Sökresultat för 'tillsatser'

För tre år sedan skrev jag ett öppet brev till olika naturgodistillverkare och frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Sedan dess har kommunala livsmedelsinspektörer gett företagen i uppdrag att rensa upp sitt sortiment. Trots detta fortsätter företagen med sin vilseledande marknadsföring. Parrots färgar till och med sitt naturgodis med titandioxid – en tillsats som är på väg att förbjudas. Läs dagens uppföljande brev till naturgodisföretagen, där jag undrar hur vi konsumenter ska förstå det språk som de använder i butiken.

Innan vi går vidare vill jag tacka alla er som har valt att bli ann-hängare via Patreon. Den här uppföljningen kan jag göra tack vare det stöd som ni nu ger till mitt arbete.

Hej igen alla naturgodisföretag!

Vi hördes ju för några år sedan när jag skrev till er och frågade vad som egentligen skiljer vanligt godis från det som ni kallar för ”naturgodis”? Dessutom undrade jag varför ni kallar vit choklad för ”yoghurt”.

Sedan dess har det hänt en del. Jag skickade in ett klagomål på era produkter till era respektive hemkommuner. Det har – om jag har förstått saken rätt – lett till en del kontakter mellan er och olika livsmedelsinspektörer. Dels har de tagit er i örat eftersom det är vilseledande att kalla vit choklad för ”yoghurt”. Dels har ni tydligen diskuterat vad som egentligen definierar naturgodis.

Enligt den information som jag har fått, bestämde livsmedelsinspektörerna till slut att allt som säljs som naturgodis behöver innehålla något som är naturligt; någon form av nöt, frukt eller bär. Detta trodde jag skulle leda till förändring. Men när jag nu flanerar runt i olika butiker, blandar ni fortfarande in vanligt godis i era naturgodishyllor.

Exotic Snacks – hur naturligt är lakritsfudge?

Den här bilden tog jag exempelvis nyligen i en ICA-butik nära mig:

Ingredienslistorna på de produkter som ni på Exotic Snacks säljer ut så här:

Vad jag kan se innehåller era lakritsgodisar inget som kan räknas som extra naturligt. Rent ingrediensmässigt är det helt omöjligt att skilja dem från vanligt godis. Så vad gör att ni på Exotic snacks väljer att fortsätta sälja detta under begreppet ”naturgodis”? Och på vilket vis är ”naturlakritsen” mer naturlig än den lakrits som säljs i den vanliga godishyllan?

Hemköps melonlakrits innehåller bara arom från melon

Ni på Axfood/Hemköp har också fortsatt att sälja vanligt godis som naturgodis. I er naturgodishylla återfinns bland annat denna produkt…

…som ju platsar bättre i godishyllan. Det ni kallar för salt melonlakrits…

…innehåller heller ingen melon alls, utan bara aromer. Så hur motiverar ni att ni säljer detta som naturgodis?

Coop fortsätter att kalla vit choklad för yoghurt

Även ni på Coop fortsätter att fylla er naturgodishylla med sådant som svårligen kan skiljas från vanligt godis. Här är ett exempel:

Och här är ett annat:

Så hur motiverar ni att detta säljs som naturgodis?

Sedan vill jag uppmärksamma er på att ni i vissa butiker, till exempel på Coop i Västberga i Stockholm, har missat att ändra beteckningen på det som är vit choklad.

Ni påstår fortfarande att den vita chokladen skulle vara yoghurt, vilket ju livsmedelsinspektörerna har konstaterat är vilseledande.

Parrots naturgodis innehåller potentiellt cancerframkallande titandioxid

Så till er på Cloetta. Ni äger ju numera Parrots. När vi senast hade kontakt skrev ni att ni höll på att se över kommunikationen kring ert naturgodis så att det skulle bli tydligare för konsumenten vad man köpte. När jag nu surfade in på er sajt och sökte på det som ni kallar för ”naturliga sötsaker”, presenterade ni dessa produkter:

Jordnötstoppen och kolamandlarna innehåller ju naturliga ingredienser, men när jag läste ingredienslistan för silver- och guldlakritsen satte jag faktiskt kaffet i halsen.

Visste ni att det färgämne som ni använder, E 171, sannolikt kommer att förbjudas? E 171 är ju titandioxid – ett helt onaturligt ämne. När den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen granskade denna tillsats, var deras slutsats att den inte längre kan anses vara säker att äta. Titandioxid kan nämligen forma nanopartiklar, som man misstänker kan orsaka genskador. Dessutom tycks nanopartiklarna kunna ackumuleras i kroppen. Franska forskare har bland annat hittat partiklar av titandioxid i livmodern hos kvinnor. De tror att dessa partiklar kommer från de tillsatser som kvinnorna har ätit. Partiklarna tycks också föras över till bebisarna, för de hittade även titandioxid i bebisars första bajs, mekonium.

Att bebisar bajsar titandioxidnanopartiklar är ju faktiskt helt galet onaturligt. Så vad gör att ni väljer att marknadsföra detta potentiellt skadliga godis som naturligt?

Naturliga livsmedel måste existera i befintligt skick i naturen

När Livsmedelsverket skriver om det regelverk som styr vad ni livsmedelsproducenter får göra, tar de specifikt upp säljande uttryck som orden ”naturlig” och ”natur-” (som ett prefix). De skriver:

”För att ett livsmedel ska kunna betraktas som naturligt eller som en naturprodukt måste det existera i befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått minimal behandling.”

Som exempel på ”minimal behandling” anger de: ”Ett livsmedel som skalats, skivats eller rivits.”

Hur definierar ni som naturgodisföretag begreppet natur?

De exempel på naturgodis som jag har tagit upp ovan har ingen ingrediens som uppfyller Livsmedelsverkets kriterier. Jag tänker att ni som företag därför måste ha utvecklat en egen definition på vad ni räknar som naturligt. Frågan är: hur lyder den? Hur avgränsar ni det som kallas naturgodis från vanligt godis?

Vi är många som skulle vara otroligt tacksamma för ett svar på den frågan, eftersom vi konsumenter behöver förstå det språk som ni använder butiken. Pratar vi helt olika språk, riskerar vi konsumenter att misstolka er. Det kan leda till att vi råkar köpa något som vi egentligen inte alls vill ha. Och det är ju jättedumt när det blir så.

Med förhoppning om svar,

Ann Fernholm

Tillägg: Cloetta har svarat på det öppna brevet. De menar att de använde titandioxid i sitt naturgodis eftersom det har varit en godkänd livsmedelstillsats. Läs mer här: Cloettas svar.

Tillägg 2. Även Exotic Snacks har svarat. De påstår plötsligt att de inte alls säljer naturgodis, utan ett ”lösviktskoncept”. Läs deras svar och min analys av det via denna länk.

Den information som ges på livsmedelsförpackningar är ofta otydlig. I dag skickar jag ett öppet brev till Vivels bageri i Stockholm för att höra hur vi konsumenter ska tolka budskapen på deras bakverk. Min tanke är att man kanske kan skapa ett slags ordbok att ta med till butiken. För vad är egentligen en ”stolt bagare”? Vad krävs för att man ska kunna kalla sig ett ”kvalitetsbageri”? Och vad menas med ”nyskapande med tradition”?

Hej Vivels,

Ni i livsmedelsindustrin vill ju ofta hjälpa oss konsumenter att välja rätt mat i butiken. Därför pryder ni era förpackningar med mängder av olika budskap. Men ibland är det lite svårt att veta hur man ska tolka dessa. Därför funderar jag på att skapa ett slags ordbok som konsumenter kan skriva ut och ta med till affären. Nu undrar jag om jag har tolkat budskapen på denna kardemummalängd korrekt:

Stolta bagare: känner till många former av socker

Låt oss börja med den första budskapet. Att längden är bakad av…

…”stolta bagare”. Vad innebär det egentligen? Efter att ha läst er ingredienslista, är min gissning att stoltheten kan sitta i hur många former av socker som bagaren har i sitt skafferi. I ordlistan funderar jag på att skriva: ”Medan en vanlig ordinär bagare bakar med vanligt ordinärt socker, har den stolte bagaren en bredare repertoar. Hen kombinerar gärna flera former av socker i ett och samma bakverk, exempelvis kan vanligt socker kompletteras med invertsockersirap, glukossirap, mjölksocker och druvsocker.” Vad tror ni om det?

Nyskapande med tradition: ett bakverk som expanderar efter kompression

Under ”Stolta bagare” står också ”nyskapande med tradition”. Det tänker jag handlar om er förmåga att skapa spänstiga bakverk. Mitt förslag till förklaring är: ”Som traditionen bjuder använder bagaren vetemjöl som grund i sin deg. Nyskapandet står för att man numera också tillsätter extra gluten. Det ger ett luftigt, men samtidigt stabilt bakverk. Om man trycker ihop det kan det till och med expandera igen (lite som en tvättsvamp).”

Kvalitetsbageri: har bra koll på olika e-nummer

Vidare så skriver ni på förpackningen…

…att ni är kvalitetsbageriet. Det funderar jag på att definiera som ”det bageri som har bäst koll på olika tillsatser med e-nummer”. Det tog ett tag att sammanställa alla de tillsatser som ni har i er kardemummalängd, men här är de i nummerordning: E202, E300, E330, E471, E500(i), E535, E1414 och E1422.

Ett strå vassare: kan jonglera med många ingredienser

När jag räknade alla e-nummer fick jag det till åtta stycken, och totalt i er kardemummalängd…

…har ni typ 30 ingredienser (om man räknar med att äggin består av mjölkprotein, mjölksocker och E500(i)). Det är en imponerande mängd. När jag själv bakade senast missade jag att ha i saltet, och då hade jag bara åtta ingredienser att hålla reda på. Så det jag undrar är om ett bageri som är…

…”ett strå vassare” kan definieras som: ”ett bageri som har högre simultankapacitet än normalbageriet, och klarar av att baka väldigt komplexa recept”?

Ett anpassat bageri: anställer livsmedelskemister

Så till de sista budskapen om att ni har…

…”ett gediget kunnande i hantverket att baka”, men ändå har ”lyckats anpassa” er till ”tidens förändringar”. Kan jag skriva att det är ”ett bageri som, i tillägg till bagare (som står för själva knådandet och hantverket), även har anställt livsmedelskemister (som kan allt om e-nummer, stabiliseringsmedel och emulgeringsmedel), och copywriters (som designar fina förpackningar)?

Vad tror ni om detta? Har ni andra definitioner som på ett bättre vis förklarar vad ni menar, får ni väldigt gärna höra av er. Det är viktigt att ordboken bli korrekt. Enligt Livsmedelsverket måste den livsmedelsproducent som använder säljande uttryck också ”kunna motivera användningen av uttrycket”. Så jag gissar att ni har funderat igenom detta!

Tack på förhand,

Ann Fernholm

Efter det öppna brevet till livsmedelstillverkare i början av juni, har jag nu anmält flera produkter. Det handlar om Felix skaldjurssoppa, Tyngres pannkakor och Norrmejeriers Gainomax och Verum.

Anmälan mot Norrmejerier uppmärksammades igår av Folkbladet.nu. Jag var även med i P4 Norrbottens morgonprogram och berättade varför jag anser att Norrmejeriers förpackningar är vilseledande. Du kan lyssna till inslaget här:

Anmälan Gainomax

Anmälan mot Norrmejeriers handlar om två varumärken. Dels deras mjölkdryck Gainomax, som enligt förpackningen smakar ”raspberry”, ”strawberry” och ”blueberry” och även har bilder av hallon, jordgubbar och blåbär på förpackningen. Men all smak kommer från aromer.

Detta är att vilseleda konsumenten. På Livsmedelsverkets sida med information om vilseledande beskrivningar står: Om ett livsmedel innehåller tillsatser eller aromer som utvinns ur växter kan ursprungsväxten få avbildas i märkningen. Men det under förutsättning att det finns en tydlig förklaring i anslutning till bilden, så att konsumenten inte kan få uppfattningen att det är själva växten som ingår i livsmedlet.

Gainomax förpackningar uppfyller inte det kravet, enligt mig. Detta ska nu granskas av Livsmedelsverket.

Anmälan Verums hälsofil

När jag ändå var i farten med att anmäla Norrmejerier passade jag på att också anmäla Verums hälsofil, hälsokvarg och hälsoyoghurt.

25-35 procent av alla kalorier i dessa produkter kommer från tillsatt socker, och de innehåller mer socker än bär vilken inte är särskilt hälsosamt. Ett förskolebarn som äter 2 dl av filen med hallon/passion/vaniljsmak till frukost får i sig närmare en tredjedel av sin maximala dagsranson socker.

Norrmejerier ville inte svara på kritiken i P4 Norrbotten eller Folkbladet.nu. De inväntar Livsmedelsverkets granskning av anmälan.

Anmälan Tyngres pannkakor

Vidare har jag anmält Tyngres ”Pannkakor Original”. Enligt den information som finns på Livsmedelsverkets hemsida ska sådant som säljs under begreppet ”original” bygga på ett originalrecept av ett livsmedel. Tyngres pannkakor består till stor del av vetegluten, vassleproteinkoncentrat, emulgeringsmedel och sötningsmedel. De har helt enkelt ha blandat ihop ordet ”original” med ”originella”, som det borde ha stått på förpackningen.

Tyngre Distribution kommer att granskas av livsmedelsinspektören i Stockholm stad.

Anmälan Felix skaldjurssoppa

Till sist har jag anmält Felix skaldjurssoppa. Som jag skrev i mitt öppna brev står på Livsmedelsverkets hemsida: ”Att på framsidan av en förpackning räkna upp vissa ingredienser kan anses som vilseledande om uppräkningen ger intrycket av att vara en ingrediensförteckning som dessutom skiljer sig från produktens verkliga ingrediensförteckning.”

Jämför man framsidan på Felix soppa, där krabba verkar vara huvudingrediensen, med ingredienslistan där krabba bara utgör 0,5 procent av produkten är det en viss skillnad. Orkla (som äger varumärket Felix) svarade dock att: ”Det är helt i linje med lagstiftningen att beskriva produktens smak eller karaktär på framsidan och mängdange de ingredienser vi lyfter fram på produkten i innehållsförteckningen.”

Det är möjligt att de har rätt i sin tolkning av lagstiftningen. Jag har i alla fall anmält dem till miljöförvaltningen i Malmö stad, som får granska ärendet.

Det blir spännande att se vad de kommer fram till!

Under arbetet med Stora boken om barn och mat fick jag titt som tätt tillfälle att besöka barnmatshyllan i affären. Där säljer numera företaget Semper kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Min slutsats är att de måste ha blivit grundlurade. Här är mitt öppna brev till dem.

Hej Semper,

Ni vet inte detta, men under många år var er välling mina barns sömnpiller och därmed min bäste vän. När vi under ett halvår skulle bo i San Francisco fick jag panik av tanken på att skiljas från vällingen. Så vi fyllde våra resväskor med så många vällingpaket vi bara kunde. För hur skulle vi annars klara oss?

Detta är ganska länge sedan. Numera sover mina barn gott utan välling och jag har inte haft så mycket kontakt med era produkter. Men när jag under förra året skrev Stora boken om barn och mat fick jag återigen anledning att botanisera bland barnmaten i affären. Och… oj!… vilken förändring den hyllan har genomgått! Bebisar måste vara riktigt bra kunder eftersom ni satsar så hårt på dem.

Semper har blivit grundlurade

Skälet till varför jag nu mejlar er är att jag tror att ni som företag har blivit grundlurade. Ert mål är, om jag har förstått saken rätt, att ”erbjuda hälsosamma, näringsriktiga, säkra och högkvalitativa produkter till era konsumenter.” Om mina misstankar stämmer har det brittiska företaget Organix lurat er hela vägen till Skåne (och kanske ännu längre…). På något vis har de fått er att erbjuda era kanske viktigaste konsumenter, bebisar och små barn, mat som är ungefär lika högkvalitativ som en borrmaskin för 49 kronor på Rusta. Vi pratar om detta: 

Hoppas att ni inte tar illa upp, men när jag första gången insåg att man numera marknadsför snacks, kakor och godis till småbarn höll jag på att smälla av. Vem vill göra det?

Semper saluför Organix produkter i Sverige

Döm av min förvåning när jag hittade ett pressmeddelande där ni på Semper berättar att ni ska sälja och distribuera varumärket Organix i Norden.

Till en början undrade jag varför? Hur går Organix utbud ihop med er filosofi som är att tillhandahålla ”naturligt god mat utan konstiga tillsatser”? Men så läste jag texten där Organix VD säger:

– På Organix gör vi bra mat eftersom vi har en passionerad tro på att alla människor, oavsett hur unga, förtjänar att äta bra och vi vill ge barn den bästa starten i livet.

Sa han så till er också när ni förhandlade om ett samarbete? 

Det låter som en karismatisk person. När någon pratar om en ”passionerad tro” kan det vara lätt att svepas med. Det visar inte minst erfarenheter från diverse olika sekter i världen. Ni är ju sprungna ur den svenska myllan (även om ni numera tillhör den internationella livsmedelskoncernen Hero) och som svensk vill man gärna tro andra om gott. Typ att en naiv svensk lätt kan bli förförd när man surfar in på Organix hemsida…

…och tittar på filmen om deras ambitioner (inspirerad av Donald Trump?):

Jag är rädd att jag måste göra er desillusionerade. Till skillnad från er på Semper har många andra livsmedelsbolag ganska smutsigt mjöl i påsen, om man säger så. Jag vill ge er samma råd som vi ger till föräldrar i Stora boken om barn och mat: LÄS ALLTID INGREDIENSLISTAN PÅ ALLT NI KÖPER!

Semper köper grisen i säcken

När ni till exempel sitter där i styrelserummet på Organix och VD:n med stolthet visar fram kakorna till bebisar…

…ska ni inte blint lita på budskapet på förpackningen. De skriver ”no junk promise” för att få er att köpa grisen i säcken. Istället vänder ni på paketet och läser ingredienslistan:

En blandning av vetemjöl, juicekoncentrat och palmolja kvalar utan tvekan in under ordet ”junk”, framförallt om det ska ätas av bebisar. (Juicekoncentrat kan låta bra, men WHO menar att vi ska begränsa det. Många företag använder det numera istället för socker, så kan man påstå att maten är osötad, trots att man har sötat den). 

När VD:n sedan langar fram dessa…

…gäller samma sak. Budskapet ”Nothing unnecessary” är ett försäljningstrix. Koncentrerad juice i geléform är nämligen inget annat än…

När han till sist ber er att smaka på det som kallas ”fingermat”…

 … är det bra om ni har med er lite riktiga råvaror att jämföra med… 

…så kan ni lättare bedöma hur väl en produkt lever upp till er filosofi om att med skonsam tillagning ta tillvara det bästa från naturen.

(I vår familj tyckte vi att Organix ”corn puffs with carrot” smakade som ett slags söt ostbåge. Vi undrar: hur många maskiner krävs det egentligen för att få majsen och moroten att anta så fluffig form?)

Har Sempers expertgrupp godkänt detta?

Ni skriver på er sajt: ”Vi är stolta över att vi vet en hel del om vad små barn behöver för att få en bra start. Vi har egna experter på barnhälsa, arbetar nära svenska forskare och kompromissar aldrig på kvalité och säkerhet.” 

En fråga: lät ni era experter granska produkterna från Organix innan ni slöt ert avtal? Håller de med om att kakor, snacks och godis ger en bra start på livet?

Om de gör det, borde de sätta sig in i den senaste statistiken från Organix hemland. I Storbritannien har 22,4 procent av alla barn övervikt eller fetma innan de ens har fyllt fem år, och i oktober konstaterade man att antalet barn med allvarlig fetma har nått rekordnivåer.

Leverpastej är en bättre källa till järn än välling

När jag ändå har er på tråden vill jag ta upp några andra småsaker. På er sajt ger ni denna information:

När jag själv hade småbarn och var trött som en stenad koalabjörn, hade jag läst detta som att välling skulle vara bättre för mitt barn än leverpastej. Och så hade jag begått misstaget att ge barnet välling på mackan, istället för leverpastej.

Jag vet. Självklart menar ni inte att föräldrar ska göra så, men jag tänker att det ändå hade varit bra om ni hade lagt till något i stil med: ”Men eftersom järnet i leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järnet i välling, får barnet ändå i sig mer järn om du ger det leverpastej”.

(När vi skrev Stora boken om barn och mat hade vi kontakt med forskaren Michael Hoppe på Sahlgrenska, som minst sagt har järnkoll. Så här skrev han till mig:

”Om man jämför upptaget av en och samma mängd järn från leverpastej, respektive välling, så har den sistnämnda ett sämre utgångsläge eftersom det är baserat på sädesslag. De innehåller mycket fytater (ju mer fullkorn, ju mer fytater). Fytater binder till järnet i magtarmkanalen och hämmar därmed upptaget. Så barnet tar inte upp så mycket av järnet i vällingen, jämfört med järnet i leverpastej.”

Det där med järnupptag är komplext, om ni kontaktar Hoppe kan han säkert komma till er på Semper och hålla ett föredrag.)

Klämmisar fulla av bakterielik

Sist men inte minst. Ni skriver på er sajt att ni vill hjälpa föräldrar om ni kan. Mitt förslag är att ni ska göra det lättare för dem att förstå vad som döljer sig i era klämmisar. Så det ni kallar för gröt…

…kan ni kanske istället kalla ”Spätt juicekoncentrat med rismjöl, en gnutta havre och tillsatta vitaminer”?

Och denna upphettade och steriliserade produkt…

…kan ni förslagsvis döpa till kadaveryoghurt. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter får inte yoghurt värmebehandlas. Då dör alla de snälla och nyttiga mjölksyrebakterier som yoghurt ska innehålla och som kan stärka tarmfloran. Kallar ni det istället för ”kadaveryoghurt” blir det tydligt att det ni säljer rent tekniskt är en bakteriekyrkogård.

(Visste ni förresten att forskare från Nya Zeeland har hittat en koppling mellan att äta riktigt yoghurt – sådan som säljs i kyldisken – och en minskad risk för eksem hos bebisar? Ju mer bebisarna åt, desto lägre var risken.) 

Lever ni på Semper upp till era ambitioner? 

Detta blev långt! Jag vill avsluta med att berömma er för alla fina ord ni skriver på er sajt. Men frågan är hur bra start på livet små barn får när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt upp till er vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Ni får gärna svara på detta. Jag publicerar svaret på min sajt. 

Glöm nu inte att ringa VD:n på Organix. Han behöver sig en ordentlig uppläxning. Bryt kontraktet och kräv skadestånd. Det är faktiskt fult att ljuga.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag har skickat vidare detta brev till reklamombudsmannen tillsammans med en anmälan. Är lite nyfiken på vad hon tycker om er marknadsföring, och om den håller den höga etiska nivå som reklam bör göra. 

Till alla läsare: Vill ni också veta hur Semper resonerar? Mejla och fråga: anne.lindfeldt@semper.se. Tagga @semperbarnmat om ni gör inlägg i sociala medier, så ska det enligt Semper hamna på deras sajt. 

Äntligen! Idag går mitt nästa verk iväg till tryck: Stora boken om barn och mat. Min medförfattare, Kajsa Lamm, logoped och expert på barns ätande, och jag utlovar en bok som är full av tips, och garanterat fri från tillsatser. Den kommer att finnas i butik från 5 mars, men går att förbeställa redan nu.

Det känns overkligt. Som vi har arbetat med den här boken! Många gånger har jag undrat: varför skulle vi kalla den ”stora boken”? Kunde vi inte ha nöjt oss med ”lilla boken”?

Men vi ville skriva ”Stora boken om barn och mat” eftersom det behövs en sådan. Det finns så enormt mycket kunskap om hur vi föräldrar kan stödja våra barn att lära sig äta riktig mat, men den kunskapen når ut till alldeles för få. Själv hade jag ingen alls när jag skulle lära mina barn att äta, och gjorde i princip alla fel.

Handlar om 0-5-årsåldern

Min förra bok, Smakäventyret, handlar ju också om hur man lär bebisar att äta, men det behövs en uppföljare som också omfattar barn i åldern två-fem år. Föräldrar behöver en bok att hålla i handen när barnen blir mer skeptiska mot mat (det som forskare kallar för neofobi). Vad gör man när den viljestarka treåringen plötsligt vägrar att äta det som tidigare var favoritmat? Djupandas man, ler och säger: ”Okej, vad vill min lilla gullunge ha istället?” Eller dänger man näven i bordet och hotar med att barnet får laga sin egen mat om det inte äter upp?

Ingetdera är någon vidare värst framgångsrik strategi, visar forskningen. Så hur gör man?

Det sa klick på Kropp & Själ

Idén till boken kläckte Kajsa för typ fyra år sedan, när vi precis hade lärt känna varandra. Vi träffades när vi var med i radioprogrammet Kropp och Själ. Smakäventyret skulle strax komma ut, och Kajsa hade just gett ut sin första bok: När ditt barn inte äter. Vi insåg att vår kunskap kompletterade varandra. Undertecknad har läst en icke oansenlig mängd forskningsartiklar om gluten, allergier, socker, tarmfloran och vad vi behöver äta för att hålla oss friska. Kajsa kan allt (och då menar jag verkligen allt) om hur det går till när barn lär sig att äta.

Vaddå hur, kanske du tänker nu? Jo, nu ska du få lära dig Kajsas favoritord: oralmotorik. Precis som att bebisar behöver få öva sig på att krypa och gå, måste de få öva på samspelet mellan käke och tunga för att kunna tugga mat. Visste du till exempel att en sexmånaders bebis endast kan röra käke och tunga upp och ner? (Testa en dag att tugga maten på det viset, så fattar du vilka utmaningar de små står inför.)

Problemet är att när bebisar lever på välling, pulvergröt och klämmisar, får de aldrig någon chans att öva sig att tugga maten. Att endast ge barn puread mat är lite som att dra undan den stol de håller sig i när det ska lära sig att gå. Får barnet inga hela bitar mat, kan de inte öva sig att tugga.

Kajsa har också en massa annan viktig kunskap som hon delar med sig av i boken, som hur man hanterar en liten matskeptiker och vad man kan göra när barn utvecklar ätsvårigheter.

Handlar om gluten, processad mat och socker

Boken är indelad i ålderkapitel: 0-4 månader, 4-6 månader, 6-12 månader, 12-24 månader och 2-5 år. Mellan dessa kapitel har vi sprängt in kapitel om gluten, processad mat, socker och ätsvårigheter. I ett kapitel delar också Emma Adlercreutz, läkare och expert på barns allergier, med sig av de bästa knepen för att motverka matallergi hos barn. Dels handlar det om att behandla barns eksem, dels om att tidigt låta dem smaka på mat som lätt framkallar allergier, som jordnötter, fisk och ägg. Och lite till…

Utöver detta finns i boken mängder av konkreta tips och recept på allt från järnrik gröt till glutenfri pizza (den senare fick godkänt av min son, och det vill inte säga lite…)

Bra mat – en förutsättning för hälsa

Vårt mål med boken är att fler barn ska få förutsättningar att äta riktig mat. Den söta och vetemjölsrika kost som många livnär sig på är näringsfattig och allt annat än hållbar för kroppen. Alldeles för många har ont i sina magar, och en del forskare menar till och med att ökningen av psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser delvis kan ha sin grund i näringsfattig skräpmat.

I boken förespråkar vi istället grundbudskapet i Brasiliens kostråd: Njut av vällagad mat baserad på naturliga råvaror i en lugn miljö. Ät gärna i sällskap med andra. Utveckla dina matlagningstalanger, lär dig av din omgivning och dela goda recept.

Som sagt: detta omfattande verk (jag ska aldrig, aldrig, aldrig mer skriva en ”stor bok”) kommer ut den 5 mars. Du kan beställa det via denna länk. Själv ska jag gå och ta mig ett glas bubbel! (Alltså bubbel som i bubbelvatten, det är ju fortfarande morgon…)

Helt otroligt! Jag har lyckats skapa en överbelastningsattack på min egen blogg. Ni var så grymt många som ville läsa om innehållet i en Magnum Double Raspberry och hur man gör riktig glass, att sajten låg nere igår kväll. Jag har inte hört ett knyst från GB Glace, men många har velat ha receptet på glassen. Här kommer det. 

Först måste ni bara få ta del av en kommentar på Facebook från sajten Äkta vara. Så här stod det:

”Bra skrivet! Den ingrediensförteckningen, liksom flera andra glassars, borde kunna kortas avsevärt. Hoppas att du får ett bättre svar än när de svarade på ett av våra glasstest för några år sedan. Då sa de i Tv4 Nyhetsmorgon att tillsatser i glassen är en kvalitetsstämpel.”

Följ länken och titta på innehållet i den glass de granskade. Intressant nog behövde man bara 23 olika ingredienser för att göra en Magnum hallon 2015. Nu behöver man 32. Man kan undra varför det har blivit så mycket svårare att göra glass?

Strunta i rödbetssaften

Så till den glass undertecknad fixade till. Först mixade jag 200 gram hallon med 2 msk morotsjuice, 2 msk rödbetsjuice, tio svarta vinbär och saften från en citronklyfta. Men det var hyfsat knöligt att få fram morots- och rödbetsjuice:

Rödbetssaften ger ju fin färg, men om jag var ni skulle jag hoppa det och bara ta:

200 gram hallon

3 msk socker (eller honung)

2 dl grädde

2 äggulor

1/2 tsk vaniljpulver

1/4 tsk pektin

1/2 tsk guarkärnmjöl

2-3 msk mjölk

2 bitar (20 gram) mörk choklad, 70 procent

0,75 msk kokosfett med neutral smak

Jag har aldrig haft i pektin eller guarkärnmjölk i min hemgjorda glass tidigare. Så det kan också uteslutas, men det bidrog till en mjukare konsistens och glassen blev mindre isig.

Gör i alla fall så här: Mixa hallonen. Vill du bli av med hallonkärnorna (inget måste), pressa moset genom en sil eller linnehandduk. Koka sedan hallonen med 2 msk socker eller honung tills såsen har koncentrerats till ungefär 1 dl. Låt svalna.

Vispa 2 dl grädde. Blanda sedan pektin och guarkärnmjöl med 2-3 msk mjölk och vispa ner i grädden. Här måste du vara snabbare än blixten, annars klumpar det sig. Det finns säkert något mycket smartare sätt att göra detta på, men det var så jag gjorde och det fungerade (eftersom jag är snabbare som blixten).

Rör i äggulorna, vaniljpulvret, 1 msk socker och cirka 3/4 delar av den avsvalnade hallonsåsen i grädden. Pytsa ner i en burk och ställ i frysen. Det tar typ tre timmar innan glassen är lagom frusen (min stod i frysen över natt).

När det är dags att servera: smält choklad och kokosfett på låg effekt i mikron. Blir det för varmt kommer chokladen att gryna sig. Låt svalna lite. Så till sista steget:

Skopa upp glassen i små kulor i tre små skålar. Garnera med några hallon. Ringla över resten av hallonsåsen och chokladsåsen, lägg på ytterligare ett par hallon och pynta med ett litet myntablad på toppen. Pricken över i:et.

En glass ger totalt runt 13 gram tillsatt socker. För ett barn som är fem år är det den maximala dagsransonen. Detta är alltså inget man ska äta varje dag, men tack vare äggulorna, hallonen och chokladen är glassen rik på vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Njut!

Ps. Alla ni som har kommenterat att ni vill ha svar från GB Glace, mejla dem och be om det: Konsumentkontakt@gb.se De kan må bra av att höra att vi är många som undrar varför de har så många tillsatser i glassen.

Tillägg: GB har svarat. Läs här: ”Vissa tillsatser är nödvändiga”

Glukos-fruktossirap, modifierad stärkelse, vasslepulver, guarkärnmjöl, tistelkoncentrat, ammoniumfosfatider och polyglycerolpolyricinoleat. GB:s glassar är fulla av mystiska substanser. Här är mitt öppna brev till glasstillverkaren kring hur de kan förenkla sina glassar och samtidigt göra dem ätliga. 

Hej GB! Vilken sommar det har varit – det måste ha varit århundrades glassäsong för er! Jag gissar att ni är rätt sugna på pusta ut innan det är dags att utforma nästa säsongs nyheter.

Det är lite därför jag kontaktar er – för att ni till nästa år ska hinna förenkla era recept. Kanske trampar jag er på tårna (det är ju ni som är glassproffsen), men faktum är att jag tror att ni skulle kunna stryka mer än hälften av alla fantasifulla ingredienser i era glassar och dessutom göra innehållslistan begriplig för oss kunder. Win-win!

Hur håller ni reda på allt?

Allt började egentligen med att mina barn ville köpa er Magnum Dubbel Raspberry, men jag är lite snål. 52 kronor för två glassar kan tyckas vara en spottstyver, men för samma summa pengar kan man få åtminstone två ekologiska ägg, två deciliter ekologisk grädde, ett paket ekologiska hallon och lite fairtrade choklad. Så jag tänkte: kanske kan man göra glassen själv?

För att kunna läsa ingredienslistan köpte vi ändå en glass. Men det ska sägas, när jag skulle läsa på förpackningen höll jag på att ge upp direkt:

Inte ens med barnens förstoringsglas gick det att luska ut vad som stod. Det är nästan så att man skulle kunna tro att ni har något att dölja, men ni redovisar som tur är alla ingredienser på er sajt:

SKUMMJÖLK, socker, hallonpuré (12%), glukos-fruktossirap, kokosolja, kakaomassa¹, kakaosmör¹, HELMJÖLKSPULVER, glukossirap, MJÖLKFETT, fettreducerat kakaopulver¹, SKUMMJÖLKSPULVER eller koncentrat, hallonjuicekoncentrat, modifierad stärkelse, emulgeringsmedel (E471, E442, E476), vasslepulver (MJÖLK), stabiliseringsmedel (E440(i), E412, E410), SKUMMJÖLKSPULVER, morotskoncentrat, arom, surhetsreglerande medel (E270, E330, E331(iii)), salt, rödbetsjuicekoncentrat, tistelkoncentrat, svartvinbärskoncentrat, citronkoncentrat.

Så många olika saker! 32 stycken. Hur håller ni egentligen reda på allt?

Varför pulvriserar ni mjölken?

Till en början snurrade det lite i hjärnan, men så började jag strukturera upp saker och ting. Först listade jag allt som har med mjölk att göra:

Skummjölk, helmjölkspulver, mjölkfett, skummjölkpulver och vasslepulver.

En nyfiken fråga: varför delar ni först upp mjölken i sina beståndsdelar, när ni ändå sedan blandar ihop dem i glassen? Skummjölk är ju mjölk från vilken fettet har separerats, men ni har ju ändå i mjölkfett i glassen. Kan man inte lika gärna bara använda fet mjölk eller grädde?

Sedan undrar jag lite över den där pulvriserade mjölken. Nyligen blev jag tipsad om en mycket spännande avhandling från Lunds universitet, som beskriver vad som händer med mjölk när den torkas till ett pulver i en het kammare. Det bildas ungefär samma kemiska substanser som när man bränner kött på grillen. Kolhydrater (i detta fall mjölksockret) reagerar med proteiner och det formas så kallade advanced glycation end products.

Känner ni till dessa ämnen? Forskare är lite oense om hur nyttiga de är för kroppen. En del menar att de är dåliga, andra att de är helt okej att äta. Men för sjutton – vi lever ju i ett land där det finns ett överflöd av färsk mjölk och grädde. Varför ska barnen då slicka i sig hårdprocessat mjölkpulver?

Det kanske är lite helylle, men jag beslöt mig för att i min glasskopia ersätta skummjölk, helmjölkspulver, mjölkfett, skummjölkspulver och vasslepulver med vanlig simpel grädde. Fem flugor i en smäll.

Nöjde mig med en form av socker

I nästa steg listade jag det socker som finns i glassen: vanligt socker, glukos-fruktossirap och glukossirap.

Det där med socker har jag också läst lite avhandlingar om. I en enda av era Magnum med hallonsmak…

…är det 20 gram sockerarter, vilket motsvarar nästan sju sockerbitar. Det är visserligen schysst att ni värnar om tandtrollen, men ska man nå Världshälsoorganisationen (WHO) hälsomål – där helst bara 5 procent av alla kalorier ska komma från ”fritt socker” – motsvarar detta en stor del av ett barns hela dagsranson av socker.

Mina barn vill gärna ha lite lingonsylt på sin gröt till frukost, så för att inte hela sockerkvoten ska ätas upp av glassen, drog jag ner en del på sockermängden. Sedan fick både glukos-fruktossirapen och glukossirapen stryka på foten. Tre olika varianter av socker på en och samma gång känns lite väl lyxigt för en vanlig medelklassfamilj som vår.

Bra att ni har i så mycket frukt och grönt!

Efter detta tog jag mig an alla ingredienser som har med frukt och grönt att göra och där är ni värda beröm. Ni har sannerligen tagit Livsmedelsverkets uppmaning att vi ska äta en variation av vegetabilier på allvar: hallonpuré, hallonjuicekoncentrat, morotskoncentrat, rödbetsjuicekoncentrat, tistelkoncentrat, svartvinbärskoncentrat och citronkoncentrat.

Så trendkänsligt av er att ha i lite ogräs!  Tyvärr hade tistlarna i min trädgård vissnat, så jag fick hoppa över det koncentratet. Däremot mixade jag…

…typ 200 gram hallon, 2 msk morotsjuice, 2 msk rödbetsjuice, tio svarta vinbär och saften från en citronklyfta. Sedan silade jag allt genom en linneduk (ett gammalt husmorsknep), tillsatte 2 msk (24 gram) socker och kokade till ett koncentrat. Otroligt vilken vacker färg det fick! Det såg ut som att jag hade använt mycket mer hallon än vad jag egentligen hade gjort.

Vad är polyglycerolpolyricinoleat?

Så här långt hade jag koll på läget. Så kom emulgeringsmedlen: E471, E442, E476. Vad är det liksom? Sidovägar till E4:an? Inte blev jag så mycket klokare när jag sökte på nätet och fick tre kemiska namn till svar: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, ammoniumfosfatider och polyglycerolpolyricinoleat.

Hur jag än letade i min affär hittade jag inget av detta och när jag frågade kassörskan om hon visste vad polyglycerolpolyricinoleat var, såg hon ut som om hon trodde att jag tagit något. Alltså inte snattat tagit. Utan tagit knark. Fast det har jag aldrig gjort.

När jag sedan sökte efter försäljare av polyglycerolpolyricinoleat och ammoniumfosfatider på internet, dök följande text upp om ammoniumfosfatider på sajten Äkta vara: ”Fosfater utgör en betydande del av dagens höga fosforintag, vilket i en amerikansk studie från 2013 misstänks kunna fördubbla risken att dö i förtid. Ytterligare forskning behövs dock för att kunna bevisa sambandet.”

Det larmas så mycket om farligheter nuförtiden och man bör ta det mesta med en nypa salt, men lusten att hälla ammoniumfosfatider i mina barns glass dämpades onekligen.

Så vad göra istället? Här kom jag och tänka på majonnäs. När man gör majonnäs använder man ju vanlig hederlig äggula som emulgeringsmedel. Det är något som både är lätt att stava till och finns i min affär. Dessutom innehåller det en massa vitaminer. Så jag hoppade över dessa E-nummer och knäckte istället fram ett par äggulor.

Hur stabil behöver en Magnum egentligen vara?

Nöjd med emulgeringskompromissen läste jag vidare: stabiliseringsmedel (E440(i), E412, E410). För alla oss som saknar en utbildning i livsmedelskemi är det tur att sajten Äkta vara finns. På min handelslista skrev jag upp deras översättning: pektin, guarkärnmjöl och fruktkärnmjöl.

På väg till affären kunde jag inte låta bli att undra varför ni måste stabilisera glassen så mycket? Det är väl ingen motorvägsbro ni ska bygga? Jag hittade i alla fall både pektin och guarkärnmjöl. Fruktkärnmjölet såldes bara tillsammans med en massa andra konstiga tillsatser, så det hoppade jag över.

De surhetsreglerande medlen strök jag

Väl hemma igen vilade jag en kvart för att orka ta itu med nästa omgång E-nummer: de surhetsreglerande medlen. Också tre till antalet. Varför alltid tre?

Vid de här laget började barnen undra om glassen var klar någon gång. Så jag struntade i E270, E330 och E331(iii) (som visade sig vara mjölksyra, citronsyra och natriumcitrat) och satte  igång att blanda det jag fått fram:

Jag vispade 2 dl grädde med 1 msk (12 gram) socker. Sedan tog jag 1/4 tsk pektin och 1/2 tsk guarkärnmjöl och blandade ut i ungefär 2-3 msk mjölk, som jag sedan vispade ner i grädden (man var tvungen att vara attans snabb för att det inte skulle klumpa sig – gissar att ni har maskiner som sköter sånt…).

Medan jag rörde ner de två äggulorna kom jag som tur var på att jag hade glömt en sak: ingrediens nummer 24 – aromer! Det fanns inte så mycket aromer i mitt skafferi, men jag pytsade i 0,5 tsk vaniljpulver:

Sedan rörde jag ner ungefär 3/4 av hallonsåsen och började fundera på hur jag skulle få fast glassen på en pinne. Hur gör ni? Bestämde mig för att livet på en pinne (så som Edward Blom definierar det) inte måste innebära att man äter på pinnar och hällde istället allt i en burk.

Visst såg det lite proffsigt ut?

Glassen fick stå i frysen över natten (den som väntar på något gott…). Dagen efter smälte jag två chokladbitar (20 gram) med cirka 0,75 msk doftfritt kokosfett (5 gram) på låg värme i mikron. Sedan skopade jag upp glassen, dekorerade med några riktiga hallon. ringlade resten av hallonsåsen och chokladen ovanpå. Pricken över i:et fick bli ett litet myntablad. Vad tycks?

Kanske inte riktigt lika fint som en pinne, men min sons kommentar var: WOW!

Vi jämförde vår glass mer er och nu vill jag inte förhäva mig, men vår smakade mer hallon. Dessutom räckte glassen till tre personer, istället för två och den var ekologisk.

Long story. Varför jag mejlar er är för att säga att ni kan stryka glukos-fruktossirap, glukossirap, modifierad stärkelse, mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, ammoniumfosfatider, polyglycerolpolyricinoleat, fruktkärnmjöl, mjölksyra, citronsyra och natriumcitrat från listan över era ingredienser. Det går utmärkt att göra glass utan allt detta.

Ni kan också strunta i morotskoncentrat, rödbetsjuicekoncentrat, svartvinbärskoncentrat och kanske även citronkoncentrat. Om ni istället har i lite mer hallon i glassen, kommer den nog att smaka mer.

Fattar ni så enkelt det kan bli? 32 ingredienser kan strykas ner till typ 12-13 stycken. Och om ingredienslistan blir kortare kan ni dessutom skriva den med större bokstäver på förpackningen, så era kunder vet vad de äter. Nästa år kan ni sedan marknadsföra en nyhet: MAGNUM – NU MED RIKTIG GLASS.

Vad tror ni om det? Mejla gärna er syn på saken. Det skulle också vara spännande att få veta varför ni väljer att göra era glassar på hårdprocessade råvaror och tillsatser? Och vad fyller egentligen alla dessa ingredienser för syfte?

Med förhoppningar om att ni vill förbättra er glass för alla barns skull,

Ann Fernholm

Tillägg: GB har svarat. Läs här: ”Vissa tillsatser är nödvändiga”

Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Vad gör att ni påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt? Det är några av de frågor som jag ställde i förra veckan i ett öppet brev till försäljare av naturgodis. I förra veckan svarade Coop och Hemköp/Axfood. Nu har även Exotic Snacks och Parrots svarat.

I en del av granskningen undrade jag bland annat om det verkligen är naturligare och mer hälsosamt att äta Parrots salt chokladlakrits…

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål? Här kommer svaret från Fredrik Sjöström, Communication & Sponsorship Manager vid Cloetta:  

”Parrots är ett varumärke som, tillsammans med Karamellkungen, nyligen förvärvades av Cloetta. 

Kategorin natursnacks/naturgodis i sin helhet har utvecklats över tid. Från början bestod sortimentet främst av olika sorters nötter, snacks och torkad frukt, men efterhand har det tillkommit produkter av mer godisliknande karaktär. Kategorins utveckling gäller även för Parrots sortiment, som till största del består av nötter och snacks, men också erbjuder produkter av mer godisliknande karaktär. Vi vill gärna understryka att vi efterlever gällande lagstiftning och tydligt anger produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida. På så sätt kan konsumenten förvissa sig om vad produkten innehåller. 

Vi kan övergripande konstatera att kommunikationen av kategorin inte har hängt med i samma takt som sortimentsutvecklingen. För Parrots del har Cloetta, sedan förvärvet 2017, redan startat upp ett arbete med att göra om varumärkeskommunikationen så att den blir tydligare för konsumenten samt bättre stämmer överens med vad varumärket erbjuder i sin helhet.” 

Intressant, eller hur? Jag hoppas att man i sin framtida kommunikation kommer att vara tydlig med att godis är godis.

Exotic snacks: vi lyfter smaksättningen i namnen på produkterna

I det öppna brevet kritiserade jag också Exotic Snacks bananlakrits vit choklad…

…som inte innehåller någon banan alls. Här är svaret från Maria Larsson, Quality & Sustainability Manager vid Exotic Snacks.

Vi på Exotic Snacks är angelägna om att ha ett brett produktsortiment av hög kvalitet som tilltalar våra kunders olika önskemål. Vårt sortiment består i huvudsak av nötter, torkad frukt, frön, bönor och chokladdragerade produkter.

Det är främst den högre andelen nötter, frön, bönor, bär, frukt, den generellt högre chokladkvaliteten och de färre tillsatserna som enligt oss skiljer vårt lösviktssortiment jämfört med ”vanligt godis” i lösvikt.

Nötter, fröer, bönor etc. innehåller omättade fetter, protein, fiber, vitaminer, antioxidanter och mineraler vilket i allmänhet anses hälsosamt. 

Vi anpassar ständigt sortimentet för att ha ett attraktivt erbjudande till butiker och slutkund. Efterfrågan på förnyelse och popularitet är ofta vägledande, där flertalet av våra chokladdragerade produkter är populära.

När det gäller märkning av våra produkter arbetar vi enligt gällande lagstiftning, aktuella riktlinjer och har ambitionen att vara informativa. I namnen på våra produkter är det ofta smaksättningen vi vill lyfta fram. Jag tycker att det är bra att du uppmanar och påminner dina läsare om att läsa innehållsförteckningar på alla sorters produkter, så att var och en kan göra sina aktiva val.

Tack för din kontakt. Vi tar kontinuerligt till oss synpunkter och förbättringsförslag från kunder och andra intressenter.

Där ser ni kära läsare. Det är vår efterfrågan som styr utbudet. Det är alltså vårt eget fel att det har hamnat så mycket godis i naturgodishyllan.

Vit choklad har ”alltid” hetat yoghurt i naturgodis

Ingen av producenterna svarade egentligen på varför man kallar den vita choklad som omgärdar exempelvis cashewnötter, ananas och jordgubbar för ”yoghurt”. Så jag mejlade till Maria Larsson på Exotic Snacks och bad specifikt att få svar på den frågan. Här är svaret:

Våra produkter som heter ”yoghurt” i produktnamnet heter så för att produkterna ”alltid” hetat så och att det är ett vedertaget namn för dessa produkter.

Då etiketterna uppfyller gällande lagstiftning (då det står ”vit choklad med yoghurtsmak” i ingredienslistan och då den vita chokladen innehåller yoghurt (yoghurtpulver) och vi inte haft klagomål på dessa namn vid årliga kontroller, revisioner eller från kunder har jag inte haft anledning att ifrågasätta namnen.

Jag kommer att se över och bedöma om ”vit choklad” ska läggas till också i produktnamnen på dessa ”gamla godingar”, så att ingen av våra kunder tror att överdraget är ren yoghurt. Liknande produkter som vi tagit fram på senare år har ”vit choklad” i namnet.

Slutsats: Vi konsumenter behöver bli bättre på att klaga på saker vi tycker är fel. Lusläs ingredienslistorna nästa gång ni är i affären. Vad hittar ni för lurendrejerier? Hör gärna av er!

”Jag har tyvärr lurat mig själv massor med gånger.” ”Bedrövligt att ens kalla det naturgodis.” ”Ingen tror väl på riktigt att naturgodis är bättre?” ”Vill du har naturgodis, ät nötter.” Det är några av de kommentarer som har strömmat in efter granskningen av naturgodis. Nu har två av producenterna svarat: Coop och Hemköp/Axfood. 

Först resultatet av omröstningen i sociala medier. I granskningen framkom att Hemköp/Axfood har fyra olika former av socker i en av sina ”naturgodisar.” Så vad tycker ni läsare? Är det okej? Svaret är ganska tydligt:

Jag ställde samma fråga på min Instastory. Där röstade 2 personer ja och 258 personer nej. Nu till producenternas svar på de frågor jag ställde i inlägget. Vi börjar med Coops presschef Tobias Rydergren.

Coop: Naturgodis är inte mer hälsosamt

”Coop marknadsför inte naturgodis som mer hälsosamt än traditionellt godis. Att vi kallar det naturgodis är att det innehåller en större andel råvaror från naturen än vad godiset i den vanliga godishyllan gör, men det är fortfarande godis vilket namnet tydligt signalerar. I naturgodishyllan finns både rena nötter och förädlade produkter som tillexempel bär och nötter som är doppade i choklad, dessa innehåller tillsatt socker vilket tydligt framgår på innehållsdeklarationen. Naturgodis är precis som vanligt godis en njutningskategori inte hälsokost och det är just därför det benämns som godis.”

Är lakrits i mjölkchoklad naturligt?

Det han skriver är sant. Det är Exotic Snacks och Parrots som marknadsför naturgodis som nyttigare och mer hälsosamt. Många produkter i Coops naturgodishylla innehåller också något naturligt. Frågan är ändå om inte produkter som denna…

…hör hemma i godishyllan. Personligen köper jag hellre riktig rålakrits och gör egna chokladlakritsgodisar. Recept kommer nedan. Nu till svaret från Amanda Adriansson, Kategorichef Lösvikt Konfektyr/Snacks, Axfood.

Axfood: Vi följer alla regler, lagar och restriktioner

Tack för dina synpunkter och frågor, det är alltid av intresse att få feedback på vårt sortiment!

Först och främst vill jag belysa att Axfood följer alla regler, lagar och restriktioner gällande tillåtna ämnen, tillsatser, kommunikation av innehållsförteckning och namn på produkter (exempelvis yoghurt) vi kommunicerar heller inte att naturgodis skulle vara nyttigare än vårt lösviktsgodis.  Med det sagt kan jag ändå förstå att förvirring uppstår vid granskande av marknadens naturgodis. Det är inte alltid lätt som konsument att ha koll på alla livsmedels lagar och regler och jag ska självklart försöka besvara dina frågor så gott jag kan!

Vad är det för skillnad mellan lösviktsgodis och naturgodis?

Den största skillnaden är att naturgodismixen innehåller mer nötter, bär & frukt, bättre chokladkvalitet, mer naturliga ämnen men även som du säger ett högre pris (eftersom dessa råvaror är dyrare).

Varför är naturgodis nyttigare än vanligt lösviktsgodis?

Om naturgodis är nyttigare än vanligt godis beror på vem du frågar. I vårt sortiment har man en valmöjlighet att mixa sin påse med nötter, bär & frukt som i sig innehåller bättre näringsämnen än vanligt lösviktsgodis. Vi arbetar med mer naturliga ämnen i våra produkter- exempelvis lakrits där innehållet av lakritsrot är betydligt högre än vid vanligt lösviktsgodis.

Vi har socker i delar av vårt naturgodissortiment. Vi arbetar ständigt tillsammans med våra leverantörer försöker minska mängden tillsatt socker- men inte på bekostnad av smaken. Av den anledning är vi väldigt noggranna med att skriva ut  alla ingredienser för att ge våra kunder möjlighet att läsa på om produkten och vad det är de faktiskt konsumerar.  

Varför innehåller vår citronlakrits så många ingredienser och varför är inte citron en del av innehållet?

Vår citronlakrits innehåller i detta fall inte ingrediensen citron (som är motsägelsefullt mot det jag skriver ovan). I stället har vår leverantör tillsatt citronarom. Att vi specifikt inte skriver ut samtliga aromer i innehållsförteckningen beror på att innehållsförteckningen skulle bli allt för lång.

Läs ingredienslistorna

Från Exotic Snacks har jag inte hört något, men Parrots (som ägs av Cloetta) kommer att svara i nästa vecka. Många av er som har reagerat på mitt inlägg har undrat hur det ens kan vara lagligt att kalla vanligt godis för naturgodis. Det vi konsumenter behöver inse är att allt inte går att reglera, men enligt lagen är alla livsmedelsproducenter skyldiga att specificera exakt vad en vara innehåller. Genom ingredienslistorna har vi möjlighet och makt att skilja riktiga livsmedel från skräp. Vi måste lära oss att läsa dessa, för vår hälsas skull. Väljer vi bort skräpet, kommer producenterna sluta tillverka skräp. Undrar du över någon ingrediens eller ett e-nummer kan du alltid gå in på sajten Äkta vara och läsa vad det är.

Bästa saltlakritsgodiset

Till dig som som har fastnat i naturgodishyllars lakritschoklad kommer här ett alternativ. Mina favoritgodisar innehåller lite socker från den mörka chokladen, men mängden blir mycket mindre än i de ”naturgodisar” du hittar i butiken.

• 100 g mörk choklad 70 procent (vill du minska sockerhalten kan du byta ut hälften mot 85-procentig choklad)
• 50 g kokosfett (ekologiskt utan smak)
• 0,5 dl grädde (hoppa över om du inte tål mjölk eller är vegan)
• 3 tsk äkta lakritspulver
• 0,5 tsk salmiaksalt

Smält choklad och kokosfett på låg värme i mikron (ta det lugnt med chokladen, den blir lätt grynig). Rör i grädde, lakrits och salmiak. Häll upp i knäck- eller ischokladformar. Ställ kallt tills det stelnar.

SMAKA OCH KÄNN LYCKA.

Socker, glukossirap, modifierad potatisstärkelse och yoghurtarom. Det är några av de vanligaste ingredienserna  i naturgodis. Här är ett öppet brev till Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp. Vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Och på vilket vis skulle dessa sockerbomber vara hälsosamma? 

Hej alla naturgodisförsäljare!

Här kommer ett rop på hjälp från en journalist som under några veckor har försökt luska ut svaret på en lurig fråga: vad är det egentligen för skillnad mellan naturgodis och vanligt godis?

Allt började med att jag för någon vecka sedan granskade ingredienslistan på Ananas Yoghurt. Förr i tiden var dessa mina favoriter och jag brukade tänka att det var fantastiskt att ni kunde få yoghurten så smarrig. Gissa om jag kände mig dum när jag nu insåg att det jag trodde var ”yoghurt” egentligen är vit choklad med en gnutta yoghurtpulver i?

Alltså. På en skala från 1 till 5. Hur naturligt är vit choklad? Ta inte det här personligt, men jag skulle säga 1.

Det är bara att erkänna: efter den här insikten blev jag typ besatt av naturgodis. På vilket vis skiljer det sig från vanligt godis?

Läs till exempel ingredienslistan på Coops kokostoppar i (vit choklad) yoghurt:

Socker är första ingrediens och de består till 21 procent av kokos.

Och så knallar ni bort till godishyllan och plockar upp en sån här:

Socker är första ingrediens och Bounty består till 21 procent av kokos.

(Ingredienslistan var för liten för att fota av, men här är den: socker, torkad kokos (21%), glukossirap, kakaosmör, kakaomassa, skummjölkspulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, E471), laktos, mjölkfett, vasslepulver, fuktighetsbevarande medel (glycerol), salt, naturlig vaniljextrakt.

En tolkning av likheten är att kokostopparna hade platsat bättre i godishyllan. En annan tolkning är att tillverkaren av Bounty, Mars Incorporated, har gjort en dundermiss. De hade kunnat marknadsföra Bounty (och även Snickers) som naturgodis. Sedan hade de kunnat sälja dessa chokladbitar till den som bejakar en sund och aktiv livsstil, som Exotic Snacks skriver på sin sajt. (Exotic Snacks kokostoppar i (vit choklad) yoghurt består för övrigt också mestadels av socker och till 21 procent av kokos.)

Hur lite naturligt behövs för naturgodis?

Låt oss nu anta att det är Bounty och Snickers som har hamnat i fel hylla i affären och att naturgodis är något som till del består av naturliga saker. Med naturligt tänker jag att man menar sådant som växer i naturen, exempelvis kokos, nötter, mandlar, jordgubbar eller ananas.

Då infinner sig frågan – hur liten del kan vara naturlig utan att något flyttas till den vanliga godishyllan? Här kan vi jämföra Parrots hallonkrisp…

…med Karamellkungens Crispy Bite:

De består till stor del av samma saker: en massa socker, kakaosmör, mjölkpulver, rismjöl, sojalecitin, glukossirap och vegetabiliskt fett. MEN. I hallonkrispen finns 1,5 procent hallonpulver och några nanodroppar rödbetsjuice. Alla veta att rödbetsjuice är supernyttigt och det kanske räcker för att hallonkrispen ska vara naturliga? I sin marknadsföring skriver Parrots att de har godbitarna för dig som vill var lite hälsosammare.

Om man betonar ordet lite, är det ju sant.

När blommar den modifierade stärkelsen?

Så här långt kommen i min research tyckte jag ändå att jag hade grepp om tillvaron. Man får inte vara för petig när det gäller dagens livsmedel. 1,5 procent hallonpulver är naturligare än 0 procent.

Men så kom jag till Exotic Snacks bananlakrits vit choklad…

…och då rämnade allt. Det är visserligen bra att ni här kallar vit choklad för vit choklad. Men hur jag än granskade ingredienslistan hittade jag ingen banan i ”lakritsen med banansmak.” (Däremot lärde jag mig att ytbehandlingsmedlet shellack kommer från sköldlöss och även har använts som lack på antika möbler.)

Ni på Exotic Snack skriver på er sajt: I så hög utsträckning som möjligt vill vi erbjuda produkter baserade på naturliga råvaror utan onödiga tillsatser. Ni får ursäkta en fråga, men när började kor mjölka vasslepulver? Och vid vilken tid på året blommar glukossirapen och den modifierade potatisstärkelsen?

Och ni på Parrots. Är det verkligen naturligare och mer hälsosamt att äta era salt chokladlakrits…

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål?

Priset till det mest skruvade naturgodiset går ändå till Hemköp och Axfood. Ingredienslistan på deras Salty Lemon Liquorice var så lång att jag fick använda kamerans panoramafunktion för att få med hela:

Jag vet inte om ni har ett förstoringsglas till hands, men citronlakritsen består av: socker, melass, kakaosmör, helmjölkspulver, laktos, skummjölkspulver, glukossirap, vetemjöl, veg. fett (kokos, palm), vasslepulver (av mjölk), mjölkfett, lakritsextrakt, ammoniumklorid (salmiak), sorbitol, glycerol, sojalecitin, färgämne (161b), vanilin, färgämne (E153), glukos-fruktossirap, aromer, salt, ytbehandlingsmedel. 

Den innehåller alltså inte mindre än fyra olika varianter på socker: vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap. Däremot finns ingen citron i den.

På Hemköp hittade jag också dessa look-alikes. Naturgodis:

Vanligt godis:

Jag kan inte rå för det, men en cynisk del av mig tänker att det enda som faktiskt skiljer naturgodis från vanligt godis är:

Men det finns säkert en bättre förklaring. Ni får gärna hjälpa mig att reda ut detta. Vad gör att ni på Exotic Snacks, Parrot, Coop och Hemköp påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt?

Min man hälsar förresten och undrar om inte finska marmeladkulor borde räknas som naturgodis. De är gröna och naturen är ju grön.

Med förhoppning om ett klargörande från er sida,

Ann Fernholm

Vad tycker ni läsare?

Hur ser ni läsare på detta med naturgodis? Är det okej att kalla något som innehåller fyra varianter på socker (vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap) för naturligt och mer hälsosamt? Gå in på min Instastory eller Facebook och delta i omröstningen!

Tillägg: Nu har Coop och Hemköp/Axfood svarat. Läs via denna länk. Och Exotic Snacks och Parrots svar hittar du via denna länk.