Livsmedel som består av sirapssöta juicekoncentrat kan marknadsföras som ”frukt”. Det har en rad kommunala livsmedelsinspektörer beslutat efter att jag har klagat på flera produkter. Inspektörerna menar att vi konsumenter inte förväntar oss att det som företagen påstår är frukt, verkligen är frukt. Därför får det marknadsföras som frukt.
Låter det snurrigt? Det är det. I Fejkmaten drar jag slutsatsen att vårt språk har förlorat sin betydelse i butiken. Beslutet ovan är en av orsakerna till det. Men låt oss ta det från början.
Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta frukt eftersom det är nyttigt. Men många av de produkter som livsmedelsbolag marknadsför som frukt, består egentligen av ohälsosamma juicekoncentrat. Eftersom frukt och juicekoncentrat är två skilda saker, skrev jag i höstas ett öppet brev till en rad livsmedelsföretag där jag frågade hur mycket de kan processa en frukt innan det slutar att vara en frukt.
Exotic Snacks måste ändra sin förpackning
Efter det öppna brevet skickade jag in klagomål på flera produkter till kommunerna som granskar bolagen. En av produkterna var Exotic Snacks ”BARA”-godisar:
Exotic Snacks menar att de säljer ”fruktbitar med mango och ananas”, men egentligen är det ett godis som mestadels består av ett äppeljuicekoncentrat.
Anmälan ledde till ett snabbt beslut från livsmedelsinspektören i Huddinge. Han ålade Exotic Snacks att ändra förpackningarna. I framtiden kommer det att stå: ”fruktiga bitar med smak av mango och ananas” på dem. Dessutom ska Exotic Snacks komplettera bilden på framsidan med bilder av de godisar som förpackningen verkligen innehåller.
Detta var ett rimligt beslut, tycker jag. Ändringarna kommer göra att det blir tydligt för oss konsumenter vad vi köper.
Övriga livsmedelsbolag får kalla juicekoncentrat för frukt
Förvånande nog tog de övriga livsmedelsinspektörerna ett helt annat beslut. De träffades gemensamt för att utvärdera mina klagomål, som gällde följande produkter:
Coops ”fruktgodingar” som är sötare än hallonbåtar. Huvudingrediensen är äpplejuicekoncentrat, men Coop påstår på framsidan att det är 92 procent frukt.
Cloettas nya godis som de menar innehåller ”äkta frukt”, trots att en stor del är juicekoncentrat. Det som de kallar för ”bär” består också av juicekoncentrat.
Den här nya formen av sylt från Orkla. De anser att det är ”bara bär & frukt”, men en väldigt stor andel är juicekoncentrat. Sylten är därför två–tre gånger sötare än en produkt gjord på ”bara bär och frukt” borde vara.
Sempers ”fruktgröt med äpple & päron” som vare sig innehåller äpplen eller päron, utan bara juicekoncentrat.
Sempers ”fullkornsvälling med frukt & yoghurt”, som visserligen innehåller bananflingor men också äppeljuicekoncentrat och päronjuicekoncentrat.
Enagos ”havregröt äpple” där det som Enago kallar äpple är ett… äppeljuicekoncentrat.
Ordet frukt betyder inte frukt i butiken
Personligen anser jag att alla dessa produkter är vilseledande eftersom det som kallas för frukt bör bestå av riktig frukt, torkad frukt eller åtminstone en fruktpuré. Men livsmedelsinspektörerna från Malmö, Solna, Alingsås och Sundbyberg, som träffades tillsammans med Livsmedelsverket, tyckte annorlunda. De kom fram till att vi konsumenter inte förväntar oss att dessa produkter ska innehålla riktig frukt. Därför får det kallas för frukt. De avslår klagomålen med motiveringen:
”…att dessa typer av produkter inte förväntas innehålla hela delar av frukt eller bär. Dessutom finns information om beredningsformen i ingrediensförteckningarna.”
I klartext betyder att vi konsumenter inte kan lita på ordet ”frukt” i butiken. Vill vi veta om livsmedelsbolagen menar riktig frukt, fruktjuice eller fruktjuicekoncentrat, måste vi vända på förpackningen och läsa ingredienslistan.
Vill du avslöja fuskfrukt? Använd Matchecken
Eftersom jag personligen är innerligt trött på att försöka uttyda svårläsliga ingredienslistor, använder jag i stället vår app Matchecken. Om du skannar en varas streckkod, kan du lätt avslöja fejkfrukt och fejkbär med Matcheckens sockerfilter:
Riktiga frukter och bär blir gröna. Fejkfrukt eller fejkbär – som innehåller juicekoncentrat – blir röda eller svarta. Tydligt och bra.
Förutom att det är galet att livsmedelsbolagen får använda vårt svenska språk lite hur som helst i butiken, är det intressant att livsmedelsinspektörerna landade i helt olika beslut. Det säger allt om livsmedelslagstiftningen. Den verkar gå att tolka lite hur som helst.
Slutsatsen är i alla fall att vi konsumenter ska förhålla oss djupt skeptiska till vad som står på olika livsmedelsförpackningar. Livsmedelsbolagen försöker väldigt ofta få sina varor att framstå som nyttigare än vad de egentligen är. Märkligt nog verkar de inte vara så speciellt rädda om sin trovärdighet.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om ultraprocessad mat, Lobbying & industrin. Stötta mitt arbete via Patreon.