stamp

Bebisar och mat

”Industrigröt, välling och burkmat. Jag gick på alla nitar.”

Sara Helmreus är en av alla föräldrar som har trott att bebisar mår bäst av barnmatsburkar och pulvergröt. Men med sitt tredje barn har hon gjort annorlunda. Hennes Aili har vid ett års ålder redan gjort en kulinarisk jordenruntresa och ätit allt från hummus till indisk mat och sushi. 
 
Jag kan utlova en sak: det kommer bli en hel del fredagsmys med bebisar och bebismattips här på sajten och i mina sociala framöver. Den respons vi har fått på Stora boken om barn och mat är helt överväldigande. Det strömmar in bilder på galet söta gourmeter, som Aili ovan. Ser ni vilken grym koll hon har på skeden, när hon äter sin potatis och köttfärssås? Så här skriver hennes mamma Sara Helmreus: 
 

Blev lurad att tro att min egen mat inte skulle duga

”Hej Ann! Jag är förälder till tre underbara ungar 11, 9 och 1år gamla. Med mina äldre barn gick jag på alla nitar känns det som i efterhand. Industrigröt, välling och burkmat. Men när barn nummer två var något år gammal så fick jag upp ögonen för lågkolhydratkost/paleo/ren mat och det kändes så logiskt!
 
Steget att ”ändra” vår kost (plocka bort sötsaker, mycket mjölmat, lägga till vettigt fett) var inte svårt eftersom jag alltid lagat mat från grunden och har aldrig gillat färdigmat och så här i efterhand känns det så konstigt att jag på något vis blev lurad att tro att min egen mat inte skulle duga till mina barn?!
 
I alla fall, spola fram till förra året då vår lilla surprise slog ner i våra liv med buller och bång! Jag hade då redan läst Smakäventyret och gett bort en kopia till min lillebror som fick sitt första barn 2018. Köpte även ”Stora boken om barn och mat”. Principerna i böckerna har både jag och lillebror applicerat på våra små och matgladare ungar får du leta efter!
 
Vår dotter har fått äta samma mat som vi sen start så allt från tomatsallad med basilika och mozzarella, indiskt, sushi, köttgrytor, hummus, skaldjur, egengjord gröt som är järnberikad med havregryn bakade med blod, våfflor gjorda på solroskärnor ägg och keso med jordnötssmör bär och grädde på mm. mm. Favoriten är ost av olika slag marinerad feta, mozzarella och parmesan.
 
Det märks så tydligt att sött som smakpreferens är något vi lär oss för osötat äppelmos som i min och de äldre barnens munnar smakade ganska surt och beskt slevade hon in med god aptit. Vi har lyxat till det vid något tillfälle med ”glass” gjord på kokosgrädde, mango och banan men såklart utan socker.
 
Ville bara skriva en rad, skicka lite nätkärlek och säga hur mycket jag uppskattar och beundrar det du gör! Min förhoppning är att det kommer bli lättare att vara föräldern som inte vill proppa I sina barn sötsaker, att vi blir fler som prioriterar näringsintaget över sötsakerna!
 
Bifogar ett ”matkollage” på vår lillflisa som strax ska sätta sig och äta älgstek med smörfrästa trattkantareller och klyftpotatis.
 
Vänliga hälsningar
Sara Helmreus ”
Så söt! Sprid och dela så att fler föräldrar blir inspirerade. Vi är så många som har fastnat i burkmats- och pulvergrötsträsket med våra små, och vi måste bort från det. Mat är så mycket roligare om man gör rätt från början. 
 
Njut nu av fredagen och all god mat som finns att äta!
 
Dela & kommentera comments 1

Se upp för skräpmaten i bebishyllan och barnmatsindustrins lobbying

Majskrokar, cheddarsnacks och kex sötade med juice. Mängden ohälsosam mat i barnmatshyllorna har exploderat. Nu skriver Washington Post om problemet. Vi behöver göra upp med vår tro på att barnmatsföretagen vill barnens bästa. Maten som de producerar är ofta både ultraprocessad och översötad. 

Allt fler röster höjs nu mot de livsmedel som tillverkas som ”barnmat”. I juni varnade WHO för den höga halten socker i bebispuréer, bland annat eftersom det kan fräta på tänderna. Nu skriver också Washington Post om skräpmaten som fyller barnmatshyllorna: Sweet excess: How the baby food industry hooks toddlers on sugar, salt and fat

Ultraprocessade majssnacks inget mellanmål

Även här i Sverige marknadsför barnmatsföretagen ultraprocessad mat till bebisar och små barn, ofta med missvisande hälsobudskap. Ett exempel är detta som kallas ”mellis”:

Ingen ska äta ultraprocessade majssnacks till vardags, speciellt inte småbarn som har ett stort näringsbehov i förhållande till sitt matintag. 

Det är dags att vi gör upp med den starka tillit som vi har haft till barnmatsföretagen. BVC rekommenderar ofta föräldrar att ge bebisar kommersiell barnmat eftersom den skulle vara näringsrik, men när Testfakta för några år sedan granskade burkmaten blev slutsatsen att den är både närings- och energifattig. Maten innehåller också ofta väldigt lite protein (sannolikt eftersom det är billigare att fylla burken med vatten än kött och fisk). Faktum är att en bebis skulle behöva äta hela 5-6 burkar för att täcka sitt dagsbehov av energi.  

Barnmatsindustrins utövar en stark lobbying 

Att vi ändå har en positiv bild av barmatsindustrin beror på att de är duktiga på lobbying. Under de nationella barnhälsovårdsdagarna i oktober, då personer som leder Sveriges barnhälsovård träffades, tillhörde exempelvis Semper, Hipp och Nestlé de betalande utställarna. På sajten för arrangemanget fick barnmatsföretagen göra reklam för sin verksamhet. Semper skriver: ”På Semper står alltid barnets bästa i centrum”, ett budskap som rimmar illa med vad Semper faktiskt gör. Under varumärket Organix säljer de snacks, kakor och godisar till bebisar och små barn. 

Nestlés budskap till BVC är att de bedriver ”en ständig utveckling av barnmat som baseras på vetenskap och forskning”. I Spanien säljer Nestlé samtidigt välling och gröt som smakar Mariekex, och klämmisar som smakar sockerkaka eller Oreos. 

Hipp påstår att deras filosofi är att: ”barn som växer ska äta den bästa maten” samtidigt säljer de översötade puréer till sex månader gamla bebisar. 

Det som Hipp menar är en omsorgsfullt tillagad gröt, består till stor del av juice från juicekoncentrat och närmare hälften av alla kalorier kommer från socker.

Från det att barnen är 12 månader tycker också Hipp att de ska ”träna handgreppet” genom att äta kakor baserade på vetemjöl och koncentrerad juice (men Hipp kallar dessa kakor för ”minikex med fullkorn”). 

Nä, hörrni kära föräldrar. Det är dags att vi slutar gulla med barnmatsföretagen. Dela och sprid detta till alla föräldrar du känner, till varje bvc-sköterska i vårt avlånga land och alla i förskolan. Det är dags att bojkotta det skräp som företagen vill pracka på våra småbarn. Barnen behöver istället näringsrik mat, lagad från grunden på naturliga råvaror. Bra mat är en genväg mot långsiktig hälsa. 

Dela & kommentera comments 11

Så vågar barn smaka på maten

Många barn vill eller vågar inte smaka på sin mat. Samtidigt är smakandet en viktig nyckel till att börja äta. Nu tipsar logopeden Kajsa Lamm om hur hon jobbar för att få barnet att bli en ”smakare”: servera så små smulor att barnet absolut säkert kan äta utan att känna obehag.

Många föräldrar sliter sitt hår eftersom deras barn inte vill smaka på maten. I Stora boken om barn och mat får du tips på en rad knep som kan få barnet att vilja äta. Nu delar min medförfattare Kajsa Lamm, som till vardags jobbar med barn som har ätsvårigheter, med sig av ännu ett knep. Så här skriver hon:

Ge barnet en pytteliten smula

”Små barn tycker ofta att ny mat är skrämmande och vill helt enkelt inte bli pressad att smaka. Samtidigt vet vi att barn måste smaka för att kunna vänja sig vid ny mat. Man skulle önska att det räckte att ha broccolin på bordet i ett halvår och så poff älskade ungen det. Dessvärre fungerar det sällan så och vi måste ta till listigare metoder.

Mitt tips – som jag haft framgång med i behandlingar av barn med ätsvårigheter – är att lägga en pytteliten smula av broccolin på barnets tallrik. Den ska vara så löjligt liten att det inte alls går att känna smaken, än mindre konsistensen. Då kan en del barn tänka sig att testa. Andra barn kan behöva att man lägger den lilla, lilla smulan på en halv cocktailtomat. Eller så har man en klick ketchup på, om det kan hjälpa.

Förändra barnets självbild

Vad är då poängen med den lilla smulan, när ungen ändå inte känner den beska broccolismaken, kan man undra? Jo, barnet har plötsligt blivit ”en sån som smakar på nya grejer”! Så jobbar jag som logoped: att försöka ändra barnets självbild. För en del barn sitter identiteten som nej-sägare ganska hårt, och jag tror att de ibland tänker ”jag är en sån som inte äter nytt”.

När barnet lite då och då vågat smaka på smulan kan man försiktigt öka storleken, och variera sättet som barnet smakar på den. Man kan leka alltifrån korvkiosk då man lindar in den i ett ”korvbröd” (kanske en halv penne-pasta) till höna då man pickar i sig smulorna från tallriken med sin mun. Ju roligare man har tillsammans runt bordet, desto mer lockande är det att sitta kvar och prova nya grejer. Om stämningen är avslappnad, lugn och trivsam, kommer barnet att trivas. Så småningom har barnet ändrat sitt sätt att tänka runt maten till: ”Jag är en sån som äter allt!” Eller i alla fall en som testar det mesta…”

Kajsa är grym. Sprid och dela tipset! Vi föräldrar behöver verktyg som hjälper oss att skapa trevlig stämning kring matbordet.

Dela & kommentera comments

Alfreds första smakportion: morot med chili och fänkål

Sätt smak på bebismaten, uppmanar vi i Stora boken om barn och matAlfreds mamma Jennie Elmersson har tagit oss på orden. Nyss fyra månader fyllda har Alfred redan ätit allt från chili och fänkål, till ingefära och skogchampinjon. 

En så makalöst söt liten snubbe, eller vad säger ni? När Jennie Elmersson skickade bilderna av sin Alfred fick jag lust att skaffa ännu en liten själv. Men så kom jag på att jag ju nyss fyllt femtio, och att små bebisar kan vara lika vakna och glada klockan halv fem på morgonen som Alfred är på bilden ovan…

Har kryddat barnmaten

Men vet ni varför han ser så nöjd ut? Han har sluppit Sempers majspuré! Efter att ha läst Stora boken om barn och mat har Jennie istället satsat på mat som utmanar smaklökarna lite. En av Alfreds första smakupplevelser var morotspuré med chili, fänkål och en gnutta kokosolja. En annan dag mixade hon en halv potatis, en gul lökring, en liten körsbärstomat och en klick smör. Sedan blev det potatis, gul lök, skogschampinjon, soltorkad tomat, vaxbönor och smör. Då såg det ut så här:

Till efterrätt har Alfred fått smoothie på banan, apelsin, ingefära, blåbär och svarta vinbär. 

Han verkar bli precis lika lycklig av ingefära som jag blir! Man kan verkligen undra vem som kom på att bebisar ska äta en blandning av mjölkpulver, mjöl, koncentrerad juice, palmolja och tillsatta vitaminer (ingredienser i industriellt tillverkad pulvergröt), när livet har så mycket mer att erbjuda.

Fortsätt ge era bebisar ett smakäventyr. Och fortsätt skicka bilder till mig (med risk för att jag kanske kidnappar sötnosarna). Dela med er av era recept, så inspirerar vi fler föräldrar att ge sina barn en glad matstart på livet! 

Dela & kommentera comments 3

Bra smakäventyr ger matglad krabat (som äter sill på restaurang)

Idag är det ett halvår sedan som Stora boken om barn och mat kom ut. Det börjar komma en hel del bilder av matglada barn med kladd upp över öronen. Tack, vill jag säga! Det finns inget som värmer så mycket i hjärtat. Låt oss sprida kunskapen om att bebisar kan äta riktig mat till fler föräldrar. 

En som har hört av sig är Sara Bjur. Hon skickade bilden ovan och skrev:

Hej! Jag har skrivit till dig förut men du kan inte få nog med beröm. Här är en bild på vår son som äter en silltallrik på restaurang i somras.

Jag vill återigen tacka dig för den kunskap du gett oss via dina böcker och sociala medier mm.  Vi tänker inte barnmat. Vi går på restaurang, tittar på menyn och tänker, vad gillar Alexander?
Efter att vi beställt fick vi se att det tydligen fanns en barnmeny, den hade vi inte ens sett. Eller frågat om. Alla andra barn satt och åt pannkakor och köttfärssås med spaghetti.
Vi fick många glada miner och kommentarer när folk gick förbi 😃
Han är två år och äter fortfarande glatt! Visst är han lite mer skeptisk än innan men jag känner mig lugn! Vi har gjort allt. Låt neofobin komma, eller inte! ❤️😃

Alla ni där ute som har bebisar som äter riktig mat: fyll era sociala medier med bilder. Sprid kunskapen! Bli en motvikt till barnmatsjättarna som försöker få oss att tro att majssnacks och söta klämmisar är nyttigt för de små. Nyligen pratade jag med en förälder som också trodde att burkmaten var mer näringsrik än vanlig mat, trots att burkmaten ofta är spädd med en massa vatten och innehåller mindre näring.

Tack Sara för den underbara bilden! Fortsätt utforska och njut av härlig mat tillsammans.

Dela & kommentera comments 1

Barn som äter mycket vetemjöl har högre risk för glutenintolerans

Att äta mycket pasta, bröd, pannkakor, bullar, pizza och dricka viss välling under de första åren i livet ökar risken att utveckla glutenintolerans, om barnet har en genetisk risk för sjukdomen. Det visar en ny internationell studie genomförd i fyra länder, bland annat Sverige.

Under många år fick föräldrar som jag själv rådet från BVC att vi skulle ge våra barn vetemjöl redan när de var mellan fyra och sex månader gamla. Det skulle skydda mot glutenintolerans, celiaki, menade bland annat Livsmedelsverket.

Som du kan läsa i både Smakäventyret och Stora boken om barn och mat var rådet felaktigt. Forskare har bland annat jämfört effekten av att ge barn gluten redan vid sex månader eller vänta tills de fyllt ett år. Studien visar att hälften så många har celiaki vid två års ålder om de får vänta med gluten. Vid fem års ålder är det dock ingen skillnad mellan barnen.

Ju mer mjölmat, desto högre risk för celiaki

Nu visar en internationell studie genomförd i Sverige, Finland, Tyskland och USA att mängden gluten som barnen äter tycks spela roll för utvecklingen av celiaki. I studien har 6605 bebisar med genetisk risk för celiaki inkluderats. Vid flera tillfällen har föräldrarna fått fylla i kostenkäter och utifrån dessa har forskarna analyserat hur mycket gluten barnen fick i sig under första åren i livet.

Mer än en skiva vitt bröd ökar risken

Resultaten visar att de barn som åt mest mjölmat hade högst risk att utveckla celiaki. Vetenskapsradion har intervjuat en av forskarna bakom studien, Daniel Agardh från Lunds universitet. Han säger:

– Det är svårt att säga hur mycket gluten som är skadligt och vid vilken nivå, men det tycks vara så att om du överskrider två gram per dag, vilket är ganska lite, så ökar risken, jämfört med dem som inte äter två gram per dag, säger Daniel Agardh.

Två gram gluten är ungefär den mängd som finns i en skiva vitt bröd.

Low Gluten Cooking för bebisar

Studien är en så kallad observationsstudie, och forskare kan inte slå fast något orsakssamband. Den skulle behöva kompletteras med en så kallad randomiserad och kontrollerad prövning. I väntan på sådana studier föreslår vi i Stora boken om barn och mat att småbarnsföräldrar ska variera barns ofta ganska ensidiga vetemjölskost och köra lite mer ”low gluten cooking”. I boken finns recept på bland annat pannkakor, bröd och pizza som innehåller en mindre vetemjöl och mer nyttiga mjölsorter som bovete, durra, teff och mandelmjöl. Det fina i kråksången är att maten samtidigt blir mer näringsrik. Att minska på vetemjölet är lättare än många tror, speciellt om man ger barnet sådan mat redan från början.

Foto: Bruno Thethe

Dela & kommentera comments 5

Barnläkare varnar för klämmisar

Små barn ska inte suga i sig mat från klämpåsar. Det slår nu tyska barnläkare fast. Skälet är att barnen missar den viktiga tuggträningen och att lära sig äta mat av olika utseende och konsistens. Dessutom innehåller klämmisar ofta för mycket socker. Barnen riskerar därför både hål i tänderna och övervikt, skriver läkarna. 

Stoppa pressarna, vill jag skrika, men det är för sent. Stora boken om barn och mat har redan gått i tryck. I kommande upplagor måste vi dock uppdatera boken med denna nyhet: att tyska barnläkare nu tar avstånd från klämmisar.

Barnläkarna anger samma orsak för sitt avståndstagande som min medförfattare till boken, logopeden Kajsa Lamm: när barn suger i sig mat från en plastförpackning blir utvecklingen av oralmotoriken lidande. Små barn behöver få möjlighet att öva in alla de komplexa rörelser som krävs för att kunna tugga och svälja mat. Med både händer och mun behöver de också få utforska mat av olika konsistens och smak.

För mycket socker i klämmisar

Ett annat problem med klämmisar är att de innehåller för mycket socker, något undertecknad har skrivit om tidigare. Även klämmisar som enligt förpackningen ska innehålla gröt eller yoghurt, består mestadels av fruktpuré och koncentrerad juice.

De tyska barnläkarna menar att extremt söta juicepuréer absolut inte får ersätta vanlig mat. De är för näringsfattiga och ökar sannolikt risken för karies. Barnläkarna tror också att den extremt processade frukten kan orsaka övervikt hos barnen.

Så kära förälder: se till att ge ditt barn riktig mat. Klämmisar må vara praktiska, men ska ditt barn i framtiden äta spenat, broccoli, bönor, fisk och äggröra är det dags att börja öva redan under första året i livet. Om och om igen.

Dela & kommentera comments 2

Semper satsar på ultraprocessade snacks till bebisar, istället för grönsaker

Ni är många som har reagerat på det öppna brev som jag skrev till Semper tidigare i maj. Från Alexandra har jag fått skräckfilmsartade bilder på spansk barnmat och Blw.with.olivia tipsade om en marknadsundersökning som Semper precis har avslutat. Av omtanke för barn som inte äter så mycket grönsaker, verkar de vilja omvandla grönsaker till snacks. Nu undrar Semper hur bebisföräldrarna helst vill ha snacksen tillagade: friterade eller bakade?

Alltså, varning för högt blodtryck när du läser det här. Vi börjar med bilder från Tess, som har en 6 månaders bebis. Semper har precis hört av sig och frågad om det är…

Förutom rabattkuponger skickade de med några varuprover, bland annat en ”fruktgröt”…

…som om man vänder på förpackningen och läser ingredienslistan…

…inte alls innehåller någon frukt utan 14 procent koncentrerad juice, en form av ”fritt socker” som WHO menar att vi ska begränsa. 

Semper ska omvandla grönsaker till majssnacks

Blw.with.olivia skickade en länk till en marknadsundersökning som Semper just har avslutat. De frågade inledningsvis om hur ofta man gav barnet snacks/mumsbitar (dagligen?), om det är viktigt att snacksen är ekologiska och om man känner till varumärket Organix. Sedan följde denna fråga: 

Vilken föräldrar vill inte att barnen ska äta mer grönt? Och som om Semper kunde läsa tankar, kom de i nästa fråga med en lösning på problemet: 

Sedan undrade de plötsligt följande:

Jag svarade självklart friterade. För vilket barn gillar bakade snacks?

Till slut, vid fråga 15, fick man reda på vad målet med undersökningen egentligen var: 

Jag ser framför mig hur min medförfattare till Stora boken om barn och mat, logopeden Kajsa Lamm, höjer på ögonbrynen när hon läser alternativ fyra:  ”smälter i munnen.” Sådant brukar få henne att hålla en lektion i oralmotorik. Ännu en produkt som hindrar bebisar från att öva in alla de komplicerade tung- och tuggrörelser som krävs för att kunna äta riktig mat. 

När jag kom till fråga 16 passade jag på att i kommentarsfältet berätta för Semper vad jag tycker om idén att omvandla grönsaker till snacks: 

Klämmisar med kaksmak i Spanien

Snacks i olika grönsakssmaker känns ändå som en västanfläkt jämför med de bilder jag fick från Alexandra som är i Spanien. Håll för ögonen nu, för här kommer välling och spädbarnsgröt…

…med smak av Mariekex.

Och mjölk för barn över ett år…

…med smak av Mariekex. 

För att få föräldrar att tro att mariekexmjölk är bra för barn, pryds förpackningen av en rad hälsobudskap: ”Kalcium hjälper till att utveckla ben. Zink hjälper tillväxten. Järn hjälper den kognitiva utvecklingen.” 

Priset för horriblast barnmat tar ändå dessa klämmisar: 

Google translate översatte texten på förpackningen åt mig:

Om klämmisen ändå hade varit smaksatt med kantarelltårta!

Ja, ni. Vad håller vi på med? Sommaren 1993 var jag på Island. Jag minns hur chockad jag blev över att de hade frukostflingor med chokladsmak i sina affärer. Hur kunde de ta efter sådana hemska amerikanska matvanor? 

Nu är frukostflingor med chokladsmak en självklarhet i Sverige. Hur länge tror ni att det dröjer innan våra bebisar får klämmisar med kaksmak? 

Fast vet ni. Vi konsumenter har makt. Det finns ett effektivt sätt att stoppa den här utvecklingen. Vi måste sluta köpa ultraprocessade låtsaslivsmedel!!!

Dela & kommentera comments 9

Felaktig marknadsföring från Semper barnmat?

Bara en liten andel av all havre som växer i Sverige uppfyller de krav som finns på råvaror till barnmat, påstår Semper på sin sajt. Målet är att få småbarnsföräldrar att köpa industriproducerad pulvergröt istället för att laga gröt själva. Nu tillbakavisar den största leverantören av havre i Sverige, Lantmännen, Sempers påståenden. Kvaliteten på havren varierar från år till år, men den håller generellt hög standard.

När mina barn skulle börja äta riktigt mat gav jag dem helst burkmat, för att vara säker på att maten skulle var fri från salt och innehålla all den närings som barnet behöver. Nu i efterhand har jag förstått att dessa rädslor delvis orsakades av barnmatsindustrins marknadsföring. I sina texter lägger de in finstilta skrämselskott, som underminerar föräldrars självförtroende att ge sina barn riktig mat.

Semper barnmat skräms med gifter i maten

Under arbetet med Smakäventyret och Stora boken om barn och mat har jag insett att barnmatsindustrin har hittat på ännu ett knep att skrämma föräldrar: att antyda att den mat som finns i butikerna kan vara för giftigt för barnen. 

Företagen utnyttjar det faktum att kraven är ännu högre på barnmat än i annan mat, och insinuerar att om föräldrar köper annan mat så kan den vara dålig för barnen. Här är exempel på detta från Sempers sajt:

När jag tidigare i veckan skrev ett öppet brev till Semper om att de säljer processad skräpmat till småbarn, försvarade de sig med just detta:

Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra! Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat.”

Under arbetet med Stora boken om barn och mat kontrollerade påståendet om havren med Livsmedelsverket, som sa att svensk havre generellt håller hög kvalitet. När jag kontaktade Semper kunde de inte visa mig några belägg för sina sina siffror, utan refererade istället till ”Sveriges största leverantör av havre”.

Lantmännen: svensk havre håller mycket hög kvalitet

Den största leverantören av havre i Sverige är Lantmännen. Nu har jag kontaktat dem för att få reda på vem som har rätt och fel. Här är deras svar:

”Vi kan bekräfta bilden från Livsmedelsverket att svensk havre håller mycket hög kvalitet. Vad gäller andelen havre med barnmatskvalitet av total mängd havre som odlas är svårt att estimera eftersom det varierar kraftigt från år till år och kräver ett omfattande analysarbete. Vi kan därför inte bekräfta siffran på 6%.

Det odlas runt 750 000 ton havre i Sverige årligen, för människor och till djurfoder. Lantmännen köper in och förädlar cirka 2 000 – 3 000 ton havre av barnmatskvalitet, med de lag- och kundkrav det innebär, per år. Vi kontrakterar särskilda odlare för denna kategori för att möta efterfrågan från våra kunder.”

Låga nivåer av mögelgifter i 2018 års skördar

En sak som exempelvis varierar från år till år mängden mögelsvampar i havren. Sedan 2011 har branschorganisationen Foder och spannmål följt halten mögelgifter i svenska spannmål noga. Då var halterna relativt höga. Men sedan dess har de minskat ordentligt och förra året – då sommaren var mycket varm och torr – visade analyserna på rekordlåga nivåer av mögelgifter.

Det tål att poängteras att havre som innehåller för mycket mögelgifter inte får säljas i butiker, utan det används istället som foder till djur. 

Så alla ni småbarnsföräldrar: lyssna inte på skrämselpropagandan från Semper eller andra barnmatsföretag. Svensk mat håller generellt mycket hög kvalitet. Under första året i livet behöver barn få möjlighet att utveckla sina smaklökar och vänja sig att ha mat av olika konsistens i munnen. Självklart kan du då och då underlätta livet med lite burkmat eller pulvergröt, men ju mer fler former av mat din bebis får testa, desto bättre är det. Se till att utnyttja din bebis nyfikenhet och ha ett härligt smakäventyr!

Semper har avböjt att kommentera Lantmännens svar. Jag har anmält deras marknadsföring till Konsumentverket, så att de kan utreda om den strider mot marknadsföringslagen.  

Dela & kommentera comments 3

Svar från Semper: snacks och kakor kan utveckla bebisars fingermotorik

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Semper, som handlade om att de säljer kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Nu har de svarat på brevet. Semper menar bland annat att kakor och snacks kan hjälpa barnen att utveckla finmotoriken. I det fall familjen unnar sig något gott, vill Semper också kunna erbjuda produkter anpassade för bebisar.

Svaret som jag nu har fått från Semper är till stor del ett mönsterexempel i modern mediehantering. Mina frågor lämnar de mestadels obesvarade, istället tar de tillfället i akt att skrämma föräldrar från att köpa vanlig mat till sina småbarn. Läs det fetade stycket i deras svar noga, där insinuerar de att annan mat än kommersiell barnmat skulle kunna vara för giftig för bebisar. Vi återkommer till det.

De produkter jag skrev om i förra veckan var alltså dessa:

Alla är märkta med påståendet no junk promise. Mina frågor var: Hur bra start på livet får små barn när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt (ingredienser i Sempers barnmat) upp till Sempers vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Svaret från Semper

Hej Ann,

Tack för ditt mejl. Vi välkomnar ditt öppna brev till oss. För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på dina frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta konsumentkontakt så får man svar direkt: 020 – 62 20 00.

Inom produktserien från Organix säljer vi både finger foods men även burkar och klämpåsar med enbart frukt, grönt och gryner. De innehåller inget annat än ekologiska råvaror med naturlig smak, färg och konsistens så att barnen ska kunna lära känna och uppskatta riktig mat och nya smaker. I sortimentet finns också flera ovanligare råvaror för barn att utforska, såsom quinoa, sötpotatis och butternut pumpa.

Produktserien Finger Foods, som du hänvisar till, är utvecklad för att låta barn upptäcka olika smaker, former och texturer och för att uppmuntra dem till att själva plocka upp bitarna. De olika formerna bjuder också in till att utveckla finmotoriken i händer och fingrar. Självklart tycker vi inte att snacks och kakor ska ersätta mat, men i det fall familjen unnar sig något gott vill vi erbjuda alternativa produkter med innehåll, struktur och råvarukvalitet (barnmatskvalitet) anpassad för små barn.

Det som du inte nämner, men säkerligen känner till, är att all barnmat (förpackade matvaror för barn med en åldersangivelse 0–3 år) är strängt reglerad genom svensk lagstiftning. Det finns rekommendationer och gränsvärden om såväl sammansättning, näringsinnehåll och begränsning av icke önskvärda ämnen i barnmat. Barnmat får inte innehålla konserveringsmedel, färgämnen eller sötningsmedel. Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra!

Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat. Detta mot bakgrund av de hårda krav som ställs på åkermarken som havren växer och skördas på, samt efterföljande hantering. Livsmedelsverket har hårda krav på frukter som produceras till barnmat. Visste du att en jordgubbe som säljs i butik exempelvis får innehålla 1000-gånger högre mögelhalter än de jordgubbar vi barnmatstillverkare använder till våra produkter?

Här kommer slutligen svar på din fråga om järn i välling och gröt. Eftersom det medfödda järnförrådet börjar ta slut vid 4–6 månaders ålder så måste det fyllas på genom maten. I den åldern har alla barn inte kommit så lång i sitt ätande än och därför är det oftast svårt att komma upp i rekommenderad nivå. Därför järnberikar vi vår gröt och välling med ett järn som kroppen lätt tar upp och på så sätt tillgodoser barnets behov. 

Om du har fler frågor så är du välkommen att besöka oss i Sundbyberg så kan vi berätta mer om hur vi arbetar med barnmatskvalité.

Mina kommentarer:

Innan vi går in på skrämselpropagandan kring havren och jordgubbarna, vill jag kommentera andra delar av Sempers svar. Det första är det motsägelsefulla i att kalla snacks och kakor för finger foods (fingermat) samtidigt som de poängterar att dessa produkter självklart inte ska ersätta mat. Antingen är något mat, och då kallar man det mat. Eller så är det inte mat, och då kallar man det för något annat. Till exempels snacks och kakor.

Sempers godis är sötare än vanligt godis

Som de skriver får man inte ha sötningsmedel i barnmat. Svensk lagstiftning reglerar dessvärre inte koncentrerad fruktjuice, vilket Semper använder i flera av sina produkter. Dessa godisar som de marknadsför till barn från ett års ålder…

…består mestadels av juicekoncentrat (som säljs till ett mycket högt pris, vi återkommer till det). Mängden sockerarter i jordgubbsvarianten ligger på 65 gram per 100 gram, vilket är mer än vad vanligt gelégodis brukar innehålla, och åtminstone sex gånger mer än vad äpplen och jordgubbar normalt innehåller. Semper säljer alltså extremt söt mat till småbarn, även om de inte använder sötningsmedel.

Mat för fingermotoriken behöver vara hälsosam

Den tredje saken jag vill kommentera är Sempers idé om att skräpmat kan utveckla barns fingermotorik. Om mat ska utveckla finmotoriken, krävs att den är hälsosam. Här är riktig fingermat:

Den fjärde saken handlar om det sista stycket i svaret och järnet. Jag ställde ingen fråga till Semper om järn, utan bad dem förtydliga detta påstående:

Järn från leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järn från välling, och därför är Sempers jämförelse vilseledande. Jag har anmält den till Konsumentverket. Många föräldrar väljer bort välling, som är en mycket processad produkt, och berikar istället hemgjord gröt med till exempel paltbröd. Det går utmärkt bra. 

Barn kan äta hemgjord havregrynsgröt

Så till det fetade stycket, där Semper menar att bara en liten andel av all havre kan användas i barnmat. Detta är också något de passar på att lyfta på sin sajt:

Vi skriver om denna form av skrämselpropaganda i Stora boken om barn och mat (kapitlet 6-12 månader). I sin marknadsföring utnyttjar flera barnmatsföretag att kraven är höga på råvaror till kommersiell barnmat. I en frågesport, barnmatskollen, som tidigare låg på Nestlés sajt, var flera frågor utformade för att skrämma föräldrar. En av frågorna var: Är grönsaker från butiken inte lika nyttiga som de i barnmat?

Nestlés svar: De kan vara lika nyttiga, men de har inte genomgått kontroller för barnmat gällande pesticidrester o. dyl.

På detta vis planterar de ett frö av oro hos föräldrar. För hur ska de veta om övrig mat i affären är tillräckligt bra?

Som tur är kontrollerar Livsmedelsverket halten bekämpningsmedel, tungmetaller, mögeltoxiner och annat i den mat som säljs. Under arbetet med Stora boken om barn och mat var jag i kontakt med dem för att höra hur illa ställt det egentligen är med svensk havre. Deras budskap var tydligt: kraven är extra höga på barnmat, men det ställs höga krav på all mat i Sverige och svensk mat håller generellt en hög standard. Du kan tryggt ge ditt barn både hemgjord havregrynsgröt och jordgubbar.

Under arbetet med boken bad jag också Semper om ett underlag för påståendet om havren. De svarade att de ”har erhållit uppgiften om havre från sin leverantör.” När jag frågade vem leverantören var blev svaret: ”Av konkurrensskäl berättar vi aldrig vilka leverantörer vi har. Men uppgiften kommer från den största leverantören av havre i Sverige.”

Jag gick aldrig vidare med detta, men nu har jag mejlat Lantmännen för att kontrollera Sempers påståenden.  

Oetiskt av Semper att skrämma föräldrar

Avslutningsvis: Det är oetiskt att skrämma föräldrar från att ge barn vanlig mat. Barn behöver äta riktig mat under sitt första år i livet, både för att utveckla sina smaklökar och sin munmotorik (läs mer om det här).

Under arbetet med Stora boken om barn och mat har jag haft kontakt med allt från bvc-sköterskor till tandläkare och tandhygienister. De är frustrerade över all den skräpmat som nu letar sig in i barnmatshyllan. Små barn ska absolut inte äta kakor, snacks och godis. Men för globala livsmedelskoncerner som Hero, som Semper tillhör, är sådana produkter bra kassakor. Högprocessad mat kräver ingen kylning och har en enormt lång hållbarhet. Och vet ni vad kilopriset är för den skräpmat som Semper säljer till bebisar? Inte? Kolla här:

Man måste ändå beundra dem. Tänk att sälja mestadels koncentrerad äppeljuice för mer än 1000 kronor kilot. Inte ens maten i butikernas delikatessdiskar brukar nå upp till de nivåerna. 

Dela & kommentera comments 10