stamp

Barn och socker

Kan socker orsaka fettlever? Allt mer talar för det.

Nu visar ännu en studie att socker sannolikt är en orsak till varför allt fler unga får fettlever, en sjukdom som tidigare främst förknippades med alkoholism. När 20 barn med fettlever kraftigt reducerade mängden socker i maten, minskade mängden fett i levern med i genomsnitt 30 procent inom loppet av åtta veckor. 

Varför får allt fler fettlever? Den frågan har forskare ställt sig under senare år. Fettlever är allvarligt eftersom det ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och levercancer. Hos en del blir levern inflammerad och det i sin tur kan leda till skrumplever, vilket kräver en levertransplantation.

Sockerarten fruktos omsätts i levern

Under lång tid har forskare menat att ökningen av fettlever beror på att vi äter för många kalorier och utvecklar fetma. Men som du kan läsa om i Det sötaste vi har börjar alltfler nu tro att problemen direkt kan orsakas av vår höga sockerkonsumtion. Vitt socker består till hälften av sockerarten fruktos, som liksom alkohol omsätts i levern. När vi överkonsumerar fruktos börjar levern bilda fett.

Sedan jag skrev Det sötaste vi har har hypotesen att fruktos orsakar fettlever fått allt starkare stöd. Nu har forskare testat att låta 20 barn med fettlever kraftigt reducera mängden fritt socker i mat och dryck, utan att minska på kalorierna. Trots att barnen fick fortsätta att äta precis hur mycket de ville, gick de ner i vikt och mängden fett i levern minskade med 30 procent inom loppet av åtta veckor. Kontrollgruppen, som fortsatte att äta som vanligt, hade i princip lika mycket fett i levern efter studien som före.

Inflammationen i levern minskade

Studien publicerades i den medicinvetenskapliga tidskriften Jama och du kan läsa mer om den i New York TimesTo Fight Fatty Liver, Avoid Sugary Foods and Drinks. Så här säger en läkare:

“As a practicing hepatologist, I see children weekly with fatty liver, and I would love to see this kind of improvement in my patients,” said Dr. Vos. “The exciting part was not only did the fat go down, but their liver enzymes also improved. That suggests that they also got a reduction in inflammation.”

Det senare är en riktigt god nyhet för barnen, eftersom risken att de i framtiden ska behöva transplantera en ny lever minskar avsevärt.

Foto: Sandrachile, Unsplash.com

Dela & kommentera comments 7

Stora boken om barn och mat – snart är den här!

Äntligen! Idag går mitt nästa verk iväg till tryck: Stora boken om barn och mat. Min medförfattare, Kajsa Lamm, logoped och expert på barns ätande, och jag utlovar en bok som är full av tips, och garanterat fri från tillsatser. Den kommer att finnas i butik från 5 mars, men går att förbeställa redan nu.

Det känns overkligt. Som vi har arbetat med den här boken! Många gånger har jag undrat: varför skulle vi kalla den ”stora boken”? Kunde vi inte ha nöjt oss med ”lilla boken”?

Men vi ville skriva ”Stora boken om barn och mat” eftersom det behövs en sådan. Det finns så enormt mycket kunskap om hur vi föräldrar kan stödja våra barn att lära sig äta riktig mat, men den kunskapen når ut till alldeles för få. Själv hade jag ingen alls när jag skulle lära mina barn att äta, och gjorde i princip alla fel.

Handlar om 0-5-årsåldern

Min förra bok, Smakäventyret, handlar ju också om hur man lär bebisar att äta, men det behövs en uppföljare som också omfattar barn i åldern två-fem år. Föräldrar behöver en bok att hålla i handen när barnen blir mer skeptiska mot mat (det som forskare kallar för neofobi). Vad gör man när den viljestarka treåringen plötsligt vägrar att äta det som tidigare var favoritmat? Djupandas man, ler och säger: ”Okej, vad vill min lilla gullunge ha istället?” Eller dänger man näven i bordet och hotar med att barnet får laga sin egen mat om det inte äter upp?

Ingetdera är någon vidare värst framgångsrik strategi, visar forskningen. Så hur gör man?

Det sa klick på Kropp & Själ

Idén till boken kläckte Kajsa för typ fyra år sedan, när vi precis hade lärt känna varandra. Vi träffades när vi var med i radioprogrammet Kropp och Själ. Smakäventyret skulle strax komma ut, och Kajsa hade just gett ut sin första bok: När ditt barn inte äter. Vi insåg att vår kunskap kompletterade varandra. Undertecknad har läst en icke oansenlig mängd forskningsartiklar om gluten, allergier, socker, tarmfloran och vad vi behöver äta för att hålla oss friska. Kajsa kan allt (och då menar jag verkligen allt) om hur det går till när barn lär sig att äta.

Vaddå hur, kanske du tänker nu? Jo, nu ska du få lära dig Kajsas favoritord: oralmotorik. Precis som att bebisar behöver få öva sig på att krypa och gå, måste de få öva på samspelet mellan käke och tunga för att kunna tugga mat. Visste du till exempel att en sexmånaders bebis endast kan röra käke och tunga upp och ner? (Testa en dag att tugga maten på det viset, så fattar du vilka utmaningar de små står inför.)

Problemet är att när bebisar lever på välling, pulvergröt och klämmisar, får de aldrig någon chans att öva sig att tugga maten. Att endast ge barn puread mat är lite som att dra undan den stol de håller sig i när det ska lära sig att gå. Får barnet inga hela bitar mat, kan de inte öva sig att tugga.

Kajsa har också en massa annan viktig kunskap som hon delar med sig av i boken, som hur man hanterar en liten matskeptiker och vad man kan göra när barn utvecklar ätsvårigheter.

Handlar om gluten, processad mat och socker

Boken är indelad i ålderkapitel: 0-4 månader, 4-6 månader, 6-12 månader, 12-24 månader och 2-5 år. Mellan dessa kapitel har vi sprängt in kapitel om gluten, processad mat, socker och ätsvårigheter. I ett kapitel delar också Emma Adlercreutz, läkare och expert på barns allergier, med sig av de bästa knepen för att motverka matallergi hos barn. Dels handlar det om att behandla barns eksem, dels om att tidigt låta dem smaka på mat som lätt framkallar allergier, som jordnötter, fisk och ägg. Och lite till…

Utöver detta finns i boken mängder av konkreta tips och recept på allt från järnrik gröt till glutenfri pizza (den senare fick godkänt av min son, och det vill inte säga lite…)

Bra mat – en förutsättning för hälsa

Vårt mål med boken är att fler barn ska få förutsättningar att äta riktig mat. Den söta och vetemjölsrika kost som många livnär sig på är näringsfattig och allt annat än hållbar för kroppen. Alldeles för många har ont i sina magar, och en del forskare menar till och med att ökningen av psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser delvis kan ha sin grund i näringsfattig skräpmat.

I boken förespråkar vi istället grundbudskapet i Brasiliens kostråd: Njut av vällagad mat baserad på naturliga råvaror i en lugn miljö. Ät gärna i sällskap med andra. Utveckla dina matlagningstalanger, lär dig av din omgivning och dela goda recept.

Som sagt: detta omfattande verk (jag ska aldrig, aldrig, aldrig mer skriva en ”stor bok”) kommer ut den 5 mars. Du kan beställa det via denna länk. Själv ska jag gå och ta mig ett glas bubbel! (Alltså bubbel som i bubbelvatten, det är ju fortfarande morgon…)

Dela & kommentera comments 2

Sockerskatt minskade läskdrickandet i Philadelphia

Kan en skatt på söt dryck minska läskdrickandet? Det har varit en brännhet fråga de senaste åren. I oktober 2016 släppte WHO en rapport där svaret var: ja. Och den slutsatsen verkar hålla. Sedan Storbritannien bestämde sig för att införa en sockerskatt har en rad producenter minskat på mängden socker i sina läskedrycker för att hamna på en lägre skattenivå.

Nu rapporterar Time att en skatt på söt dryck i USA:s delstat Philadelphia har lett till en minskad konsumtion: Philadelphia Residents Drank Less Sugary Drinks After Soda Tax. Två månader efter att skatten införandes dricker 40 procent färre personer läsk varje dag och 64 procent färre dricker energidryck. Istället dricker fler vatten. Det är en bra effekt, men det återstår att se hur långvarig den blir.

Lite fakta: vi svenskar köper närmare 60 liter läsk och annan söt dryck per person och år. Det är vår näst största sockerkälla. Mest socker får vi från godis, där vi årligen i genomsnitt köper runt 13-14 kg. Uppskattningsvis får vi totalt 6 kg rent socker från läsk och 7-8 kg från godis. Tillsammans utgör läsk och godis nästan en tredjedel av vårt totala sockerförbrukning under ett år.

Dela & kommentera comments 2

Rätt svar: 120 gram godis innehåller mer socker än kroppen klarar

Få inser hur kompakt sockret är packat i smågodis. En 6-åring som äter den mängd godis som syns på bilden får i sig en fjärdedel av sitt dagsbehov av energi, utan att kroppen får de vitaminer, antioxidanter och mineraler som den behöver. Här kommer en lektion i smågodisvetenskap och du får reda på vem som vann förra veckans tävling. 

I torsdag drog jag igång en tävling för att uppmärksamma min nya sida på Facebook: Ann Fernholm. (Sakta men säkert kommer jag att överge mina gamla geléhjärtan. Ni som följer mig på Ett sötare blod, hoppa över till Ann Fernholm istället.) Idag är det dags att utse vinnarna i tävlingen! Men först de rätta svaren på frågorna.

Den lättaste frågan var vilken molekyl som hade inspirerat till illustrationen på sidan:

Ni har helt klart koll på er kemi, kära läsare, för det var mycket riktigt sockermolekylen sackaros, som ju består av sockerarterna fruktos och glukos som är sammankopplade.

Frågan kring antalet sockerbitar i 120 gram smågodis var lite klurigare. Det rätta svaret var egentligen: alldeles för många. Ska man ändå räkna sockerbitarna blev det:

 

Gelégodis innehåller oftast 55-65 gram socker per 100 gram. Jag tog genomsnittet på mängden socker i bitarna på bilden, vilket blev 62,7 gram per 100 gram godis. Uträkningen blev då 0,627*120 gram=75,2 gram socker. En sockerbit väger 3 gram, alltså blev det 25 sockerbitar.

Godis – fritt från vitaminer

Svaret ”alldeles för många” kommer av att ingen ska äta så mycket godis under en dag. I godis finns knappt några vitaminer och väldigt lite mineraler och antioxidanter. Vitaminer, mineraler och antioxidanter är smörjmedlet i din kropp, utan dem börjar det biokemiska maskineriet att hacka.

Äter en 6-åring smågodis för 12 kronor på lördagen, får barnet i sig en fjärdedel av sitt dagsbehov av energi utan att samtidigt tillföra den näring som kroppen behöver. För en vuxen kvinna eller man blir det ungefär 20 respektive 15 procent av dagsbehovet av energi, i princip utan näring.

Livsmedelsverkets gräns för hur mycket socker vi maximalt bör äta under en dag är satt till 10 procent av alla kalorier, just av anledningen att vi annars får i oss för lite vitaminer, antioxidanter och mineraler. Faktum är att de enda som klarar att äta godiset på bilden och samtidigt uppfylla Livsmedelsverkets kostråd är vuxna män som tränar hårt och bränner minst 3000 kcal om dagen.

Vi äter alldeles för mycket godis

Ofta tänker jag att vi har dålig koll på hur mycket socker vi får i oss när vi äter godis. På en Ica-butik nära mitt jobb såg jag nyligen den här skylten:

Jag tänker att det är oetiskt att uppmuntra folk att köpa ett kilo smågodis. Fyller man påsen med både gelégodis och olika chokladbitar blir det ungefär 550 gram socker. Det är ett barns maxranson lördagsgodis under typ tre månader.

Barn som är under sju år bör egentligen aldrig äta mer än 5-6 normalstora godisbitar på lördagen. Mer än så blir för mycket, framförallt eftersom barn dricker och äter mycket annat sött: läsk, saft, glass, kakor, bullar, risifrutti, frukostflingor och sötad yoghurt. En vuxen person bör inte äta mer än typ tio bitar. Så det så.

Vinnarna i tävlingen

Så är vi framme vid vinnarna av tävlingen, som får Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Ingen svarade 25 sockerbitar, men de som låg närmast var… (hör ni trumvirvlarna?)…

…Ann-Christine Almroth, Emma Ojefors och Cate Thilén. 

Ett stort grattis till dem och tack till alla er som deltog i tävlingen. Det kom in många olika förslag på vad ni skulle vilja ha blogginlägg kring. Vi återkommer till dem!

Dela & kommentera comments 9

Godis i skolan – är det okej? #sjukmat

På många förskolor och skolor serveras endast riktigt och bra mat. På andra får barnen både sötsaker och godis. Flera sådana berättelser har nått mina öron i samband med uppropet #sjukmat. Jag vill därför återpublicera ett tidigare inlägg där Livsmedelsverket ger sin tydliga syn på saken: barn ska inte serveras sötsaker i skolan. 

Det är en och annan förälder som frustrerat har hört av sig till den här sockerbloggen och undrat vad de ska göra åt sin skola eller förskola. Barnen får glass och kakor var och varannan vecka. Det firas födelsedagar och man fredagsmyser. Ibland fungerar klubbor som belöning och när barnen har haft klassfest äter man rester i dagarna sju.

Ja, vad gör man? Kärleken till sötsaker är ju inte logisk. En önskan om att barnen ska äta mindre sött kan få häftiga känslor att flamma upp hos den mest sansade människa.

Rekommenderar inte sötsaker i skola och förskola

Men vet ni vad. Nu har en frustrerad förälder mejlat Livsmedelsverket. Barnen fick storfika på skolan flera gånger varje termin, och dessutom bakades det kakor och bullar i tid och otid. Hur ställer sig myndigheten till sådant? Så här skriver de:

”Livsmedelsverket rekommenderar att förskola och skola inte serverar sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor, utan göra det lätt för barnen att göra hälsosamma val. Denna typ av livsmedel bidrar med mycket energi men är mest ”tomma kalorier”. Barn som äter och dricker mycket sött kan få svårt att få i sig de viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Socker och småätande ökar också risken för karies. Högtider och barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan att det bjuds på sötsaker. Även om mängden socker bör hållas nere så mycket som möjligt kan det i en välplanerad meny ingå ketchup eller sylt som tillbehör till rätter som till exempel köttbullar eller blodpudding.

Det du redan har gjort, pratat med läraren om detta, är ett naturligt och lämpligt första steg. Om du upplever att läraren inte tar hänsyn till dina önskemål kanske det finns en måltidschef inom kommunen som du kan be att få ha en dialog med? Alternativt skolans rektor?”

Har du problem med din skola? Ta med detta mejl om du möter på motstånd. Myndighetsutlåtanden kan ha en rätt lugnande effekt på upprörda känslor, framförallt hos personer som är ålagda att följa just myndighetsrekommendationer.

Misslyckas du ändå i ditt lobbyingarbete kan du alltid skriva ut skylten ovan och klistra upp på skolporten en mörk natt.

Dela & kommentera comments 2

”Vansinnigt mycket socker i mat.” Tidigare folkhälsominister skulle rösta för en sockerskatt.

Som folkhälsominister verkade Gabriel Wikström ambivalent inför en sockerskatt. Nu när han har avgått talar han klarspråk: ”Jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt…”

Under sin tid som folkhälsominister skrev Gabriel Wikström en debattartikel i Aftonbladet om en potentiell sockerskatt i Sverige. Kontentan var att: ”…skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker.”

När jag igår lyssnade på P1-morgons intervjupodd med Gabriel Wikström, som har avgått efter att ha drabbats av utmattningssyndrom, gav han en helt annan bild:

Så här säger Wikström:

Ja, nu när jag inte längre är minister så kan jag väl säga att jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt. Köttbullar innehåller väldigt mycket socker – varför ska de göra det? Och det här är en starkt bidragande orsak till den ökande fetman.

Det är inte entydigt att en sockerskatt skulle kunna få ett ändrat konsumentbeteende, men det skulle åtminstone ge staten ökade intäkter som kan användas för att motverka den stigande övervikten och fetman på olika sätt. Rent personligt ser jag inga problem med en sockerskatt.”

Gabriel Wikströms exempel med köttbullar är kanske lite olyckligt. Visserligen innehåller Mamma Scans köttbullar både druvsocker och vanligt socker, vilket är onödigt, men mängden socker i köttbullar är ändå liten. Kontentan av hans resonemang gäller dock. Det finns mycket dolt socker i den mat som säljs och många svenskar får i sig alldeles för mycket. På frågan om han skulle rösta för en sockerskatt är Gabriel Wikströms svar ett entydigt: ja.

Inget parti är för en sockerskatt

En minister kan självklart inte sprida sina egna åsikter utan behöver driva en linje som hela regeringen står bakom. Samtidigt är det synd att deras händer är så bakbundna. Det engagemang för folkhälsan som Wikström ger uttryck för i intervjupodden behövs det mera av i politiken.

Vad hans efterträdare Annika Strandhäll personligen tycker om en sockerskatt vet ingen. I lördags hade TV4 ett inslag om sockerskatt. Enskilda riksdagsledamöter, bland annat Niclas Malmberg (mp), driver frågan men inget parti har ännu tagit ställning för en sockerskatt. I slutet av inslaget ger Annika Strandhäll sin bild som minister: frågan är komplex och hon kommer att följa utvecklingen i Norge, som just har höjt sockerskatten.

Jag kan inte låta blir att undra hur länge regeringen tänker ”följa utvecklingen”. Hälften av befolkningen har övervikt eller fetma. Hur många fler ska drabbas innan man gör mer än bara initierar flera utredningar?

Dela & kommentera comments 5

”Det sötaste vi har” finns nu som pocket!

Ni är många som har efterfrågat en pocketversion. Du hittar den här: Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar

Här är de senaste läsarrecensionerna på Bokus sajt:

Dela & kommentera comments

Kellogg’s vilseleder om socker i frukosten

En del av de frukostflingor som Kellogg’s marknadsför till barn innehåller lika mycket socker som det finns i vissa kakor. Företaget lugnar dock föräldrar på sin sajt: ”frukostprodukter bidrar med cirka 2 procent av barns sockerintag.” Hur sant är det? Här är mitt öppna brev till Kellogg’s. 

Hej Kellogg’s!

Nyligen var jag inne på er sajt för att försöka ta reda på hur mycket socker era frukostflingor innehåller. Det gick dåligt. Många andra livsmedelstillverkare redovisar näringsdeklarationerna för sina produkter online. Hos er hittade jag inte ens en innehållsförteckning (eller så var jag dålig på att leta, i så fall får ni hjälpa mig…).

Vad jag däremot fann var en sida om frukostprodukter och deras innehåll. Om socker skriver ni följande:

Understrykningen är min. Det var när jag läste siffran 2 procent som mina ögonbryn for upp till stjärnorna. Alltså? Hur kom ni fram till den?

Frukostens sockermatematik

Låt oss säga att en femåring tjatar om era Coco-Pops i affären (den där lilla björnen på framsidan är ju sååå gullig…). Föräldern (som är sååå trött efter en dag på jobbet) säger ja, och köper sedan hallonyoghurt till flingorna (god kombo, choklad och hallon).

Dagen efter hälls 1,5 dl av yoghurten och 30 gram av flingorna (er rekommenderade portionsstorlek) upp i barnets frukostskål. Det ger totalt 236 kcal, vilket är nästan en femtedel av dagsbehovet av energi för en femåring. Hur mycket socker får då barnet i sig?

Alltså, enligt mina beräkningar blir det totalt 19,5 gram socker eller 6,5 sockerbitar. 3 bitar från era flingor och 3,5 bitar från yoghurten.

Som ni skriver ska ett barn få i sig maximalt 10 procent av sina kalorier från tillsatt socker. Ett femårigt barn äter ungefär 1400 kcal/dag, vilket innebär maximalt 140 kcal från socker. Ett gram socker ger totalt 4 kcal, så ett femårigt barn ska äta max, max, max 140/4=35 gram socker under en dag. Alltså max. Gärna mindre.

Den här frukosten utgör totalt 19,5/35=56 procent av det maximala sockerintaget under en dag. Era frukostflingor står för 26 procent.

Coco-Pops är söta som kakor

Varifrån har ni fått idén om att endast 2 procent av det socker som barn äter skulle komma från frukosten? Är den tagen från 1950-talet, innan Findus tog fram O’boy och ni utvecklade Frosties? Då barn fortfarande åt havregrynsgröt med en liten klick hemkokt lingonsylt på morgonen?

Vill ni ge relevant information till föräldrar tänker jag att ni istället kan skriva att era värstingflingor innehåller lika mycket socker som det finns i vissa kakor. Eller (om ni tycker det är bättre) så kan ni tipsa föräldrar om att istället strö Mariekex över frukosten. Då minskar sockermängden med 40 procent.

Jag skulle vara tacksam för ett svar! Ni får gärna också berätta hur ni tänker när ni vräker i socker i mat som ni menar att barn ska äta. Om Konsumentverket kontaktar er framöver vet ni vem som ligger bakom – all marknadsföring ska enligt lagen vara sann.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 11

”Det sötaste vi har” – nu som pocket

Ni är många som har undrat: när kommer Det sötaste vi har som pocket? Svaret är precis före jul. Beräknad leveransdatum är 16 december och du kan beställa den redan nu: Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar

I boken kan du läsa om hur alla sötsaker som barn äter påverkar deras kroppar och deras tarmflora. Ett par kapitel handlar om gluten och varför svenska barn så ovanligt ofta drabbas av glutenintolerans. Du får också en rad tips. Hur fixar man ett barnkalas som är festligt utan att barnen badar i socker? Hur slipper du tjat kring sötsaker? Vad kan du göra för att skära ner på sockret i frukosten? Här är de senaste läsarrecensionerna på Bokus sajt:

Dela & kommentera comments 4

SVT Plus: Har vi ätit socker i alla tider?

Har vi ätit socker i alla tider? Hur mycket socker är det i chokladmjölk? Eller i juice? Finns det något nyttigt godis? Har du koll på hur mycket socker det är i den mat du äter? Igår var jag med i SVT Plus och pratade socker med programledaren Inger Ljung Olsson. Missade du programmet? Du hittar det här: SVT Plus.

Dela & kommentera comments 1