Sökresultat för 'tillsatser'

I fredags mejlade jag Santa Maria angående deras mat, där vissa produkter mestadels är baserade på socker och vatten. Det blev ett av mina mest delade inlägg någonsin. Det är många som, liksom jag, är trötta på att alltid behöva läsa ingredienslistan på allt man köper. Läs Santa Marias svar nedan och mitt svar till dem. 

Hej Ann, tack för ditt mail. Vi välkomnar verkligen en fortsatt samhällsdebatt om matens innehåll. Santa Maria vill självklart göra produkter som både smakar gott och gör gott. Därför pågår ett intensivt arbete hos oss med att ta bort socker, salt och onödiga tillsatser ur våra produkter. Vi har kommit en bit på vägen. Sedan 2015 har vi tagit bort 395 ton socker och 223 ton salt ur sortimentet. Men vi är inte klara. Till 2020 ska vi ha minskat vårt totala sockerinnehåll med 50% och saltet med 25% jämfört med 2014. Samtidigt är det viktigt att påtala att dessa ingredienser fyller viktiga funktioner i många produkter. Inte bara gällande smak, utan även vad gäller andra egenskaper. Ett exempel: Det finns många olika sätt att ta fram en Rub. Vi har utgått från ett amerikanskt sätt, där råsockret (som förresten är många gånger dyrare än raffinerat vitt socker) används för smaken och karamelliseringens skull. Vill man ha en annan typ av Rub kan man självklart välja ett annat varumärkes, eller göra en själv från grunden.

Sist men inte minst, vad säger du om att komma till oss i Mölndal, så kan vi förklara mer om hur vi jobbar och även få ta del av dina tankar och idéer kring vad vi kan göra annorlunda?

Ha en fin helg,
Eva Berglie

Mitt svar:

Hej och tack! Det är ett lovvärt arbete ni gör med att ta bort socker ur maten. Det framgår inte om de 395 tonnen är per år eller totalt sedan 2015. Det blir i alla fall ungefär 40 gram per svensk.

Min tankar går ut på att den mat som säljs i butiker ska vara säker att äta, även på lång sikt. Vi konsumenter ska inte behöva vara tillsatsdetektiver och lusläsa varenda ingredienslista när vi handlar, utan kunna lita på att exempelvis en guacamole är baserad på avocado och inte vatten, stärkelse, förtjockningsmedel och klorofyll. Vi har ett fantastiskt biokemiskt maskineri inom oss, som har finsliptas under miljontals år av evolution. Det maskineriet behöver smörjas med vitaminer, antioxidanter och mineraler för att fungera. Dessutom behöver våra tarmbakterier de fibrer som finns i riktig mat (exempelvis avokado). Vare sig socker eller framrenad stärkelse bidrar med vitaminer till kroppen. När ni baserar er mat på processade tillsatser blir den alldeles för näringsfattig.

Jag kan gärna komma till er någon gång när jag har vägarna förbi Göteborg. Det skulle vara intressant att höra hur ni arbetar och jag hoppas att ni vill lyssna till det jag har att berätta om den forskning som visar att en hög sockerkonsumtion kan leda till en fettbildning i levern och att levern i längden blir förfettad. Problem med fettlever ökar världen över, också bland barn. Siffror från USA och Europa visar att en av tio unga nu är drabbade, vilket är skrämmande. Fettlever är en grund till typ 2-diabetes och levercancer. Typ 2-diabetes orsakar i sin tur hjärt-kärlsjukdom och är en riskfaktor för diverse olika cancerformer.

Personligen tror jag att ni som verkar inom livsmedelsbranschen har stora möjligheter att förbättra folkhälsan. Om den mat ni tillverkar är bra för människokroppen – om ni exempelvis slutar basera era såser på socker – kommer färre barn och vuxna utveckla fetma och typ 2-diabetes. En bra början kunde vara att frivilligt och tydligt märka ut mängden tillsatt socker på förpackningarna.

Mvh,
Ann Fernholm

Nu är den här – en frukostflinga som marknadsförs mot barn, men som innehåller 5-10 gånger mindre socker än andra liknande produkter. Knasters Granola har smak av äpple, kanel och kardemumma. 

I höstas berättade jag här på bloggen om mitt möte med Amanda Larsson och Calle Rosengren, två driftiga ungdomar som under sin gymnasietid grundade företaget Healthy Heroes. Deras mål: att ta fram en nyttig frukostflinga till barn. Nu i veckan fick jag detta mejl från Amanda:

Hej Ann, hoppas att allt är bra med dig. Efter många om och men så är nu Knasters Granola en färdig produkt. Knasters Granola lanserades igår i 7 butiker i Skåne och fler butiker är på ingång! Det känns helt overkligt att produkten nu står i butikshyllorna och är fritt fram för folk att köpa. Vi vill tacka dig för att du trodde på oss i höstas och peppade oss. Efter ditt inlägg om oss på bloggen så var det flera stycken som hörde av sig till oss och berättade att de ville köpa produkten. Det är de orden som har gjort att vi orkat fortsätta med projektet när det varit tufft. Tack!

Oj, vad glad jag blev! Med mejlet kom också denna bild:

Knasters på plats bland andra frukostflingor! Målet med Knasters är alltså att den ska konkurrera med exempelvis Coco Pops, Frosties och Nesquik, som också har färglada gubbar på paketen och marknadsförs mot barn, men som till stor del består av socker. Låt oss jämföra innehåll:

Coco Pops: Ris, socker, fettreducerat kakaopulver, kakaomassa, salt, kornmalt och arom. Mängd tillsatt socker: 35 gram per 100 gram (36 procent av alla kalorier).

Frosties: Majs, socker, kornmalt, glukossirap, salt. Mängd tillsatt socker: 37 gram per 100 gram (40 procent av alla kalorier).

Nesquik: Mjöl (fullkornsvete, majs, ris), socker, torkad glukossirap, kakaopulver, vegetabilisk olja, fettreducerat kakaopulver, salt, dexstros, arom (vanilj, kanel), surhetsreglerande medel (trinatriumfosfat). Mängd tillsatt socker: 25 gram per 100 gram (26 procent av alla kalorier).

Knasters: Havreflingor, vetekli, äppeljuicekoncentrat, mandel, kokos, chiafrön, kardemumma, kanel. Mängd tillsatt socker: inget tillsatt socker, men 5 gram äpplejuicekoncentrat per 100 gram. Sockret i juicen bidrar till 3,4 procent av alla kalorier. Mängden socker ligger under WHO:s sockerrekommendationer, där målet är att vi ska få mindre än 5 procent av alla kalorier från socker.

Är en Äkta vara

Eftersom Knasters är fri från konserveringsmedel, e-nummer och andra tillsatser har produkten märkts med Äkta vara. Minns ni boken Den hemlige kocken? Det är bland annat författaren Mats-Eric Nilsson som står bakom Äkta vara.

Under mina föredrag undrar ofta föräldrar hur de ska kunna få upp sina barn ur sockerträsket. När barn väl har fastnat för den söta smaken, kan det vara svårt att få dem att äta nyttig mat. Här kan Knasters fylla ett viktigt tomrum. Flingan finns än så länge att köpa på sju olika Ica-butiker i Ängelholm, Helsingborg och Eslöv. Amanda hälsar att de nu jobbar på att få in flingan i fler butiker.

Heja Healthy Heroes – må ni lyckas med att städa bort socker ur barns liv!

Ett tillägg: Jag får ingen ersättning för att skriva detta inlägg. Jag vill lyfta personer som på allvar jobbar för att få ner mängden socker i barns mat. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har nyligen konstaterat att det kan vara svårt att få industrin att frivilligt sänka mängden socker i vår mat. Därför är sådana här initiativ viktiga!

Kära läsare, under de senaste åren har jag känt att nått är fel. Jag beter mig inte riktigt som andra och stundvis är det ganska jobbigt. Igår – när jag började hyperventilera framföra bullarna som en kompis bjöd på –  blev hon sårad. Men idag känner jag lättnad. Branschtidningen Svenska Måltider har ställt en diagnos: Utbredd sockerskräck bland svenska kvinnor.

Bingo! Hur det yttrar sig? Den är utan tvekan jobbigast i affären. Om jag råkar gå förbi Frostisarna och Coco-Popsen formas en klump i magen. Tigeryoghurten får kallsvetten att tränga fram i pannan och kakhyllorna undviker jag helt. Men längorna med godis är svåra att undkomma. I alla fall om man ska betala för sig (och det ska man ju). Har ni sett de där blickarna från gelégrodorna? Eller känt hallonsnörena forma en snara kring halsen? Vissa dagar behöver jag vända tillbaka till grönsakshörnan för att lugna mig. Det är egentligen bara bland spenaten och palsternackorna som jag känner trygghet (förr var också köttdisken okej, men så upptäckte jag socker i leverpastejen).

Och nu är våren här. Alla ni som går och slickar på era glassar – fattar ni hur det känns för en med sockerskräck? I måndags var jag tvungen att stanna inne. Så visa lite hänsyn, PLEASE!

Eller så flyttar ni till Danmark. Där verkar ingen lida av att se er.

Ett förslag till undersökningsföretaget YouGov som genomförd Food & Health-rapporten: fråga konsumenter vilka tillsatser de vill ha bort ur maten istället för vad som ”oroar” dem. Det är en ganska löjlig fråga. 

Den 26 mars kommer en ny mattidning: Matkärlek. Den är för dig som vill äta bra mat fri från gluten, socker och tillsatser. Undertecknad kommer att vara krönikör och min första betraktelse handlar om hur matkärleken kan växa när man slipper räkna kalorier. Bakom tidningen står Anne Aobadia, som bland annat arbetat på Sydsvenskan under 20 år och som verkligen kan det här med journalistik. Det jag har sett av tidningen ser mycket lovande ut.

I morgon lanserar Matkärlek sin sajt: matkarlek.nu. Anmäler du dig som prenumerant senast 11 mars kommer du få första numret direkt hem i brevlådan!

För dig som älskar bra och riktig mat kommer nu en ny tidning: ​Mera matkärlek åt folket! – Mediavänner AB. Anne Aobadia, som bland annat har skrivit den fina kokboken med samma titel, ligger bakom. Så här står det i pressmeddelandet:

”Vi ska bjuda på en varm och modern tidning späckad med äkta matglädje, goda recept, intressanta reportage och inspirerande människor. Fokus ligger på naturlig mat – fri från gluten, socker och tillsatser.”

Undertecknad kommer att fungera som krönikör. Första numret är ute i handeln 26 mars.

Karlskrona Montessori Friskola är värd ett stort knippe blommor. De har infört en sockerpolicy. Den ser ut så här:

Sockerpolicy:

• Inga sockrade drycker över huvud taget. Mjölk och vatten är de drycker vi serverar.
• Det enda undantagsfall kan vara när vi vill servera varm dryck vintertid/vissa utflykter.
• Små mängder sylt eller mos som tillbehör är ok på gröt alternativt till lunch. Däremot ska vi tänka på att det ska vara små mängder.
• Vi tar bort den sötade filen/yoghurten och ersätter den med naturell fil eller yoghurt med bär/frukter.
• Ketchup, lingonsylt, äppelmos, gele – serveras vid måltider där det av tradition används.
• Medvetenhet för att minimera mängden halvfabrikat då socker och andra tillsatser ofta förekommer i dessa produkter.
• Vi vill föra en diskussion med all personal vad det gäller ätande av godis och andra godsaker. Fika, popcorn, pepparkakor, polkagriskäppar, kanelbullar, semlor o.s.v…

Har du som läsare fler exempel på skolor/dagis/idrottsklubbar som jobbar för att få ner barns sockerkonsumtion? Mejla mig så berättar jag här på bloggen. Goda exempel inspirerar!

Under senare tid har vårt Livsmedelsverk intensifierat sina varningar för ett högt saltintag. Men nu kommer en metaanalys som visar att det snarare verkar farligt att ha ett för lågt saltintag: Compared With Usual Sodium Intake, Low- and Excessive-Sodium Diets Are Associated With Increased Mortality: A Meta-Analysis. Forskare har gått igenom de epidemiologiska studier som finns. Deras slutsats är att den saltmängd som majoriteten av världens befolkning dagligen får i sig verkar ofarlig för kroppen. Kurvan är vad forskare kallar för U-formad; både för lite och extremare mängder salt är kopplat till hjärt- och kärlsjukdom. Lagom verkar alltså vara bäst. 

Det tål att poängtera att epidemilogiska studier inte visar på några orsakssamband. Samtidigt går resultaten mot rådande paradigm. I studien skriver forskarna :”The findings here lend support to those who have questioned the scientific basis for sodium reduction, which are based primarily on the assumed blood pressure effect obtained in selected intervention studies.”

Biologin följer inte alltid vår logik

Det ser ut som att forskare har begått samma misstag när det gäller salt som de har gjort med mättat fett. Eftersom mättat fett höjer kolesterolnivåerna och eftersom förhöjda kolesterolnivåer (hos män) är kopplat till en något högre risk för hjärtsjukdom, har man antagit att mättat fett direkt kan orsaka hjärtsjukdom. Men när forskare har undersökt om detta verkligen är sant, håller inte resonemanget. A ger B och B ger C, men A ger inte C, hur ologiskt det än är.

Salt höjer blodtrycket något och ett högt blodtryck är som bekant en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Men denna studie tyder på att det även här saknas koppling mellan A och C. Det finns en annan studie som tyder på att de flesta av oss naturligt reglerar vårt saltintag till lagom mängder:  Normal Range of Human Dietary Sodium Intake: A Perspective Based on 24-Hour Urinary Sodium Excretion Worldwide.

SLUTSATS: Vår biologi följer inte alltid vår logik.