Grundaren av Facebookgruppen och sajten Smarta diabetiker, Marie Nehagen, gick nyligen bort i sviterna av typ 1-diabetes. Hon blev 38 år gammal. Sedan tonåren hade hon haft diabetes och njurarna var slut. Ett högt blodsocker mer än halverade hennes livslängd.
I ett öppet brev till alla som arbetar med diabetespatienter vill nu Smarta diabetiker ha svar på följande frågor:
– varför får inte diabetiker som valt lågkolhydratkost adekvat stöd?
– varför omvärderas inte kostråden till diabetiker när så många kan uppvisa en förbättrad hälsa av lågkolhydratkost?
Antalet fall av typ 1-diabetes har fördubblats
Antalet barn som får typ 1-diabetes har fördubblats sedan 1970-talet och man vet att sjukdomen i genomsnitt förkortar livet med ungefär 10 år. Cirka en tredjedel har gener som gör att njurar och ögon tar stor skada av högt blodsocker. När jag intervjuade Karl Tryggvarsson på KI, som studerar detta, sa han: När en diabetespatient börjar få njursjukdom är det nästan som en dödsdom. Femårsprognosen för den som hamnar i dialys är lika dålig som för kvinnor som har fått äggstockscancer.
Nyligen kom också en rapport som visade att diabetes ökar risken att unga kvinnor ska få en hjärtinfarkt sex gånger.
Det råder ingen tvekan om att ett högt blodsocker orsakar en för tidig död för många människor. Ändå har ingen någonsin undersökt om personer med typ 1-diabetes kan leva längre om de undviker att äta så mycket kolhydrater, så att de får ett lägre och jämnare blodsocker. Tvärt om får många rådet att äta enligt tallriksmodellen, där kolhydrater ska utgöra majoriteten av energiintaget. Men att dessa kostråd skulle vara bra för personer med typ 1-diabetes är bara en ren och skär gissning. När en statlig expertgrupp gick igenom forskningen på området Mat vid diabetes 2010 blev slutsatsen: Det råder uppenbar brist på studier av personer med typ 1-diabetes.
När jag hör om personer som Marie Nehagen gör det så extremt ont i hjärtat. En annan person som nyligen har berättat om hur svårt det är att ha ett barn med typ 1-diabetes är Ulla Bomark i boken Det måste bero på dig, Mia!
De frågor som smarta diabetiker nu ställer är minst sagt befogande. Faktum är att jag själv har lust att trycka upp någon ansvarig vårdgivare mot väggen och fråga vad i helvete dom håller på med. Men det är ju inte så konstruktiv. Istället jobbar jag vidare med Kostfonden. Stöd oss – hjälp oss att bygga en stark fond som kan rädda liv.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Kostfonden, Okategoriserade, Tankar kring fettdebatten. Stötta mitt arbete via Patreon.
Bitte Kempe Björkman ∙ 5 september, 2015 kl. 11:51
Tusen tack!
≪ | ≫ |
fardmek ∙ 5 september, 2015 kl. 12:00
Helt rätt. Vill man rädda diabetiker framöver så ska man tyvärr inte stödja diabetesfonden utan istället Kostfonden, det är vad som kommer att göra skillnad framöver!
≪ | ≫ |
Henrik Anton ∙ 5 september, 2015 kl. 12:52
Mycket fint skrivet. Kan tillägga att Marie nekades transplantation i fjol för att hon åt LCHF. Hon fick hjälp av bl a Ralf ER Sundberg att visa på att kosten inte var något medicinskt hinder. Ändå dröjde det mer än ett år av dialys innan transplantationen blev av. Under den tiden tappade hon kraft och kroppen orkade inte med.
/Smarta Diabetiker
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 5 september, 2015 kl. 21:38
Ibland undrar jag om det finns någon som helst logik i världen.
≪ | ≫ |
Mia Larsdotter ∙ 5 september, 2015 kl. 15:48
Tack vare kunskap om rätt kost(lågkolhydratkost). Har min son med typ 1 inte behövt ta insulin på 1 år och mår jättebra
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 5 september, 2015 kl. 21:37
Fantastiskt!
≪ | ≫ |
Sonja Stendera ∙ 6 september, 2015 kl. 04:40
Man blir nekad till Transplantation för att man äter en viss kost? Det var ju nytt! Men vården vill ju inte hjälpa diabetiker för att man tjäner mycket pengar på insulinet och andra medikament!
≪ | ≫ |
Björn Hammarskjöld ∙ 6 september, 2015 kl. 19:29
Sonja Stendera, jag blr alltid lika förundrad av din kommentar:
”Men vården vill ju inte hjälpa diabetiker för att man tjäner mycket pengar på insulinet och andra medikament!”
I Sverige tjänar inte den sjuka vården på att skriva ut läkemedel eller ge usel vård. Det ökar våra kostnader.
Men det kan finnas enstaka individer på ”höga poster” inom vården/bland myndigheterna som skulle kunna tjäna pengar men bevis saknas. Likväl tvingar dessa ”höga poster” inom vården/myndigheterna att alla inom vården ska följa dessa av läkemedelsföretagen dikterade behandlingsrekommendationer som
1. ”Ät mindre salt för att sänka blodtrycket” (Korrekt är att ju mer salt man äter desto mer normalt blir blodtrycket)
2. ”Patienter med sockersjuka ska äta statiner” (Korrekt är att man ökar antalet personer med sockersjuka och ökar behovet av sprutat insulin genom att minska mängden kolesterol i blodet. Kolesterol krävs för att frisätta insulin från betacellerna, för att man ska kunna tänka med mera)
Likväl så verkar den sjuka vården inte kunna ta till sig dessa kunskaper av för mig okända anledningar. Kan det vara att för många läkare står på statiner och därmed slutat att kunna tänka på grund av kolesterolbrist?
≪ | ≫ |
Nisse H ∙ 7 september, 2015 kl. 09:24
Hej Björn
Håller inte med dig riktigt angående vem som tjänar eller inte tjänar. Att någon i nått led tjänar på om det säljs/används mera insulin i stället för mindre borde vara rätt enkelt att förstå precis som att någon/några tjänar på vart enda piller som säljs på Apotek etc. Sen gäller det att tänka stort och förstå vilken stor penning karusell som är beroende av att folk är lite lämpligt sjuka/krassliga och beroende av allt mellan himmel & jord som gör dom sjuka. Allt från godis dricka mjöl produkter i alla former etc. Friska människor som underhåller sin kropp och gör smarta val angående kost är ingen lönsam kundgrupp vara så säker därför jobbar industrin på högtryck för att locka oss med skräp på alla sätt.
≪ | ≫ |
Björn Hammarskjöld ∙ 7 september, 2015 kl. 13:52
Den som skriver ut medicinen får nästan undantagslöst ingen ekonomisk kompensation. Receptskrivarna bara gör som beordrats av ”höga poster” utan egen tankeverksamhet.
Att sedan Socialstyrelsen och IVO jobbar hårt på att bestraffa de läkare som tänker själva underlättar för det ”höga poster” har beordrat.
Den som skadas är du och jag och alla andra, inkluderande vården och landstingen, eftersom ingen vill/kan/vågar/orkar protestera tillräckligt länge och med kunskap.
Mycket av den vård som ges idag är tvärt emot vad den gamla hederliga fysiologin, biokemin och hormonläran.
Jag känner mig oftast som Alice i Underlandet, där allt är tvärtemot som i den riktiga verkligheten.
≪ | ≫ |
Ann ∙ 8 september, 2015 kl. 07:31
En läkare får kanske inte någon ekonomisk kompensation för själva utskrivandet av läkemedel. Det ligger dock i läkarens intresse att ha lagom sjuka patienter för annars får de i slutändan ingen lön.
≪ | ≫ |
Björn Hammarskjöld ∙ 9 september, 2015 kl. 21:42
Det finns för många patienter idag så risken är liten att läkare blir utan lön. Din idé håller alltså inte.
≪ | ≫ |
Nisse H ∙ 10 september, 2015 kl. 16:18
Anns kommentar håller hur långt som helst, visst det finns många patienter ja, MEN börjar dom bli färre i snabb omfattning pga. dom hajar varför dom är krassliga kommer det märkas omgående i hela vårdapparaten var så säker, bara löjligt att tro annat. Vad skall alla gnälliga sjuksköterskor gör då om patienterna börjar fatta enkla saker som att ex börja bry sig om den enda kropp & hälsa dom har lika minst samma nivå som att underhålla bilen eller renovera sportstugan etc. Idag behandlar man kroppen som en slasktratt dig man slänger in precis vad som helst och är så förvånad när det börjar hacka, att en dieselbil inte funkar om man tankar bensin i den det kan man köpa men den arma kroppen han tål vad skit som helst så Ann du är helt rätt ute.
≪ | ≫ |
Johan Wallström ∙ 7 september, 2015 kl. 16:08
DT1 har ökat pga ökat intag av kött och mättat fett. Moderns kost påverkar barnets risk
≪ | ≫ |
Nisse H ∙ 9 september, 2015 kl. 09:00
Och med det menar du att människan är så fel konstruerad att modersmjölken som dom flesta får under rätt lång tid som nyfödda (även du? ) som innehåller övervägande mättat fett skulle vara grogrund till DT1?
≪ | ≫ |
Johan Wallström ∙ 11 september, 2015 kl. 08:49
Vi dricker inte modersmjölk i vuxen ålder. Det vore knappast hälsosamt. Sen handlade det om moderns diet i dessa studier, inte barnets. Men jag skulle skrivit ”mjölkprodukter”, inte ”mättat fett” i första inlägget, skrev fel där.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 september, 2015 kl. 06:54
Det har ökat under hela den tid som vi har fått rådet att dra ner på mättat fett och då vi också faktiskt har börjat äta mindre mättat fett. Så att mättat fett skulle vara en bov är verkligen inte troligt.
≪ | ≫ |
Johan Wallström ∙ 8 september, 2015 kl. 06:59
Det finns massor med studier på att det är just mättat kött och mjölkprodukter som ligger bakom det sambandet. Det här är bara ett exempel av många:
”In children, a statistically significant dose-response association between type 1 diabetes and the amount of meat consumption was found while no other nutritional factors were associated with the disease.”
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22391937
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 september, 2015 kl. 07:34
Det där är en associationsstudie. Den säger ingenting om orsakssamband. Om kött var en orsak, skulle exempelvis samer och inuiter vara extra drabbade. Jag har inte sett någon som helst forskning som skulle visa att många av deras barn får typ 1-diabetes.
≪ | ≫ |
Johan Wallström ∙ 9 september, 2015 kl. 10:02
Varför skulle du vara intresserad av fler observationsstudier gällande inuiter om du inte bryr dig om denna? Man kan väl inte bara sticka huvudet i sanden när man har hittat ett dos-responssamband. Uppenbarligen finns det heller inte ett reverse causation så att barn som har diabetes typ 1 orsakar att deras mödrar åt mycket kött tidigare i livet, så orsakssambandet är rätt tydligt. Varför skulle du behöva forskning om just samer, när det genomförts forskning på andra grupper? Inuiterna har levt isolerat från omvärlden, och eventuella genetiska anpassningar till att äta mycket kött har inte spridit sig till europa från dom, så det är knappast speciellt relevant att kolla på dom. Även om smör gått ner så har kött och ost gått upp i sverige, för övrigt.
Här är en prospektiv studie på samma fenomen:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25563476
Jag vet inte om det kan bli så mycket tydligare än det. En RTC-studie som slumpar mammor till att äta kött eller inte? Verkar svårt att genomföra…
Vegetabiliska källor till kalorier inklusive spannmål skyddar mot DT1, och animaliska källor ökar risken som synes i följande studie:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10837294
Stoppa ökningen av DT1 genom att sluta pusha för ökad konsumtion av animaliska produkter. Well well, jag avslutar där, ha det gött
≪ | ≫ |
drpontinen ∙ 24 september, 2015 kl. 23:15
Orsaken till att DT1 ökat hos dem som äter kött beror på djurhållningen. Förr gick djuren på bete och åt gräs och växter på rot. Idag matas djuren med allt möjligt plus att de får antibiotika som förs vidare till oss människor vid slakt. Det mesta av fodret innehåller Omega 6 som är inflammatoriskt. Detta gör att köttet vi äter innehåller mycket större mängd Omega 6 än tidigare. Undersökning som hittills omfattar över 60000 personer visar att 95% av alla testade (i huvudsak skandinaver) har kraftigt förhöjda värden Omega 6 i blodet. Dagens läkare pratar om ”dold inflammation”. Nu vet vi var den dolda inflammationen kommer ifrån, nämligen maten vi äter. Den senaste forskningen har visat att en rad olika s.k. livsstilssjukdomar bl.a. diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, ADHD, astma m.fl. är ett resultat av inflammation och kan helt eller delvis botas eller förhindras genom ett ökat intag av Omega 3 som är anti-inflammatoriskt. Det krävs dock att man uppnår balans mellan Omega 6 och Omega 3 med ett förhållande bättre än 3:1, helst 1:1, för att kroppen ska kunna återhämta sig.
≪ | ≫ |
Johan Wallström ∙ 28 september, 2015 kl. 07:29
Var finns forskningen som verkligen visar att folk som äter gräsbetat kött lider av mindre besvär? Mig veterligen är det bara theorycrafting i dagsläget.
Omega-6 är dessutom samma i gräsbetat kött http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16500874 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2846864/
Däremot innehåller det mer omega-3, i storleksordningen 50-100% mer. Men det är från en väldigt låg startnivå, så hur är det möjligt att det skulle bli så stor skillnad? Det är ju frågan om i storleksordningen 75mg / 100g kött, vilket motsvarar 2kg kött för att komma upp i RDI av omega-3. Om omega-3 är det du är ute efter, varför välja en så undermålig källa som kött, när tex linfrön innehåller flera hundra gånger mer?
≪ | ≫ |
Peter Jihde och Kostfonden satsar tillsammans på typ 1-diabetes | Ett sötare blod ∙ 12 december, 2015 kl. 08:31
[…] Nehagens bortgång är en viktig orsak till varför Kostfonden satsar på typ 1-diabetes just nu: Typ 1-diabetes – vårdens gissningar kan orsaka tidig död. Hon avled endast 38 år gammal, eftersom hennes njurar hade tagit för stor skada av sjukdomen. […]
≪ | ≫ |
Mia Larsdotter ∙ 24 juni, 2016 kl. 17:36
Nej det gör han inte. Han har lite egen indulinproduktion och så äter han inte mat som höjer hans blodsocker. Ketoacidos får du vid avsaknad av insulin och högt blodsocker. Skall tillägga att han inte är ett barn utan är vuxen
≪ | ≫ |
Magnus Larsson ∙ 14 januari, 2017 kl. 21:26
I Läkemedelsboken utgiven av Läkemedelsverket står det under Klassifikation av Typ1-diabetes:
”Vid typ 1-diabetes föreligger en autoimmun destruktion av de insulinbildande betacellerna. Följden blir att insulinproduktionen upphör.”
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 januari, 2017 kl. 21:57
Mycket intressant!
≪ | ≫ |
Ann Fernholm | Dags att fira – bubbel, snittar och smör i världsklass - Ann Fernholm ∙ 26 april, 2017 kl. 12:58
[…] Nehagens historia berörde mig djup. Den fick mig att prata med Kostfondens vetenskapliga råd om att vi borde satsa på kost vid typ […]
≪ | ≫ |