
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 8 februari, 2013 kl. 15:11
Kommentarsfunktionen fungerar felfritt på min Mac med Safari.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 16:25
Det var bra att höra! Tack!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 februari, 2013 kl. 12:25
Nej – det vet jag inte. Hade ingen aning om att det var strul med det. Ska kolla med hon som hjälper mig med bloggen.
≪ | ≫ |
Stefan Olofsson ∙ 11 februari, 2013 kl. 10:18
Tack för ännu en intressant bloggartikel. När det gäller PUFA med omega 6/omega 3 från nötter och fisk har jag inga problem att acceptera de förmodade hälsobringande effekterna men när det kommer till fröoljor blir det mer problematiskt känns det som. Jag föreställer mig att vi inte kunnat processa fröoljor (och där ingår rapsolja) särskilt länge och därmed inte fått i oss dessa i de mängder som vi får nu.
Det blir problematiskt när man (bl.a. SLV..och kanske du?..rätta mig om jag har fel) på basis av observationsstudier dristar sig till att påstå att PUFA skulle vara nyttigare/bättre för oss än mättat fett. Jag har svårt att köpa att mättat fett kategoriseras som mindre nyttigt (eller t.o.m. i något avseende onyttigt…i alla fall om vi begränsar oss till ”gräsbetat”/naturligt) med tanke på att det mättade fettet har varit (under evolutionen) och fortfarande troligtvis är vårt viktigaste fett med tanke på dess dominarenade förekomst i bröstmjölk och i köttet på landlevande djur (som sedan miljoner år utgjort en väsentlig del av vår basföda).
Det återstår fortfarande att hitta minsta lilla medicinska/näringsfysiologiska stöd/orsakssamband för att mättat fett har någon som helst skadlig inverkan på vår hälsa. Så länge denna frånvaro av bevis/stöd perdurerar tycker jag att det är tveksamt att rangordna fetters nyttighet (typ ”PUFA är nyttigare än mättat fett”) baserat på observationsstudier som konsekvent(?) ignorerar de ofrånkomliga evolutionära kopplingarna vi har till bröstmjölk och fettet i kött.
Finns det någon klarlagd och väsentlig skillnad (i biokemiskt avseende) mellan den mättade fettmolekylen i bröstmjölk och kött jämfört med smör/grädde? Jag känner ännu inte till någon sådan väsentlig skillnad (pga av okunskap i biokemi). Kan denna eventuella skillnad medicinskt/näringsfysiologiskt (orsakssamband) kopplas till sjukdom av något slag? Tar tacksamt emot info om detta.
Jag vill passa på att tipsa om läkaren Peter Attias blogg http://www.eatingacademy.com och särskilt hans bloggartikelserie ”the straight dope on cholesterol” där man får sig en, vad jag upplever det som, mycket grundlig och ”up to date” lektion i modern lipidologi (med fokus på kolesterol-/lipidhypotesen).
Tack än en gång för en bra blogg och bok. Visade igår min gamla mor (lite begynnande demenstecken) och hennes vän (diabetiker typ 2) ditt upplysande program ”vetenskapen bakom kostråden”. Tror det såddes ett frö 🙂
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 februari, 2013 kl. 10:26
Tack själv! Jag har lite dålig koll på hur bröstmjölk ser ut rent kemiskt. Måste nog läsa på en del om jag ska kunna svara på det!!!
≪ | ≫ |
Stefan Olofsson ∙ 12 februari, 2013 kl. 10:46
Jag är nog inte mer insatt än du vad gäller det exakta näringsinnehållet men kanske denna studie kan vara till hjälp http://pediatrics.aappublications.org/content/116/3/e432.full . Verkar som att både näriningsinnehåll och fetthalt/-sammansättning varierar med tiden (amningsperiodens längd) men mättat fett är en väsentlig del av näringsinnehållet och kan nog antas ha varit det under evolutionen – alltså knappast skadligt. Fortsätter läsa dinblogg med intresse.
≪ | ≫ |
Stefan Olofsson ∙ 11 februari, 2013 kl. 11:44
Tack för ännu en intressant bloggartikel. När det gäller PUFA med omega 6/omega 3 från nötter och fisk har jag inga problem att acceptera de förmodade hälsobringande effekterna men när det kommer till fröoljor blir det mer problematiskt känns det som. Jag föreställer mig att vi inte kunnat processa fröoljor (och där ingår rapsolja) särskilt länge och därmed inte fått i oss dessa i de mängder som vi får nu.
Jag är tveksam till när man (bl.a. SLV..och kanske du?..rätta mig om jag har fel)
på basis av observationsstudier dristar sig till att påstå att PUFA skulle vara
nyttigare/bättre för oss än mättat fett. Jag har svårt att köpa att mättat fett
kategoriseras som mindre nyttigt (eller t.o.m. i något avseende onyttigt…i alla fall om vi begränsar oss till ”gräsbetat”/naturligt) med tanke på att det mättade fettet har varit (under evolutionen) och fortfarande troligtvis är vårt viktigaste fett med tanke på dess dominarenade förekomst i bröstmjölk och i köttet på landlevande djur (som sedan miljoner år utgjort en väsentlig del av vår basföda).
Det återstår fortfarande att hitta minsta lilla medicinska/näringsfysiologiska
stöd/orsakssamband för att mättat fett har någon som helst skadlig inverkan på
vår hälsa. Så länge denna frånvaro av bevis perdurerar tycker jag att det är
tveksamt att rangordna fetters nyttighet (typ ”PUFA är nyttigare än mättat fett”) baserat på observationsstudier som konsekvent ignorerar de ofrånkomliga evolutionära kopplingarna vi har till bröstmjölk och fettet i kött.
Finns det någon klarlagd och väsentlig skillnad (i biokemiskt avseende) mellan den mättade fettmolekylen i bröstmjölk och kött jämfört med smör/grädde? Jag känner ännu inte till någon sådan väsentlig skillnad (pga av okunskap i biokemi). Kan denna eventuell skillnad medicinskt/näringsfysiologiskt (orsakssamband) kopplas till sjukdom av något slag? Tar tacksamt emot info om detta.
Jag vill passa på att tipsa om läkaren Peter Attias blogg http://www.eatingacademy.com och särskilt hans bloggartikelserie ”the straight dope on cholesterol” där man får sig en, vad jag upplever det som, mycket grundlig och ”up to date” lektion i modern lipidologi (med fokus på kolesterol-/lipidhypotesen).
Tack än en gång för en bra blogg och bok. Visade igår min gamla mor (lite begynnande demenstecken) och hennes vän (diabetiker typ 2) ditt upplysande program ”vetenskapen bakom kostråden”. Tror det såddes ett frö 🙂
≪ | ≫ |
Josef Boberg ∙ 13 februari, 2013 kl. 09:48
”Personligen har jag landat i en diet där jag blandar mättade fetter,
smör och kokosfett, med olivolja, rapsolja och den omega-6 som finns i
nötter. Vi försöker också äta mycket fisk hemma.”
Det är nog ej så tokigt – som jag ser det.
≪ | ≫ |
Omega-6 fetter – driver de verkligen på kronisk inflammation? | Ett sötare blod ∙ 9 juni, 2013 kl. 20:05
[…] Nya rön: sluta ät omega-6 rika oljor och lättmargarin […]
≪ | ≫ |