Unga dricker allt mer energidryck. Därför gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka om försäljningen av dem behöver regleras. Livsmedelsverket byggde dock sina slutsatser på vad ungdomarna själva rapporterar att de dricker. Eftersom få ungdomar uppger till Livsmedelsverket att de dricker energidryck, menade myndigheten att dessa drycker inte utgör någon större fara.

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Livsmedelsverket där jag ifrågasatte underlaget för deras folkhälsosatsningar. Myndigheten grundar sitt arbete på matdagböcker, där vi har fyllt i vad vi äter. Eftersom vi anger att vi äter ganska lite sötsaker, tycker Livsmedelsverket inte att vår sockerkonsumtion är något större problem. Istället satsar de på att få oss att äta mindre salt och mer fullkorn. Vägen fram till kassorna i Sveriges livsmedelsbutiker kan alltså fortsätta att se ut så här:

Det jag inte tog upp i det öppna brevet, men som är ett lika stort problem, är att Livsmedelsverket även använde självrapporterade data när de 2018 utredde om försäljningen av energidryck till unga behöver regleras. Först lite bakgrund.

Skolpersonal: elever far illa av energidryck

Många lärare upplever att ungdomar dricker alldeles för mycket energidryck. På vissa skolor, bland annat på Öland, i Timrå och Olofström, har man till och med beslutat att förbjuda energidryck. Enligt personalen i Olofström drack vissa elever upp mot fyra burkar per dag, vilket gjorde dem ”uppspelta, irriterande och störiga”.

En del ungdomar ersätter också frukosten eller lunchen med energidryck, och när Sveriges Radio 2009 samlade vittnesmål från skolsköterskor var deras uppfattning att elever far illa av allt koffein. De blir speedade, får huvudvärk och hjärtklappning.

Enligt en skolsköterska i Olofstorp kollapsade tre elever efter att ha druckit alldeles för mycket energidryck. En av dem hade kraftiga bröstsmärtor och fick åka ambulans till sjukhuset.

En läkare vid barn- och ungdomskliniken i Karlskrona vittnar också om att de varje vecka får in ungdomar som har hjärtklappning och tryck över bröstet.

Livsmedelsverket: energidryck är inget större problem

Eftersom allt fler unga dricker energidryck gav regeringen år 2017 Livsmedelsverket i uppdrag att utreda om tillgången till energidrycker på något vis behöver begränsas. I regleringsbrevet står att Livsmedelsverket ska titta på om man behöver införa en åldersgräns för försäljningen.

Livsmedelsverkets utredning blev klar i november 2018. Då var myndighetens slutsats att ungdomar endast i ”undantagsfall” har ett högt intag av energidryck. Energidryck är ett ”marginellt problem” och den mängd koffein ungdomar får i sig från energidryck är låg. När ungdomar överkonsumerar koffein beror det i stället, enligt Livsmedelsverket, på att de dricker kaffe, te och Coca-cola. I rapportens sammanfattning skriver man:

”Eftersom energidrycker inte är den huvudsakliga källan till koffeinintag bland barn och unga skulle en begränsning av tillgången på energidrycker endast i liten utsträckning påverka det totala koffeinintaget. Ett totalförbud för barn och unga att få köpa energidrycker bedöms därför inte vara en effektiv eller proportionerlig åtgärd för att minska intaget av koffein hos målgruppen. Övriga åtgärder som Livsmedelsverket har utrett inom ramen för detta uppdrag har inte heller på ett effektivt sätt bedömts leda till ett minskat intag av koffein hos barn och unga.”

Slutsatsen är alltså att politikerna i princip inte behöver göra någonting, men man skriver att det är viktigt att informera ungdomar om vilka effekter energidrycker kan ha.

Livsmedelsverket baserar sina slutsatser på självrapporterade data

Frågan är: hur kan skolpersonalens bild av hur mycket energidryck unga dricker skilja sig så mycket från Livsmedelsverkets?

Svaret hittar man om man granskar rapporten. För Livsmedelsverket grundar sina slutsatser på Riksmaten ungdom 2016-17, en matvaneundersökning där 3000 ungdomar i årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet har fått fylla i matdagböcker under två olika dagar.

Enligt dessa matdagböcker förekommer knappt energidryck alls i årskurs 5. Bland åttondeklassarna angav 5,6 procent att de hade konsumerat energidryck, men de drack väldigt lite. Siffrorna motsvarar en genomsnittlig årlig konsumtionen på 3,1 liter/person, vilket är en burk (250 ml) energidryck per månad.

Bland gymnasieungdomarna drack dubbelt många, 12,6 procent, energidryck. Den årliga genomsnittliga konsumtionen låg på 8 liter, vilket motsvarar 2,7 burkar energidryck per person och månad.

Livsmedelsverkets siffror underskattar konsumtionen av energidryck

Baserat på dessa siffror räknade Livsmedelsverket ut hur mycket koffein ungdomar fick i sig, och kom fram till intaget är så lågt att unga får i sig mer koffein från kaffe, te och coladryck.

Jämför man siffrorna i Riksmaten ungdom mot Sveriges bryggeriers statistik över hur mycket energidryck som säljs, visar de dock att Livsmedelsverket sannolikt kraftigt underskattar ungdomarnas konsumtion.

År 2016 och 2017 – när Livsmedelsverket genomförde Riksmaten ungdom – såldes totalt 48,4 respektive 62,7 miljoner liter energidryck per år i Sverige. I genomsnitt blir det 55,5 miljoner liter per år. Om vi dividerar denna mängd med gymnasieungdomarnas årliga konsumtion – 8 liter – blir det 6943750. Det innebär att för att dricka upp all energidryck som såldes i Sverige 2016 och 2017, behövdes nästan sju miljoner person, om snittkonsumtionen låg på den som gymnasieungdomarna angav till Livsmedelsverket.

Sju miljoner personer motsvarar ungefär alla svenskar som är mellan 15-65 år. Och det är här som vi kommer till det orimliga. Jag vet ingen i min egen ålder som dricker energidryck. Ska all den energidryck som säljs i Sverige gå åt, får man antingen anta att medelålders personer vattnar blommor med energidryck, eller så dricker ungdomar mer än de anger till Livsmedelsverket.

Hur mycket energidryck dricker ungdomar egentligen?

Ett rimligare antagande är att den energidryck som säljs i Sverige konsumeras av personer mellan 15-44 år. En del 50-åringar groggar visserligen då och då på Red Bull. Å andra sidan är det jättemånga 34-åringar som inte alls attraheras av koffeinspetsad läsk.

Gör vi antagandet att endast personer mellan 15–44 år dricker energidryck, blir konsumtionen under 2016 och 2017 14,6 liter per person och år. Det är 80 procent mer än ungdomarna angav att de drack till Livsmedelsverket.

Även detta är en högst osäker siffra, som är baserad på flera antaganden. Men jag ringde lite gymnasieungdomar i min närhet för att kolla om det verkligen bara är 12 procent som dricker energidryck. Svaret blev: ”Nej, majoriteten av alla dricker energidryck”. De flesta är inte högkonsumenter, men runt 10 procent dricker energidryck ”var och varannan dag”.

Numera säljs ännu mera energidryck

Sedan Livsmedelsverket drog slutsatsen att vi inte behöver reglera energidrycksförsäljningen i Sverige, har den ökat ännu mer. År 2019 såldes totalt 78,1 miljoner liter energidryck, vilket motsvarar 20 liter per person och år, om vi antar att allt dracks av personer mellan 15–44 år.

Ett av de varumärken som har tagit många marknadsandelar är också Nocco, som innehåller 550 mg koffein per liter. Det är avsevärt mycket mer än i exempelvis Red Bull, som innehåller 320 mg/l. Noccos burkar är dessutom större. Därför innehåller en Nocco mer än dubbelt så mycket koffein som en Red Bull.

Detta är viktig information. För i sin utredning utgick Livsmedelsverket till stor del från mängderna i Red Bull. Så här skriver de i sin rapport:

”Beräkningen av antal överskridanden orsakade av energidryck har i första hand gjorts på en koffeinhalt på 320 mg/liter. Höjs denna halt stiger överskridandena både till antal och i proportion till övriga drycker.”

För att en vuxen person som väger 70 kilo krävs 2,5 burkar Red Bull för att överskrida gränsvärdet för ett säkert koffinintag. Dricker man Nocco räcker det däremot med 1,5 burkar.

En elvaåring kan dricka en burk Red Bull utan att överskrida gränsen för ett säkert koffeinintag. Dricker elvaåringen en Nocco blir intaget dock för högt. Faktum är att om en elvaåring dricker tre burkar Nocco, blir hen lindrig koffeinförgiftad.

Ska det vara förbjudet att sälja energidryck till barn?

Så vad tänker ni kära läsare? Behöver vi förbjuda att handeln att säljer något till elvaåringar som är lindrigt giftigt för dem? Vad ska åldersgränsen i så fall vara? Och måste vi även förbjuda försäljning av kaffe till barn? Eller borde vi införa en gräns för hur mycket koffein det får finnas i energidryck? Lägg gärna en kommentar och skriv vad ni tycker. Jag kommer att tipsa politikerna som initierade utvärderingen av energidryck om att de borde granska den utredningen och ge Livsmedelsverket bakläxa.

Angående mitt öppna brev om godis och socker i förra veckan, lovade Livsmedelsverkets pressansvarig att jag skulle få ett svar innan måndag. Alltså idag. Jag har fortfarande inte hört något från dem. Vill du liksom jag veta hur de egentligen resonerar när de anser att Sveriges socker- och godiskonsumtion inte är något större problem? Mejla till livsmedelsverket@slv.se och be dem svara. 

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.