stamp

Bebisar och mat

SVT Plus undrar: Varför finns det kakor och snacks till bebisar?

Det var ingen lätt fråga som SVT Plus programledare Inger Ljung Olsson ställde till mig igår: Varför finns det kakor och snacks till bebisar? Jag hade inget svar. Men en sak vet jag: bebisföräldrar behöver skaffa sig en sunt kritisk inställning till barnmatsindustrin. En del produkter är bra, annat är rent skräp.   

Du pratade jättesnabbt! Det var min dotters kommentar efter inslaget i SVT Plus igår kväll. Och alltså. Det är klart man pratar snabbt när man snackar om något så viktigt som bebisar och mat. Jag ville ju få in typ ALLT på några få minuter.

Vi hann i alla fall med några viktiga saker. Som att sådana här produkter…

…är processad skräpmat för bebisar. På bilden ser ni en del av innehållsförteckningen på de kakor som numera marknadsförs till bebisar: vetemjöl och koncentrerad fruktjuice. Det är Semper som har lanserat det brittiska varumärket Organix i Sverige. De skriver i sin pressrelease att Organix är omtyckt i Storbritannien. Jag tänker att de också borde ha nämnt att ett av fem brittiska barn har övervikt eller fetma innan de ens har börjat skolan. På förpackningarna står No junk promise…

…och här tror jag att det är bäst att vi byter ämne, så att jag inte skriver något rent olämpligt.

Bakterierna i klämmisyoghurten är döda

Vi pratade också om att klämmisyoghurtarna…

…är som små kyrkogårdar för mjölksyrabakterier. Jag har aldrig tänkt på detta, men Mats Lönne som grundade Ottos barnmat berättade för mig att klämmisar steriliseras så att de kan förvaras i rumstemperatur. Då dör de nyttiga mjölksyrabakterier som från början fanns i yoghurten. Bebisar som äter yoghurtklämmisar kommer alltså att få i sig färre nyttiga bakterier än de som äter vanlig yoghurt.

Forskare har kopplat en hög konsumtion av fermenterade mjölkprodukter till en mer varierad tarmflora hos vuxna, och i år rapporterade Nya Zeeländska forskare ett samband mellan en hög konsumtion av yoghurt under första året i livet och en lägre risk för eksem hos små barn. En del talar alltså för att det är bra att se till att bebisar får i sig mjölksyrabakterierna medan de fortfarande är vid liv, även om det återstår en del forskning innan man säga sig ha bevisat ett direkt orsakssamband.

Klämmisar övar inte munmotoriken

Jag hann också klämma in att klämmisar inte ger bebisar någon möjlighet att öva sin munmotorik. Här önskar jag att vi hade haft mer tid. Många är rädda för att ge små barn hela bitar mat eftersom de kan sätta i halsen. Här får du tips av logopeden Kajsa Lamm Laurin kring hur du kan gå till väga när ditt barn ska ta sina första tuggor mat: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande. Alla barn är ju olika, men många bebisar kan börja äta exempelvis mjukkokta morotsstavar, små bitar avokado eller lite äggula redan från sex månaders ålder.

Som sagt. Det är så mycket vi hade behövt prata om. Att bebisar får bra mat från början är viktigt. Och vet ni vad: få saker gör mig så varm om hjärtat som när en förälder kommer fram och berättar att de har inspirerats av Smakäventyret och att deras barn älskar mat. Åt fanders med alla kakor och snacks. Fram med broccolin, kålroten och laxen. Så bygger vi barnens hälsa från grunden.

Dela & kommentera comments 2

Osäkra kostråd till bebisar kan ha gjort mer skada än nytta – slarv med vetenskapen leder fel

Sedan 1980-talet har rekommendationerna kring hur bebisar ska introduceras till gluten ändrats fyra gånger, ändå är forskare fortfarande osäkra på hur man bäst förebygger glutenintolerans hos små barn. Kostråden till bebisar visar hur fel det kan bli när forskare slarvar med vetenskapen och underlåter att testa sina hypoteser genom välgjorda vetenskapliga studier. 

Nu har SvD publicerat alla artiklar i den granskande artikelserien om olika kostråd som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit. I fredags tryckte de våra texter om kostråd till bebisar i tidningen. Den första handlade om rekommendationer kring gluten och rådet att bebisar ska börja äta gluten redan när de är fyra-sex månader. I bästa fall har det rådet saknat effekt, i värsta fall kan det ha bidragit till att svenska barn har fått glutenintolerans onödigt tidigt under livet. Den andra texten handlade om rådet att bebisar som löper risk att få allergier ska undvika allergiframkallande mat. Det rådet togs bort för flera år sedan, men har med stor sannolikhet bidragit till en ökning av allergier bland barn.

Kraven på vetenskapen bakom kostråd behöver höjas

I introduktionstexten till artikelserien menade en del forskare att det är väldigt svårt att skaffa sig en god vetenskaplig grund för olika kostråd genom så kallade randomiserade och kontrollerade studier (RCTs), den form av undersökning som kan bevisa effekter och utvärderar biverkningar. Forskare menar att folk ändå inte följer de rekommendationer som de får, att för många hoppar av studierna och att de är för dyra att genomföra. På så vis rättfärdigar man att olika kostråd är illa grundade.

När det gäller kostråd till bebisar fungerar dock inga av dessa undanflykter. Det hade varit relativt enkelt att testa hypotesen att bebisar kan skyddas mot glutenintolerans om de äter gluten tidigt redan när rådet infördes på 1990-talet. Forskare hade kunnat dela in några hundra bebisar i två olika grupper och ge den ena gruppen gluten tidigt medan den andra gruppen fick vänta med gluten. Istället dröjde det nästa 20 år innan man genomförde de vetenskapliga studier som nu visar att en tidig glutenintroduktion saknar effekt och kanske – i värsta fall – kan ge bebisar glutenintolerans onödigt tidigt.

Samma sak gäller rekommendationer kring matallergier. Under mitten av 1990-talet började man varna för att ge bebisar allergiframkallande mat. Nu – 20 år senare – visar välgjorda studier att man istället verkar kunna skydda bebisar från allergier genom att ge dem jordnötter, fisk och ägg tidigt. Rådet att vänta med mat har sannolikt istället kraftigt ökat risken för allergier.

Slarv med vetenskapen leder fel

Dessvärre verkar inte Livsmedelsverket lära sig av sina misstag. När det gäller gluten har man ännu en gång ändrat rekommendationerna till bebisar. Nu uppmanar man föräldrar att introducera gluten långsamt, men återigen underlåter man att berätta att man aldrig har utvärderat om rådet verkligen har den avsedda effekten.

Kostråden till bebisar är ett typexempel på hur illa det kan gå när forskare slirar utanför den vetenskapliga hjulfåran. De säger sig veta att ett råd fungerar, trots att de aldrig har bevisat att det är så. En gång i tiden var det säkert logiskt att tro att bebisar kan slippa allergier om de undviker allergiframkallande mat, men det visade sig dessvärre vara fel.

Inom oss har vi ett molekylärt maskineri som har utvecklats under miljontals år av evolution. Vi börjar nu ana hur detta fantastiska maskineri fungerar, men det är väldigt mycket som vi ännu inte förstår oss på. Jag tänker att det är dags att vi blir lite ödmjuka inför det faktum att vår kunskap är begränsad. Däremot har vi uppfunnit ett kraftfullt instrument för att ta reda på hur saker och ting fungerar: den vetenskapliga metoden. När forskare följer vetenskapens spelregler gör de ofta överraskande upptäcker; när de slarvar med vetenskapen går de dessvärre alltför ofta i helt fel riktning.

När det gäller kostråd till bebisar tänker jag att det är extra viktigt att forskare gör sitt jobb. Både glutenintolerans och matallergier har en stor inverkan på barns välmående. Ingen ska drabbas i onödan.

Dela & kommentera comments 6

Gourmetkokboken för bebisar – release igår

Jag har sagt det tidigare men det tål att upprepas: sprid den fantastiska kokboken Mums för minigourmeter och matgladisar till varenda bebisförälder som du känner. Så att barnen får sig ett riktigt smakäventyr. Igår var jag på bokens release och fick den signerad av alla tre författarna. 

Melodifestivalen i all ära, men det som gör att Edward Blom, tillsammans med medmåltidskreatören Henrietta Anefalk och Gunilla Kinn Blom…

…förtjänar en speciell plats i himlen är att de lyfter bebisars och barns ätande i härliga Mums för minigourmeter och matgladisar.

Finns det någon viktigare folkhälsofråga än att få vuxna att inse att barn behöver och kan äta riktig mat? Som viltfilé, inkokt lax och äppeltorsk med curry? Istället för pizza, pasta och hamburgare… Eller som Edward Blom sa under bokreleasen igår: ”Det behöver inte smaka potatismos. Vilket tyvärr alla barnmatsburkar gör.”

Extra glad blev jag när de berättade att Smakäventyret varit en inspirationskälla för dem. Boken var tydligen stundvis högläsning i familjen och gav flera aha-upplevelser. Mums för minigourmeter och matgladisar är som den praktiska fortsättningen på Smakäventyret, full med fantastiska recept och konkreta tips.

Och, ja, ibland undrar man hur hjärnan fungerar. Kanske var det julstämningen i lokalen, kanske var det något annat. Men plötsligt när jag stod där och lyssnade till författarna tänkte jag: Ring ut barnmatsburkarnas, industrigrötens och klämmisarnas tid. Ring in matens, kryddornas och de underbara smakupplevelsernas rike.

Mosa inte bara potatisen till din bebis, utan krydda också med kummin och dill.

Dela & kommentera comments

Smakäventyret finns nu som talbok

Det kom just ett mejl som berättade att Smakäventyret – att lära små barn äta mat nu finns tillgänglig som talbok. Det innebär att personer med läsnedsättning kan låna boken på sitt bibliotek eller online på legimus.se. Du hittar boken här: Smakäventyret – Legimus

Mina tidigare böcker finns också som talböcker: Ett sötare blod och Det sötaste vi har

Dela & kommentera comments

Ny – underbar – kokbok för gourmetbebisar

I våras förklarade jag min kärlek till Edward Blom här på bloggen och nu känner jag ett stort behov av att också fråga chans på hans fru, Gunilla Kinn Blom, och måltidskreatören Henrietta Anefalk. Attans vilken viktig, fin, kreativ, rolig, snygg, lyxig, härlig, inspirerande och rolig (tål att upprepas) bok de har kokat ihop till alla spädbarnsföräldrar: Mums för minigourmeter och matgladisar

Jag säger bara: håll i hatten Semper, Nestlé och Hipp. För här seglar en ny tid in – tiden när man gör en räkmacka till sig själv och en till bebisen (som man mixar).

Man undrar liksom vilken bebis som kommer nöja sig med köpt burkpuré, när de har fått smaka broccolipuré med ädelost, blomkålspuré med champagnevinäger eller midsommarpuré med dill och kummin?

Boken hjälper dig till och med att få ett barn som slukar gubbröra. Här Edwards tips: ”Jäst fisk är en typisk “acquired taste”, alltså en smak man tycker bättre och bättre om ju oftare man har provat den. Det är därför bra att träna sin bebis på ansjovis, sardeller och fisksås så tidigt som möjligt.”

Så rätt. Efter recept på allt från blodpudding (sockerfri) och äppeltorsk med curry, till S:t Jakobs pilgrimsmusslor i smakrik sås och risotto med primörer – tar författarna också med bebisarna på en kulinarisk jordenruntresa. Finland, Tyskland, Frankrike, Indien, Mexico, Marocko och Thailand. Ett sant smakäventyr – vad mer kan man önska?

Jo, det finns faktiskt en sak jag önskar. Att de hade skrivit boken typ 11 år tidigare. Tänk så mycket roligt vi kunde ha haft, jag och mina bebisar, om jag hade haft vett att förstå att det inte finns någon barnsmak.

Seså. Sprid nu den här boken till varenda bebisförälder du känner. Och sälj för sjutton dina barnmatsaktier – snart är det för sent.

Dela & kommentera comments

Bakterier i bröstmjölk bidrar till spädbarns tarmflora

För något år sedan berättade en forskare för mig att man har insett att det finns en hel arsenal av nyttiga mjölksyrebakterier i bröstmjölk. Sammansättningen speglar mammans tarmfloran och en tes som existerar är att bakterierna liftar från tarmen till bröstmjölken med hjälp av immunceller som far genom lymfkärlen.

Nu har jag skrivit en nyhet som handlar om detta för SvD. Forskare har visat att bröstmjölkens bakterier bidrar till nyföddas tarmflora under första månaden i livet. De beräknar att bland de barn som helammar, eller får mer än 75 procent av sin mjölk från bröstmjölk, kommer runt 28 procent av bakterierna från just bröstmjölken. Läs mer här: Bakterier i bröstmjölk bidrar till spädbarns tarmflora | SvD

Jag kan inte låta bli att imponeras över hur snillrik kroppen är. Det är så galet coolt.

Dela & kommentera comments

"Smakäventyret" fick pris som årets Måltidslitteratur 2016

 

Jag är tipp topp glad. I onsdags fick jag ta emot pris av självaste Måltidsakademien. De belönade Smakäventyret i kategorin barn och mat med motiveringen: ”Man vinner mycket på att smakträna barnen tidigt, för vi äter vad vi lärt oss som mycket små. Här är boken som tar tillvara nyfikenheten på mat redan innan ettårsdagen.”

Tänk att dessa gastronomer – med Carl Jan Granqvist i spetsen – lyfter bebisars ätande! Här hittar du Natur&Kulturs pressrelease: Bok om barns smakträning får pris.

Dela & kommentera comments 4

Spädbarns tarmflora starkt kopplad till ökad risk för astma

Äntligen något som kan leda till ett genombrott när det gäller att förebygga astma hos barn! Genom att utforska tarmfloran hos en månad gamla bebisar, har amerikanska forskare nu kunnat kartlägga en trolig mekanism för hur astma kan utvecklas hos barn. Studien visar att en rubbad tarmflora första tiden i livet är kopplad till en tre gånger högre risk att ha astma vid fyra års ålder: Newborn Gut Microbiome Predicts Later Allergy and Asthma, Study Finds.

Astma kopplat till mer svamp i tarmen

Med hjälp av den senaste tekniken analyserade forskarna bajset från 130 bebisar (levererat via deras blöjor). Baserat på vilket mönster av bakterier och svamp bajset innehöll, gick det att dela in bebisarna i tre olika grupper. Den minsta gruppen, som bestod av 11 bebisar, saknade vissa viktiga tarmbakterier och hade mer svamp i tarmen.

Tarmfloran producerade fel fettsyror

För att förstå hur den avvikande tarmfloran påverkade bebisarna, analyserade forskarna även vilka spår av bakteriers och svampars ämnesomsättning som fanns i blöjan (bakterier och svampar tillverkar olika ämnen, till exempel fettsyror). Det visade sig att bebisar med en mer komplett tarmflora hade ämnen som dämpar inflammation i sitt bajs. Bebisar med en rubbad tarmflora saknade dessa ämnen. Dessutom hade de en fettsyra med det fantasifulla namnet 12, 13 DIHOME i tarmen. 12, 13 DIHOME är kopplad till astma hos vuxna och forskarna kunde visa att fettsyran triggar igång immunceller.

Mer kunskap kan leda till kontroll över astman

Som du kan läsa i Smakäventyret har forskare gett både gravida kvinnor och spädbarn probiotika för att minska risken för eksem. Sådana studier visar att vissa bakterier kan halvera risken att utveckla eksem, medan andra bakterier inte har någon effekt alls.

Forskning visar också att varierad mat tidigt under livet är kopplat till lägre risk för allergiska besvär. En förklaring är att maten har en stor inverkan på tarmfloran.

Det fantastiska med denna studie är att forskarna nu verkligen börjar ringa in vilka bakterier som är viktiga för att skydda mot astma. Ju mer vi vet om detta, desto större chanser har vi att förebygga allergiska besvär. Antalet barn som utvecklar astma och allergier har ökat lavinartat. Tänk om detta kan vända utvecklingen!

Dela & kommentera comments 4

Bebisar och gluten – kan det vara skadligt?

Nyligen mejlade Paulina. Hon undrade kring bebisar och gluten. Så här skriver hon: Jag måste fråga hur du skulle gjort i min situation om du haft en liten bebis idag. Jag vill helst inte ge gluten alls till min son eftersom jag tror att alla människor mår bättre av att utesluta gluten. Gör jag honom en otjänst genom att vänta till efter han är ett år? BVC rekommenderar väl att införa det under amning och vill nog att jag ska börja introducera det redan nu men jag lyssnar inte mkt på deras råd… Min son är nu 6 månader gammal.

gluten

Mitt svar – tidig introduktion av gluten kan vara till skada

Hej Paulina! En sak är säker – hade jag vetat allt jag vet idag när mina barn var små, hade jag hanterat gluten på ett helt annat vis. Sötingen på bilden ovan är min dotter, 5,5 månader gammal. Idag är hon 10 år och gör pikvolt med skruv. När bilden togs hade hon just lärt sig åla framåt. Och äta smörgåsrån.

Som den duktiga förälder jag var, såg jag noga till att mata henne med smörgåsrån i princip varje dag. Min bvc-sköterska sa – precis som din – att det kunde skydda mot utveckling av glutenintolerans.

Nu kan vi med ganska stor säkerhet slå fast att dessa råd är fel.

Ju mer gluten, desto sämre

I slutet av förra veckan presenterades en ny avhandling från Lunds universitet: Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans. Carin Andrén Aronsson vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, har kartlagt kopplingarna mellan bebisars glutenätande och risken att utveckla glutenintolerans i en stor studie kallad TEDDY. Resultaten visar att:

– Att få gluten tidigt är inte kopplat till något skydd mot glutenintolerans.

– Amning är inte kopplat till ett skydd mot glutenintolerans.

– Ju mer gluten bebisen får, desto högre är risken att utveckla glutenintolerans.

Utöver forskningen från Lunds universitet, finns en klinisk studie som visar att bebisar som får gluten efter ett års ålder utvecklar glutenintolerans senare än bebisar som får gluten redan vid 6 månader.

Kanske skydd mot veteallergi

Skulle jag då helt ha undvikit att ge mina barn vete? Det är jag inte säker på. Det finns nämligen en hel del som talar för att barn är skyddade mot allergier om de får smaka på mat tidigt. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och skilja på glutenintolerans, som är en autoimmun sjukdom, och veteallergi, som är en… allergi. De två sjukdomarna fungerar helt olika i kroppen.

Smakäventyret kan du läsa om den forskning som visar att bebisar kan skyddas mot jordnötsallergi om de får ner maten i magen. En hel del talar för att detta även gäller äggallergi. Frågan är om det också gäller andra allergier, som veteallergi? Det vet vi inte idag. Hade jag fått en liten bebis, skulle jag nog ändå ha gett hen väldigt små mängder vete någon gång varje vecka. Om bara lite vete får komma ner i magen, får immunförsvaret en chans att träna sig och känna igen vetet som något ofarligt.

Inga hela bitar smörgåsrån alltså, som på bilden, utan små mängder vete. Utöver det hade jag sett till att ge barnet möjligheter att smaka på all övrig mat: broccoli, blomkål, fisk, ägg, leverpastej, lax, kronärtskocka, parmesanost, oliver, linser, hummus, sill, pumpa… You name it. Det är med sorg i hjärtat jag tittar på bilden ovan. Tänk vad roligt den där nyfikna lilla personen kunde ha haft med all mat – bara jag hade gett henne chansen.

Dela & kommentera comments 1

Går det att äta lågkolhydratkost under en graviditet?

Nyligen mejlade Maria och frågade om hon kan äta lågkolhydratkost under sin graviditet. På mottagningen där hon går har hon fått rådet att äta lightprodukter. Här är hennes brev och mitt svar:

gravid

Marias fråga: Kan en lågkolhydratkost skada fostret?

Efter att ha läst din bok Ett sötare blod så var jag och fästmannen snabba på att lägga om kosten, på en vecka har vi båda tappat 2-3 kg var och konstaterat att vi mår mycket bättre. Han som är typ 2-diabetiker låg innan kvällsmaten igår på 5,3 och på 5,9 efter. (Det är första gången på länge som han mäter sig utöver det hos läkaren, han har liksom känt sig omotiverad.) Men det är bara lite kuriosa…

Jag har haft funderingar kring vad som händer vid graviditet och en lågkolhydratkost, detta har blivit lite akut nu då jag just insett att jag plussar. Jag skulle verkligen behöva gå ner i vikt och mår heller inte bra av att äta kolhydrater (åtminstone inte sädesslag, vilket jag insåg dagen efter en halv skiva sockerkaka efter flera dagars uppehåll). Jag skulle verkligen vilja gå på en lågkolhydratdiet men är lite rädd för att det kan skada fostret?

En vanlig dag kan jag äta en tallrik bär (ofta blåbär) med grädde, 5-15 nötter (cashew- eller valnötter) korv (hög kötthalt) eller bacon eller nåt kött, minst två ägg, kaffe med mjölk (eller grädde) och en hel del grönsaker, nåt såsaktigt typ majonnäs ibland senap och ketchup (kanske käpphästar, men överdriver inte intaget).

Mitt svar: håll dig till långsamma kolhydrater

Vad roligt att höra att ni mår bättre efter kostomläggningen och grattis till graviditeten. Vad spännande!

Det är svårt att svara på hur man ska äta under en graviditet eftersom det finns så lite forskning på det. Det är dock solklart att den socker- och mjölrika kost som vi kvinnor har ätit under flera decennier knappast är optimal. Mycket snabba kolhydrater leder till ideliga insulinpåslag i kroppen. Som du kan läsa i både Ett sötare blod och Det sötaste vi har triggar insulin igång kroppens tillväxtsystem. Kvinnor med övervikt föder större barn och forskare menar att det beror på en hög insulinnivå i blodet. Antalet barn som väger över 5 kilo när de föds har fördubblats under de senaste decennierna, vilket orsakar fler komplikationer under förlossningarna.

Som en följd av fetmaepidemin får också allt fler graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för både graviditetskomplikationer och att barnet senare till exempel ska utveckla  autism. Här kan du läsa en debattartikel i SvD där läkare menar att graviditetsdiabetes måste tas på större på allvar: Graviditetsdiabetes risk för mor och foster

Du ska alltså på inget vis fortsätta äta en massa snabba kolhydrater. Men ska man då gå till en annan extrem och börja äta en ketogen kost, som innehåller väldigt lite kolhydrater? Den frågan finns det inget svar på. Det finns studier på möss som visar allt ifrån att en ketogen kost kan vara fullständigt förödande för fostret, till att det leder till lugnare och mentalt mer stabila avkommor.

Undvik sötsaker, men ät exempelvis rotfrukter

Men möss är inte människor. Jag har inte hittat några studier av vad som händer när gravida kvinnor äter ketogen kost. Min egen erfarenhet är dock att en kost som håller insulin och blodsocker på en låg och jämn nivå dämpar de kraftiga hungerskänslor som man ofta får som gravid. Under min första graviditet åt jag lightprodukter och mycket mjölmat, som vitt bröd och pasta. Jag var sötsugen och hungrig hela tiden, och gick upp massor i vikt. Under min andra graviditet åt jag en GI-kost. Då höll hungern sig borta och jag höll vikten (vilket var tur eftersom en kraftig foglossning gjorde att jag knappt kunde gå).

Hade jag blivit gravid med den kunskap jag har idag skulle jag välja en liberal lågkolhydratkost kost som håller insulin och blodsocker i schack, men som ändå inte är strikt ketogen. Jag skulle undvika sötsaker och alla raffinerade, vita kolhydrater, men äta stärkelse från närings- och fiberrik mat som rotfrukter, bröd bakat på durramjöl och frukt.

Lyssna på din kropp

Men du måste lyssna på din kropp. En del personer har ett så kraftigt sockersug att de exempelvis inte klarar att äta frukt. Då tar suget över och plötsligt börjar de köpa godis och allt annat som är dåligt för kroppen. Ät inget som får dig in i dåliga matvanor!

Hoppas att du känner dig klokare på detta svar. Lycka till nu!

Dela & kommentera comments 3