ST1968, jag finner att aspartamkrönikan från 2007 faktiskt finns arkiverad hos Annika Dahlqvist. Här kan du läsa den:

http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/aspartamets_historia

Väldigt beklämmande. Mot slutet finns en rad hänvisningar, varav jag citerat åtskilliga härovan. Där finns också en kommentar rörande ränkspelet vid godkännande av tillsatser, Den tar vi här också:

”Aspartamfrågan är ett extra flagrant exempel på ett vanligt mönster för godkännande av livsmedelstillsatser.

1. Först meddelar amerikanska livsmedelsverket FDA godkännande efter påtryckning av lobbyister och
industriköpta politiker. Hos FDA är man hänvisad till trovärdigheten i sökandenas dokumentation, eftersom man har varken pengar eller tid att göra egna undersökningar.

2. Sedan tar WHO fasta på FDA:s godkännande och sprider internationella rekommendationer.

3. Dessa följs av diverse medlemsländer – det blir en s.k. kaskadeffekt med informationsspridning utan
hänsyn till eventuell saklig grundval.

4. Varpå man kan hänvisa till att några risker naturligtvis inte kan föreligga, eftersom så många länder givit godkännande.

Cirkulariteten i detta bör vara smärtsam för var och en som tänker lite på egen hand – att det skulle ”falla på sin egen orimlighet”, som någon påpekade härovan, avslöjar en naiv och ofruktsam inställning till en kritisk samhällsfråga.”

Slut. Nu tänker jag inte bråka mer om detta. Men läs Blaylocks båda böcker om excitotoxins innan du hör av dig igen.

Piltson, ok vi får väl inse att vi inte kan övertyga varandra 😉 Jag tar risken och fortsätter att hålla mig strikt till den vetenskapliga metoden, precis som när det gäller kolesterolmyten och fettskräcken.

För andra som vill läsa något hyfsat lättläst angående forskningsläget för aspartam, se här: http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/E-nummernyckeln—godkanda-tillsatser/Sotningsmedlet-aspartam/

Tack för mig 🙂

Här länken till Mark Golds redovisning av hälsoskador av aspartam.

http://www.holisticmed.com/aspartame/scf2002-response.htm

Vittnesbörden om dess skadlighet är öronbedövande, och varje gång mothugg har hörts av har det visat sig komma från folk med anknytning till tillverkarna. Hederlig gedigen vetenskap till dess förmån finns inte.

Hederlig gedigen vetenskap ”till förmån” för aspartam (eller något annat i universum) kan man aldrig få, då den vetenskapliga metoden endast ger utrymme för att påvisa saker/förhållanden/skadliga effekter, ALDRIG bevisa frånvaron av något, exv frånvaron av en skadlig effekt. Man kan aldrig bevisa att något är ofarligt/frånvarande under alla omständigheter. Detta missar många att förstå. Man får helt enkelt börja med en observationsstudie, sedan en RCT i kombo med kliniska experiment, där bevisar hur de ingående aminosyrorna och nedbrytningsprodukten metanol, kortsiktigt eller långsiktigt, orsakar skador som inte beror på något annat.

Fortfarande har ingen kunnat visa något vetenskapligt stöd för någon av de påstådda konsekvenserna. Tills någon bevisar hur det går till att få två helt vanliga/naturliga aminosyror och metanol, att i de små doserna (som inte lagras i kroppen. PUNKT) det handlar om, bli skadliga för kroppen, sorterar jag och många andra detta fenomen under rubriken konspirationsteorier. Att personer påstår att det är just aspartam de blir dåliga av är inte tillräckligt stöd för att det på något sätt har bestående hälsovådliga konsekvenser. Det finns tusen och en bidragande/alternativa faktorer som kan ligga bakom de påstådda besvären, exv. lågt blodsocker, salt-/mineralbrist, andra kost-/miljörelaterade faktorer. Det skulle kunna vara så att någon enstaka människa också är överkänslig mot helt naturliga aminosyror och mikroskopiska mängder metanol (som heller inte lagras i kroppen).

Så….det saknas fortfarande hållbart vetenskapligt stöd för både kort- och långsiktiga skador. Att branschorganisationer med skumma avsikter varit del av någon/några studier gör det inte mindre nödvändigt att de som påstår motsatsen måste bevisa sina påståenden. Att en lobby av skumma företagsintressen skulle kunna hålla allvarliga hälsokonsekvenser, av ett så extrem vanligt förekommande ämne/tillsats, hemliga i nästan 50 år känns lite tveksamt…eller vad säger du?

Återigen, problemet med kostdebatten är att ryktesspridning och dålig vetenskap blir ”sanningar” då alldeles för få förstår den vetenskapliga metoden och hänfaller till konspirationsteorier. Det finns alldeles tillräckligt många försiktiga och rädda politiker och beslutsfattare som skulle kunna och vilja undersöka/starta studier om aspartam, för att det skulle gå att dölja dess påstått skadliga konsekvenser. Det finns enligt flera bedömare troligtvis ingen livsmedelstillsats som är så välstuderad, under så lång tid, som aspartam. Tack och hej! Trevlig helg! 🙂

Det är ganska vanligt i idéhistorien att personer som tror sina intressen vara hotade avböjer upplysning om verkligheten. Jag berättar om en annan sådan episod på sid. 98-99.

De allra flesta av de länkar jag givit härrör från skadade personer, som drabbats av lidande på grund av aspartam. De studier som FDA åberopat var korttidsstudier som inte kan visa anrikningseffekten, finansierade av industrin. Mera ”vetenskap” behövs inte USA:s flygvapen har insett detta och förbjudit piloter att dricka aspartamsötad dryck. Inom civilflyget behövdes inget förbud, piloternas fackorgan tog hand om saken. Det har gått åtta år sedan vi sysslade med detta, och jag tänker inte ta upp det igen, men om jag får din adress kan jag sända den utförliga krönika där vi redovisade hur godkännandet i USA kom till genom korruption och gunstlingsväsen. Det var en rätt obehaglig skandal.