stamp

Lobbying och industrin

Öppet brev till Oatly: hur naturligt är ert socker? Och följer ni lagen?

Oatly har varit i blåsväder den senaste tiden. Frågan är om budskapen på deras produkter ens är sanna? På deras havredryck står att sockret i produkten är ”naturligt”, men det kommer från stärkelse som de har brutit ner till maltos. I havredryck finns därför lika mycket maltos som i öl, vilket ger ett snabbt blodsockerpåslag. Läs det öppna brev jag har skickat till Oatly idag, där jag även undrar om de följer lagstiftningen kring tillsatt socker.

Hej Oatly,

Hoppas att allt är bra med er, trots alla turer kring era nya ägare och rapporter om att havredryck inte är så klimatsmart som man kan tro. Jag kontaktar er av en helt annat anledning, och hoppas att ni har tid att svara på ett par frågor av nästan filosofisk karaktär som rör era produkter. De är: Vad är naturligt socker? Och vad menas med ”whatever”?

Frågorna uppstod en dag när jag studerade…

…på några av era förpackningar. På denna sida (som jag läste med stort nöje) står att havredrycken innehåller…

…4,1 gram sockerarter som är naturliga och kommer från havre. Läser man sedan ingredienslistan så utgör det som ni kallar ”havre” en tiondel av innehållet.

Med risk för att avslöja vilken mattenörd jag är, började jag här räkna ut hur mycket socker det är i den havre ni använder. Jag ställde upp en ekvation:

Svaret blev helt osannolikt. 41 gram?!? Jag blev tvungen att kontrollräkna flera gånger. Vanliga havregryn eller mathavre innehåller…

… typ 1 gram. Så hur får ni fram en havre som innehåller 40 gånger mer? Använder ni något slags powergödsel? Eller har ni satt in en godisgen i havren?

Oatly bryter ner havre i en onaturlig process

När jag kom hem sökte jag upp er sajt, och hittade denna sida som beskriver er patenterade process. Svaret på mina frågor fanns i steg 2 där ni pytsar ner den söndermalda havren i stora enzymeringstankar och tillsätter: ”… naturliga enzymer som bryter ned havrestärkelsen till mindre komponenter, i huvudsak maltos (kallas även maltsocker) som gör våra produkter naturligt söta.”

Naturliga sockerarter, naturliga enzymer, naturligt söta… Det är visserligen härligt med naturen, men här började jag undra om ni anställt ett gäng tyska nudister som copywriters.

Maltos är samma socker som skapas när man mältar korn och gör öl, men maltos finns inte naturligt i kornet. Och hur jag än tänkte kunde jag inte komma en enda växt – vare sig spannmål, grönsaker, frukter eller bär – som naturligt innehåller stora doser maltos.

Så hur kan det socker som ni skapar i era (onaturliga) enzymeringstankar vara naturligt? Och är det mer naturligt än det socker som Nordic Sugar renar fram från sockerbetor? Eller kan godistillverkare på ett liknande vis skriva att de använder…

…naturliga sockerarter från betor i sina produkter? Och vad är motsatsen till naturligt socker? Onaturligt socker? Eller kanske övernaturligt?

Oatlys havre ger ett snabbt blodsockerpåslag

Ni ser, mina frågor är många. Eftersom er havredryck innehåller lika mycket maltos som öl, och eftersom öl är känt för sitt snabba blodsockerpåslag, kontaktade jag en person som kan allt om blodsocker. Han är med i Facebookgruppen Smarta Diabetiker och har typ 1-diabetes. Han gjorde ett experiment. Ena dagen drack han 2,5 dl havredryck, andra åt han motsvarande mängd kolhydrater från mathavre (totalt 29 gram) som han kokade. Sedan mätte han sitt blodsocker var 15:e minut. Här ser ni resultatet:

På havredrycken steg blodsockret från 4,5 till 10 mmol/l, en ökning med totalt 5,5 enheter. När blodsockret efter 45 minuter gick över 8,5 mmol/l tog han två enheter insulin för att få ner det.

På mathavren steg det från 4,1 till 6,5 mmol/l, en ökning om 2,4 enheter. Eftersom det aldrig blev någon hög topp krävdes inget extra insulin för att hantera mathavren. (Läs mer om hur han gjorde experiment via denna länk.)

Är Oatlys snabba kolhydrater illa för hälsan?

Blodsockret steg alltså mer än dubbelt så mycket när han drack havredrycken. Personer utan diabetes kommer inte att få samma höga blodsockerpåslag av era produkter, men maltosen i er havredryck går snabbare ut i blodet än vad stärkelse från (naturlig) havre gör.

Att kolhydraterna i vår mat har blivit allt mer finprocessade är ett av de stora problemen med den moderna maten. Så här skriver några av världens ledande nutritionsforskare i tidskriften Science: Refined grains provide negligible nutrition and their high glycemic load causes unhealthful spikes in postprandial glucose and insulin, promoting hunger, inflammation, insulin resistance, and dyslipidemia.

På ren svenska betyder det att när spannmål processas försvinner en del vitaminer och mineraler, samtidigt som blodsockerpåslaget blir högre. Blodsockertoppar stimulerar hunger, inflammation och kan även orsaka blodfettrubbningar, vilket ju inte alls är bra. Så vad tänker ni om detta?

Vad menas med ”whatever”?

Nu till nästa fråga: hur definierar ni ”whatever”? På era smaksatta produkter skriver ni:

“No milk. No soy. No… eh… whatever.” Det är ett lite annorlunda budskap, för om man är petnoga innebär det att förpackningen borde innehålla rent vakuum. Men jag skulle gissa att de flesta konsumenter kan tro att ”no… eh… whatever” står för inget gluten eller kanske inget tillsatt socker. Det är vanliga hälsopåståenden på livsmedel. Men havre kan generellt innehålla spår av gluten och läser man era ingredienslistor…

…har ni – förutom maltosen – haft extra socker i båda dessa produkter.

Så vad vill ni säga med ”no… eh… whatever”? Och hur väl stämmer det med förordningen (EG) nr 1924/2006 som reglerar vad livsmedelsproducenter får skriva på livsmedel som innehåller tillsatt socker? Där står: ”Ett påstående om att sockerarter inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper.

Alldeles oavsett vill jag tipsa er om att ordet whatever under många år i rad har utsetts till det mest irriterande ordet i vardaglig engelska. Det kan uttrycka både likgiltighet och avståndstagande. Jag tänker att era naturälskande copywriters behöver uppmärksammas på detta.

Nu hoppas jag få ta del av era tankar! Vad gör att det socker som ni har processat fram från havrestärkelse är mer naturligt än exempelvis socker från sockerbetor? Vad menar ni med ”no… eh… whatever”? Och följer ni förordningen kring tillsatt socker?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Tillägg: Oatly har svarat på det öppna brevet. Här är svaret:

Dela & kommentera comments 58

Anmälan mot Norrmejerier, Felix och Tyngre för vilseledande produkter

Efter det öppna brevet till livsmedelstillverkare i början av juni, har jag nu anmält flera produkter. Det handlar om Felix skaldjurssoppa, Tyngres pannkakor och Norrmejeriers Gainomax och Verum.

Anmälan mot Norrmejerier uppmärksammades igår av Folkbladet.nu. Jag var även med i P4 Norrbottens morgonprogram och berättade varför jag anser att Norrmejeriers förpackningar är vilseledande. Du kan lyssna till inslaget här:

Anmälan Gainomax

Anmälan mot Norrmejeriers handlar om två varumärken. Dels deras mjölkdryck Gainomax, som enligt förpackningen smakar ”raspberry”, ”strawberry” och ”blueberry” och även har bilder av hallon, jordgubbar och blåbär på förpackningen. Men all smak kommer från aromer.

Detta är att vilseleda konsumenten. På Livsmedelsverkets sida med information om vilseledande beskrivningar står: Om ett livsmedel innehåller tillsatser eller aromer som utvinns ur växter kan ursprungsväxten få avbildas i märkningen. Men det under förutsättning att det finns en tydlig förklaring i anslutning till bilden, så att konsumenten inte kan få uppfattningen att det är själva växten som ingår i livsmedlet.

Gainomax förpackningar uppfyller inte det kravet, enligt mig. Detta ska nu granskas av Livsmedelsverket.

Anmälan Verums hälsofil

När jag ändå var i farten med att anmäla Norrmejerier passade jag på att också anmäla Verums hälsofil, hälsokvarg och hälsoyoghurt.

25-35 procent av alla kalorier i dessa produkter kommer från tillsatt socker, och de innehåller mer socker än bär vilken inte är särskilt hälsosamt. Ett förskolebarn som äter 2 dl av filen med hallon/passion/vaniljsmak till frukost får i sig närmare en tredjedel av sin maximala dagsranson socker.

Norrmejerier ville inte svara på kritiken i P4 Norrbotten eller Folkbladet.nu. De inväntar Livsmedelsverkets granskning av anmälan.

Anmälan Tyngres pannkakor

Vidare har jag anmält Tyngres ”Pannkakor Original”. Enligt den information som finns på Livsmedelsverkets hemsida ska sådant som säljs under begreppet ”original” bygga på ett originalrecept av ett livsmedel. Tyngres pannkakor består till stor del av vetegluten, vassleproteinkoncentrat, emulgeringsmedel och sötningsmedel. De har helt enkelt ha blandat ihop ordet ”original” med ”originella”, som det borde ha stått på förpackningen.

Tyngre Distribution kommer att granskas av livsmedelsinspektören i Stockholm stad.

Anmälan Felix skaldjurssoppa

Till sist har jag anmält Felix skaldjurssoppa. Som jag skrev i mitt öppna brev står på Livsmedelsverkets hemsida: ”Att på framsidan av en förpackning räkna upp vissa ingredienser kan anses som vilseledande om uppräkningen ger intrycket av att vara en ingrediensförteckning som dessutom skiljer sig från produktens verkliga ingrediensförteckning.”

Jämför man framsidan på Felix soppa, där krabba verkar vara huvudingrediensen, med ingredienslistan där krabba bara utgör 0,5 procent av produkten är det en viss skillnad. Orkla (som äger varumärket Felix) svarade dock att: ”Det är helt i linje med lagstiftningen att beskriva produktens smak eller karaktär på framsidan och mängdange de ingredienser vi lyfter fram på produkten i innehållsförteckningen.”

Det är möjligt att de har rätt i sin tolkning av lagstiftningen. Jag har i alla fall anmält dem till miljöförvaltningen i Malmö stad, som får granska ärendet.

Det blir spännande att se vad de kommer fram till!

Dela & kommentera comments

Behövs riktiga råvaror i livsmedel? Eller räcker det med aromer? Kivik och Felix har svarat

Många livsmedelsproducenter marknadsför olika råvaror på sina förpackningar – exempelvis smultron, krabba och tomat – även när dessa bara utgör en procent eller mindre av själva livsmedlet. I förra veckan skrev jag ett öppet brev till producenterna och undrade om dessa minimala mängder råvaror verkligen behövs. Är det inte dags att helt gå över till (naturliga) aromer? Nu har Kivik och Felix svarat.

Förra veckans öppna brev blev det näst mest delade inlägget någonsin på den är sajten, endast toppat av det öppna brevet till GB glass. Många av er läsare har lämnat kommentarer i sociala medier som visar att ni är trötta på företagens brist på respekt för oss konsumenter. Någon skrev: Men hjälp, är det så illa?!

Jag skickade brevet till Kivik, Skånemejerier, Norrmejerier, Karo Pharma, Tyngre, Felix och Wasa. Kivik och Felix har hittills svarat. Vi börjar med Kiviks kommentar till den här smultrondrycken…

…som innehåller en tesked smultronjuice per liter.

Kiviks musteri möter konsumentens önskemål

Tack för ditt mail. Kiviks Musteri har gjort fruktbaserade produkter sedan 1935. Från början tillverkade vi enbart muster gjorda på 100 % frukt, men har med åren mött önskemål från våra konsumenter även på andra dryckeskategorier. Våra frukt- och bärdrycker är tänkta att vara ett gott dryckesalternativ utifrån situation och behov, likt en sammansättning av smakupplevelse, förväntat pris och tillgång. Vill man ha högre fruktinnehåll erbjuder vi muster och juicer med 100% frukt i.

I denna fruktdryck har vi valt en smakkombination av olika bärjuicer; jordgubb-, fläder- och smultronjuice och adderat arom för att lyfta smakerna ytterligare något. Den betecknas Smultron eftersom vi vill att det ska vara tydligt redan på framsidan vilken framträdande smak man kan förväntas sig, och i designen visas alla bären.

Ett av våra mål är att man alltid ska mötas av tydlighet och enkelt kunna utläsa innehållet i våra produkter. Därför följer vi också alltid alla lagar och regler kring innehåll och förpackningar. Våra konsumenters åsikter är viktiga för oss, ytterst är det ju de som bestämmer om produkten ska få finnas eller ej, det är vi väldigt ödmjuka inför. Vi upplever att det är många som gillar och köper denna dryck, men är som sagt självklart lyhörda för både synpunkter och önskemål och vill hela tiden bli bättre i vårt erbjudande.

Men vänlig hälsning, Ulrika Wistrand, Kommunikationschef

Felix vill ge en klar bild av sin produkt

När det gäller Felix ifrågasatte jag om förpackningen på denna skaldjurssoppa…

…följer regelverket. På framsidan av soppan står att den består av krabba, färsk grädde och crème fraiche. I den ordningen. Men krabba är inte första ingrediens, utan 15:onde ingrediens i soppan och utgör bara 0,5 procent av den totala vikten. 

Så här svarar Orkla, som äger varumärket Felix:

Hej Ann,

Vår utgångspunkt är att ge en tydlig och bra information till konsumenten. Intentionen är alltid att ge en så klar bild av produkten som möjligt för att vägleda konsumenten både när det gäller smak och näringsinnehåll. Det är helt i linje med lagstiftningen att beskriva produktens smak eller karaktär på framsidan och mängdange de ingredienser vi lyfter fram på produkten i innehållsförteckningen.

Felix skaldjurssoppa har en tydlig smak av både räka och krabba, vilket vi vill beskriva för konsumenten på förpackningen. På bilden syns räkor, och vi vill informera konsumenten om att den även innehåller krabba och att det är tydligt att det är en skaldjurssoppa. Att inte lyfta krabba på framsidan tycker vi hade blivit mer missvisande eftersom konsumenten då kunde ha förväntat sig en räksoppa och känt sig lurad av att den smakar av krabba.

Vissa ingredienser smakar mycket och kan ta över om de ingår i för stor mängd. Det är inte mängden av en ingrediens som avger hur mycket av den som produkten smakar. Så är det med till exempel vitlök och, som i det här fallet, krabba. Vi har gjort bedömningen att den mängd krabba vi har i är lagom för att ge soppan den smak och karaktär av skaldjur som vi eftersträvar.

Vänliga hälsningar, Cecilia Gannedahl, Kommunikationsdirektör, Orkla Sverige

Riktiga råvaror viktiga

I samband med förra veckans inlägg frågade jag er läsare om ni tycker att det är okej att företagen marknadsför en viss råvara på förpackningen, när den bara utgör en bråkdel av innehållet. Så här tycker ni (ni kan fortfarande rösta om ni vill):

En klar majoritet har svarat nej. Vad bra det hade varit om ni mina kära läsare hade utgjort en representativ del av befolkningen. Då hade fler konsumenter läst ingredienslistorna i butiken. Det är en nödvändighet för den som vill bibehålla sin hälsa. 

Ett tillägg: Eftersom det var så lite krabba i Felix soppa och de påstod att krabba smakar så mycket att det kan bli för mycket, ställde jag en följdfråga om varför naturliga aromer då behövs. Här är svaret: 

”Aromerna i produkten är naturliga aromer av fisk och krabba. I Skaldjurssoppan har vi ingen buljong, utan har istället använt naturliga aromer som förstärkning av smakerna. Du kan liknade vid att du tillsätter lite buljong till dina skaldjur eller grönsaker om du lagar en soppa hemma. Soppa innehåller, per definition, mycket vätska och det behövs någon form av smakgivare för att soppan inte ska bli smaklös. Aromerna är tillverkade av fisk och krabba, men är tekniskt sett naturliga aromer och ska deklareras som naturliga aromer.”

Vi har precis uppdaterat receptet till Skaldjurssoppa och har då tagit bort fisk- och krabbaromen och ersatt med hummerfond. Vi har i samband med det uppdaterat förpackningen och de uppdaterade produkterna kommer rullas ut på marknaden allt eftersom. Krabba står inte längre i smakbeskrivningen då det inte längre är en korrekt beskrivning av smaken på produkten.”

Man kunde alltså endast använda 0,5 procent krabba eftersom soppan annars kunde smaka för mycket krabba, men det är mycket vatten i soppan och för att den inte ska bli för smaklös behöver man ha i krabbaromer. Hm. Bra att de uppdaterar förpackningarna!

Dela & kommentera comments 3

Öppet brev till livsmedelsproducenter:
Behöver ni använda riktiga råvaror?
Eller räcker det med aromer?

I broccolisoppan kan det vara 1 procent broccoli, medan smultrondrycken endast innehåller 0,5 procent smultronjuice. Den som lusläser ingredienslistor på olika livsmedel upptäcker snart att smaken ofta kommer från aromer. Läs mitt öppna brev till olika livsmedelsproducenter, där jag undrar om de alls behöver besvära sig med riktiga råvaror. Skulle de inte tjäna ännu mera pengar om de helt gick över till att smaksätta med (naturliga) aromer? 

Kära livsmedelsproducenter!

Vi lever ju i en värld av snabb utveckling. När man ser alla livsmedel i en butik inser man att det måste vara hård konkurrens om platsen i våra magar och att era bolag – för att inte gå under – behöver maximera sin vinst. Nu mejlar jag med ett förslag: kan ni inte lika gärna skippa alla dyra råvaror och istället köra fullt ut på aromer? Om man betänker hur lite av varje råvara ni använder kommer det knappast göra någon skillnad för konsumenterna.

Smultrondryck med en halv procent smultron

Vi kan börja med er på Kivik. Ni har redan nått lång i er strävan att minimera mängden smultron…

… i er smultrondryck, men jag tror att ni kan gå ännu längre. Det krävs visserligen bara någon tesked smultronjuice per liter för att nå upp till en halv procent. Men det måste ändå ta en massa onödig tid att plocka de där små bären, trä upp dem på strå och allt sånt som smultron kräver. Frågan är om inte så lite smultronjuice egentligen kostar mer än den smakar?

Jag tänker att ni ska lära av kvargtillverkare som Skånemejerier. När de gör Lindahls hallonkvarg

… hoppar de helt enkelt över att ha i hallon (trots att hallon är mycket lättare att plocka än smultron). Istället smaksätter de med aromer. Den rosa färgen får de fiffigt nog från svart morotsjuice.

Skånemejeriers jordgubbskvarg utan jordgubbar

I Skånemejeriers jordgubb- och limekvarg gör de likadant:

Smaken kommer från aromer, medan svart morotsjuice ger färgen. Några riktiga bär tycks inte behövas för att vi ska …

Så visst borde väl ni på Kivik också kunna strunta i bären och istället öka på mängden smultronarom? Om drycken blir lite för blek går det alltid att färga med någon billigare juice.

Ett aber är att ni kanske behöver döpa om drycken. För enligt regelverket måste något som kallas smultrondryck innehålla smultron, även om det krävs aldrig så lite (en halv procent räcker, som ni säkert vet). Men ni kan lätt komma runt regelverket genom att återigen härma kvargtillverkarna. Synar ni deras förpackningar…

…påstår de bara att deras varor innehåller en viss smak. Då räcker det att ha i aromer. I ert fall krävs bara en minimal förändring av förpackningen…

…så kommer ni att följa reglerna.

Gainomaxs jordgubbsdryck utan jordgubbar

Fast frågan är om ens det behövs? Till exempel Norrmejerier verkar inte bekymra sig om de lagar och regler som finns. Deras Gainomax har massor av fina bär på förpackningen…

…och heter ”strawberry” eller ”raspberry” utan att innehålla den minsta smula jordgubbe eller hallon. Inte ens en halv procent.

Så kanske kan ni också bara skippa de där dropparna smultronjuice och låtsas som ingenting? Det är en svår avvägning. Någon nitisk konsument skulle kunna anmäla er, och jurister är ju ofta minst lika dyra som några droppar juice (ping Norrmejerier). 

Soppa med 1 procent potatis och 1 procent purjo

Ni på Karo Pharma borde också ta inspiration av kvargtillverkarna och helt gå över till aromer. Ni är väldigt nära målet med er…

potatis- och purjolökssoppa. Ingen finsmakare i världen kommer märka om ni rationaliserar bort de där ynka procenten potatisflingor och purjolök. Vågar ni ta steget fullt ut och helt förlita er på aromer, kommer dessutom kalorimängden i produkten att minska. En nästan helt kalorifri kemikaliemix, som ändå smakar mat, är väl en utmärkt…

…och varje bantares dröm? 

Tyngres original pannkakor nästan fria från ägg

Till er på Tyngre vill jag säga att ni har varit modiga. Personer som styrketränar brukar ju hiva råa ägg som James Bond hivar Dry Martinis. Men i era…

Pannkakor Original har ni vågat rationalisera bort äggen. Eller nästan i alla fall. Det är ju fortfarande lite äggpulver kvar näst sist i ingredienslistan.

Många har ju en föreställning om att pannkakor måste innehålla ägg, framförallt om de kallas ”original”. Men ni kanske inte behöver använda ordet ”original” som i ”ursprunglig”, utan mera ”original” som i den där lite lustiga gubben som bor i utkanten av byn? Då kan era pannkakor bestå av lite vad som helst (som vetegluten, vassleproteinkoncentrat och emulgeringsmedel) och ni skulle kunna skippa allt vad ägg heter. Aromer funkar säkert utmärkt som substitut, eller varför inte ytterligare en variant av något sötningsmedel?  

Felix skaldjurssoppa baserad på (0,5 procent) krabba

Så till er på Orkla Foods och Felix frysta skaldjurssoppa. Det jag undrar är om ni i dagsläget håller er på rätt sida av regelverket? På Livsmedelsverkets hemsida står: ”Att på framsidan av en förpackning räkna upp vissa ingredienser kan anses som vilseledande om uppräkningen ger intrycket av att vara en ingrediensförteckning som dessutom skiljer sig från produktens verkliga ingrediensförteckning.”  

Jämför man framsidan på er soppa, där krabba verkar vara huvudingrediensen, med ingredienslistan…

…där krabba är den femtonde ingrediensen, så är det ju onekligen en viss skillnad. Men det kan ni lösa genom att ersätta den där halva procenten krabba med en lagom dos aromer och sedan…

…designa om förpackningen. Då blir soppan ännu billigare att tillverka och ni är hemma rent juridiskt. 

Wasaknäcke med nanomängder basilika

För er på Wasa borde också en övergång till 100 procent aromer vara lätt att driva igen. Vi kan ta den här färdigbredda knäckemackan som exempel:

Mackans totala vikt är 40 gram och 0,7 procent utgörs av torkad tomat. Om jag har räknat rätt blir det 0,28 gram (ungefär ½ kryddmått) torkad tomat per macka. Den totala mängden basilika motsvarar typ 1/60 kryddmått, vilket ju är homeopatiskt lite. En specialtränad hund kanske kan spåra så små mängder, men knappast en människa. Skriver ni dit ett litet ”smak” på framsidan, kan ni lugnt ta bort alla riktiga råvaror utan att någon skulle märka det.  

Kanske kan man börja koka soppa på en spik?

Så vad tror ni om detta? Behövs verkligen de där enstaka procenten av riktiga råvaror? Kan ni förbättra er lönsamhet om ni istället kör full ut på aromer? Helst hade man ju velat koka soppa på en spik och sedan sälja för några hundra kronor kilot. Vem vet, om ni anställer en riktigt skicklig livsmedelstekniker kanske det går?  

Ni får gärna delge mig era tankar kring dessa förslag. Både jag och mina läsare är nyfikna på hur ni tänker. Vad gäller er på Norrmejerier och Felix undrar vi också om ni följer alla lagar och regler? 

Mina varmaste hälsningar,

Ann Fernholm 

Tillägg: Kivik och Felix (Orkla) har valt att svara på det Öppna brevet. Du kan läsa deras svar här: 

Behövs riktiga råvaror i livsmedel? Eller räcker det med aromer? Kivik och Felix har svarat

Dela & kommentera comments 33

Anmälan naturgodis – vit choklad är inte yoghurt

Tillverkare av naturgodis påstår att deras produkter består av yoghurt, när det i själva verket är vit choklad. Nu har jag anmält detta till livsmedelsinspektörerna i kommunerna där tillverkarna har sina huvudkontor. Hallandsposten har skrivit om anmälan. 

För snart två år sedan skrev jag ett öppet brev till alla naturgodistillverkare: Varför kallas vit choklad för yoghurt? Och hur hälsosamt är det? Frågan var vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis eftersom ingredienserna ofta är desamma. 

Brevet delades 7000 gånger. Väldigt många blev upprörda när de insåg vilka vilseledande strategier som tillverkarna använder i naturgodishyllan. Och tillverkarna kunde heller aldrig svara på varför de kallar vit choklad för yoghurt (du kan läsa svaren här och här), men de påstår att de följer lagstiftningen.

Fortfarande vilseledande i naturgodishyllan

Nu har det alltså gått två år, och naturgodistillverkarna kallar fortfarande vit choklad för yoghurt. Här är nytagna bilder från affärerna:

Och här är en bild från Parrots sajt:

Eftersom tvivlar på att man följer lagstiftningen har jag nu anmält tillverkarna till livsmedelsinspektörerna i kommunerna där deras huvudkontor ligger. Coop, Axfood och Cloetta (som äger varumärket Parrots) ligger i Solna. Rootfruit (som äger varumärket Exotic Snacks) ligger Laholm. Den senare anmälningen har Hallandsposten skrivit om: Naturgodis anmäls för vilseledande marknadsföring.

Det ska bli spännande att se vad livsmedelsinspektörerna kommer fram till!

Dela & kommentera comments 5

Om bebisar, riktig yoghurt och barnmatsföretagens vilseledande marknadsföring

Låt mig få presentera veckans fredagsmysbebis: Tilja. Hon äter syrlig naturell yoghurt fylld av levande mjölksyrebakterier. Få föräldrar tänker på att barnmatsföretagens yoghurtklämmisar bara innehåller döda bakterier. Det strider egentligen mot livsmedelsföreskrifterna. Nu utreder livsmedelsinspektörer om företagen kanske måste ändra på detta. 

Innan vi kommer in på bakterier i yoghurt, vill jag berätta en annan god nyhet: Semper har blivit tvungna att ta bort vissa vilseledande påståenden på sin barnmat. De saluför varumärket Organix i Sverige, och på förpackningarna med ultraprocessade majssnacks och kakor såg det tidigare ut så här:

Men nu är det felaktiga budskapet borta. Kolla här:

I våras skrev jag ett öppet brev till Semper och frågade varför de säljer skräpmat till bebisar. I samband med det anmälde jag dem för sex olika former av vilseledande marknadsföring. Om du klickar på denna länk kan du läsa brevet som gick till miljö- och bygglovsenheten i Sundbyberg stad, där Semper har sitt huvudkontor. Via denna länk kan du också läsa en komplettering. 

Barnmatsföretag säljer yoghurt med döda bakterier

Det är Sundbybergs roll att granska att Semper sköter sig. För ett par veckor sedan ringde livsmedelsinspektören och berättade att de jobbar med flera av frågorna i min anmälan. En av de saker som de håller på att granska är dessa:

Semper påstår att klämmisen innehåller yoghurt, men eftersom den är upphettad är mjölksyrebakterierna döda. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter ska de nyttiga bakterierna vara kvar i yoghurten. Är den värmebehandlad ska det tydligt framgå på förpackningen. 

Semper är knappast ensamma om denna missvisande marknadsföring. Många barnmatsföretag saluför yoghurtklämmisar utan att berätta att de endast innehåller bakterielik. Livsmedelsinspektören i Sundbyberg har nu kontaktat kommunerna där Nestlé och Hipp är registrerade, för att utreda om de ska kräva av företagen att skriver att yoghurten är värmebehandlad. Så fortsättning följer!

Bebisar gillar olika smaker

Förutom att yoghurtklämmisar är värmebehandlade, är de ofta hiskeligt söta. Som så många andra tror barnmatsföretagen att bebismaten måste vara söt, men det är en fördom. I Stora boken om barn och mat skriver vi om den forskning som visar att majoriteten av alla bebisar är kan vänja sig vid syrliga, beska och kryddiga smaker, bara de får en chans. 

Veckans fredagsmysbebis, Tilja, bekräftar denna regel. Kolla här:

(Klicka på bilden för att spela filmen.) Ni ser rätt! Utan en enda grimas, tuggar hon på citron. Här äter hon istället naturell yoghurt: 

Tiljas mamma, Karolin Karlsson, skriver: 

”Var bara tvungen att delge detta och säga tack för bra böcker?? Vi började tidigt, från 4 månader, att ge henne smaksensationer och nu är hon så öppen för att prova nya smaker och testa. Lyckligtvis tycker även vi själva om broccoli, blomkål, kålpudding, kryddigt osv. Hon älskar även rökt makrill, tonfiskröra och linspasta osv. Tuggar i sig trots sina enbart två undertänder. Fyller ett år om en vecka.

Yoghurten är vanlig naturell yoghurt med normal fetthalt. Satsumas är också en favorit, så får hon danskt grovt surdegsbröd för den beska smakens träning. 

Hon äter inte riktigt med sked ännu så det blir kladdigt. Men hon är nyfiken så det får gå? ”namnamnam” hör vi iallafall?” 

Barn vill äta själva

Många föräldrar upplever att deras bebisar inte alls vill smaka på mat. Så var det för mig. Men jag skulle ha gjort som Karolin: låtit barnen äta själva. Jag vet, man får tvätta massor! Men ju mer matglädje barnen får uppleva, desto roligare blir det kring matbordet. Och fint bordsskick lär de sig så småningom. När vi skrev Stora boken om barn och mat hittade Kajsa en studie som visar att det i genomsnitt tar sex veckor för bebisar att lära sig äta med sked. Men tiden varierade från två till tio veckor. 

Så bort med döda klämmisar. In med citron och naturell yoghurt. Njut av livet, och ta ett bad som fredagsmys så går kladdet bort. Trevlig helg!

Dela & kommentera comments 3

Semper satsar på ultraprocessade snacks till bebisar, istället för grönsaker

Ni är många som har reagerat på det öppna brev som jag skrev till Semper tidigare i maj. Från Alexandra har jag fått skräckfilmsartade bilder på spansk barnmat och Blw.with.olivia tipsade om en marknadsundersökning som Semper precis har avslutat. Av omtanke för barn som inte äter så mycket grönsaker, verkar de vilja omvandla grönsaker till snacks. Nu undrar Semper hur bebisföräldrarna helst vill ha snacksen tillagade: friterade eller bakade?

Alltså, varning för högt blodtryck när du läser det här. Vi börjar med bilder från Tess, som har en 6 månaders bebis. Semper har precis hört av sig och frågad om det är…

Förutom rabattkuponger skickade de med några varuprover, bland annat en ”fruktgröt”…

…som om man vänder på förpackningen och läser ingredienslistan…

…inte alls innehåller någon frukt utan 14 procent koncentrerad juice, en form av ”fritt socker” som WHO menar att vi ska begränsa. 

Semper ska omvandla grönsaker till majssnacks

Blw.with.olivia skickade en länk till en marknadsundersökning som Semper just har avslutat. De frågade inledningsvis om hur ofta man gav barnet snacks/mumsbitar (dagligen?), om det är viktigt att snacksen är ekologiska och om man känner till varumärket Organix. Sedan följde denna fråga: 

Vilken föräldrar vill inte att barnen ska äta mer grönt? Och som om Semper kunde läsa tankar, kom de i nästa fråga med en lösning på problemet: 

Sedan undrade de plötsligt följande:

Jag svarade självklart friterade. För vilket barn gillar bakade snacks?

Till slut, vid fråga 15, fick man reda på vad målet med undersökningen egentligen var: 

Jag ser framför mig hur min medförfattare till Stora boken om barn och mat, logopeden Kajsa Lamm, höjer på ögonbrynen när hon läser alternativ fyra:  ”smälter i munnen.” Sådant brukar få henne att hålla en lektion i oralmotorik. Ännu en produkt som hindrar bebisar från att öva in alla de komplicerade tung- och tuggrörelser som krävs för att kunna äta riktig mat. 

När jag kom till fråga 16 passade jag på att i kommentarsfältet berätta för Semper vad jag tycker om idén att omvandla grönsaker till snacks: 

Klämmisar med kaksmak i Spanien

Snacks i olika grönsakssmaker känns ändå som en västanfläkt jämför med de bilder jag fick från Alexandra som är i Spanien. Håll för ögonen nu, för här kommer välling och spädbarnsgröt…

…med smak av Mariekex.

Och mjölk för barn över ett år…

…med smak av Mariekex. 

För att få föräldrar att tro att mariekexmjölk är bra för barn, pryds förpackningen av en rad hälsobudskap: ”Kalcium hjälper till att utveckla ben. Zink hjälper tillväxten. Järn hjälper den kognitiva utvecklingen.” 

Priset för horriblast barnmat tar ändå dessa klämmisar: 

Google translate översatte texten på förpackningen åt mig:

Om klämmisen ändå hade varit smaksatt med kantarelltårta!

Ja, ni. Vad håller vi på med? Sommaren 1993 var jag på Island. Jag minns hur chockad jag blev över att de hade frukostflingor med chokladsmak i sina affärer. Hur kunde de ta efter sådana hemska amerikanska matvanor? 

Nu är frukostflingor med chokladsmak en självklarhet i Sverige. Hur länge tror ni att det dröjer innan våra bebisar får klämmisar med kaksmak? 

Fast vet ni. Vi konsumenter har makt. Det finns ett effektivt sätt att stoppa den här utvecklingen. Vi måste sluta köpa ultraprocessade låtsaslivsmedel!!!

Dela & kommentera comments 9

Felaktig marknadsföring från Semper barnmat?

Bara en liten andel av all havre som växer i Sverige uppfyller de krav som finns på råvaror till barnmat, påstår Semper på sin sajt. Målet är att få småbarnsföräldrar att köpa industriproducerad pulvergröt istället för att laga gröt själva. Nu tillbakavisar den största leverantören av havre i Sverige, Lantmännen, Sempers påståenden. Kvaliteten på havren varierar från år till år, men den håller generellt hög standard.

När mina barn skulle börja äta riktigt mat gav jag dem helst burkmat, för att vara säker på att maten skulle var fri från salt och innehålla all den närings som barnet behöver. Nu i efterhand har jag förstått att dessa rädslor delvis orsakades av barnmatsindustrins marknadsföring. I sina texter lägger de in finstilta skrämselskott, som underminerar föräldrars självförtroende att ge sina barn riktig mat.

Semper barnmat skräms med gifter i maten

Under arbetet med Smakäventyret och Stora boken om barn och mat har jag insett att barnmatsindustrin har hittat på ännu ett knep att skrämma föräldrar: att antyda att den mat som finns i butikerna kan vara för giftigt för barnen. 

Företagen utnyttjar det faktum att kraven är ännu högre på barnmat än i annan mat, och insinuerar att om föräldrar köper annan mat så kan den vara dålig för barnen. Här är exempel på detta från Sempers sajt:

När jag tidigare i veckan skrev ett öppet brev till Semper om att de säljer processad skräpmat till småbarn, försvarade de sig med just detta:

Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra! Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat.”

Under arbetet med Stora boken om barn och mat kontrollerade påståendet om havren med Livsmedelsverket, som sa att svensk havre generellt håller hög kvalitet. När jag kontaktade Semper kunde de inte visa mig några belägg för sina sina siffror, utan refererade istället till ”Sveriges största leverantör av havre”.

Lantmännen: svensk havre håller mycket hög kvalitet

Den största leverantören av havre i Sverige är Lantmännen. Nu har jag kontaktat dem för att få reda på vem som har rätt och fel. Här är deras svar:

”Vi kan bekräfta bilden från Livsmedelsverket att svensk havre håller mycket hög kvalitet. Vad gäller andelen havre med barnmatskvalitet av total mängd havre som odlas är svårt att estimera eftersom det varierar kraftigt från år till år och kräver ett omfattande analysarbete. Vi kan därför inte bekräfta siffran på 6%.

Det odlas runt 750 000 ton havre i Sverige årligen, för människor och till djurfoder. Lantmännen köper in och förädlar cirka 2 000 – 3 000 ton havre av barnmatskvalitet, med de lag- och kundkrav det innebär, per år. Vi kontrakterar särskilda odlare för denna kategori för att möta efterfrågan från våra kunder.”

Låga nivåer av mögelgifter i 2018 års skördar

En sak som exempelvis varierar från år till år mängden mögelsvampar i havren. Sedan 2011 har branschorganisationen Foder och spannmål följt halten mögelgifter i svenska spannmål noga. Då var halterna relativt höga. Men sedan dess har de minskat ordentligt och förra året – då sommaren var mycket varm och torr – visade analyserna på rekordlåga nivåer av mögelgifter.

Det tål att poängteras att havre som innehåller för mycket mögelgifter inte får säljas i butiker, utan det används istället som foder till djur. 

Så alla ni småbarnsföräldrar: lyssna inte på skrämselpropagandan från Semper eller andra barnmatsföretag. Svensk mat håller generellt mycket hög kvalitet. Under första året i livet behöver barn få möjlighet att utveckla sina smaklökar och vänja sig att ha mat av olika konsistens i munnen. Självklart kan du då och då underlätta livet med lite burkmat eller pulvergröt, men ju mer fler former av mat din bebis får testa, desto bättre är det. Se till att utnyttja din bebis nyfikenhet och ha ett härligt smakäventyr!

Semper har avböjt att kommentera Lantmännens svar. Jag har anmält deras marknadsföring till Konsumentverket, så att de kan utreda om den strider mot marknadsföringslagen.  

Dela & kommentera comments 3

Svar från Semper: snacks och kakor kan utveckla bebisars fingermotorik

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Semper, som handlade om att de säljer kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Nu har de svarat på brevet. Semper menar bland annat att kakor och snacks kan hjälpa barnen att utveckla finmotoriken. I det fall familjen unnar sig något gott, vill Semper också kunna erbjuda produkter anpassade för bebisar.

Svaret som jag nu har fått från Semper är till stor del ett mönsterexempel i modern mediehantering. Mina frågor lämnar de mestadels obesvarade, istället tar de tillfället i akt att skrämma föräldrar från att köpa vanlig mat till sina småbarn. Läs det fetade stycket i deras svar noga, där insinuerar de att annan mat än kommersiell barnmat skulle kunna vara för giftig för bebisar. Vi återkommer till det.

De produkter jag skrev om i förra veckan var alltså dessa:

Alla är märkta med påståendet no junk promise. Mina frågor var: Hur bra start på livet får små barn när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt (ingredienser i Sempers barnmat) upp till Sempers vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Svaret från Semper

Hej Ann,

Tack för ditt mejl. Vi välkomnar ditt öppna brev till oss. För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på dina frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta konsumentkontakt så får man svar direkt: 020 – 62 20 00.

Inom produktserien från Organix säljer vi både finger foods men även burkar och klämpåsar med enbart frukt, grönt och gryner. De innehåller inget annat än ekologiska råvaror med naturlig smak, färg och konsistens så att barnen ska kunna lära känna och uppskatta riktig mat och nya smaker. I sortimentet finns också flera ovanligare råvaror för barn att utforska, såsom quinoa, sötpotatis och butternut pumpa.

Produktserien Finger Foods, som du hänvisar till, är utvecklad för att låta barn upptäcka olika smaker, former och texturer och för att uppmuntra dem till att själva plocka upp bitarna. De olika formerna bjuder också in till att utveckla finmotoriken i händer och fingrar. Självklart tycker vi inte att snacks och kakor ska ersätta mat, men i det fall familjen unnar sig något gott vill vi erbjuda alternativa produkter med innehåll, struktur och råvarukvalitet (barnmatskvalitet) anpassad för små barn.

Det som du inte nämner, men säkerligen känner till, är att all barnmat (förpackade matvaror för barn med en åldersangivelse 0–3 år) är strängt reglerad genom svensk lagstiftning. Det finns rekommendationer och gränsvärden om såväl sammansättning, näringsinnehåll och begränsning av icke önskvärda ämnen i barnmat. Barnmat får inte innehålla konserveringsmedel, färgämnen eller sötningsmedel. Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra!

Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat. Detta mot bakgrund av de hårda krav som ställs på åkermarken som havren växer och skördas på, samt efterföljande hantering. Livsmedelsverket har hårda krav på frukter som produceras till barnmat. Visste du att en jordgubbe som säljs i butik exempelvis får innehålla 1000-gånger högre mögelhalter än de jordgubbar vi barnmatstillverkare använder till våra produkter?

Här kommer slutligen svar på din fråga om järn i välling och gröt. Eftersom det medfödda järnförrådet börjar ta slut vid 4–6 månaders ålder så måste det fyllas på genom maten. I den åldern har alla barn inte kommit så lång i sitt ätande än och därför är det oftast svårt att komma upp i rekommenderad nivå. Därför järnberikar vi vår gröt och välling med ett järn som kroppen lätt tar upp och på så sätt tillgodoser barnets behov. 

Om du har fler frågor så är du välkommen att besöka oss i Sundbyberg så kan vi berätta mer om hur vi arbetar med barnmatskvalité.

Mina kommentarer:

Innan vi går in på skrämselpropagandan kring havren och jordgubbarna, vill jag kommentera andra delar av Sempers svar. Det första är det motsägelsefulla i att kalla snacks och kakor för finger foods (fingermat) samtidigt som de poängterar att dessa produkter självklart inte ska ersätta mat. Antingen är något mat, och då kallar man det mat. Eller så är det inte mat, och då kallar man det för något annat. Till exempels snacks och kakor.

Sempers godis är sötare än vanligt godis

Som de skriver får man inte ha sötningsmedel i barnmat. Svensk lagstiftning reglerar dessvärre inte koncentrerad fruktjuice, vilket Semper använder i flera av sina produkter. Dessa godisar som de marknadsför till barn från ett års ålder…

…består mestadels av juicekoncentrat (som säljs till ett mycket högt pris, vi återkommer till det). Mängden sockerarter i jordgubbsvarianten ligger på 65 gram per 100 gram, vilket är mer än vad vanligt gelégodis brukar innehålla, och åtminstone sex gånger mer än vad äpplen och jordgubbar normalt innehåller. Semper säljer alltså extremt söt mat till småbarn, även om de inte använder sötningsmedel.

Mat för fingermotoriken behöver vara hälsosam

Den tredje saken jag vill kommentera är Sempers idé om att skräpmat kan utveckla barns fingermotorik. Om mat ska utveckla finmotoriken, krävs att den är hälsosam. Här är riktig fingermat:

Den fjärde saken handlar om det sista stycket i svaret och järnet. Jag ställde ingen fråga till Semper om järn, utan bad dem förtydliga detta påstående:

Järn från leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järn från välling, och därför är Sempers jämförelse vilseledande. Jag har anmält den till Konsumentverket. Många föräldrar väljer bort välling, som är en mycket processad produkt, och berikar istället hemgjord gröt med till exempel paltbröd. Det går utmärkt bra. 

Barn kan äta hemgjord havregrynsgröt

Så till det fetade stycket, där Semper menar att bara en liten andel av all havre kan användas i barnmat. Detta är också något de passar på att lyfta på sin sajt:

Vi skriver om denna form av skrämselpropaganda i Stora boken om barn och mat (kapitlet 6-12 månader). I sin marknadsföring utnyttjar flera barnmatsföretag att kraven är höga på råvaror till kommersiell barnmat. I en frågesport, barnmatskollen, som tidigare låg på Nestlés sajt, var flera frågor utformade för att skrämma föräldrar. En av frågorna var: Är grönsaker från butiken inte lika nyttiga som de i barnmat?

Nestlés svar: De kan vara lika nyttiga, men de har inte genomgått kontroller för barnmat gällande pesticidrester o. dyl.

På detta vis planterar de ett frö av oro hos föräldrar. För hur ska de veta om övrig mat i affären är tillräckligt bra?

Som tur är kontrollerar Livsmedelsverket halten bekämpningsmedel, tungmetaller, mögeltoxiner och annat i den mat som säljs. Under arbetet med Stora boken om barn och mat var jag i kontakt med dem för att höra hur illa ställt det egentligen är med svensk havre. Deras budskap var tydligt: kraven är extra höga på barnmat, men det ställs höga krav på all mat i Sverige och svensk mat håller generellt en hög standard. Du kan tryggt ge ditt barn både hemgjord havregrynsgröt och jordgubbar.

Under arbetet med boken bad jag också Semper om ett underlag för påståendet om havren. De svarade att de ”har erhållit uppgiften om havre från sin leverantör.” När jag frågade vem leverantören var blev svaret: ”Av konkurrensskäl berättar vi aldrig vilka leverantörer vi har. Men uppgiften kommer från den största leverantören av havre i Sverige.”

Jag gick aldrig vidare med detta, men nu har jag mejlat Lantmännen för att kontrollera Sempers påståenden.  

Oetiskt av Semper att skrämma föräldrar

Avslutningsvis: Det är oetiskt att skrämma föräldrar från att ge barn vanlig mat. Barn behöver äta riktig mat under sitt första år i livet, både för att utveckla sina smaklökar och sin munmotorik (läs mer om det här).

Under arbetet med Stora boken om barn och mat har jag haft kontakt med allt från bvc-sköterskor till tandläkare och tandhygienister. De är frustrerade över all den skräpmat som nu letar sig in i barnmatshyllan. Små barn ska absolut inte äta kakor, snacks och godis. Men för globala livsmedelskoncerner som Hero, som Semper tillhör, är sådana produkter bra kassakor. Högprocessad mat kräver ingen kylning och har en enormt lång hållbarhet. Och vet ni vad kilopriset är för den skräpmat som Semper säljer till bebisar? Inte? Kolla här:

Man måste ändå beundra dem. Tänk att sälja mestadels koncentrerad äppeljuice för mer än 1000 kronor kilot. Inte ens maten i butikernas delikatessdiskar brukar nå upp till de nivåerna. 

Dela & kommentera comments 10

Öppet brev till Semper: Varför säljer ni processad skräpmat till spädbarn?

Under arbetet med Stora boken om barn och mat fick jag titt som tätt tillfälle att besöka barnmatshyllan i affären. Där säljer numera företaget Semper kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Min slutsats är att de måste ha blivit grundlurade. Här är mitt öppna brev till dem.

Hej Semper,

Ni vet inte detta, men under många år var er välling mina barns sömnpiller och därmed min bäste vän. När vi under ett halvår skulle bo i San Francisco fick jag panik av tanken på att skiljas från vällingen. Så vi fyllde våra resväskor med så många vällingpaket vi bara kunde. För hur skulle vi annars klara oss?

Detta är ganska länge sedan. Numera sover mina barn gott utan välling och jag har inte haft så mycket kontakt med era produkter. Men när jag under förra året skrev Stora boken om barn och mat fick jag återigen anledning att botanisera bland barnmaten i affären. Och… oj!… vilken förändring den hyllan har genomgått! Bebisar måste vara riktigt bra kunder eftersom ni satsar så hårt på dem.

Semper har blivit grundlurade

Skälet till varför jag nu mejlar er är att jag tror att ni som företag har blivit grundlurade. Ert mål är, om jag har förstått saken rätt, att ”erbjuda hälsosamma, näringsriktiga, säkra och högkvalitativa produkter till era konsumenter.” Om mina misstankar stämmer har det brittiska företaget Organix lurat er hela vägen till Skåne (och kanske ännu längre…). På något vis har de fått er att erbjuda era kanske viktigaste konsumenter, bebisar och små barn, mat som är ungefär lika högkvalitativ som en borrmaskin för 49 kronor på Rusta. Vi pratar om detta: 

Hoppas att ni inte tar illa upp, men när jag första gången insåg att man numera marknadsför snacks, kakor och godis till småbarn höll jag på att smälla av. Vem vill göra det?

Semper saluför Organix produkter i Sverige

Döm av min förvåning när jag hittade ett pressmeddelande där ni på Semper berättar att ni ska sälja och distribuera varumärket Organix i Norden.

Till en början undrade jag varför? Hur går Organix utbud ihop med er filosofi som är att tillhandahålla ”naturligt god mat utan konstiga tillsatser”? Men så läste jag texten där Organix VD säger:

– På Organix gör vi bra mat eftersom vi har en passionerad tro på att alla människor, oavsett hur unga, förtjänar att äta bra och vi vill ge barn den bästa starten i livet.

Sa han så till er också när ni förhandlade om ett samarbete? 

Det låter som en karismatisk person. När någon pratar om en ”passionerad tro” kan det vara lätt att svepas med. Det visar inte minst erfarenheter från diverse olika sekter i världen. Ni är ju sprungna ur den svenska myllan (även om ni numera tillhör den internationella livsmedelskoncernen Hero) och som svensk vill man gärna tro andra om gott. Typ att en naiv svensk lätt kan bli förförd när man surfar in på Organix hemsida

…och tittar på filmen om deras ambitioner (inspirerad av Donald Trump?):

Jag är rädd att jag måste göra er desillusionerade. Till skillnad från er på Semper har många andra livsmedelsbolag ganska smutsigt mjöl i påsen, om man säger så. Jag vill ge er samma råd som vi ger till föräldrar i Stora boken om barn och mat: LÄS ALLTID INGREDIENSLISTAN PÅ ALLT NI KÖPER!

Semper köper grisen i säcken

När ni till exempel sitter där i styrelserummet på Organix och VD:n med stolthet visar fram kakorna till bebisar…

…ska ni inte blint lita på budskapet på förpackningen. De skriver ”no junk promise” för att få er att köpa grisen i säcken. Istället vänder ni på paketet och läser ingredienslistan:

En blandning av vetemjöl, juicekoncentrat och palmolja kvalar utan tvekan in under ordet ”junk”, framförallt om det ska ätas av bebisar. (Juicekoncentrat kan låta bra, men WHO menar att vi ska begränsa det. Många företag använder det numera istället för socker, så kan man påstå att maten är osötad, trots att man har sötat den). 

När VD:n sedan langar fram dessa…

…gäller samma sak. Budskapet ”Nothing unnecessary” är ett försäljningstrix. Koncentrerad juice i geléform är nämligen inget annat än…

När han till sist ber er att smaka på det som kallas ”fingermat”…

 … är det bra om ni har med er lite riktiga råvaror att jämföra med… 

…så kan ni lättare bedöma hur väl en produkt lever upp till er filosofi om att med skonsam tillagning ta tillvara det bästa från naturen.

(I vår familj tyckte vi att Organix ”corn puffs with carrot” smakade som ett slags söt ostbåge. Vi undrar: hur många maskiner krävs det egentligen för att få majsen och moroten att anta så fluffig form?)

Har Sempers expertgrupp godkänt detta?

Ni skriver på er sajt: ”Vi är stolta över att vi vet en hel del om vad små barn behöver för att få en bra start. Vi har egna experter på barnhälsa, arbetar nära svenska forskare och kompromissar aldrig på kvalité och säkerhet.” 

En fråga: lät ni era experter granska produkterna från Organix innan ni slöt ert avtal? Håller de med om att kakor, snacks och godis ger en bra start på livet?

Om de gör det, borde de sätta sig in i den senaste statistiken från Organix hemland. I Storbritannien har 22,4 procent av alla barn övervikt eller fetma innan de ens har fyllt fem år, och i oktober konstaterade man att antalet barn med allvarlig fetma har nått rekordnivåer.

Leverpastej är en bättre källa till järn än välling

När jag ändå har er på tråden vill jag ta upp några andra småsaker. På er sajt ger ni denna information:

När jag själv hade småbarn och var trött som en stenad koalabjörn, hade jag läst detta som att välling skulle vara bättre för mitt barn än leverpastej. Och så hade jag begått misstaget att ge barnet välling på mackan, istället för leverpastej.

Jag vet. Självklart menar ni inte att föräldrar ska göra så, men jag tänker att det ändå hade varit bra om ni hade lagt till något i stil med: ”Men eftersom järnet i leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järnet i välling, får barnet ändå i sig mer järn om du ger det leverpastej”.

(När vi skrev Stora boken om barn och mat hade vi kontakt med forskaren Michael Hoppe på Sahlgrenska, som minst sagt har järnkoll. Så här skrev han till mig:

”Om man jämför upptaget av en och samma mängd järn från leverpastej, respektive välling, så har den sistnämnda ett sämre utgångsläge eftersom det är baserat på sädesslag. De innehåller mycket fytater (ju mer fullkorn, ju mer fytater). Fytater binder till järnet i magtarmkanalen och hämmar därmed upptaget. Så barnet tar inte upp så mycket av järnet i vällingen, jämfört med järnet i leverpastej.”

Det där med järnupptag är komplext, om ni kontaktar Hoppe kan han säkert komma till er på Semper och hålla ett föredrag.)

Klämmisar fulla av bakterielik

Sist men inte minst. Ni skriver på er sajt att ni vill hjälpa föräldrar om ni kan. Mitt förslag är att ni ska göra det lättare för dem att förstå vad som döljer sig i era klämmisar. Så det ni kallar för gröt…

…kan ni kanske istället kalla ”Spätt juicekoncentrat med rismjöl, en gnutta havre och tillsatta vitaminer”?

Och denna upphettade och steriliserade produkt…

…kan ni förslagsvis döpa till kadaveryoghurt. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter får inte yoghurt värmebehandlas. Då dör alla de snälla och nyttiga mjölksyrebakterier som yoghurt ska innehålla och som kan stärka tarmfloran. Kallar ni det istället för ”kadaveryoghurt” blir det tydligt att det ni säljer rent tekniskt är en bakteriekyrkogård.

(Visste ni förresten att forskare från Nya Zeeland har hittat en koppling mellan att äta riktigt yoghurt – sådan som säljs i kyldisken – och en minskad risk för eksem hos bebisar? Ju mer bebisarna åt, desto lägre var risken.) 

Lever ni på Semper upp till era ambitioner? 

Detta blev långt! Jag vill avsluta med att berömma er för alla fina ord ni skriver på er sajt. Men frågan är hur bra start på livet små barn får när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt upp till er vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Ni får gärna svara på detta. Jag publicerar svaret på min sajt. 

Glöm nu inte att ringa VD:n på Organix. Han behöver sig en ordentlig uppläxning. Bryt kontraktet och kräv skadestånd. Det är faktiskt fult att ljuga.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag har skickat vidare detta brev till reklamombudsmannen tillsammans med en anmälan. Är lite nyfiken på vad hon tycker om er marknadsföring, och om den håller den höga etiska nivå som reklam bör göra. 

Till alla läsare: Vill ni också veta hur Semper resonerar? Mejla och fråga: anne.lindfeldt@semper.se. Tagga @semperbarnmat om ni gör inlägg i sociala medier, så ska det enligt Semper hamna på deras sajt

Dela & kommentera comments 27