Onsdagens gåta (varför vissa befolkningar är hälsosammare än andra) var något som Thomas L. ”Peter” Cleave, pensionerad läkare från den engelska flottan, funderade på under 1950-talet. Många av ni läsare har dragit slutsatsen att den fina hälsan beror på att man aldrig lärt sig om tallriksmodellen. Det är visserligen helt rätt. Men den slutsatsen kunde ju inte Cleave dra, eftersom tallriksmodellen uppfanns på 1990-talet. Han tyckte sig istället se en koppling till ett lågt intag av socker, i första hand, och av vitt mjöl, i andra hand. Samtidigt har dessa befolkningar ätit en näringsrik kost. Låt oss analysera om Cleave kan ha haft rätt.
Inutier och massajer har ätit köttrikt
Massajers och inuiters kost stämmer absolut in på Cleaves tes. Massajer har levt på kött och mjölk, inutier på säl, björn, ren, myskoxe, fisk och valross. Inutier har knappt ätit några kolhydrater alls. En del fick de i sig genom att äta renars maginnehåll. På sommaren åt de på vissa ställen blåbär. Men annars har de ätit mest fett och protein.
Jag har inte hittat några vetenskapliga publikation kring exakt vad personer från Abchazien har ätit. Men enligt en utläggning på internet, som verkar trovärdig, åt de gärna fett kött från lamm. De åt också grönsaker, frukt och mycket yoghurt. Mängden socker i kosten var liten. Röda korset har kritiserat Arla för deras romantiska beskrivning av yoghurtkonsumtionen i Abkahazien, Landet har drabbats hårt av inbördeskrig.
Mer socker i norra Europa än i södra
Att fransmännen förr åt lite socker skulle kunna vara en delförklaring till ”den franska paradoxen.” I Frankrike äter man mycket mättat fett. De röker dubbelt så mycket som vi svenskar gör. De motionerar också bra mycket mindre. Ändå har de generellt en lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt.
Grekernas sockerkonsumtion har också traditionellt varit låg. Enligt en svensk statlig utredning från 1930-talet åt man i Sydeuropa 10 kilogram socker per person och år. Vi i norra Europa åt 40 kilogram. Redan då låg amerikanarna, tillsammans med danskarna, i topp på 50 kilogram. Det här kan förklara de stora skillnader i hjärtinfarkter som Ancel Keys (mannen bakom lågfettdieten) såg mellan norra och södra Europa under mitten av 1900-talet.
Även stärkelserik kost kan skydda hjärtat
På Okinawa har befolkningen levt på egenodlade grönsaker, sötpotatis, tofu, alger och fisk. Kosten har innehållit mycket stärkelse, men har samtidigt varit rik på fibrer och låg på socker. Den yngre befolkningen på Okinawa har börjat äta på snabbmatskedjor, vilket märks på hälsan.
Övriga japaners sockerkonsumtion har också varit väldigt låg, enligt forskarens Ancel Keys kartläggningar på 1970-talet. De har ätit en stärkelserik lågfettdiet, i princip fri från vitt socker och vitt mjöl.
Hunzafolket levde enligt beskrivningar från 1922 på vete, korn, majs, grönsaker, frukt, mycket torkade aprikoser, mjölk och lite kött då och då. De åt alltid hela delen av vetekornet, poängterade Sir Robert McCarrison, en läkare som verkade i området under nio år (mer om det i nästa bok). Årskonsumtion av socker i norra Himalaya motsvarade, enligt McCarrsion, dygnskonsumtionen vid medelstort amerikanskt hotell.
Även rökt renkött är bra för hälsan
När jag skrev mitt inlägg i förr går glömde jag ett hälsosamt folk: samerna. De har traditionellt baserat sin kost på kött, ofta rökt, från ren och älg. De har fortfarande 40 procents lägre risk att få cancer än vad vi svenskar har. För ett par dagar sedan njöt jag av en föreläsning på UR där samernas kost beskrevs. Rekommenderar den: Samisk mat. Efterrätter har inte funnits med på samernas meny.
Stark korrelation mellan socker och hälsa även idag
Personligen kan jag se en poäng i Peter Cleaves analyser. De stämmer också med Robert Lustigs analys från förra våren som visar en stark korrelation mellan sockerkonsumtionen och antalet fall av typ 2-diabetes i världens olika länder: Ny världsomspännande studie: socker bakom diabetes.
Vad säger du som läsare? Finns det något befolkningar som har ätit stora doser socker, men ändå bibehållit sin hälsa? Kan du hitta någon annan förklaring än Cleaves? En del har föreslagit stress, men jag får för mig att Parisarna ändå är ganska bra på att stressa. Den extrema kyla som inuiter levt i, måste också ha vara stressande för kroppen.
Tillägg: Jag vill poängtera att detta blogginlägg handlar om förebyggande av ohälsa. Den som har trillat över gränsen och fått prediabetes eller diabetes, får höga blodsocker av stärkelse. Då gäller allt det jag skrivit i Ett sötare blod. ”
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker, Tankar kring fettdebatten. Stötta mitt arbete via Patreon.
Joern M. Vikse ∙ 16 maj, 2014 kl. 09:16
Socker, hvete och industriellt fremstellda plantoljor som ersatt naturligt animalsk fett. Tag bort dom tre och helsovesenet kan ta kaffefika 4 ganger om dagen
≪ | ≫ |
Elin ∙ 16 maj, 2014 kl. 09:30
Enligt Chris Kresser verkar en del naturfolk ha ätit stora mängder honung: http://chriskresser.com/is-there-any-room-for-sweeteners-in-a-healthy-diet
Själv tror jag på att det är en kombination av inflammationsskapande livsmedel, där socker och gluten verkar vara de värsta bovarna.
Stress och diverse gifter som vi får i oss, och som kroppen måste försöka hantera, hjälper säkert inte till.
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 16 maj, 2014 kl. 19:20
De naturfolk i Sydamerika som regelbundet fick vildhoung (genom att branna bort trad eller bin) befanns ha ruttna tander till skillnad fran dom flesta andra naturfolk. Hur det reflekterade i sjukdom vet jag ej.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 maj, 2014 kl. 09:08
Det som är spännande med Cleaves studier mm, är att ”civlisationens sjukdomar” (fetma, diabetes, högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, tarminflammationer, blindtarmen, magsår med mera) ofta kom samtidigt som karies utvecklades i en befolkning.
Finns det några studier av dessa naturfolk som visar att även de haft en fin kärlhälsa?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 16 maj, 2014 kl. 11:46
En del naturfolk har säkert ätit honung. Absolut inte alla.
≪ | ≫ |
Elin ∙ 16 maj, 2014 kl. 14:03
Din fråga var ju ”Finns det något befolkningar som har ätit stora doser socker, men ändå bibehållit sin hälsa?”, så jag tycker det är relevant att det verkar ha funnits naturfolk som ätit stora mängder honung utan att ha våra hälsoproblem, eftersom honung ju liknar socker.
≪ | ≫ |
Mejja ∙ 16 maj, 2014 kl. 18:58
I Kunskapskanalens serie ”De sista jägarfolken” fick man följa ett folkslag i Afrikas djungel som samlade en del honung från flera sorters bin men det påpekades att flera honungssorter var inte så söta (men hade högt mineralinnehåll).
Allt är inte som det vi jämför med.
≪ | ≫ |
Ulf G Bohlin ∙ 16 maj, 2014 kl. 17:16
Var hittar du dessa naturfolk som som dagligdags ätit/äter stora mängder honung – alltså, i de mängder som vi nutida västerlänningar konsumerar socker?
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 16 maj, 2014 kl. 13:13
Var inte poängen med ditt inlägg att ta upp ”gemensamma nämnare”? Annars kan du ju lika väl döpa om inlägget till ”gemensamma nämnare för ’inte alla’ naturfolk utan de jag valt ut”…
≪ | ≫ |
Ulf G Bohlin ∙ 16 maj, 2014 kl. 17:01
Menar du som dina polare Ancel Keys & Co? Vad jag förstår är detta inte en vetenskaplig avhandling utan snarare en allmän reflektion i en blogg – som är mycket träffsäker och ganska övergripande. Så håll in dina hästar 😉
≪ | ≫ |
Stenis66 ∙ 16 maj, 2014 kl. 09:30
Jag kan rekommendera ”Välfärdens Ohälsa” av tyvärr bortgångne Lars Wilsson om ni missat den. Där finns det ytterligare exempel på olika folkslag som ätit traditionell mat med mycket animaliskt protein och fett och som haft väldigt låg förekomst av s.k. välfärdssjukdomar.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 16 maj, 2014 kl. 11:45
Spännande. Vilka folkslag nämner han?
≪ | ≫ |
Stenis66 ∙ 16 maj, 2014 kl. 20:31
OK. Skrev ett svar som tyvärr försvann i Cyperspace. Wilsson tar dels upp samlare & jägare som levt på föda rik på animalisk protein och fett som i stort sett saknat förekomst av hjärtkärlsjukdomar, diabetes eller karies. Han är intresserad av evolutionsmedicin. Han tar också upp folk i senare tid som inte anpassad sin kost (eller sent) efter jordbrukets inträde får ca 10000 år sedan. Det bygger på olika antropologers forskningsresor och en tandläkare Weston Prices (såg det i ett inlägg ovan) på 30-talet. Han nämner de nordamerikanska indianerna, San-folket, Pygméerna, Aborigins i Australien, men även antropologen Stefansson studier av inuiter och indianer i Nordamerika. Weston Price resor är intressanta också; tror han undersöker 14 olika isolerade byar och folk som bevarat sin traditionella mathållning. Slående är i Wilssons beskrivning hur sjuka de blir så fort de slutar med sin traditionella mat. Han tar också upp potatisens historia som först ett komplement och sedan slavmat i Latinamerika. En parallell är potatisen introduktion i Sverige. Finns det koppling till överbefolkning och svält eller behov att föda en växande befolkning med billig mat? Detta dock innan det vita sockrets entré. Maten är nog i högsta grad en social och politisk företeelse.
≪ | ≫ |
Stenis66 ∙ 16 maj, 2014 kl. 16:50
Förutom den tidigare jägar-samlarbefolkningen innan jordbrukets genomslag, tar han upp folk som rätt sent lämnade sin traditionella kost (och fick diabetes, hjärinfarkt mm) trots jordbrukets intåg: amerikanska indianerna, aboriginerna, san-folket i kalahari, pygmeer, inuiterna (studerade av antropologen stefansson). Han tar även upp Weston Price (Nutrition and Physical Degeneration), en tandläkare gjorde forskningsresor i olika kulturer.på 1930-talet, och fanns att det fanns en del befolkningar där man inte hade karies troligen pga av kosten.
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 16 maj, 2014 kl. 10:03
Jag tror det ligger mycket i de medicinska antropologiska observationer som gjordes för ca 75-150 år sedan av Cleaves m.fl. Gemensamt för friska naturfolk verkar vara frånvaron av socker, stora mängder fruktos, spannmål och vegetabiliska fröoljor. Detta i kombination med att man åt kött, fisk, fågel, naturligt mättat fett, nötter, grövre rotfrukter/ätliga rötter och lite frukt när det fanns, verkar vara nycklen till den goda hälsan.
≪ | ≫ |
Lars-Erik Litsfeldt ∙ 16 maj, 2014 kl. 10:28
Jag tror parisarna i vart fall är ganska avstressade medan de äter. Tar tid på sig.
≪ | ≫ |
Stenis66 ∙ 16 maj, 2014 kl. 20:41
När jag besökt mina vänner i Paris var det slående att de serverade mycket grönsaker (och ja en del bröd) och stora saftiga köttbitar med feta såser. Sedan som efterrätt var det sällan sötsaker utan feta ostar och möjligen lite kex. Och så vin naturligtvis, men det var ju inte saken …
Vi skandinaver var ju mer van vid ”tallriksmodellen” med mest kolhydrater i form av potatis, ris, mm och sedan någon styvmoderligt behandlad köttbit.
≪ | ≫ |
Sonja ∙ 16 maj, 2014 kl. 12:33
Jag tror att konsumption av processerade ’livsmedel’ är största problemet tillsammans med en överkonsumption av socker, vitt mjöl och konstig stärkelse som t.ex. corn flakes. jag menar, förr har ju folk jobbat hård och hade bara kött på söndagar annars var det ju oftast havregröt som gällde. de var inte feta och blev gamla. men de åt ren mat framförallt! och socker till speciella tillfällen, inte varje dag! äkta livsmedel, inte pulver och allt annat som har en förpackning och en lång innehållsförteckning…
≪ | ≫ |
Erik 2 ∙ 16 maj, 2014 kl. 14:11
Denise Minger kommer till slutsatsen i sin bok Death by Food Pyramid, efter bla en genomgång av Weston Price arbete, att det som förenar ett antal olika hälsosamma folk är att deras mathållning innehöll någon eller några del/ar med hög näringstäthet, I synnerhet vad gäller fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) och dessa var också högt värdesatta bland dessa folk (tex torsklever hos skottarna i Hebriderna, valinälvor och -skinn hos inuiter, fiskrom hos indianerna i Anderna, buffelinälvor hos indianer, insekter hos visa folk i Afrika och sommar-smöret från alpkorna i Schweiz). Inget av dessa folk åt uteslutande vegetariskt (men flera åt en stor del vegetariskt). Inget av dessa folk åt processade spannmål, socker eller vegetabiliska oljor
≪ | ≫ |
Henrik ∙ 16 maj, 2014 kl. 14:53
Här är en artikel om kost- och träningsvanor hos några kenyanska elitlöpare: http://www.active.com/running/articles/eating-practices-of-the-best-endurance-athletes-in-the-world?page=3
De får ca 20% av sitt dagliga kaloriintag från rent socker. Nu vet jag inte hur länge elitlöpare brukar leva eller hur hälsosamma de är men troligen är de hyfsat hälsosamma(?). Jag tror att det är viktigt att ta med livsstilsfaktorer i beräkningarna också, dessa löpare tränar ju väldigt mycket och då de äter näringsrikt i övrigt så kanske ett högt intag av socker inte påverkar deras hälsa negativt. Men vad vet jag…
≪ | ≫ |
Per Wikholm ∙ 16 maj, 2014 kl. 15:24
T L Cleave tror jag träffade ganska rätt och hans bok The Saccarine Disease som finns gratis på nätet är läsvärd än idag. Men till en helt annan fråga. Låt oss avliva myten om att inuiter ”knappt ätit några kolhydrater alls”. Inuiterna i de subarktiska regionerna med mycket ren hade precis som våra samer också tillgång till bär men också stärkelserika, ätliga rötter/rotknölar som t ex eskimopotatisen.
De inuiter som levde i rent arktiska kustområdena hade däremot en närmast helanimalisk diet under 10 av årets 12 månader… men deras huvudföda var vattenlevande däggdjur som val, säl och valross. Dessa måste av livsnödvändighet lagra upp mycket mer glykogen (animalisk stärkelse) i sina kroppar för att överleva långa och djupa dykningar under syrebrist och de lagrar upp det i organ där vi knappt alls hittar det i landlevande däggdjur. Valspäck har t ex 15-30 vikt % glykogen insprängt i sig. .
Den bästa uppskattning av vad dessa närmast helanimaliska inuiter faktisk åt landar 15-20 % av kalorierna från kolhydrater.
≪ | ≫ |
Steffen ∙ 16 maj, 2014 kl. 16:43
Intressanta upplysningar! Jag tycker de ganska väl bekräftar min egen teori: att det inte är stärkelsen i sig, som är problemet. Det tror jag nog vår kropp är skapad att ta hand om – i någorlunda måttliga mängder. Jag tror inte att rotfrukter och (ursprungs)vete är problemet. Det er allt det socker som finns i alla processade matvaror, efterrätter, läsk osv, som är ett problem. I Danmark har tx potatis varit basmat mycket länge men ändå hade man inga större problem med livsstilssjukdomar förrän i senare årtionden, vad jag vet.
≪ | ≫ |
Sanna ∙ 16 maj, 2014 kl. 18:20
Jag tror näringstäthet spelar mer roll än vi tror. Mjölmat verkar minska näringsupptaget, förutom att vara inflammatoriskt.
≪ | ≫ |
Per Wikholm ∙ 16 maj, 2014 kl. 19:52
T L Cleave tror jag träffade ganska rätt och hans bok The Saccarine Disease som finns gratis på nätet är läsvärd än idag. Men till en helt annan fråga. Låt oss avliva myten om att inuiter ”knappt ätit några kolhydrater alls”. Inuiterna i de subarktiska regionerna med mycket ren hade precis som våra samer också tillgång till bär men också stärkelserika, ätliga rötter/rotknölar som t ex eskimopotatisen.
De inuiter som levde i rent arktiska kustområdena hade däremot en närmast helanimalisk diet under 10 av årets 12 månader… men deras huvudföda var vattenlevande däggdjur som val, säl och valross. Dessa måste av livsnödvändighet lagra upp mycket mer glykogen (animalisk stärkelse) i sina kroppar för att överleva långa och djupa dykningar under syrebrist och de lagrar upp det i organ där vi knappt alls hittar det i landlevande däggdjur. Valspäck har t ex 15-30 vikt % glykogen insprängt i sig. .
Den bästa uppskattning av vad dessa närmast helanimaliska inuiter faktisk åt landar 15-20 % av kalorierna från kolhydrater.
≪ | ≫ |
Stenis66 ∙ 16 maj, 2014 kl. 21:02
Man kan konstatera att denna fråga är mycket komplex. Det kanske är betydligt svårare att svara på frågan om vilken kost som i positiv mening leder till god hälsa, eftersom det antagligen finns många möjligheter, än att svara på frågan vilken kosthållning som leder till dålig hälsa. För att svara på denna fråga behöver vi en slags norm både vad gäller kost och hälsa. Tror att en bra utgångspunkt är att utgå från människans evolution och vår ”natur” som jägare/samlare. En hypotes är att kosthållning som avviker starkt från kosten hos jägare/samlare leder till nya sjukdomar som inte fanns tidigare. Tror att ett historiskt förhållningssätt (evolutionärt, socialt, politiskt) till vår kost och hälsa är en nyckel till att förstå kostens betydelse för vår hälsa och vårt leverne.
≪ | ≫ |
Mejja ∙ 16 maj, 2014 kl. 21:02
En väldigt bra bok om äldre traditionell samisk mat är ”Samernas samhälle i tradition och nutid” av Phebe Fjellström, med hänvisningar bl.a. till folklivsforskaren Jonas Nensén som reste runt och bodde hos olika samebyar på 1800-talet. Den beskriver i detalj vad man åt och hur det gick till, allt från renfeta, renmjölk, rengrädde, ost, kött, fisk, fågel, äggtäckter m.m. och hur man verkligen åt alla delar och hade många tekniker att konservera allting. Boken finns att låna på 38 bibliotek och kan skickas till övriga.
≪ | ≫ |
Elin ∙ 17 maj, 2014 kl. 06:46
Jag angav en länk, du kan ju läsa där: http://chriskresser.com/is-there-any-room-for-sweeteners-in-a-healthy-diet
Om du inte känner till Chris Kresser så är han stor inom paleo-världen och absolut ingen tallriksmodellsförespråkare. Han håller just nu på att skriva en serie blogginlägg om just socker och annat sött, se även här: http://chriskresser.com/does-it-matter-if-a-sweetener-is-natural
Min mening var inte att ”sabotera” Anns hypotes, men jag tycker det är bra att undersöka de fall som talar emot den för att antingen förkasta dem eller finna en alternativ förklaring.
≪ | ≫ |
Ulf G Bohlin ∙ 17 maj, 2014 kl. 17:00
Jo, jag vet att en del naturfolk festar loss på honung.. men antagligen bara när den finns att tillgå? Absolut inte i de mängder som motsvarande vår befolkning konsumerar socker.
≪ | ≫ |
Svaret är – Socker ∙ 17 maj, 2014 kl. 06:56
[…] Ann Fernholm har haft två inlägg om gemensamma nämnare hos ursprungskulturer: Gissa vilken och Det rätta svaret är… […]
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 maj, 2014 kl. 08:51
Spännande! Tack för tips.
≪ | ≫ |
Mejja ∙ 17 maj, 2014 kl. 10:05
”Nutid” i titeln syftar på 1985.
Är alltså skriven innan fettskräcken kom.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 maj, 2014 kl. 08:54
Det som är spännande med Cleave är att han skiljer på introduktion av vitt mjöl och socker i Europa. Diabetes kom runt sekelskiftet 1900, då sockerkonsumtion ökade radikalt. Vi började däremot förfina mjölet redan i början av 1800-talet. Det talar för att socker är den värsta boven.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 maj, 2014 kl. 08:56
Honung har ju en himla massa olika ämnen i sig. Det är rätt stor skillnad på honung och socker på så vis. Man skulle verkligen behöva undersöka i en studie om honung skiljer sig från socker i effekten på människokroppen.
≪ | ≫ |
Ulf G Bohlin ∙ 17 maj, 2014 kl. 17:09
Tror honung, liksom flesta vilda bär, är nyttiga..men funkar inte i kombo med nutida allsköns, redan sötade livsmedel. Särskilt inte om man redan skadat sin metabolism och kanske dras med livslång beroendeproblematik
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 maj, 2014 kl. 09:05
Tittar man på hur kroppens ämnesomsättning fungerar, talar allt för att den är van vid glukos från stärkelse. Däremot har vi vare sig mättnadshormon eller en reglerade ämnesomsättning av fruktos. Det talar för att det du skriver stämmer.
≪ | ≫ |
John ∙ 9 juni, 2014 kl. 17:04
Öh va? Det där är ju extremt fel!
Vad baserar du det på?
Fruktos är en av de absolut bästa anti-stress substanserna och väldigt viktigt för lever-glykogen, som gör att blodsockret pendlar mindre! Stärkelse är verkligen inte bättre än socker, och nu pratar jag om naturliga produkter (inte vitt socker eller vetemjöl).
Fruktos kan dessutom oxideras till ATP utan insulin, samt ger ca 30% mer CO2 vid omvandling till energi.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 juni, 2014 kl. 20:51
Det är en dosfråga.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 maj, 2014 kl. 09:10
Elitlöpare tål absolut socker bättre än andra. Motion är den bästa skyddsfaktorn mot socker. Däremot kan det ha effekt på tarmfloran och magen. Många elitidrottare har problem med magen. Kanske för att de ofta äter väldigt mycket socker.
≪ | ≫ |
John ∙ 17 maj, 2014 kl. 17:51
Det rätta svaret är raffinerade oljor.
Fleromättade fetter som rekommenderats världen över orsakar enorma hälsoproblem och är antagligen på topp 3 listan över det farligaste som finns i våra livsmedel.
Min egen erfarenhet är att min hälsa har förändrats radikalt efter ändrad kost!
Verkligen extremt stor förändring!
Jag har aldrig haft problem med övervikt, men många andra problem. Jag har alltid trott att jag ätit hälsosamt, men efter att ha mått så dåligt att jag började gå till läkare för att kolla upp det, utan att få hjälp, började jag undersöka saker mer och mer själv. Jag hittade Ray Peats forskning, och för första gången någonsin fick jag en komplett helhetsbild över fysiologi och hälsa.
Han beskriver hur olika fetter, kolhydrater, socker, metaller, toxiner etc påverkar kroppen fysiologiskt. Efter att ha varit lite skeptisk kom jag ändå till den punkt att jag har inget att förlora. Bytte bort all sädeslag, lax, olja, grönsaker, kyckling etc till frukt, mjölk, cocosolja, mättade fetter, nötkött, lever, smör, etc.
Redan efter 1 dygn försvann all ”brainfog”, jag sov bättre än jag gjort på flera år, sen jag var tonåring, var piggare än någonsin, fick bättre syn. Efter ca 1 månad började jag tänka snabbare, få lättare att komma ihåg saker, mm.
Nu efter 5 månader har jag fått väldigt mkt bättre minne, ännu piggare, fryser inte längre, tolererar både kyl och värme bättre, högre kroppstemperatur, starkare, mer motiverad, depression är borta, får inte ångest eller blir stressad på samma sätt som tidigare, vaknar pigg och mjuk i kroppen (var alltid väldigt stel och kall i kroppen på morgonen tidigare).
Inflammation är borta. Blodprover är bättre. Har ingen ”water retention” eller ”puffy face” på morgonen längre.
…
(Notera: med socker menar jag allt socker, som finns naturligt i tex frukt, mjölk, etc)
Hela dilemmat mynnar ut från hypotesen att kolesterol är farligt. Detta är visat sedan länge att det inte är farligt, utan kolesterol är en absolut livsnödvändig skyddande substans i våra kroppar. John Yudkin skrev boken ”Pure white and deadly”, där han korrekt skrev att fruktos (socker = 50% fruktos 50% glukos) höjer kolesterol. Eftersom han trodde att kolesterol var farligt drogs slutsatsen att socker och speciellt fruktos är farligt. Detta är grundargumentet för sockerhetsen. Då man vet att detta inte är fallet kan man börja se socker från ett annat perspektiv.
Kolesterol är en grundläggande substans, och en byggsten för steroida hormoner, som är extremt(!) viktigt får vårat välmående. Kolesterol, tillsammans med sköldkörtelhormon (T3) och retinol (en form av Vit A), är grunden för pregnenolone, som i sin tur är grunden för alla andra livsnödvändiga och viktiga hormoner som progesterone, DHEA, testosterone, mm.
Kolesterol-hypotesen ligger även som grund för ett annat extremt viktigt misstag, fleromättade fetter. Dessa minskar kroppens förmåga att producera kolesterol, vilket då leder till att man har mindre material att producera hormoner av. Dessa fetter sänker kolesterol genom att störa levern, då denna behåller mer kolesterol för att skydda sig själv från skadan av fleromättat fett.
Så, kombinationen av att vara väldigt rädd för (naturligt) socker samt äta fleromättade fetter är väldigt dåligt för hälsan.
Jag rekommenderar verkligen att läsa Ray Peats artiklar som finns gratis på hans hemsida. Verkligen, rekommenderar det starkt, är det något man verkligen bör läsa är det hans forskning.
Angående Weston Price så var det flera av dessa folkgrupper som åt socker i form av frukt och mjölk. Du har rätt i att de åt näringrik mat som frukt och ”organ meats” och alla olika delar av djur mm, vilket är ett stort problem idag då dagens kost är extremt bristande på flera sätt.
≪ | ≫ |
Nils ∙ 17 maj, 2014 kl. 22:12
Undrar om författaren ens varit i framkrike… många där äter extrema mängder socker i form av croiasanter, marmelader, juicer och nutella, dessuom _massor_ av vitt bröd….
För övrigt finns det gott om exempel på folkslag och kulturer som till allra största delen levt på kolhyderater och haft utmärkt hälsa.
Jag säger inte att Lchf behöver vara fel, men er förenkling och s.k. _vetenskap_ att det är kolhyderaterna per se som är boiven till ohälsa stämmer inte och de som verkligen kan någonting om vetenskap skakar bara på huvudet åt er självutnämnda experter…
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 18 maj, 2014 kl. 14:57
De har traditionellt ätit lite socker. Men det har förändrats.
Sedan kan du inte ha läst så noga. Jag skriver inte att det handlar om ”kolhydrater”. Jag skriver att det handlar om en överkonsumtion av vitt socker. Sätt dig gärna in i de vetenskapliga publikationerna från 1900-talets början. De säger mer än du tror.
≪ | ≫ |
Ulf G Bohlin ∙ 18 maj, 2014 kl. 21:36
Växte upp med lättmargarin, ”blåmjölk” och allmän fettskräck från hösten 1965. När jag flyttat från bondgård till stan. Du menar kanske innan fettskräcken på allvar grep tag i avlägsna samebyar?
≪ | ≫ |
Patrik Nilsson ∙ 19 maj, 2014 kl. 10:52
Enligt DN så orsakar även alkohol cancer.
http://www.dn.se/debatt/okant-bland-svenskar-att-alkohol-orsakar-cancer/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 maj, 2014 kl. 16:40
Konstigt att de skriver att alkohol är den största riskfaktorn efter rökning. Vad jag vet är fetma den största efter rökning.
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 19 maj, 2014 kl. 18:06
Jag ställer mig lika undrande till den vanligt återkommande fixeringen vid alkolhol (i normala doser). Alkohol är säkert inte hälsofrämjande i större återkommande doser men för den normalkonsumerande tror jag inte alkohol ligger så högt upp i risklistan (många nykterister/lågkonsumerande drabbas ju också av cancer m.m.). Fetman är i sig inte problemet utan det är den biokemiska rubbningen som bl.a. orsakar fetma och även alla de andra symptomen i det metabola syndromet, som ställer till det. Det finns ganska många som inte är feta som har exakt samma sjukdomar och lika kort livslängd som de feta. Det handlar inte, tror jag, om fetma/övervikt utan som sagt om den metabola rubbningen med ständigt höga blodsockernivåer som i sin tur orsakar övriga sjukjdomar (högt blodtryck, magtarmsjukdomar, cancer, demens, hjärtkärlsjokdom). Jag tycker det är ett stort pedagogiskt fel man begår om man pekar ut fetman som sådan som det onda, istället för att peka på det förhöjda blodsockret man får genom lättsmälta kolhydrater, i kombination med de skador mycket fruktos ger på lever m.m.
≪ | ≫ |
axrl ∙ 20 maj, 2014 kl. 15:25
jag bor i Paris sen några år. Måltidernas koreografi förenar alla som bor i Frankrike: den lärs ut på dagis och ackompanjerar medborgaren genom alla statliga och kommunala institutioner (skolan sjukhus fängelser)
Månadens matsedel kan envar kolla som passerar en skola där den sitter inramad i skylt mot gatan. En måltid består av liten förrätt ofta rårivna grönsaker men även halv avocado med räkor, huvudrätt är kött eller fisk, plus en grönsaksrätt – absolut inte ständigt potatis – en bit fet ost helst opastöriserad och självklart en ny sort varje dag (treåringar kan skilja på camembert och brie) äts med gaffel ofta utan bröd och smör.
Till slut dessert : frukt bär eller kompott även yoghurt. Drycken är vatten.
Maten har mycket mättat fett, portionerna små en måttfullhet som lärs ut och gäller alla åldrar. En bit bröd vid tallriken hör till för att få upp såsen..
Man trugar aldrig. Vuxna läppjar på vinglaset (till skillnad från vattenglaset intill). Lunch eller middag, koreografin är densamma.
Franska barn känner inte till godis på lördagar inte heller fredagsmys med läsk och chips. Bullar och kakor finns aldrig hemma eller på jobbet. Fika finns inte.
Man dricker en slät kaffe vid paus.
Mammor bakar aldrig, minst av allt till jul. Till födelsedagar beställs ett
konstverk till tårta från bagaren-konditorn.
Fransmän lever längst i Europa. Allra längst i sydvästra delen där det dagliga rödvinet Madiran har hög tanninhalt i druvan och upp till 15 procents alkoholhalt (enligt en stor studie av brittiske kemisten Roger Corder). Finns på systemet.
Däremot dricker unga av idag allt mindre vin.
Helgfyllor som i Sverige är en helt obekant kultur.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 21 maj, 2014 kl. 10:09
Tack för intressanta upplysningar! OM du går förbi en sådan där matsedel får du väldigt gärna fota av och mejla mig bilden. Det hade jag velat lägga upp på bloggen. Adressen hittar du här: http://ettsotareblod.se/boka-ett-foredrag/
Den ligger som bild längst ner på sidan. Vill inte skriva ut den får då kommer det så mycket spam.
≪ | ≫ |
Anonym ∙ 24 januari, 2015 kl. 23:17
”Inutier har knappt ätit några kolhydrater alls. ”
Stämmer inte, se LCHF.se
≪ | ≫ |