Ett stort problem med fetmabehandlingar har varit att läkare har trott att människor klarar av att vara hungriga. ”Lite kurr i magen har aldrig skadad”, har de tänkt, och rekommenderat folk att gå på en kalorisnål pulverdiet där 30 procent av alla kalorier kommer från socker.
En kalorisnål kost fungerar i typ tre månader, sedan vänder viktkurvan oftast uppåt igen. Problemet är knappast en dålig karaktär, utan att det är omänskligt att dag ut och dag in försöka stå emot viljan att äta. Hunger är en biologisk drivkraft som i längden kommer att vinna. Idén om att människor kan gå ner i vikt på pulverdieter är ungefär lika hopplös som att tro att katolska präster kan leva ett helt liv i celibat.
Samma mängd kalorier – men olika mättnad
För att kunna gå ner i vikt behöver man istället äta kalorier som ger bra mättnad. Nu har forskargruppen kring Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, gjort en mycket intressant studie kring just mättnad. Försökspersoner har fått dricka olika smoothies baserade på standardmjölk, grädde, blåbär, råa ägg och socker. Drinkarna har haft samma protein- och kaloriinnehåll, men mängden grädde och socker har varierat. Den ena – en lågfettdrink – innehöll 55 procent kolhydrater och 35 procent fett. Den andra – en lågsockerdrink – innehöll 20 procent kolhydrater och 70 procent fett. Efter att försöksdeltagarna hade druckit sin smoothie fick de skatta sin hunger var trettionde minut. Här ser du resultatet:
Efter 2,5 timmar var mättnaden större på den gräddiga lågsockerdrinken, än på den sockriga lågfettdrinken. Linköpingsforskarna undersökte också skillnaden i att dricka alla kalorier på en och samma gång och att dela upp kalorimängden under fem olika småmål. Den totala mättnaden blev större av det rejäla skrovmålet:
Linköpingsforskarnas experiment liknar en studie som forskare i Boston genomförde för fyra år sedan. De lät försökspersoner dricka smoothies som var lika kaloririka, men som innehöll kolhydrater med olika glykemiskt index. Sedan mätte de blodsockret och deltagarnas hungerkänslor.
De snabba kolhydraterna gav en blodsockertopp som sedan följdes av en blodsockersvacka och starkare hungerkänslor. Försökspersonerna blev mer mätta när de drack kolhydrater med ett lågt glykemiskt index som gav ett jämt och stabilt blodsockersvar.
Att fett ger bättre mättnad än socker är sannolikt en förklaring till varför studie efter studie koppar feta mjölkprodukter till en lägre vikt och en lägre risk att utveckla typ 2-diabetes.
SLUTSATS. Det blir gräddsås till middagen ikväll.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.
Ksv ∙ 19 maj, 2017 kl. 23:18
Du nog ta en titt på Boston studien som du länkar till för den är en utmärkt bevis på att blodsocker INTE har koppling till hunger.
Trots två väldigt olika blodsockerkurvorna så planade ut mättnad känslan precis på samma tid för båda GI. Sockerfallet led inte heller till någon hög hunger. Det ser man tydligt på kurvorna.
Sen följer båda hög och låg GI precis SAMMA kurva utan att mättnad kurvan relaterar sig på något sätt till blodsockernivån. En del av tiden står blodsockernivån högre med hög GI och en annan del av tiden ligger den under. Trots det ser mättnads utvecklingen precis likadan ut i båda grupperna och korrelerar inte med blodsocker nivån.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 20 maj, 2017 kl. 21:54
Du kan inte förvänta dig att hungerskänslorna speglar blodsockret exakt, eftersom hunger även styrs av en hel arsenal av hunger och mättnadshormoner. Även om man äter mat med lågt glykemiskt index, som ger ett stabilt blodsocker, känner man hunger efter ett tag. Att blodsockret spelar roll ser man dock exempelvis vid typ 1-diabetes. När en person råkar spruta för mycket insulin och blodsockret sjunker under normala nivåer, är hunger ett av de symptom som uppstår.
≪ | ≫ |
Ksv ∙ 19 maj, 2017 kl. 23:29
Alltså du har alldeles rätt i det mesta som du skriver här. Låg GI ledde riktigt nog till en generellt minskad hungerkänsla genom hela dessa 5 timmar. Men graferna visar tydligt att den inte hade någon koppling till blodsockret. Det är inte heller en slutsats som forskarna i studien kom fram till utan de bara konstaterade att man var hungrigare inför nästa måltid på hög GI.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 20 maj, 2017 kl. 21:59
Som skrivet tidigare, du kan inte förvänta dig att hungerkänslorna ska spegla blodsockret exakt eftersom hunger även styrs av en hel rad hormoner. Poängen är att olika former av mat är olika bra på att mätta oss. Den som vill gå ner i vikt behöver satsa på mat som ger mättnad. Vår mättnad styrs av mer än bara kaloriräkning.
≪ | ≫ |