I går kväll träffades Kostfondens vetenskapliga råd för första gången. För mig personligen kändes det som en avspark för ett arbete som känns lika viktigt som svindlande stort. Rådet bestämde att fonden till en början ska fokusera på att fylla kunskapsluckor kring hur typ 2-diabetes och IBS ska kostbehandlas. När det gäller typ 2-diabetes är målet att få till en studie där kostens effekt på hjärt-kärlsjukdom undersöks. En sådan studie kan verkligen bli vad man kallar för en ”game-changer” och den har potential att få ett globalt genomslag.
Det behövs en långsiktig studie kring typ 2-diabetes
Vad jag vet finns bara en enda studie där man har undersökt kostens effekt på hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes. Det är LookAhead som jag har skrivit om tidigare här på bloggen: Lågkalorikost skyddar inte mot hjärtinfarkt (trots en ordentlig viktnedgång!). I den studien satsade forskarna på en lågfettkost. Studien lades ner i förtid eftersom behandlingen inte gav den önskade effekten.
Många mindre studier och människors erfarenheter talar för att en lågkolhydratkost sannolikt är en mycket effektivare behandling av typ 2-diabetes än en lågfettdiet. Men ska behandlingsrekommendationerna förändras krävs att man bevisar denna effekt i en stor och långsiktig studie som också undersöker eventuella biverkningar. Dessutom behöver en lågkolhydratkost jämföras mot en medelhavskost – som är den kost många läkare har börjat förespråka efter lågfettdieten.
Magsmärtor behöver effektiv behandling
När det gäller magsmärtor och IBS är det också otroligt viktigt att hitta en effektiv behandling. Här lider många – både barn och vuxna. Smärtorna gör att det kan vara svårt att hänga med i skolan eller att sköta sitt jobb. Dagligt magont ökar också risken för psykisk ohälsa och för vissa pågår detta i åratal: Slipper IBS efter 35 år av magproblem.
Det ska bli otroligt spännande att börja arbeta med fonden på det nya året. O ju fler vi är som tycker att detta är viktigt – desto större chans har vi att nå våra högt uppsatta mål. Om du inte redan är det – bli månadsgivare! Eller ge bort en julgåva till någon som också tycker att det är viktigt att förbättra vården. Fler människor ska få leva ett friskare liv.
Läs mer om mötet på Kostfondens hemsida: Avspark för vetenskapligt råd.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Kostfonden, Okategoriserade, Tankar kring fettdebatten. Stötta mitt arbete via Patreon.
Thomas Tombola Jansson ∙ 18 december, 2014 kl. 09:20
Detta mesta finns ju redan gjort Ann!
Ändra inriktning och informera istället för att ”slösa” bort pengarna på något som inte kommer fram!
Åk ut i skolorna och föreläs, ta fram enkla trycksaker,,,,
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 december, 2014 kl. 12:49
Nä, det finns absolut ingen studie på typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Vård måste vila på bra vetenskap – annars riskerar vi att släppa lös humbugkrafter. Rådet om en lågfettdiet kom till stånd just eftersom man inte höll så hårt på vetenskapen. Nu har man höjt kraven – det är jättebra! Men då krävs det också att även lågkolhydratkosten uppfyller de kraven. Annars kommer det aldrig bli en behandlingsrekommendation i vården.
≪ | ≫ |
Thomas Tombola Jansson ∙ 19 december, 2014 kl. 13:48
Och dessa enorma slantar tror sig kostfonden ha?
Problemet är inte att det inte finns bra underlag utan att det inte når ut genom de kanaler som finns,,,
Nu är jag lite negativ men det gäller ju att ha en realistisk inställning när man drar igång ett sådant här projekt!
Jag hoppas att jag har fel och önskar er lycka till!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 21 december, 2014 kl. 21:35
Kostfonden tror sig ha en och annan kontakt. O Kostfonden har en plan 🙂
≪ | ≫ |
Rune ∙ 19 december, 2014 kl. 10:46
Glöm inte att ta del av viktig kunskap om magen och IBS från den här matnyttiga boken:
http://www.bokus.com/bok/9789172412590/battre-mage-hur-sanning-om-din-mage-blev-en-hemlighet/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 december, 2014 kl. 12:51
Tack för tips!
≪ | ≫ |
EvaLi ∙ 20 december, 2014 kl. 10:42
Tycker att det är mycket bra att studier startar på de aktuella ämnena. Vad gäller IBS så vet jag många många människor som lider av det, men när man nämner LCHF-kost eller lågkolhydratskost så vill man vanligtvis inte ta till sig att det kan vara en väg att gå. Är själv diagnostiserad IBS – men om jag håller mig till LCHF-kost är magen hur lugn och fin som helst. När jag av sociala själ ”tvingas” äta s.k. vanlig mat är magen i olag i flera dagar med diarré/förstoppning ”buller och brak”. Har varit medlem i Mag- och Tarmförbundet i några år men har nu avsagt mig för 2015 eftersom man inte tar en alternativ kost som LCHF på allvar även om de redovisat flera fall i tidningen (vällovligt trots allt) som mår bra av den kosten. Olika dietister har i anslutning till dessa reportage avrått från den kosten…
Hoppas verkligen att en IBS-studie kan hjälpa många, många med magproblem att VÅGA gå emot dagens stolliga kostråd.
S.k. FOODMAP kan kanske hjälpa några, vad vet jag, men det är enligt min mening mycket enklare med LCHF – allt om LCHF finns ju dessutom gratis, tillgängligt för alla på nätet.
≪ | ≫ |
Hans ∙ 20 december, 2014 kl. 17:48
Jätte bra! Väldigt intresserad av IBS studien, det är verkligen något som påverkar en väldigt mycket även om det ibland bagatelliseras av sjukvården.
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 22 december, 2014 kl. 08:59
Jättespänande att Kostfonden nu har två konkreta studier på gång när det gäller de två kanske mest omvittnade (förmodat) kostrelaterade sjukdomarna. Det finns massor av anekdoter om bättre hälsa genom LCHF när det gäller dessa sjukdomar, men som Ann påpekar måste det till välgjorda studier för att kostbehandling med LCHF/lågkolhydratkost ska vara aktuellt inom vården (LCHF och lågkolhydratkost är ju i princip samma sak men tyvärr har okunskapen om vad som ryms inom förkortningen LCHF skapat en beröringsångest hos många, även hos de redan övertygade).
NuSI (USA:s ”Kostfonden”) har just nu också en mycket intressant studie på gång gällande ”icke alkoholrelaterad fettlever” (NAFLD). Ett av tio barn har nu denna sjukdom och därtill 40 miljoner vuxna (i usa). På femton år har antalet sjukdomsfall tiofaldigats (alltså 1000 % ökning). Man kan läsa och höra (podcast) mer om detta på Tim Ferriss blogg (god vän till Peter Attia, VD för NuSI). Podcasten i slutet av artikeln är mycket lyssningsvärd även om den är drygt två timmar lång. http://fourhourworkweek.com/2014/12/17/foie-gras/
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 22 december, 2014 kl. 12:02
Hej Ann, Blir det möjligt med bidrag till kostfonden med hälsningskort mejlat snart? Inte bara för Jul. Altså för mejlade julkort med text ungefär så här: ”Vi har lämnat ett bidrag till kostfonden den här gången istf blommor eller ökad papperslast till den här högtiden. Då kan kosten lättare bli vår hälsokälla.”
Med ett urval av kort for olika högtider kan man då välja det som passar, när man väl satt in ett belopp.
Och på dessa kort skall givetvis Kostfonden identifieras och helst tilläggas att ”50 kronor sattes in på kostfonden”, om det var beloppet för ett kort
Så har man mindre råd och sprider 50 på 10 kort blir det istället ”5 kronor..” på varje kort. (Horses for courses.)
God Jul,
Önskar Sten
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 december, 2014 kl. 12:11
Hej och bra idé med fler högtider. Vi kommer lägga upp minnesgåva till begravning snart. Men vi ska kanske göra födelsedagskort mm också!
≪ | ≫ |
Vinn en bok – bli månadsgivare till Kostfonden | Ett sötare blod ∙ 12 januari, 2015 kl. 12:01
[…] resurser vi får in under 2015 ska vi satsa på att dra igång studier kring typ 2-diabetes och irritable tarm, IBS. När det gäller typ 2-diabetes behöver studien pågå under många år. Den kommer att kosta […]
≪ | ≫ |
”Det är dags att en gång för alla utreda sockrets skadeverkningar” | Kurera.se ∙ 19 februari, 2015 kl. 08:30
[…] på bra kostforskning. Därför har hon nu varit med och grundat en fond för kostforskning: Kostfonden. – Målet är en högre kvalitet på kostforskningen och att fler studier genomförs som kan […]
≪ | ≫ |