stamp

Övrigt

Kostdoktorn blir Diet Doctor och fortsätter att sprida sitt budskap internationellt

Det började som en hobby och blev sedan en bok. Nu är det världens mest besökta lågkolhydratsajt med hundratusentals läsare varje dag. Kostdoktorn.se firar 10 år och byter namn till internationellt gångbara DietDoctor

Jasmine har gått ner 35 kg och känner sig som en ny människa. Ashley har gått ner 28 kg och är full av förväntan inför framtiden. Christine har gått ner 36 kilo, och blivit av med daglig huvudvärk, månatlig migrän, akne, cystor på äggstockarna, ledvärk och sömnapné.

Det är de tre senaste framgångshistorierna från personer runt om i världen som upplever att deras liv har förändrats i grunden tack vare all den information de har fått via dietdoctor.com.

Vi här i Sverige känner ju sajten som Kostdoktorn.se. Sedan läkaren Andreas Eenfeldt startade kostdoktorn.se för 10 år sedan har det, utan konkurrens, blivit Sveriges mest lästa hälsosajt. Första gången jag själv förstod hur välläst sajten är, var när Andreas länkade till ett av mina inlägg på min då nystartade blogg ettsotareblod.se. Det flödade in läsare från kostdoktorn.se och min blogg blev typ översvämmad. Tack vare Andreas uppmärksamhet fick bloggen en flygande start.

DietDoctor.com sprider sitt budskap över hela världen

Under de 10 år som kostdoktorn.se har funnits har LCHF gått från att vara ett utskällt begrepp, till att bli något som var och varannan person har testat. Många mår enormt mycket bättre. Blodsockret går ner, blodfetterna blir bättre, blodtrycket normaliseras och för många (inte alla) rasar kilona av kroppen. Nästan 1600 personer har delat sina framgångshistorier på sajten och numera kommer dessa historier från hela världen.

År 2011 startade Andreas Eenfeldt dietdoctor.com och nu i höst drog hans team (som växer snabbare än tjuren Ferdinand) igång en spansk sajt. Målet är att sprida budskapet om att man med kostens hjälp kan bli frisk från metabolt syndrom (bukfetma och typ 2-diabetes) till varje liten vrå av jordklotet.

Som ett led i denna internationalisering flyttar också kostdoktorn.se till DietDoctor.com/se, och sajten kommer att heta DietDoctor på alla språk.

Jag föreslår att vi ställer oss upp och sjunger: ”Ja, må de leva” för hela team DietDoctor. För det handlar ju om just det: att leva frisk istället för att dö i förtid av en hjärtinfarkt orsakad av högt blodsocker och blodtryck.

Hipp, hipp, hurra för det!

Läs Andreas Eenfeldts egen berättelse om tiden som Kostdoktorn här: Kostdoktorn byter namn! – Kostdoktorn.

Dela & kommentera comments

Geckotejp – får oss att klättra på väggarna

Den här bloggen ska ju handla om kostråd, hälsa och allt detta socker. Men som vetenskapsjournalist längtar jag ibland efter att skriva om andra delar av vetenskapen. En gång för länge sedan – innan kostråden fångade mig – nördade jag ofta ner mig i material- och nanoteknik. Nya material har förändrat mycket för oss människor – tänk bara på hur stålet och plasten har påverkat vår tillvaro här på jorden. Inom nanotekniken utvecklas nu nya material i en rasande fart och de kommer förändra vår tillvaro precis lika mycket.

Häng tavlor på väggen med geckotejp

Det roliga är att forskare ofta sneglar på olika djur och låter sig inspireras av deras naturliga teknik. Under sommaren har SvD publicerat en artikelserie om detta – Naturens innovationer – skriven av min kollega Ulla Karlsson-Ottosson. Undertecknad bidrog med en artikel om geckotejp, ett material som jag nyfiket har följt sedan typ 2004. Forskares mål har varit att utveckla en klibbfri tejp baserad på den naturliga tekniken under geckoödlans fötter. Sakta men säkert har tejpen förbättras. När jag skrev om den första gången kunde den lyfta typ 100 gram. Nu kan geckotejp användas för fasadklättring på glasväggar. Min förhoppning är att man snart ska kunna hänga tavlor på väggen utan att borra hål (tänk så skönt att slippa måla om när man vill byta tavlor). Forskarnas förhoppning är bland annat att kunna limma ihop sår inne i kroppen. Läs artikeln i SvD här: Geckotejp – får oss att klättra på väggarna | SvD

Missa inte heller Ullas artiklar: Jetdriven skalbagge löser miljöproblem; Insekter visar vägen mot förarlösa fordon; Spindelns supertråd snart i massproduktion; Blåmusslors lim – nytt hjälpmedel inom sjukvården; Snabbtåget blev snabbt och tyst med fågelnäbb.

Visst är det trevlig att läsa om annat än kostforskning!

Dela & kommentera comments 2

D-vitaminexperimentet – tillbaka på samma nivå

Så var cirkeln sluten. Nu har jag mätt mitt D-vitamin varje månad sedan i september (utom i april – då det hände så mycket annat roligt). Det första provet tog jag den 16 maj förra året och det senaste 18 maj i år. Du ser i diagrammet ovan att majvärdena är nästan exakt lika. Förra året låg D-vitaminet på 70 nmol/l och nu har vårsolen fått D-vitaminet att stiga till 69 nmol/l.

Min slutsats är att jag – som gärna är i solen sommartid och dessutom äter mina feta fiskar varma flera gånger i veckan – klarar mig bra utan D-vitamintillskott. Här kan du läsa mina tidigare resonemang kring detta:

Följ vinterns experiment: behöver jag äta D-vitamintillskott?

D-vitamin – hur låg kan nivån bli innan vi behöver tillskott?

Vid närmare eftertanke var det länge sedan jag var så lite sjuk som denna vinter, kanske för att mina barn är äldre och släpar hem färre elakartade virus från skolan. Men ändå! Jag hade en förkylning i september, en ordentlig influensa under julen (den slog mot alla utom tioåringar, konstaterade nöjt de två tioåriga kusinerna som var de enda i släkten som gick helskinnade från dramat) och i mars något som kan räknas som en löjlig mesförkylning. Faktiskt. De virusen skulle behövt gå på gym eller nått. Mitt immunförsvar slog ner dem på nolltid. Det kan jämföras med när barnen var mindre. Varje gång jag pussade på dem fick jag ett nytt virus. Jag var typ snorig varannan vecka och magsjuk varannan. Mellan det hade jag lite influensor och blev fullständigt beroende av näsdroppar. Trots ett ganska regelbundet knaprande av D-vitamintillskott.

Ett stort tack till Werlabs, som har låtit mig göra detta experiment. Det har varit både roligt och intressant!

Dela & kommentera comments 2

Kan solen ge dig ett längre liv?

Ser ni SMHI:s prognos för Stockholm? Äntligen vankas värme och SOL! Kanske kan det också ge oss ett lite längre liv? I lördags drog ju SvD igång en granskning av solkrämer och solkskyddsråd som Ulla Karlsson-Ottosson och undertecknad har plitat ihop. Nu har de rullat ut resten av alla artiklar.

Och så här är det: om den vetenskapliga grunden för våra kostråd är stabil som ett korthus, vilar solrekommendationerna på en blöt lerjord i utförsbacke. Undvik solen – håll dig i skuggan – använd kläder, har det hetat. Men nu visar forskning att personer som tillbringar mycket tid i solen verkar leva längre. Risken för hudcancer ökar visserligen lite, men risken att drabbas av vår vanligaste dödsorsak, hjärt-kärlsjukdom, minskar. Läs mer här: Att undvika solen kan förkorta livslängden.

Nu suckar kanske vän av ordning. Vet hon inte att kroppen tillverkar D-vitamin när vi är i solen? Och att det skyddar mot hjärt-kärlsjukdom? Så enkelt verkar det dock inte vara. När forskare har gett personer D-vitamin som tillskott har effekten på hjärt-kärlsjukdom uteblivit. Istället verkar det som att solen kan ha andra hälsofördelar, som inte säljs i pillerform. Läs mer om det i artikeln.

UV-filter kan ha hormonstörande effekter

Ulla har istället skrivit om att solkrämers UV-filter ansamlas i bottensedimentet på sjöar och att det kan hota djurlivet. Hennes andra artikel – håll i er nu – handlar om att vissa UV-filter tar sig in genom huden och ut i blodet. Nu visar forskning att en del av dem, som man har uppmätt i höga halter i blodet, kan ha hormonstörande effekter på spermier.

Personligen äger jag bara en solkräm som används ytterst sällan. Men igår jämförde jag den lista som Ulla har sammanställt på hormonstörande UV-filter med solkrämens ingredienser. Det var lite svårt eftersom texten är skriven för loppor med förstoringsglas, men för åtminstone ett av filtren blev det bingo. Så i morse vid sextiden hämtades solkrämen av sopbilen. Må den vila i frid i Högdalenverkets lågor.

Om ditt blodtryck skjuter i höjden av Ullas artiklar, kan du lugna dina nerver med denna text: Dödlig hudcancer ökar – men allt fler överlever. Och en genomgång med tips på hur du kan hantera solen. Den går att sammanfatta så här: Njut av solen, men bränn dig inte. Skydda dig med kläder och anamma Hollywoodstjärnornas fäbless för bredbrättade hattar. Måste du använda solkräm? Utrusta dig med förstoringsglas och Ullas lista.

Dela & kommentera comments 7

Förrädiska solkrämer – en förklaring till varför allt fler får hudcancer

Vilken underbar dag att vakna till. Härliga vårsol! Perfekt väder för dagens Tough Vikinglopp. Men vet ni vad. Solkrämen lämnar jag hemma. Eller, för att vara ärlig, den solkräm jag har i badrumsskåpet borde ha slängts bort för länge sedan. Den är från typ Hedenhös tid och används knappt alls längre i denna familj.

Granskning i SvD av solkrämer

Vårsolen till ära påbörjar Ulla Karlsson-Ottosson och jag en gransknings av solkrämer och solskyddsråd i SvD. Ulla är en grymt kunnig vetenskapsjournalist. Under väldigt många år har hon jobbat på Ny Teknik och jag praktiserade hos henne när jag påbörjade min journalistiska bana hösten 2001. Hon var min mentor under de första åren och har gett mig några av de bästa råd jag har fått som journalist. Nu har hon också börjat frilansa och tillsammans kommer vi att skriva om vetenskap framöver för SvD.

Tillbaka till granskningen. Första delen, som publiceras idag, handlar om det förrädiska skydd som solkrämer ger och att det sannolikt är en förklaring till varför allt fler får malignt melanom. Personer som smörjer sin vinterbleka hud med solkrämer under solsemestern tror att de är skyddade, men krämerna släpper igenom en massa strålning som skadar huden.

Granskningen är i fem delar. There’s more to come. Fjärde delen, som Ulla har skrivit, fick mig att må smått illa. Mer än så avslöjar jag inte – det får vara en cliffhanger.

Ut i solen och njut med er nu!

Dela & kommentera comments 4

I morgon smäller det – kom och heja för kostens, livets och hälsans skull!

Det ska bli sol i Stockholm morgon! Helt underbart. För jag kommer tillbringa hela dagen på Stadion och i Lill-Jansskogen. Först ska mina barn spring kids-versionen av Tough Viking (hoppas att det inte blir några brinnande hinder för dem…) och sedan klockan 14.30 smäller det! Då går startskottet för Kostfondens hjältar: Fredrik Söderlund och Patrik Olsson.

De ska bokstavligen springa genom eld och vatten för att skapa uppmärksamhet kring Kostfondens studie av kost vid typ 1-diabetes. De har redan lyckats väl. Idag har allt ifrån Försvarsmaktens materielverk (Jag måste kunna styra Patrik med decimeterprecision) till SVT:s Gomorron Sverige (titta 58 minuter in i detta klipp) uppmärksammat detta.

Vill du hänga med och heja på Patrik och Fredrik? LCHF-magasinet fixar en hejarklack. Vi träffas klockan 13.30 på Stadion. Håll utkik efter deras banderoll.

Personligen kommer jag ta på mig joggingdojorna och springa mellan de olika stationerna. Jag tänker heja på Patrik och Fredrik vid så många hinder som möjligt! Detta är banskissen: 

Fredrik har berättat att ”Tough Viking Super Ramp” förmodligen kommer att bli en utmaning. De ska springa uppför en ramp och fånga ett kort rep för att sedan dra sig över hindret. Hur fångar man ett kort rep som blind?

Rope Walk – hindret precis före superrampen – är också tufft. Där ska man klänga sig upp i ett rep och klinga i en klocka.

Sedan är jag lite nyfiken på eldhindret och den iskalla tanken (tur att det har slutat snöa i Stockholm).

När hjältarna har gått i mål ska jag jogga vidare till Kvänum kök på Sibyllegatan och hjälpta till att förbereda Smarta Diabetikers event där vi firar Patrik och Fredrik. Kom dit – det finns fortfarande platser kvar! Ni får dricka Cava, smaka på världsklassigt smör från Löt gårdsmejeriHusås spröda frökex. Ni får också smaka Toscanas bästa ekologiska olivolja, och oliver och fetaost från Sofias Garden. Och lite annat.

Det har också tillkommit nya sponsorer: Öländska bönchips och Mode Cold Brew Coffee. Det senare är kallbryggt kaffe gjort på Kenyanska kaffebönor – en helt naturlig energidryck och den senaste trenden från Kalifornien.

Njut, stöd forskningen, och ha kul med oss!!! Klockan 18.00 drar eventet igång. Vi får se om jag hinner byta om från joggingdojorna…

Dela & kommentera comments 1

Bönor har stabiliserat hans höga blodsocker

För ett någon vecka sedan skrev jag om fantastiska Patrik Olsson och Fredrik Söderlund som på lördag ska springa ett Tough Vikinglopp på Stockholm stadion. De kommer att slänga sig i iskalla bassänger (iskalla som i noll grader), kräla i lera och riskera livet när de klättrar upp för dunderhöga väggar – allt för att uppmärksamma Kostfondens studie av kost vid typ 1-diabetes (Ni har väl anmält er till eventet efteråt? Be there, or be fyrkantig. Info här: Mingelkväll med Smarta Diabetiker)

SvD skriver om nya bönboken

Nu är Patrik med i SvD: Åt bönor – gick ned 60 kilo och slapp insulinsprutorHälsoreporter Henrik Ennart skriver om boken som Patrik släpper tillsammans med Lars-Erik Litsfeldt nu i veckan: Låt bönorna förändra ditt liv

Undertecknad har haft förmånen att få förkika lite i boken. Förutom att man känner en blandning av sorg, ilska och jäklar anamma (vi måste samla pengar till bättre kostforskning) när man läser om hur Patrik blev blind, innehåller boken beskrivningar av en rad intressanta experiment som Patrik och hans flickvän Maria har genomfört. De har ätit bönor tillsammans med olika slags mat, till exempel vitt bröd, och sedan följt utvecklingen av blodsockret.

Bönor slår ut blodsockertoppar

Slutsatsen är kort och gott att bönor har en undergörande effekt på blodsockret. I vissa fall slår de ut blodsockertoppen helt. Det spelar ingen roll att Maria exempelvis har käkat fyra mackor. Bönorna får blodsockret att ligga jämt och stabilt. Här är bilden från boken:

För Patrik personligen, som ju har typ 1-diabetes och ett blodsocker som svänger som en jitterbugg om han äter enligt tallriksmodellen, har bönorna på riktigt förändrat livet. När man har typ 1-diabetes kan det vara svårt att få ett jämt blodsocker även om man minskar på mängden kolhydrater i maten. Med bönornas hjälp har Patriks blodsocker landat som i en lugn tryckare. Tänk åttondeklass. Det står helt still.

Mycket intressant. Än en gång har det visat sig att de ena kolhydraten inte är den andra lik. När jag pluggade biokemi lärde vi oss skilja på stärkelse och cellulosa (olika kemiska strukturer). Efter min första graviditet, år 2006, började jag skilja på kolhydrater med olika GI-värden och gick ner ett antal kilon i vikt. I Det sötaste vi har skriver jag om varför vi måste skilja på socker och stärkelse. Nu har jag lärt mig att skilja stärkelse från resistent stärkelse i exempelvis bönor och kall potatis.

Man undrar vad som ska komma härnäst?

Vill du snacka med Patrik och lära dig mer om hur bönor påverkar blodsocker och insulinbehov vid diabetes? Kom på eventet! Där kommer du ha alla möjligheter att få svar på dina frågor.

Dela & kommentera comments 8

Hälsoinspiratörer säger: undvik socker. Livsmedelsverket riktar istället sin lans mot salt.

När jag rensade i posthögen på köksbänken i går kväll började jag (eftersom det är tråkigt att rensa post) bläddra i Coops tidning Mersmak. Den har genomgått en underbar kryddrevolution de senaste åren. I recepten flödar ingefära, chili, koriander, lime, gurkmeja och spiskummin. Sådant som man blir lite glad av. Och det kan man behöva bli när man rensar post.

Än gladare blev jag när jag läste Blossom Tainton-Lindquists råd till den tränande familjen som ville äta nyttigare. Här är Blossom:

Och här är två av hennes fyra råd:

Ser ni? Undvik socker och ät riktigt mat. Grymma råd (nåja, riskakorna går att diskutera, men om du råkar blinka just när du läser det är allt annat bra).

Mersmaks nästa råd till den tränande familjen: nyttiga middagar. För fem år sedan hade det tveklöst varit något slags pastarätt eftersom det länge har ansetts vara musklernas bästa energikälla. Vad har de nu? Pulled lax med blomkålscouscous!

Det är ju i princip ett low-carbrecept. När jag lagar detta kommer jag att hoppa sockret i kryddblandningen och ha ingefära och vitlök i såsen istället för mango chutney. Sedan blir det nog lite mango vid sidan av.

Jag bläddrade vidare och kom till Leila, som måste vara en stark rackare:

Kolla hennes tips:

Alltså. När jag hade kommit så här långt i min läsning höll jag på att skrika ”Mission Completed” till min man (som inte hade så mycket roligare – han vek tvätt).

MEN. Så kom jag ihåg att jag tidigare under dagen hade läst denna pressrelease från Folkhälosmyndigheten och Livsmedelsverket: Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet behövs.

De rapporterar nu resultatet av ett regeringsuppdrag, som syftade till att hitta åtgärder som kan stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna. Gissa vad ett av förslagen är? De vill inrätta ett nationellt saltprogram.

Inga konkreta åtgärder mot socker

SALT??? I rapporten skriver de om bakgrunden till förslaget. Citat: Detta uppdrag omfattar att undersöka möjligheten till frivilliga åtaganden i livsmedelskedjan för att främja hälsosamma val, med särskilt fokus på att reducera tillsatt socker och salt i livsmedel. Utredningen finns beskriven i bilaga 7. Bedömningen är att det behövs ett nationellt program för att sänka saltinnehållet i livsmedel, eftersom salt står för en stor andel av sjukdomsbördan, de största källorna är vanliga livsmedel och livsmedelskedjan visar intresse för att bidra i arbetet. När det gäller att minska sockerintaget bedöms andra typer av insatser än att sänka sockerhalten i livsmedel vara mer angelägna.

Rapporten är typ 350 sidor lång och jag har inte lusläst hela, men jag hittar inte ett enda konkret åtgärdsförslag mot vår höga sockerkonsumtion. När Folkhälsominister Gabriel Wikström tweetade om rapporten kunde jag inte låta bli att svara:

Kampen går vidare. Kanske kan man få Blossom att slå en signal till Livsmedelsverket och ta sig ett snack med dem?

Dela & kommentera comments 4

Sockerbroschyr på arabiska

Tycker du att broschyren ovan ser lite bakvänd ut? Storstockholms Diabetesförening, SSDF, och Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS, fortsätter nu sin kamp mot sockret. De har låtit översätta den sockerbroschyr jag var med och utvecklade förra våren, och som Lotta Kühlhorn illustrerade, till arabiska.

I broschyren hittar du allt från lite sockerhistoria (som att svensken ökad sin sockerförbrukning från 4 kg per person och år till 40 kg mellan 1860 och 1960) till en förklaring av varför socker sannolikt är en viktig orsak till typ 2-diabetes.

Socker är ju från början ett arabiskt låneord. I broschyren får man också lära sig några av alla de olika namn som sockret numera bär:

Du kan ladda ner broschyren i sin helhet här: Nu översatt till arabiska.

Dela & kommentera comments

D-vitaminexperimentet – vårsolen har gett effekt

Snödroppar, krokus och fågelsång i alla ära, men vet ni vad det bästa vårtecknet är? Att D-vitaminnivåerna i mitt blod har stigit! Därmed gick hela vintern utan att jag behövde ta tillskott. 

Ni som regelbundet läser den här bloggen känner säkert till mitt D-vitaminexperiment. För alla er andra – här är lite bakgrundsinfo: denna vinter har jag genomfört ett experiment med stöd av företaget Werlabs, som erbjuder olika slags hälsokontroller och blodanalyser. Varje månad har jag mätt mina D-vitaminnivåer för att se om jag, som gärna hänger i solen under sommaren och äter mina feta fiskar varma tre-fem gånger i veckan, behöver ta tillskott under vintern. Innan jag drog igång experimentet gjorde jag en genomgång av vetenskapen. Hur lågt kan D-vitaminet sjunka utan att man riskerar sin hälsa? Det finns många kunskapsluckor, men min slutsats blev att 50 nmol/l verkar vara en rimlig gräns.

Har klarat vintern utan tillskott

Marsprovet (taget 22 mars) visar att jag verkar ha klarat vintern helt utan tillskott. Den lägsta nivån, 60 nmol/l, uppnådde jag i januari. Sedan senaste mätningen i februari har D-vitaminet stigit från 61 till 64 nmol/l, vilket förvånar. Normalt brukar man säga att solen inte ger effekt förrän i april. Den enda förklaring jag kan se är att några soliga turer på långfärdsskridskor och en och annan pick-nick i solen ändå måste ha kickat igång en viss D-vitaminproduktion i min hud. Rent logiskt kan det ju heller inte vara så att solen är verkningslös fram till 31 mars, men har effekt från 1 april. Bevisligen hade den i alla fall en ordentlig effekt den 2 april. Efter förmiddagskaffet på balkongen behövdes det knappast något blodprov för att avslöja att huden hade träffats av UV-ljus. Fick en grymt snygg t-shirtbränna. Det är våååår!

Folk i Afrika utgör inget facit

Under tiden som jag har gjort det här experiment har omtänksamma läsare hört av sig och varnat för att jag ligger för lågt i D-vitamin. En del menar att olika folkslag i Afrika utgör som en facit för vilka nivåer man bör uppnå. Men under de tiotusentals år som mina förfäder har levt på nordliga breddgrader har deras hud anpassats till detta. Personer av nordiskt ursprung har en ljusare hud för att kunna tillverka mer D-vitamin. Kroppen har sannolikt anpassat sig på flera vis till vintermörkret. Att folkslag som lever i Afrika har höga D-vitaminnivåer i blodet är absolut inget bevis för att jag måste ligga lika högt.

D-vitamin korrelerar med bmi

I många så kallade epidemiologiska studier har forskare också hittat ett samband mellan höga D-vitaminnivåer och en lägre risk för diverse olika sjukdomar. Men man ska vara försiktig med vilka slutsatser man drar från sådana studier. D-vitaminhalten i blodet korrelerar till exempel med bmi. Alla sjukdomar som är kopplade till fetma är därför också automatiskt kopplade till låga nivåer D-vitamin. Dessutom har solen många effekter på oss. När vi är i solen sjunker blodtrycket och det släpps ut endorfiner i blodet (kändes tydligt i helgen på balkongen). Kanske är det endorfinerna som stärker hälsan och inte de högre D-vitaminnivåerna? Vem vet.

Det råder inget tvivel om att D-vitamin fyller många viktiga funktioner i kroppen, men det finns i dagsläget inga vetenskapliga belägg (läs: randomiserade kontrollerade prövningar) som stödjer att en i övrigt frisk person skulle vinna något på att ligga över 50 nmol/l. Studie på studie har istället misslyckats att påvisa effekter av D-vitamintillskott. När det gäller infektioner, som förkylningar, verkar tillskott ha en effekt om man från början har ett D-vitaminvärde under 25 nmol/l. Det pågår dock många kliniska undersökningar med D-vitamin och kanske kommer resultaten från dem ge mig anledning att börja knapra tillskott igen. I så fall kommer jag att redovisa det här på bloggen.

Ett tillägg: En läsare frågade om jag fick betalt av Werlabs för att göra det här experiment. De betalar själva analyserna, men jag får ingen annan ersättning. Werlabs är företagsvän till Kostfonden, som jag har varit med och grundat, men det blev dom innan jag frågade om jag kunde få göra detta. Experimentet har genomförts på mitt initiativ för att jag var nyfiken på hur D-vitaminet varierar under året. 

Dela & kommentera comments