Nu visar ännu en studie att socker sannolikt är en orsak till varför allt fler unga får fettlever, en sjukdom som tidigare främst förknippades med alkoholism. När 20 barn med fettlever kraftigt reducerade mängden socker i maten, minskade mängden fett i levern med i genomsnitt 30 procent inom loppet av åtta veckor.
Varför får allt fler fettlever? Den frågan har forskare ställt sig under senare år. Fettlever är allvarligt eftersom det ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och levercancer. Hos en del blir levern inflammerad och det i sin tur kan leda till skrumplever, vilket kräver en levertransplantation.
Sockerarten fruktos omsätts i levern
Under lång tid har forskare menat att ökningen av fettlever beror på att vi äter för många kalorier och utvecklar fetma. Men som du kan läsa om i Det sötaste vi har börjar alltfler nu tro att problemen direkt kan orsakas av vår höga sockerkonsumtion. Vitt socker består till hälften av sockerarten fruktos, som liksom alkohol omsätts i levern. När vi överkonsumerar fruktos börjar levern bilda fett.
Sedan jag skrev Det sötaste vi har har hypotesen att fruktos orsakar fettlever fått allt starkare stöd. Nu har forskare testat att låta 20 barn med fettlever kraftigt reducera mängden fritt socker i mat och dryck, utan att minska på kalorierna. Trots att barnen fick fortsätta att äta precis hur mycket de ville, gick de ner i vikt och mängden fett i levern minskade med 30 procent inom loppet av åtta veckor. Kontrollgruppen, som fortsatte att äta som vanligt, hade i princip lika mycket fett i levern efter studien som före.
Inflammationen i levern minskade
Studien publicerades i den medicinvetenskapliga tidskriften Jama och du kan läsa mer om den i New York Times: To Fight Fatty Liver, Avoid Sugary Foods and Drinks. Så här säger en läkare:
“As a practicing hepatologist, I see children weekly with fatty liver, and I would love to see this kind of improvement in my patients,” said Dr. Vos. “The exciting part was not only did the fat go down, but their liver enzymes also improved. That suggests that they also got a reduction in inflammation.”
Det senare är en riktigt god nyhet för barnen, eftersom risken att de i framtiden ska behöva transplantera en ny lever minskar avsevärt.
Foto: Sandrachile, Unsplash.com
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Jacob Gudiol ∙ 29 januari, 2019 kl. 09:25
Ungdomarna fick inte äta hur mycket de ville. Både de och deras familjer fick färdig mat som de skulle äta, varken mer eller mindre. Den mängden mat var uträknad utifrån hur mycket ungdomarna rapporterat att de åt varje dag vilket uppenbarligen var för lite. En pojke i en ålder kring tonåren som väger drygt 85 kg klarar sig inte på ~1650 kcal, vilket var det som de i genomsnitt fick.
Så då gick barnen ner i vikt och då minskar mängden fett i levern. Något som alla redan vet händer https://traningslara.se/ann-fernholm-och-overdrivna-pastaenden-kring-socker-och-fettlever/
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 29 januari, 2019 kl. 09:47
Och här är mitt svar på det inlägget Gudiol: http://annfernholm.se/2017/12/06/jacob-gudiol-och-felaktigheterna-om-socker-pa-bloggen-traningslara-se/
Vidare är detta svaret på inlägget där du visar att du inte ens vet vad en systematisk översikt är: http://annfernholm.se/2017/12/08/slutreplik-kritik-av-jacob-gudiol/
Så här kommenterar forskaren som (till skillnad från Jacob Gudiol) är expert på fettlever studien i New York Times: “The children on the low sugar diet did lose a few pounds on average, but that amount of weight loss has never been associated with this degree of improvement,” said Dr. Schwimmer, a professor of pediatrics at the University of California, San Diego, and the director of the Fatty Liver Clinic at Rady Children’s Hospital in San Diego.
Det finns också studier där man visat att de som ligger kvar på samma vikt, också får mindre fett i levern när de kraftigt drar ner på socker: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28579536
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 29 januari, 2019 kl. 09:46
Jag får förtydliga min kommentar här ovanför. Ungdomarna fick äta så mycket de ville från ett begränsat urval av mat. De fick den maten som de fick för varje måltid. Så det var inte så att de kunde välja någonting annat som innehöll lite socker för att fylla på magen utan de fick äta från de livsmedel som de fick levererade från forskarna.
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 29 januari, 2019 kl. 10:09
Det verkar vara någon bugg på din sida som gör att det inte går att ge en replik på en specifik kommentar.
Ditt citat från forskaren är bara en forskare som hypar sina egna resultat. Titta igenom tabell 2 i den här systematiska översiktsartikeln så ser du att en minskning med 30 procent verkligen inte är något unikt. Av 10 studier är det 9 stycken som uppnår samma effekt eller större. https://jim.bmj.com/content/65/8/1102.long
I den studien som du länkar gick barnen också ner i vikt. Står klart och tydligt i artikeln.
Second, despite efforts to maintain baseline weight, overall there was a small but statistically significant weight loss (0.9 kg; 95% CI −1.3, −0.6).
Sen hade den studien inte ens en dålig kontrollgrupp likt den här studien hade. Detta är redan avhandlat i länken jag ger med efterföljande repliker.
≪ | ≫ |
Hanveden ∙ 29 januari, 2019 kl. 20:29
HFCS är väl vad de har istället för socker på andra sidan Atlanten sedan Cubakrisen…
mLCHFh B-) .
≪ | ≫ |
Svea112 ∙ 30 januari, 2019 kl. 10:44
Jag har tänkt på alla dessa smoothies som har blivit så populära de senaste åren. De som köper dem – färdiga eller gör dem i små händiga mskiner hemma – känner sig nog övertygade om att de är otroligt nyttiga. Mestadels frukt som innehåller en massa bra vitaminer. Och vätska ö h t är väl bra. Men de som kanske smakar mest och bäst är ju gjorda av frukter, som ger fruktos, och det kan nog bli stora mängder varje dag. Även de smoothies som är gjorda på grönsaker innehåller ju också någon eller några frukter, ofta banan. – Du, kloka Ann, har visat på hur många sockerbitar det finns i den så populära apelsinjuicen – hur många sockerbitar kan det väl då också vara i en (frukt)smoothie?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 30 januari, 2019 kl. 14:27
Det kommer inlägg om de så kallade ”klämmisarna”!
≪ | ≫ |