I dag släpps min nya bok Fejkmaten. Men vad menar jag egentligen med fejkmat? Vad är det? Och varför skulle det vara så illa för oss?

Det är en och annan journalist som har ringt inför dagens släpp av min nya bok, Fejkmaten. En av dem undrade: Vad är egentligen fejkmat? En bra fråga som har fått mig att fundera en del. För hur definierar jag egentligen fejkmat på ett enkelt vis? 

Fejkmat: mat som låtsas vara något som det inte är

Jag har landat i att fejkmat är mat som låtsas vara något som det inte är. Ett exempel på fejkmat är det som Norrmejerier har kallat för ”hälsofil”:

Runt en tredjedel av alla kalorier i den här filen kommer från tillsatt socker. Att påstå att det är hälsosamt är fel och fejk. Det är något som jag anmälde under arbetet med boken, och Norrmejerier har nyligen ändrat sina förpackningar.

En vegokorv som absolut inte är någon korv

Många av de nya produkter som börjar fylla butikernas vegohyllor är också till stor del fejk. I boken har jag till exempel med den här produkten:

Med hjälp av vatten, rapsolja, modifierad potatisstärkelse, lite protein och diverse olika förtjockningsmedel, har Coop lyckats skapa något som har en konsistens som liknar den hos korv. Färgen får de från ett koncentrat av rädisa, och smaken tar de fram med hjälp av kryddor och aromer. Visst liknar det en korv till utseendet, men det är absolut ingen korv när det gäller innehållet av vitaminer och mineraler. Huvudingredienserna – rapsolja och modifierad potatisstärkelse – är extremt näringsfattiga. Vanlig korv, speciellt köttrika varianter, ger mycket mer smörjmedel till vår kropp.

Bebisyoghurt och gröt som är egentligen juicesötat fruktmos

Även i bebishyllan säljs det fejkmat. Länge har barnmatsföretagen påstått att de har sålt gröt och yoghurt till bebisar:

Men dessa produkter har mestadels bestått av juicesötade fruktmos. Mängden spannmål i gröten har varit minimal och den lilla mängd yoghurt som verkligen finns i dessa produkter har värmebehandlats. Alla nyttiga mjölksyrebakterier är därför döda. Ska bebisar må bra behöver de äta riktig gröt och riktig yoghurt. Jag har anmält dessa produkter som vilseledande och det lutar åt att de kommer att förbjudas. Skriver mer om det här på sajten snart!

Glutenfri mat kan vara fejk

Bland allt det glutenfria i butiken säljs också en del fejkmat. Här är ett exempel:

Även här använder tillverkaren ren stärkelse, vatten och diverse olika förtjockningsmedel för att skapa något som liknar mat, men som inte alls innehåller alla de vitaminer och mineraler som vi behöver för att må bra. Tillverkaren kallar brödet för ”grova”, trots att det innehåller mer sirap än fibrer.

”Klassisk svampsoppa” innehåller mer salt än svamp

Några varor som jag ännu inte har hunnit anmäla, men som står på min att-göra-lista är olika pulverprodukter från Blå Band. De säljer den här champinjonsoppan som en ”klassisk soppa”, men den innehåller mer salt än champinjoner:

Frågan är om man verkligen får kalla en soppa som till stor del består av glukossirap och palmfett för ”klassisk”? Enligt mig är det fejk.

Hallondryck utan hallon

Så till Gainomax ”recovery drink”. Förpackningen är den prydd med bilder av hallon och jordgubbar. Det står också ”raspberry” och ”strawberry”, men drycken innehåller inga bär alls, utan bara aromer:

Tittar man på ingredienslistan är det också svårt att förstå vad som gör att den kvalar in som ”recovery drink”. Egentligen är det värmebehandlad mjölk som innehåller lite extra mjölkprotein, maltodextrin och tillsatt socker. Den kostar fyra gånger mer än för vanlig mjölk, så den som köper vanlig mjölk får faktiskt mer protein för pengarna.

En ”komplett måltid” som egentligen är godis

Till sist det som för mig har blivit symbolen för dagens skruvade syn på mat. Det är den här produkten, som Nutrilett marknadsför som en ”komplett måltid”:

På förpackningen står: ”All you need in a meal. No more. No less”. Men det är ju inte sant. Vår kropp behöver väldigt mycket mer än vad som ryms i den här baren. Egentligen är det som att käka godis med ett tillskott av vitaminer, mineraler, fibrer och proteiner. Ingen kan leva på det och må bra i längden.

Våra butiker fylls av mängder av osanna budskap

Det här är bara några exempel på mat som låtsas vara något som det inte är. I arbetet med Fejkmaten har jag anmält mängder av produkter för att se var gränsen går för vad företagen får göra. Slutsatsen är att gråzonerna är enorma och att vårt språk har förlorat sin betydelse i butiken. Ordet natur betyder inte att något är naturligt. Ordet grovt betyder inte att brödet är grovt. Ordet frukt använder företagen för att beskriva sirapssöta juicekoncentrat. Inte ens märkningen ”utan tillsatt socker” är fredad, för det finns ett kryphål i lagstiftningen som företagen utnyttjar.

Mer om det en annan gång. Nu ska jag snart in i TV4:as Nyhetsmorgon. Men i kväll ska jag luta mig tillbaka med ett glas bubbel och känna mig fri. För det är en stor frihetskänsla att släppa en bok efter så enormt mycket jobb. Jag är väldigt spänd på att höra vad ni ska tycka om den!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

I höstas lanserade vi appen Sockerchecken som hjälper dig att avslöja allt dolt socker i butiken. Nu har vi utvecklat den appen till Matchecken. Skannar du streckkoden på en vara kan Matchecken även varna för olika former av tillsatser. Appen innehåller exempelvis filter för onaturliga eller osäkra E-nummer.

I min nya bok Fejkmaten finns ett kapitel om E-nummer. När jag skrev det kände jag ett stort behov att få bättre koll på alla tillsatser. För det visade sig bland annat att mina barns favorittuggummi innehöll titandioxid, E 171, ett ämne som precis har förbjudits och håller på att fasas ut eftersom det är potentiellt cancerframkallande.

Jag insåg också att vi har dekorerat våra chokladgodisar till jul med både titandioxid och aluminium (E 173)…

… och att färgen på Abbas svarta rom inte är alls är naturlig (hur jag nu hade kunnat tro det), utan bland annat innehåller det onaturliga färgämnet briljantblått FCF, E 133.

Efter alla dessa mer eller mindre obehagliga aha-upplevelser, började jag försöka lära mig olika E-nummer. Men det är ju helt omöjligt att komma ihåg vilka tillsatser man kan tänka sig att äta, och vilka man inte vill ha. För vem minnas att E 100 är kurkumin, en naturlig antioxidant som finns i gurkmeja, medan E 123 är det onaturliga färgämnet Amarant?

Matchecken hjälper dig att hålla koll på tillsatserna

För att vi konsumenter ska slippa plugga E-nummer har vi nu förbättrat appen Sockerchecken och döpt om den till Matchecken. Precis som tidigare kan appen uppskatta mängden tillsatt och fritt socker i en vara, och du kan använda den för att hålla koll på mängden kolhydrater. Utöver det kan du också slå på filter för följande kategorier av E-nummer: citronsyra, fosfater, nitriter, onaturliga ämnen, osäkra E-nummer, smakförstärkare och sötningsmedel.

I appen finns förklaringar till de olika filtren och vilka E-nummer som ingår. De filter jag personligen kommer att använda mig av är de för sötningsmedel, onaturliga ämnen och osäkra E-nummer. Du ser inställningarna i min app till vänster, och hur det ser ut när jag har skannat tre slumpmässigt valda varor:

Onaturliga tillsatser med E-nummer

Skälet till att jag vill få varningar om onaturliga ämnen är att jag helt enkelt inte har lust att äta saker som silver, aluminium eller konstgjorda färgämnen. Alla tillsatser har visserligen testats i djurförsök. Får man en effekt av en tillsats, lägger man det acceptabla dagsintaget för oss människor 100 gånger lägre än den nivå som påverkade djuren. Mängderna vi får i oss blir därför väldigt små. Samtidigt vet man att exempelvis aluminium kan ackumuleras i kroppen, framför allt i benvävnaden. Konstgjorda så kallade azofärgämnen misstänker vissa forskare i stället kan påverka barns beteenden. Även om vetenskapen bakom dessa misstankar är svag, har jag svårt att förstå varför vi alls ska ha sådana ämnen i vår mat. Därför kommer detta filter, som varnar för drygt 60 olika E-nummer, vara påslaget i min mobil.

Osäkra tillsatser med E-nummer

Filtret för osäkra tillsatser har tagit mycket tid att utveckla. Det har vi baserat på rapporter från den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. De håller på att gå igenom säkerhetsdokumentationen för alla E-nummer. Under det arbetet har de identifierat en massa svagheter i materialet. Som ett exempel av många har de frågetecken kring karragenan, E 407. Det är ett förtjockningsmedel som bland annat finns i alla dessa produkter:

Karragenan är ett ämne som renas fram från alger. Naturligt består det av stora molekyler, som sannolikt är ofarliga för oss. Men om molekylerna bryts ner till mindre delar tyder forskning på att de skulle kunna orsaka en inflammation i tarmen. I djurförsök har de mindre molekylerna även bidragit till utvecklingen av förstadiet till typ 2-diabetes.

EFSA har gett livsmedelsindustrin i uppdrag att utreda hur stora karragenanmolekylerna som används i våra livsmedel är. Företagen måste också utreda om karragenan kan förvärra inflammatoriska tarmsjukdomar. Personligen vill jag minimera mängden karragenan i min mat tills man vet att det är säkert att äta.

Varnar för ämnen som kan innehålla nanopartiklar

Andra ämnen som EFSA har frågetecken kring är exempelvis kiseldioxid, E 551, och talk, E 553b, som kan forma minimala nanopartiklar. Man har dålig koll på hur nanopartiklar av olika ämnen påverkar vår kropp. Därför har EFSA bland annat krävt att industrin ska ta reda på hur mycket nanopartiklar som finns i tillsatserna. EFSA:s oro för nanopartiklar är skälet till att osäkerhetsfiltret varnar för vissa kryddblandningar, men inte andra:

Med allt detta sagt vill jag poängtera att ingen kommer att dö av att då och då välja matvaror med onaturliga eller osäkra E-nummer i. Som jag skrev ovan är mängderna ofta väldigt små. Men när möjlighet finns, kommer jag personligen att välja varor som blir gröna i appen. Om jag ska köpa pressad citron kommer jag till exempel välja en variant utan kaliumdisulfit, E 224, i:

I nuläget finns 27 olika E-nummer i osäkerhetsfiltret, men vi kommer att uppdatera och utveckla filtret i takt med EFSA:s arbete.

Matchecken kostar som en kopp kaffe per månad

Som sagt: det finns info om alla filter i appen. Klicka på namnet för själva filtret, så kommer mer info upp. Du laddar ner Matchecken från Appstore eller GooglePlay. Det går att skanna 15 produkter gratis, sedan kostar appen som en kopp kaffe varje månad. Önskar du att appen ska varna för någon speciell ingrediens? Lägg en kommentar nedan. Vi kommer att utveckla den med fler filter. Hoppas att ni ska finna Matchecken användbar!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Nu har följetången kring naturgodis tagit en ny och lite oväntad vändning. Det har visat sig att Malmö stads livsmedelskontroll tycker att även saltlakrits är naturgodis. Om vi konsumenter tror att naturgodis skulle vara nyttigare än vanligt godis har vi fel, enligt den livsmedelsinspektör som jag har pratat med. Att naturgodis har marknadsfört som nyttigare är inget hon vill kännas vid.

Ni som följer mig vet att jag för några år sedan skrev ett öppet brev till olika naturgodisförsäljare där jag undrade vad som skiljer ”naturgodis” från vanligt godis. Efter det skickade jag ett klagomål till de kommuner som har till uppgift att granska naturgodisföretagen. Skälet var att jag tycker att det är vilseledande att sälja produkter som de här som naturgodis:

Det ledde till en lång process. De kommunala livsmedelsinspektörerna hade många möten, men i maj förra året fick jag reda på att de hade beslutat att allt naturgodis måste innehålla något som är naturligt, exempelvis en nöt, en frukt eller ett bär. Jag skrev om det här på sajten.

Malmö drev igenom att lakrits skulle få vara naturgodis

Nu har det visat sig att den information som jag fick inte var komplett. Livsmedelsinspektören i Malmö stad drev tydligen igenom att även vanlig lakrits ska få säljas som naturgodis. Inte för att det är naturligt, utan för det har funnits så länge i naturgodishyllan att det har blivit en del av den vedertagna beteckningen naturgodis.

När jag fick höra detta, i oktober förra året, tyckte jag att det lät helknasigt. Bara för att företagen på ett olagligt vis har marknadsfört lakrits som naturgodis, kan det väl inte plötsligt bli lagligt? Det är som att en jury skulle säga under en rättegång att: ”Lille Kalle har snattat under så många år nu, så det har blivit en vedertagen del av hans beteende. Därför måste han få fortsätta att snatta”.

Att marknadsföra naturgodis som nyttigare är olagligt

Eftersom granskningen av naturgodisföretagen är en del av min kommande bok, Fejkmaten, ringde jag upp livsmedelsinspektören i Malmö för att höra hur hon tänker. Det blev ett samtal som gick i cirklar. Hon hävdade att naturgodis är vanligt godis och inget annat. Då påpekade jag att många konsumenter uppfattar det som nyttigare än vanligt godis, eftersom det har marknadsförts så. Här är en bild tagen av Exotics Snacks hylla som den såg ut när jag började granska detta:

Och här är en bild av Parrots sajt från april 2018:

Att naturgodis har marknadsförts som nyttigare än vanligt godis, var dock inget som Malmös livsmedelsinspektör ville kännas vid. ”Det är olagligt”, sa hon.

Den olagligheten borde hon ha satt stopp för. Så jag var ihärdigt och sa att vissa konsumenter verkligen uppfattar naturgodis som bättre än annat godis. Då var hennes motargument att det inte finns något bevis för att det skulle vara någon allmän uppfattning.

Ordet natur betyder ingenting

När jag till sist frågade livsmedelsinspektören i Malmö varför ordet ”natur” alls ska finns med som beskrivning av vanligt godis, hamnade vi på ruta ett igen. Återigen menade hon att det har blivit vedertaget och då ska det få vara så.

Efter mitt första öppna brev beslutade alltså livsmedelsinspektörerna egentligen att även saltlakrits är ”naturgodis”. MEN. Eftersom jag hade fått bristande information och trodde att saltlakritsen skulle tas bort från naturgodishyllan, skrev jag ett uppföljande brev till alla naturgodisförsäljare i september förra året. Efter det skickade jag återigen in ett klagomål på naturgodishyllan och då hade spelplanen ritats om. Den livsmedelsinspektörer som granskade Exotic Snacks hade bytts ut och han tog ett eget beslut. Det ledde till att hashtaggen ”naturgodis” försvann från Exotic Snacks sociala medier och företaget kallar numera sitt sortiment för ett ”lösviktskoncept”.

Livsmedelsinspektörer tolkar lagen helt olika

Livsmedelsinspektören i Stockholm, som granskar Axfood, hade också bytts ut. Enligt henne är frågan kring vad som får säljas som naturgodis ännu inte avgjord. När jag pratade med henne i januari ville hon träffa de övriga inspektörerna och diskutera detta ännu en gång.

Jag vet sedan tidigare att Solnas livsmedelsinspektör, som granskar Coop, tycker att det är fel att lakrits ska få säljas som naturgodis. Men eftersom Malmö stads livsmedelsinspektör stred så hårt för lakritsens plats i naturgodishyllan fick det bli så.

Hur detta med naturgodis kommer att sluta vet vi alltså ännu inte. Kanske kommer vi en dag att få se både djungelvrål och piratpengar i naturgodishyllan, vem vet? En av de slutsatser jag har dragit efter allt arbete med Fejkmaten är att enskilda kommunala livsmedelsinspektörer har lite för stor makt över vad som får säljas i landets butiker. Jag kommer att återkomma till Malmö stads livsmedelskontroll, för en sak är säker: den har tagit fler beslut som inte är på konsumentens sida.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

När livsmedelstillverkare påstår att en vara är lyxig, äkta eller extra bra, måste de ha belägg för att det är så. Därför anmälde jag nyligen Pågens semlebullar. Som du ser ovan menar de att deras bullar skulle vara ”extra fina” och till ”för den perfekta semlan”, trots att inget talar för att det skulle vara sant. Livsmedelskontrollen i Malmö har nu bestämt att Pågen måste ändra sina förpackningar.

Livsmedelsbutiker är fulla med budskap som talar till oss konsumenter. Tillverkarna vill få oss att köpa just deras varor. Under arbetet med Fejkmaten har jag dock insett att företagen ofta bryter mot lagstiftningen. I början av februari skickade jag in ett klagomål på Pågens semlebullar, eftersom förpackningen hade flera så kallade ”säljande uttryck” på sig. Enligt lagstiftningen måste påståendet att semlebullarna skulle vara ”extra fina” följas av en förklaring som berättar varför Pågen anser att de är så bra. De skriver att de är bakade ”med kardemumma”, men det är i princip alla semlebullar så det räcker inte som motivering.

Pågen måste ändra sin förpackning

Nu har en livsmedelsinspektör i Malmö granskat förpackningen. Så här skriver hon:

Vi har nu utrett ditt klagomål på pågens semlebullar gällande formuleringen ”Extra fina”. Pågen kommer att ta bort formuleringen från sina förpackningar men den kommer att finnas kvar under årets säsong och eventuellt under viss period även nästa år eftersom förpackningsmaterial kommer att finnas kvar. Det nya förpackningsmaterialet kommer inte att ha formuleringen extra fina.

Rimligt beslut, tycker jag! Vill passa på att följa upp min anmälan av Hemmakvälls kampanj i januari. De påstod då att deras godis skulle vara frukt. När miljöförvaltningen i Landskrona kontaktade Hemmakväll, var den kampanjen redan borttagen så utredningen lades ner.

Tack alla ni som stöttar mig via Patreon. Det ger mig möjligheter att granska livsmedelsbranschen på detta vis!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Låt oss en gång för alla slå fast: Det finns ingen ”barnsmak”. Edda som vi följer i Stora kursen om barn och mat är ett levande bevis på det. Nu är hon ett och ett halvt år och har börjat äta senap direkt från burken. Hon slevar lyckligt i sig rödbetssoppa, borstjt, och snor gärna lite rå blomkål när tillfälle bjuds.

Nu släpper vi nästa del av Stora kursen om barn och mat. Den handlar om tiden mellan 12-24 månader, då många barn fortfarande är väldigt nyfikna på mat. Föräldrar som har låtit sina knoddar utforska maten med hull och hår, kan nu servera dem det mesta: sushi, chicken tikka masala eller franska ostar. Får barnen äta själva smakar de glatt på det mesta.

Edda älskar att utforska maten

Så har det blivit för Edda som vi följer i kursen. Redan när hon var 4-6 månader fick hon sina första smaksensationer. Hon testade allt från broccoli till srirachamajonnäs. Hennes mamma Anna Lindelöw, Food Pharmacys formgivare, blev bästa vän med vitlökspressen. Med hjälp av den omvandlade hon maten på sin egen tallrik till en puré.

I andra kursen, om 6-12 månader, fick Edda de första hela bitarna mat och påbörjade sin tuggträning. Hennes kärlek till hummus växte; hon åt asiatiska fiskkakor med chili, ingefära, koriander och lime; och det visade sig att hon tyckte att dressingen blev extra god om det var senap i den.

Nu har det här med senap gått lite över styr, tycker hennes äldre bröder. I den kurs som vi nu släpper, har Edda nämligen börjat äta senap direkt från burken. Kolla in klippet själva:

Hon älskar också borstjt:

Och räds inte lite rå blomkål:

Eftersom hon har fått öva upp sina tuggförmågor, käkar hon till och delade nötter:

Hur gör man när barnet börjar ta intryck av omgivningen?

Samtidigt som Edda gärna att utforska maten, börjar hon ta intryck av sin omgivning. Tidigare fokuserade hon mest på det som låg på hennes egen tallrik. Nu vill hon gärna äta samma mat som sina äldre bröder, som är väldigt mycket mer matskeptiska.

Här inträder en lite knepigare tid för föräldrar. För när barn närmar sig tvåårsåldern vill de inte bara göra som andra barn, utan många blir också själva mer tveksamma mot mat. De hamnar i det stadium som man kallar för neofobi och kan plötsligt vägra äta sådant som de tidigare har älskat.

I kursen om 12-24 månader förbereder vi föräldrar på det här lite jobbigare stadiet. De få också lära sig mer om tänderna och hur man utvecklar barnets förmåga att tugga mat. Sedan bjuder vi på tio enkla knep på hur man näringsboostar maten till små barn, som har ett stort näringsbehov.

Hjälp oss att sprida Stora kursen om barn och mat till fler föräldrar

Vi hoppas och tror att kursen ska ge viktiga insikter till föräldrar. Hjälp oss nu att sprida detta, så att fler barn får en chans att finna glädjen i mat. Alldeles för få föräldrar har koll på hur viktiga de två första åren i livet är för matintroduktionen. Barnmatsjättar pumpar dessutom föräldrar fulla med felaktiga föreställningar om att små barn knappt kan överleva utan pulvergröt, välling och klämmisar.

Så dela detta och sprid informationen till alla du känner. Låt oss gemensamt avliva myten om att det finns en barnsmak, för det är helt enkelt inte sant.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

I augusti förra året släppte den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, en preliminär rapport kring socker. Nu har rapporten varit ute på remiss och EFSA:s tidigare slutsats står sig. Ju mindre socker vi äter, desto bättre. Detta rimmar illa med det faktum att socker är den andra vanligaste ingrediensen i våra livsmedel.

Livsmedelsverket skriver i dag om EFSA:s rapport om socker: Tydligt samband mellan tillsatt socker och ohälsa. Det är våra nordiska länder som har bett EFSA att göra genomgången. Den dom som EFSA fäller över sockret är den tuffaste hittills av en myndighet. EFSA konstaterar att vetenskapen är för osäker för att kunna dra en säker gräns för hur mycket socker vi kan äta. I stället menar de att ju mindre tillsatt och fritt socker vi äter, desto bättre är det. Så här skriver de:

Based on available data and related uncertainties, the intake of added and free sugars should be as low as possible in the context of a nutritionally adequate diet.

Socker är den andra vanligaste ingrediensen i våra livsmedel

Skälet till att vi ska hålla nere på sockret är att det bidrar till karies, bukfetma och typ 2-diabetes. Men att hålla sockret så lågt som möjligt är lättare sagt än gjort. Under arbetet med min kommande bok Fejkmaten, har jag lyckats få fram en unik lista över de hundra vanligaste ingredienserna i vår mat. På andra plats, efter salt, kommer just socker. Det är till och med vanligare att industrin har socker i ett livsmedel än vatten. Utöver detta rymmer 100-i-topp listan också druvsocker (plats 8), glukossirap (plats 11), sirap (plats 64), glukos-fruktossirap (plats 71), laktos (plats 72) och invertsocker (plats 97).

Dessutom har livsmedelsindustrin börjat fylla vår mat med olika former av juice och sirapssöta juicekoncentrat. Detta är också något som EFSA varnar för. De menar att vi behöver dra ner på det som de kallar för ”fritt socker”.

Matchecken ger dig koll på sockret

Eftersom majoriteten av alla våra livsmedel innehåller någon form av tillsatt eller fritt socker, är det svårt för oss konsumenter att hålla koll på hur mycket vi egentligen får i oss. Det är skälet till varför vi utvecklade appen Sockerchecken. Om du skannar streckkoden på en vara, gör appen en uppskattning av hur mycket tillsatt och fritt socker varan innehåller. På så vis kan du mycket lättare hålla koll på sockret. Exempelvis blir det lättare att se vilken soja du ska köpa:

Eller hur mycket socker som rågbrödet innehåller:

Under våren kommer vi att släppa en ny version av Sockerchecken. Den kommer att utvecklas till ”Matchecken” och då även gå att använda för att hålla koll på olika tillsatser. Men vi har större planer än så. Målet är att den ska kunna varna för fler former av ultraprocessade ingredienser, exempelvis ren stärkelse.

Livsmedelsverket måste börja jobba mot sockret

Min förhoppning är att den nya rapporten ska få Livsmedelsverket att också börja jobba mot sockret. Förra året skrev jag ett öppet brev till dem. Det gick ut på att Livsmedelsverket allvarligt underskattar mängden socker vi får i oss. De baserar sitt arbete på enkätundersökningar, där vi själva rapporterar vad vi äter. Det leder till en väldigt snedvriden bild av det svenska folkets sockerkonsumtion. Generaldirektörens svar skvallrade dock om att hon inte förstod vidden av kritiken. Kanske kan EFSA:s rapport öppna hennes ögon för detta gigantiska folkhälsoproblem.

Foto av bullarna: Daniel Masajada.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Det känns smått overkligt, men nu har min nästa bok gått till tryck: Fejkmaten. Det är en granskning av den moderna livsmedelsindustrin och ultraprocessade livsmedel. Du kommer bland annat att få ta del av en unik (och skrämmande) lista över de 100 vanligaste ingredienserna i vår mat. Dessutom följer jag upp de klagomål på olika livsmedel som jag har skickat in till kommunala livsmedelsinspektörer. En av mina slutsatser är att vårt språk har förlorats sin betydelse i butiken.

Att skriva en bok är typ som att klättra upp för Mount Everest. Mot slutet blir luften tunnare och tunnare, och man vill bara vända om och strunta i alltihop. Men nu har jag nått toppen. Sista punkten i det sista kapitlet är satt. Boken är på väg till tryck och jag springer lättfotad nerför berget. Den 25 mars släpps Fejkmaten och du kan redan nu förbeställa den hos Adlibris. Men vad handlar den då om?

Råvaror har förvandlats till oigenkännlighet

Ni som följer mig vet att jag de senaste åren har skrivit en rad öppna brev till olika livsmedelsföretag. Boken bygger delvis på de breven, men den kommer också förklara vad ultraprocessad mat är och varför moderna livsmedel gör oss sjuka. Så här beskriver mitt förlag Natur & Kultur boken:

Vi har lagt mycket energi på att debattera hur många ägg vi kan äta per dag och hur farligt potatis egentligen är. Samtidigt har maten vi köper i butiken genomgått en fullständig förvandling. Det är som att en plastikkirurg har satt kniven i de ursprungliga råvarorna och gett dem ett helt nytt ansikte. De bryts ner till sina minsta beståndsdelar och blandas med aromer, färgämnen och förtjockningsmedel innan de kläs i en säljande förpackning.

I Fejkmaten presenterar Ann Fernholm en unik lista över de vanligaste ingredienserna i vår mat, där över hälften utgörs av ultraprocessade ämnen. Hon blottlägger hur livsmedelsindustrin marknadsför näringsfattig mat som nyttigare än vad den egentligen är. I flera fall har hennes granskningar lett till att företagen har fått ändra på sina vilseledande förpackningar.

I bästsäljaren Ett sötare blod undersökte Ann Fernholm vad socker gör med våra kroppar. I Fejkmaten bjuder hon på kunskaper som varje person som går in i en modern livsmedelsbutik behöver.

Fejkmaten fylls av näringsfattigt skräp

Den där unika listan över de vanligaste ingredienserna är framtagen med hjälp av en databas där majoriteten av all svenska livsmedel finns registrerade. Helt ärligt: jag blev själv chockad när jag såg resultatet. Bland de 100 vanligaste ingredienserna finns inte mindre än sju former av rent socker, sju former av ren stärkelse och 26 olika tillsatser med E-nummer.

Bokens huvudpoäng är dock inte att modern mat innehåller en massa tillsatser, utan du kommer att få bekanta dig med ett nytt begrepp: frånsatser. Det är tillsatsernas motsats. Vi behöver bli mer medvetna om all den näring som försvinner hur maten när den processas. För att du ska hänga med i resonemanget kommer du att få följa hur livsmedelsindustrin ”förädlar” ett från början näringsrikt vetekorn så att det formar helt näringsfria ingredienser, exempelvis modifierad stärkelse, maltodextrin, glukossirap och druvsocker. Från detta skapar sedan industrin allt från kryddblandningar och vegomat, till glass och godis.

Språket har förlorat sin betydelse i butiken

Du kommer också att få en inblick i hur livsmedelslobbying fungerar och hur livsmedelsindustrin har påverkat våra kostråd. Intressant nog kommer du att kunna ertappa Marabou med fingrarna i syltburken. År 1973 bjöd chokladtillverkaren in den internationella näringseliten för att diskutera ”Sockrets roll i modern nutrition” med svenska experter. Du kommer att få tjuvlyssna på vad man pratade om.

I slutet av boken följer jag till sist upp en rad klagomål på olika livsmedel som jag har skickat till kommunala livsmedelsinspektörer. De är dom som ska se till att livsmedelsbolagen följer lagstiftningen. Mitt mål har varit att se hur skyddade vi konsumenter är mot den tillskruvade marknadsföringen på olika livsmedelsförpackningar. Slutsatsen är att vi konsumenter måste bli cyniska, för vårt språk har förlorat sin betydelse i butiken.

Hur kommer livsmedelsindustrin att reagera på boken?

Det ska bli spännande att se hur livsmedelsindustrin reagerar på boken. När jag släppte Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar upplät Aftonbladet sin debattsida åt branschorganisationen Livsmedelsföretagen. I Sveriges största dagstidning fick Livsmedelsföretagen utrymme att beskriva hur överdriven boken var, trots att de har enorma ekonomiska intressen i att vi fortsätter äta sötsaker.

Utan tvekan kommer Livsmedelsföretagen att tycka att även denna bok är fullständigt överdriven. Men jag hoppas och tror att du som konsument kommer att finna den är läsvärd. Annars har ju min syrebrist varit helt i onödan.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

I december släppte Jordbruksverket glädjande siffror som visar att sockerkonsumtionen forsätter att gå ner i Sverige. Vi har dock en bra bit kvar att vandra innan vi når en rimlig konsumtion. Med hjälp av Sockercheckens app och färgmärkning kan du och dina barn jaga sockervärstingar i butiken. Gör det till en utmaning att äta gröna och gula produkter till vardags.

De senaste årens larm kring allt dolt socker i vår mat börjar ge effekt på vår konsumtion. Jordbruksverkets preliminära konsumtionssiffror för 2020 visar att mängden socker som vi förbrukar i Sverige fortsätter att minska. Här ser du hur vår sockerförbrukningen har varierat från mitten av 1800-talet tills i dag:

Siffrorna före 1960 är baserade på data från Statistiks årsbok, medan siffrorna efter 1960 är Jordbruksverkets statistik. Metoden för att räkna ut hur mycket socker vi förbrukar har så klart varierat, därför är dessa siffror bara riktmärken för vår konsumtion. Men de data som finns visar ändå att vi inte har legat så här lågt sedan 1900-talets första hälft.

Ju mindre socker desto bättre

Under mitten av 1900-talet rörde vi dock på oss betydligt mer än vad vi gör i dag. Därför tålde vi mer tillsatt socker på den tiden. Ska vi nå Livsmedelsverkets mål, där maximalt 10 procent av alla kalorier får komma från tillsatt socker, behöver vi minska vår konsumtion ännu mer. Enligt en uträkning jag gjorde för Kostfondens rapport Ett sockersmart Sverige borde vi inte förbruka mer än 20 kilo socker per person och år. Lägger man lite svinn på det blir det runt 22-25 kilo, vilket skulle vara en mer rimlig förbrukningsnivå:

WHO menar dessutom att vi helst ska minska sockerkonsumtionen till maximalt 5 procent av alla kalorier. För att nå dit behöver vi dra ner vårt sockerintag till en tredjedel av vad vi får i oss i dag.

Avslöja fler sockervärstingar med Sockercheckens app

Utan tvekan skulle vi tjäna på att få bort mer socker ur vår mat. Vill du ha hjälp med det? Ladda ner Sockercheckens app. Vi har utvecklat den för att göra det lättare att avslöja butikernas sockervärstingar. Den enkla färgkoden (grönt, gult, rött och svart) har lite överraskande visat sig fungera utmärkt för barn. Så här skrev en mamma i Sockercheckens sociala medier:

Jag använder er app tillsammans med min dotter i affären då hon förut har klamrat sig fast vid ett packet sockrade flingor. Vi skannade, såg färgen (svart) och så valde hon HELT UTAN PROTEST ett annat alternativ efter att även ha skannat det (gult). Samma sak bland mejeriprodukterna, hon valde, vi skannade, och hon valde något annat efter att lätt fått förklarat (och själv sett) att vi inte kan välja röda eller svarta produkter i daglig-kosten. Tack för hjälpen att få mitt barn att konkret se (och inte bara höra mitt tjat) de höga halterna socker.

Sockercheckens app avslöjar sockervärstingar för barn

Jag upplevde samma sak med ett till mig närstående barn när han ville köpa Fjällfil med hjortronsmak. Vi skannade produkten:

Han konstaterade: ”Va, blir den röd?”. Sedan köpte vi naturell yoghurt, som vi mixade med banan och blåbär så att det blev en fruktyoghurt.

Du kan skanna 15 valfria produkter med appen, sedan kostar den en minimal slant. En del har varit kritiska mot detta och vill att appen ska vara gratis. Det skulle jag också helst vilja, men det har tagit många månader att utveckla funktionen bakom appen. Systemet kräver också underhåll. Men du kommer att få mer valuta för dina pengar. Vårt nästa mål är att lägga in ett filter för olika E-nummer. Det är något jag själv längtar efter!

Ut och jaga grön och gul mat nu! Ju oftare du väljer gröna och gula produkter inom en livsmedelsgrupp, desto bättre för din kropp.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Nu har godisföretaget Hemmakväll efterapat Cloettas idé om att påstå att godis är ”frukt”. Det är så klart ett sätt att få fler konsumenter att köpa deras godis, men marknadsföringen är vilseledande. Jag kommer att anmäla Hemmakväll till livsmedelsinspektören i Landskrona, där företaget har sitt huvudkontor.

På sin sajt kungör nu Hemmakväll att vi måste se till att 2022 blir så fantastiskt som vi förtjänar. Därför rivstartar företaget med ”en månad fylld av fräscha smaker med inspiration från frukt och grönt.”

Louise Åberg har skickat mig bilder av hur detta ser ut i Hemmakvälls butik i Ystad. En av bilderna ser du ovan. Här är flera:

Ingredienslistan för godisarna ovan ligger på Hemmakvälls sajt: Glukosirap, socker, majsstärkelse, gelatin, syror: citronsyra, aromämnen, vegetabiliska oljor (kokosnöt, palmkärna), glansmedel: bivax, carnaubavax, färger: E100, E133.

Det finns inget i dem som ens påminner om frukt. Att påstå att något som inte alls är frukt skulle vara frukt är givetvis olagligt. Cloetta gjorde samma sak i höstas i en reklamkampanj i sociala medier. Då var ni många som hjälpte mig att anmäla detta till Konsumentverket. När Dagens Nyheter skrev om ”anmälningsvågen” svarade Cloetta att deras kampanj var ett skämt och att deras inlägg var formulerade med humor. Men även humor måste följa lagstiftningen.

Felaktigheter i butiker ska anmälas till kommunala livsmedelsinspektörer

Cloetta tog bort sina inlägg efter våra anmälningar till Konsumentverket. Denna gång sker den vilseledande marknadsföringen i butiken. Då ska man kontakta de kommunala livsmedelsinspektörerna. Du kan skicka ett klagomål till den kommun där själva butiken ligger. I Lousie Åbergs fall är det i Ystad. Skickar man anmälan direkt till kommunen så brukar de vidarebefordra den till rätt person.

Det går också att anmäla felaktigheterna till kommunen där företaget har sitt huvudkontor. När det gäller Hemmakväll är det Landskrona. Dit kommer jag att skicka en klagomål. I det klagomålet skulle jag gärna ha med bilder från flera ställen i landet. Bor du i närheten av en Hemmakvällsbutik får du gärna fota hur det ser ut där. Skicka mig bilden med ett pm via Facebook eller Instagram. Tack så jättemycket!

Om vi tillsammans anmäler vilseledande marknadsföring, är jag säker på att företagen kommer att begå färre lagbrott. Det är helt enkelt jobbigt för företagen att bli kontaktade av diverse livsmedelsinspektörer från runt om i landet som ska granska dem.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

I december skedde en viktig förändring butikernas kyldiskar. Ser du på bilden ovan? Till höger står det som Norrmejerier förut kallade för ”hälsofil”. Det var ett vilseledande begrepp. Till vänster står den nya förpackningen där filen som innehåller en stor portion tillsatt socker numera endast får kallas för ”fil”.

Det har länge irriterat mig att Norrmejerier via sitt varumärke Verum har marknadsfört riktiga sockerbomber som ”hälsofil” och ”hälsoyoghurt”. Upp mot 35 procent av alla kalorier i dessa produkter har utgjorts av tillsatt socker. Om du skannar dem med Sockercheckens app kan du se att de innehåller en hög andel socker och blir röda:

Eftersom tillsatt socker är allt annat än hälsosamt skickade jag i juni 2020 in ett klagomål på dem till Livsmedelsverket, som är kontrollmyndighet för Norrmejerier. I anmälan skrev jag att en femåring som äter 2 dl av dessa produkter till frukost kan få i sig upp mot 11 gram socker, vilket är en tredjedel av hela deras maximala dagsranson socker. Det är väldigt mycket för något som betecknas som hälsosamt.

Norrmejerier har haft dispens från lagstiftningen

Livsmedelsverkets svar blev att begreppen hälsofil och hälsoyoghurt är ”ospecifika hälsopåståenden”. Enligt lagstiftningen behöver en tillverkare som gör sådana påståenden specificera varför produkten skulle vara nyttigt och ha vetenskapliga belägg för detta.

Produktnamnen ”hälsofil” och ”hälsoyoghurt” fanns dock innan januari 2005. Därför har Norrmejerier haft dispens från den EU-förordning som reglerar hälsopåståenden på livsmedel. Dispensen gäller fram till 19 januari 2022.

Nu är det datumet alltså strax här och Norrmejerier har avlägsnat det vilseledandet påståendet från sina produkter.

Så har märkningen i butiken tagit ett steg framåt och blivit mindre vilseledandet. Det finns dock fortfarande mängder av produkter att anmäla. Jag vill tacka alla er som har blivit mina ann-hängare via Patreon. Det ger mig större möjligheter att fortsätta granska alla de felaktiga påståenden som görs ute i butikerna.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.