Hälsoböcker bör granskas innan de publiceras, det slog fem medicinforskare fast på DN debatt i söndags. I en replik kritiserade jag förslaget och i morse mötte jag en av forskarna, Maria Ahlsén, i en debatt i Aftonbladets morgonsändning. 

Du kan se vårt samtal här: Kan vi lita på hälsotrenderna? – se hela debatten.

I inslaget säger Maria Ahlsén att Livsmedelsverket numera bara säger att mättat fett ”kan” ge hjärt-kärlsjukdom. Lite av en nyhet för mig, måste jag säga. Så här skriver Livsmedelsverket på sin sajt om mättat fett:

”Bakgrunden till rekommendationen är att en minskning av det mättade fettet i maten kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar om man samtidigt äter mer av omättade fetter, det vill säga enkelomättat och fleromättat fett. Att minska på mättat fett och istället äta mer av mat med kolhydrater ger inte samma positiva effekt.”

Här är vad Statens beredning för medicinsk och social utvärdering skriver i rapporten ”Mat vid fetma”:

”Sammantaget måste det vetenskapliga underlaget för att intag av mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa anses vara bräckligt. Samtidigt finns inget starkt stöd för att omättat fett skulle vara ohälsosamt. I samma Cochranerapport konstaterades visserligen en marginell ökning av dödsfall till följd av cancer i de grupper som ökat intaget av omättat fett, men precisionen var låg och denna effekt var inte statistiskt säkerställd.”

Om inte ens svenska myndigheter kan enas om hur farligt något är för vår hälsa, hur ska man då kunna enas om vilka hälsoböcker som kan anses vara vetenskapliga och få den kvalitetsstämpel som forskarna nu föreslår?

Som jag skrev igår: mycket som skrivs i hälsoböcker är överdrivet, men de är knappast mer skadliga än vad nyckelhålsmärkningen av glass och sötad yoghurt en gång var.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.