Idag har Mai-Lis Hellenius & Co svarat på min replik på DN debatt i förra veckan. Jag skrev att mättat fett är neutralt för hjärtat. Svaret har rubriken: ”Vår kunskap om mat och fetter har blivit solidare”. Jag kan inte annat än att hålla med. Kunskapen har blivit solidare. Men det är lite annorlunda att författarna påstår att den nya kunskapen skulle peka på att mättat fett är farligt. I min replik på deras debattartikel refererar jag till två metaanalyser. Slutsatsen i båda dessa är att det inte finns någon signifikant koppling mellan mättat fett och hjärtinfarkt. I sitt inlägg skriver Hellenius & Co nu att det finns så många vetenskapliga studier och att detta: ”Samtidigt innebär det att det blivit lättare att plocka ut en handfull studier som passar in i argumenteringen för avvikande kostråd.”

Här vill jag berätta hur en metaanalys går till. En metaanalys innebär att forskare letar fram den absolut bästa forskningen på området, sedan slår de ihop resultaten från dessa studier. Många av de hundratusentals vetenskapliga studier som Hellenius & Co refererar till håller låg kvalitet. Ofta är de dåligt kontrollerade och många gånger är de alldeles för små. Som jag poängterar i Ett sötare blod har forskare sällan råd att göra stora och bra koststudier. I de metaanalyser jag refererar till har forskarna just sållat bland bråten. De har valt ut den absolut bästa forskningen på området och har dragit sina slutsatser därifrån. Det är analyser i världsklass. Och studierna är absolut handplockade. Bara de bästa platsar i gänget.

Totalnivåerna kolesterol är ett förlegat mått på hälsa

I sitt svar i DN nämner aldrig Hellenius & Co att mättat fett framförallt höjer det goda HDL-kolesterolet. De hänger istället upp sig på totalnivåerna kolesterol. Det var ett mått som man började använda på 1950-talet för att försöka förutspå risken för hjärtinfarkt, men numera finns mycket bättre mått för detta, till exempel kvoten mellan totalkolesterol och det goda HDL-kolesterolet. Om en forskare som jag intervjuar börjar referera till totalkolesterolet lyser  en varningslampa i min hjärna. Det är ett tecken på att hon eller han gärna kör på i gamla hjulspår. Du kan läsa mer om kroppens olika blodfetter i kapitel 4 i Ett sötare blod. 

Det är viktigt att forskare är ärliga i sina analyser

Hellenius & Co baserade sitt LCHF-larm på att antalet fall av stroke går upp bland personer i 35-44 års åldern. Denna ökning beror med stor sannolikhet på att rökning har ökat just inom denna åldersgrupp. Dessutom har antalet personer med övervikt och fetma ökat. Här går knappast att skylla på det mättade fettet. Jag tillhör denna åldersgrupp och jag kan garantera att det inte fanns någon röd mjölk eller fet fil i mitt kylskåp när jag växte upp. Min generation har vuxit upp på lättmjölk och på produkter som inte sällan innehållit transfetter.

Det är allvarligt att stroke ökar bland unga. Desto viktigare att forskare är ärliga i sina analyser av vad som är fel. Det är grundläggande att förstå vad som har gått snett, så att hälsoråden blir korrekta.

Läs också Andreas Eenfeldts kommentar på slutrepliken: Fettdebatten i DN avslutas med en fet sten i glashuset!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Okategoriserade, Ett sötare blod i media, Om fetter, Tankar kring fettdebatten. Stötta mitt arbete via Patreon.