stamp

Bebisar och mat

Alex & Phil gick till domstol – får nu sälja sött fruktmos som bebisgröt

Det är vilseledande att sälja något som mestadels består av ett juicesötat fruktmos som bebisgröt. Det slog en rad livsmedelsinspektörer fast för ett år sedan. Företag som Semper och Hipp accepterade beslutet och började förbättra kvaliteten på bebisgröten. Alex & Phil valde i stället att överklaga. Nu har de lyckats urholka betydelsen av ordet gröt i bebishyllan.

De senaste åren har barnläkare och forskare runt om i världen varnat för att kommersiell bebismat är för söt. Bebisars tänder är känsliga och en hög sockerhalt i maten kan skada dem. När barnen vänjer sig vid söta smaker fastnar i de också lätt i ett sött smakspektrum. Det kan leda till att de senare får svårt att äta riktig mat.

Till de kommersiella barnmatsprodukter som länge har varit för söta hör bebisgröt. Våren 2021 började jag undra om det ens kan kallas för gröt? Gunilla och Edward Blom och deras barn hjälpte mig då att blindtesta diverse grötklämmisar. Ingen av dem förstod att de åt gröt. De trodde att det var ett slags fruktkompott.

Alex & Phil överklagade beslut om bebisgröt

Efter blindtestet anmälde jag grötklämmisarna eftersom det är vilseledande att kalla juicesötade fruktmos för gröt. De kommunala livsmedelsinspektörer som granskar företagen höll med. I många av produkterna kommer över 30 procent av kalorierna från socker. Inspektörerna konstaterade att gröt ska kokas på vatten eller mjölk – inte juice – och ålade företagen att ändra innehållet i klämmisarna.

Semper och Arvid Nordquist (som äger varumärket Hipp) godtog beslutet. De har nu tagit bort juicen vilket har lett till att sockerhalten har minskat från 8,5–10 gram per 100 gram, till cirka 5–6 gram, vilket är en vinst för bebisars tänder och smakutveckling.

Alex & Phil valde däremot att överklaga, vilket är överraskande. Företaget bygger sitt varumärke på att de säljer ”ärlig ekologisk barnmat”. I överklagandet lyfter de att det inte finns någon lagstadgad definition på vad en gröt egentligen är. Därför tycker de att även juicesötade fruktmos kan räknas som gröt. Så här skriver de i ett mejl till livsmedelsinspektören:

”Gröt” är ju inte på något sätt skyddat och förekommer i ett oändligt antal varianter över hela världen, inklusive EU där det också är ytterst tveksamt om er ensidiga, subjektiva tolkning av vad som får betecknas som ”gröt” skulle godkännas.

Länsstyrelsen gick emot Alex & Phil

När länsstyrelsen bedömde överklagandet gick de på livsmedelsinspektörernas linje. Domstolen framhöll att gröt är en vedertagen beteckning för en maträtt som består av mjöl, gryn eller flingor och är kokt på vatten eller mjölk. De menade också att informationen på barnmat bör vara så tydlig som möjligt och ålade Alex & Phil att ändra sina förpackningar.

Det var en rimlig dom, tycker jag. För visst har man väl aldrig hört om någon vuxen som kokar sin morgongröt på juice och frukt? Varför ska man då göra det till bebisar, som är mer känsliga?

Förvaltningsrätten tycker att gröt kan kokas på juice

Alex & Phil anlitade dock en advokat och överklagade ännu en gång. Återigen betonade företaget att det saknas en lagstadgad definition på vad en gröt egentligen är. Dessutom menade de att det finns recept på internet där man kokar gröt på juice och i Svenska Akademins ordlista står det att man ”i vissa trakter” kan kalla en maträtt kokt på vatten och frukt, redd med mjöl, för en gröt.

Förvaltningsrätten tyckte att argumentationen höll. Deras bedömning var att sammansättningen på en gröt kan variera. Därför är kan en gröt till nästan 90 procent bestå av juice och frukt, tycker domstolen.
På detta vis har nu alltså Alex & Phil sett till att förändra definitionen på vad en gröt är. Efter detta kan barnmatsföretag kalla lite vad som helst för gröt.

Ordet gröt betyder inte längre gröt

I sista kapitlet i Fejkmaten – där jag går igenom alla anmälningar jag gjorde under arbetet med boken – landar jag i slutsatsen att vårt språk har förlorat sin betydelse i butiken. Ordet ”grovt” i brödhyllan betyder sällan att brödet verkligen är grovt. Ordet ”frukt” betyder ofta att något innehåller ett sirapssött juicekoncentrat. Prefixet ”natur” har inget med natur att göra, utan finns på mat som rakt igenom består av ultraprocessade ingredienser.

Nu har alltså även ordet ”gröt” tappat sin betydelse. Katalysatorn var ingen global livsmedelsjätte, som man kan tro, utan ett företag som vill att deras varumärke ska förknippas med socialt ansvar och högkvalitativ barnmat. På sin sajt skriver de: ”Inga hemligheter – bara naturligt näringsrik mat för barn.” Jag tänker att Alex & Phil borde anlita en varumärkesstrateg i stället för en massa dyra advokater.

Dela gärna detta. Föräldrar behöver känna till att de ska närma sig barnmatshyllan med en sund portion misstänksamhet.

Dela & kommentera comments

Nytt järntillskott för bebisar – perfekt för pannkakor eller hemlagad gröt

Hur får jag i mitt barn allt järn det behöver? Den frågan har jag fått från mängder av föräldrar som inte vill ge sina bebisar den industritillverkade pulvergröten. Nu finns äntligen en lösning! Den stavas Mini+. Det är ett nytt järntillskott som du kan använda för att berika allt från pannkakor till hemlagad gröt.

Vad gör att Livsmedelsverket rekommenderar föräldrar att ge sina bebisar industritillverkad pulvergröt? Det har jag länge undrat. Det är en jättekonstig produkt. I vissa fall är gröten baserad på rent vetemjöl. Många varianter innehåller också en ordentlig dos vasslepulver, som är rikt på mjölksocker, eller ett sötande juicekoncentrat. Vilken vuxen skulle välja att laga gröt med vetemjöl, vasslepulver och äppeljuicekoncentrat?

Det viktigaste skälet till att Livsmedelsverket rekommenderar denna sörja till bebisar är att den är berikad med järn. Och det råder inget tvivel om att bebisar behöver järn. De har ett nästan lika stort järnbehov som vuxna män, men äter ju väldigt mycket mindre. Därför måste maten vara järntät. Får bebisar inte allt järn de behöver, kan hjärnans utveckling påverkas. 

Men frågan är varför järnet måste ges via en ofta ultraprocessad gröt? Varför finns det inte någon form av järntillskott som föräldrar kan i vanlig havregrynsgröt eller bovetegröt? Det är nyttigare och dessutom bättre för bebisars ätträning.

Ge järnet med Mini+

I åratal har jag undrat detta och ni är många som har mejlat och frågat: Vad kan jag ge min bebis i stället för pulvergröt?

Nu finns det äntligen ett svar på den frågan: Ni kan ge järnet med Mini+!

När Daniel och Marlén Melander fick barn stannade de nämligen inte vid att undra, utan de tog tag i problemet. Nu lanserar de sitt nya järntillskott för barn, baserat på ekologiskt glutenfritt havremjöl, hemoglobinpulver och blåbärspulver. Det är granskat och godkänt av livsmedelsinspektören i Helsingborg. Här ser du innovatörerna:

Entreprenörerna bakom Mini+, ett nytt järntillskott

Hemjärn – tas upp lättare av kroppen

Det riktigt fina i kråksången är att järnet i Mini+ kommer ifrån hemoglobin. Kroppen tar upp så kallat hemjärn ungefär tre gånger lättare än icke-hemjärn, vilket är bra. Många andra järntillskott är baserade på icke-hemjärn. När kroppen inte klarar att ta upp järnet, kan det orsaka förstoppning, illamående och andra magproblem.  

På bilden i topp ser ni paret Melanders dotter Nea. Hennes frukost består numera av pannkaka med Mini+. Du hittar receptet via denna länk. Pannkakorna är lite mörkare än vanliga pannkakor eftersom både hemjärn och alla härliga antioxidanter i blåbärspulvret ger färg.

Så klart kan du ha Mini+ i annan mat också, men du ska absolut inte överdosera. För höga mängder järn i maten är skadligt. Så lagom är bäst!

Dela och sprid detta till alla småbarnsföräldrar du känner. Även kvinnor kan välja detta järntillskott. Det är alldeles för många som har järnbrist i dagsläget!

Jag har inte fått någon kompensation för att skriva detta inlägg, utan gör det eftersom jag tycker det är viktigt. Företaget Mini Ferrum har dock blivit företagsvänner till Kostfonden, så tack för det!

Dela & kommentera comments

Barnmat var vilseledande – måste ändras

I arbetet med boken Fejkmaten har jag klagat på en hel rad livsmedel som marknadsförs till bebisar. Flera har visat sig vara vilseledande, bland annat klämmisar som felaktigt har sålts som ”yoghurt” och ”gröt”. Företagen har också fått i uppdrag att ändra på förpackningar där de har försökt få skräpmat till bebisar att framstå som nyttigt.  

De senaste åren har jag skrivit två öppna brev till barnmatsföretag. Det enda var riktat till Semper, och handlade om den skräpmat som de säljer till bebisar under varumärket Organix. Det andra riktade jag till flera barnmatsföretag som har sålt juicesötat fruktmos under beteckningen ”gröt”.

I samband med de öppna breven har jag skickat in klagomål på barnmat som jag har uppfattat som vilseledande. Nu har de kommunala livsmedelsinspektörerna beslutat att flera produkter bryter mot lagstiftningen och de har ålagt barnmatsföretagen att ändra på dem.

Yoghurt måste innehålla en levande bakteriekultur

Den första förändringen är att klämmisar som har sålts som ”yoghurt” ska tas bort, exempelvis dessa:

Skälet är att barnmatsföretagen har värmebehandlat yoghurten. Därmed har alla nyttiga mjölksyrebakterier dött. Då får produkterna enligt Livsmedelsverkets regelverk inte längre kallas för yoghurt.

Den livsmedelsinspektör som jag har pratat med har sagt att företagen nu ska återkomma med förslag på vad de ska kalla dessa produkter i stället. Tittar man på en värmebehandlad barnyoghurt som Nestlé har sålt, så har den bytt namn till ”YogoFrukt”.

Vad övriga barnmatsföretag kommer att kalla sina produkter återstår att se. Personligen tycker jag att företagen borde hålla sig till att sälja kyld yoghurt, där alla nyttiga mjölksyrebakterier lever och frodas.

Grötklämmisar måste innehålla mer spannmål

Den andra förändringen i barnmatshyllan är att klämmisar som företagen har påstått innehåller ”gröt” måste uppdateras:

När Edward Blom och hans barn blindtestade dessa klämmisar i samband med mitt öppna brev, blev deras slutsats att de smakade mer dessert än gröt. Det är inte så konstigt, eftersom de till ungefär 90 procent har bestått av ett juicesötat fruktmos. Eftersom ett juicesötat fruktmos inte är samma sak som gröt, har livsmedelsinspektörerna kom fram till att produkterna bryter mot barnmatslagstiftningen. Ska företagen få kalla detta för gröt måste de öka andelen spannmål i klämmisarna och minska mängden socker.

Sempers grötklämmisar är nu mindre söta

Detta har bland annat Semper försökt göra. Här är hur de till exempel förändrat sin gröt med smak av blåbär och äpple:

De har tagit bort all juice och använder i stället vatten, vilket har minskat mängden sockerarter med 25 procent. Däremot är det tveksamt om Semper har ökat mängden spannmål. Hade de haft i mer spannmål borde det totala kolhydratinnehållet i produkten ha blivit högre, men det har i stället minskat. (Jag har uppmärksammat livsmedelsinspektören som granskar Semper på detta.)

Både Hipp och Alex & Phil har kvar sina produkter med juicesötat fruktmos. Så hur de kommer att ändra dem är ännu ovisst.

Flera onyttiga barnmatsprodukter är borta

Förutom detta finns flera glädjande förändringar i barnmatshyllan. Dessa godisar, gjorda på juicekoncentrat, kan jag inte längre hitta i butikerna:

Semper – som säljer varumärket Organix – kallade dem för ”goodies” som om de skulle vara bra att äta för små barn. Godis gjort på juicekoncentrat är bättre än vanligt godis, men det är absolut inte bra.

De här kakorna har också fått en mycket tydligare förpackning:

Och de här snacksen:

Du ser de gamla förpackningarna till vänster och de nya till höger. Budskapet ”no junk promise” nere till höger försvann för ett par år sedan. Nu har även begreppet ”finger foods” tagits bort, vilket är bra eftersom vare sig kakor eller snacks är mat. Semper borde verkligen inte sälja skräpmat till små barn. Nu är i alla fall förpackningarna mindre vilseledande.

Barnmatshyllan har alltså tagit några små steg i rätt riktning. Tack alla ni som stöttar mig via Patreon. Det här inlägget är finansierat av er och ni kan lita på att jag kommer att fortsätta granska barnmatsföretagens övertramp. Få saker gör mig så arg som när man säljer fejkmat till de allra minsta.

Dela & kommentera comments

Vill du också få en ettåring som älskar senap? Gå kursen om barn och mat

Låt oss en gång för alla slå fast: Det finns ingen ”barnsmak”. Edda som vi följer i Stora kursen om barn och mat är ett levande bevis på det. Nu är hon ett och ett halvt år och har börjat äta senap direkt från burken. Hon slevar lyckligt i sig rödbetssoppa, borstjt, och snor gärna lite rå blomkål när tillfälle bjuds.

Nu släpper vi nästa del av Stora kursen om barn och mat. Den handlar om tiden mellan 12-24 månader, då många barn fortfarande är väldigt nyfikna på mat. Föräldrar som har låtit sina knoddar utforska maten med hull och hår, kan nu servera dem det mesta: sushi, chicken tikka masala eller franska ostar. Får barnen äta själva smakar de glatt på det mesta.

Edda älskar att utforska maten

Så har det blivit för Edda som vi följer i kursen. Redan när hon var 4-6 månader fick hon sina första smaksensationer. Hon testade allt från broccoli till srirachamajonnäs. Hennes mamma Anna Lindelöw, Food Pharmacys formgivare, blev bästa vän med vitlökspressen. Med hjälp av den omvandlade hon maten på sin egen tallrik till en puré.

I andra kursen, om 6-12 månader, fick Edda de första hela bitarna mat och påbörjade sin tuggträning. Hennes kärlek till hummus växte; hon åt asiatiska fiskkakor med chili, ingefära, koriander och lime; och det visade sig att hon tyckte att dressingen blev extra god om det var senap i den.

Nu har det här med senap gått lite över styr, tycker hennes äldre bröder. I den kurs som vi nu släpper, har Edda nämligen börjat äta senap direkt från burken. Kolla in klippet själva:

Hon älskar också borstjt:

Och räds inte lite rå blomkål:

Eftersom hon har fått öva upp sina tuggförmågor, käkar hon till och delade nötter:

Hur gör man när barnet börjar ta intryck av omgivningen?

Samtidigt som Edda gärna att utforska maten, börjar hon ta intryck av sin omgivning. Tidigare fokuserade hon mest på det som låg på hennes egen tallrik. Nu vill hon gärna äta samma mat som sina äldre bröder, som är väldigt mycket mer matskeptiska.

Här inträder en lite knepigare tid för föräldrar. För när barn närmar sig tvåårsåldern vill de inte bara göra som andra barn, utan många blir också själva mer tveksamma mot mat. De hamnar i det stadium som man kallar för neofobi och kan plötsligt vägra äta sådant som de tidigare har älskat.

I kursen om 12-24 månader förbereder vi föräldrar på det här lite jobbigare stadiet. De få också lära sig mer om tänderna och hur man utvecklar barnets förmåga att tugga mat. Sedan bjuder vi på tio enkla knep på hur man näringsboostar maten till små barn, som har ett stort näringsbehov.

Hjälp oss att sprida Stora kursen om barn och mat till fler föräldrar

Vi hoppas och tror att kursen ska ge viktiga insikter till föräldrar. Hjälp oss nu att sprida detta, så att fler barn får en chans att finna glädjen i mat. Alldeles för få föräldrar har koll på hur viktiga de två första åren i livet är för matintroduktionen. Barnmatsjättar pumpar dessutom föräldrar fulla med felaktiga föreställningar om att små barn knappt kan överleva utan pulvergröt, välling och klämmisar.

Så dela detta och sprid informationen till alla du känner. Låt oss gemensamt avliva myten om att det finns en barnsmak, för det är helt enkelt inte sant.

Dela & kommentera comments

Vill bebisen inte äta? Testa att låta barnet äta själv

Vi är många föräldrar som har trott att vi måste mata våra bebisar. När barnet har vänt bort huvudet och vägrat öppna munnen, har vi tänkt att det har saknat intresse för mat. Men ofta är det fel. Väldigt många barn vill helt enkelt bara äta själva. När de får experimentera med maten, och själva stoppa bitar i munnen, tycker de att tillvaron vid matbordet blir mycket roligare.

Hur fixar man en megafon som kan nå ut till alla nyblivna bebisföräldrar? Jag önskar att det fanns en sådan. I så fall skulle jag ropa högt och tydligt så att ingen missade det: ”Läs på när ditt barn ska börja äta mat. De råd du får på BVC räcker sällan. Gå i stället en snabbkurs (via denna länk). Med lite mer kunskap i bagaget, är chansen mycket större att ni ska få roligt vid matbordet.”

Mitt barn vägrar öppna munnen

Faktum är att jag önskar att någon hade ropat precis de orden till mig när jag var nybliven förälder. När en villrådig mamma nyligen kontaktade mig via sociala medier, kände jag igen mig på pricken. Så här skrev hon:

”Jag har en 7 månaders som absolut inte ser poängen med att äta. Han har 0 % intresse och han öppnar inte ens munnen längre. Vänder bort huvudet och numera blir han även förbannad när vi sätter honom i matstolen. Vad gör jag? Blir aningens stressad också på grund av det där järnet eftersom han inte vill äta. (Dricker enbart ersättning) Har inte testat blw, har läst på massor men jag vågar verkligen inte så det är mosad mat han äter (egenlagad mat som vi äter). Hur får jag honom att äta, vad har jag misslyckats med?”

Min son åt bara om han fick äta själv

Precis så där hade jag det med mina barn. Min dotter åt otroligt lite mat som bebis, och jag trodde att det var så det skulle vara. ”Hon gillar nog inte mat”, tänkte jag. Eftersom hon åt den rekommenderade pulvergröten kändes det ändå okej.   

Med min son blev det än svårare, för han ville inte ens ha pulvergröt. Från sex månaders ålder totalvägrade han att bli matad, alldeles oavsett vad vi gav honom. Jag kände en enorm desperation, tills en äldre klok vän sa: men låt honom äta själv. Ge honom olika bitar som han själv kan stoppa i munnen.  

Min omedelbara reaktion var att han skulle sätta dem i halsen. Men hon tipsade mig om att ge ärtor, majs, leverpastej, avokado, mjukkokad potatis och annat som han kunde mala sönder med sina tandlösa käkar. Och tänk – när han fick äta själv, blev han riktigt matglad.

När vi jagar barnet med skeden vill de inte äta

Om jag hade haft mer kunskap kring hur man lär små barn äta, hade jag sluppit så enormt mycket stress. Utan kunskap blir det så lätt fel. Kajsa Lamm – min medförfattare till Stora kursen om barn och mat och expert på barns ätande – brukar beskriva processen så här:

Bebisen äter några tuggor puré, men vill sedan plötsligt inte ha mer och vänder bort huvudet. Föräldern blir stressad eftersom barnet behöver äta, och börjar jaga bebisens mun med skeden. Det är fullt begripligt, för barn behöver få i sig lite energi. Men jagandet med skeden kan leda till att barnet känner obehag, och vill hoppa ner från sin stol. Till slut vägrar det ens att sätta sig i matstolen. 

BVC stressar ofta föräldrar ännu mer

Det här är så vanligt, och den coaching föräldrar får från BVC för att lösa den onda cirkeln är dessvärre ofta rent kontraproduktiv. När barnet vägrar att äta säger vissa BVC-sköterskor att barnet MÅSTE äta för att få i sig järn, vilket bara förvärrar förälderns stress. (Obs! Gäller inte alla BVC-sköterskor. Många ger också superbra hjälp).

Ett av Kajsas råd när bebisar inte vill äta mat, är att låta dem testa att äta själva. Om barn får leka med maten och utforska den med sina fingrar, är chansen stor att de också ska stoppa en hel del i munnen. När barnet har roligt med maten, kanske du också får lov att mata lite. Låt lusten styra, och var lyhörd för barnets signaler. När det vänder bort huvudet, låt det vara i fred. Kajsa säger alltid: ”barnet ska komma till maten”.

Hur gick det för mamman som skickade pm:et?

Hur gick det då för mamman som kontaktade mig? Hon tog mod till sig och testade att låta barnet äta hela bitar själv. Och nu skriver hon att det går över förväntan:

”Jag får fortfarande hjärtat i halsgropen ibland när han trycker in mycket i munnen. Men han tycker helt klart att det är MYCKET roligare nu. Dock hamnar nog 98 % av maten inte i magen än. Men innan började han gnälla efter några minuter i matstolen och nu så sitter han och håller på med maten i ca 30 min innan han känner sig nöjd. Så STOR skillnad! Tusen tack för att du fick mig att våga 😍”

Tänk så lite det krävs för att hamna i en god cirkel i stället för en ond. Eftersom jag inte äger någon magisk megafon som når alla bebisföräldrar, hoppas jag att ni kan hjälpa mig att sprida budskapet om att matintroduktionen kräver lite kunskap. Dela och sprid det här inlägget. Tipsa alla i din närhet om Stora kursen om barn och mat. Och ni bebisföräldrar som jobbar på att ge era barn ett smakäventyr: genomsyra sociala medier med bilder av era matglada bebisar. Så kanske fler barn kan få ha lite roligt vid matbordet!

(Och så en liten brasklapp. Vissa bebisar har verkligen ingen matlust, inte ens om de får äta själva. Det kan bero på massor av saker. Sök i så fall professionell hjälp, gärna hos en logoped).

Dela & kommentera comments

Trodde du att bebisar vill ha milda smaker? Gå vår nya webbkurs!

All mat är barnmat. Det är budskapet i vår nya webbkurs som handlar om hur man lär barn äta. I dag släpper vi tredje delen om tiden mellan 6-12 månader. Edda (ovan) delar bland annat med sig av ett favoritrecept: asiatiska fiskkakor, med chili, ingefära, lime och koriander. Sedan får föräldrar en viktig förklaring till hur det går till när barn lär sig att tugga. 

En hel del föräldrar är oroliga när deras små knoddar ska börja äta hela bitar av mat. Eftersom bebisar lätt klöks, tror de att barnen sätter maten i halsen. Därför fortsätter många att ge sina barn puréer alldeles för länge. Det leder till att barnen missar den viktiga tuggträningen och kan komma efter i utvecklingen av munnens motorik.

När barn mestadels äter puréer, vänjer de sig heller inte att ha mat av olika konsistens i munnen. Bebisar behöver öva på krämig avokado, torra kokta äggulor eller smuliga broccoliblommor. Munnen är känslig. Om de äter puréer för länge finns en risk att de senare kan tycka att det är obehagligt att ha riktig mat i munnen.

Bebisar behöver tuggträna och utveckla sitt smakspektrum

För att våga göra rätt, behöver föräldrar mer kunskap kring hur barn lär sig att tugga. Det är ett av skälen till varför vi skrev Stora boken om barn och mat. För att nå ut till ännu fler föräldrar, håller vi nu på att omvandla bokens olika delar till en webbkurs. För några veckor sedan släppte vi kurserna 4-6 månader: Dags att börja smakäventyretoch Bebisar, matallergier och gluten. Nu sjösätter vi 6-12 månader: Matäventyret kan börja.

Tiden mellan 6–12 månader är på många vis viktig. Förutom att barnen behöver tuggträna och öva konsistenser, är det bra om de får en möjlighet att utveckla sina smaklökar. I vår kultur finns en stark idé om att bebisar helst vill ha mat med milda smaker. I sin reklam till bebisföräldrar har till exempel Nestlé tidigare skrivit att: ”Ditt barn har fler smaklökar än du har själv och föredrar mildare smaker.”

Men detta är bara en fördom. Jag satt själv fast i den när min dotter skulle lära sig äta. Här ser ni min Lisa när hon är fem månader:

Min man och jag åt potatissallad och rökt skinka till lunch. Lisa fick suga på lite gurka och ett smörgåsrån. Ett ganska knapert kulinariskt äventyr…

Vi har fördomar om vad barn gillar att äta

I kursen 6-12 månader: Matäventyret kan börja är istället lilla Edda förebild. Hon är dotter till Anna Lindelöw, FoodPharmacys formgivare. Anna har gett Edda lite bättre förutsättningar än jag gav min dotter. Här äter Edda asiatiska fiskkakor, med chili, ingefära, koriander och lime:

Här mumsar hon på en vitlöksstark hummus:

Och här testar hon en supersur smak:

Det intressanta är att Edda numera till och med kan äta senap direkt från burken. Men de bilderna får du se när vi släpper kursen om 12-24 månader, som kommer mot slutet av sommaren.

Många konkreta tips och en lektion om järn

Förutom att kursen handlar om smak- och tuggträning, innehåller den mängder av konkreta tips och recept, en guidning förbi den kommersiella barnmatens fallgropar och en checklista för föräldrar som har barn som visar ett mindre intresse för mat (många älskar att utforska mat, men absolut inte alla).

I kursen finns också en lektion om järn. Bebisar och små barn har ett nästan lika stort järnbehov som vuxna män. Brister järnet, kan det påverka hjärnans utveckling. Därför behöver föräldrar lite järnkoll.

Sprid och dela nu detta med alla bebisföräldrar du känner. Det är under första året som vi har störst chans att lära barn äta olika mat. När de närmar sig tvåårsåldern bli många skeptiska mot nya smaker. Därför gäller det att ta vara på tiden när många bebisar nyfiket stoppar allt i munnen. Får de bara en chans att ätträna tycker de flesta – precis som Edda – att det är en fest att få utforska maten!

Dela & kommentera comments

Så slapp Tage utveckla allergi mot ägg

Minns ni lille Tage som fick en allergisk reaktion mot ägg? Jag skrev om honom här på sajten i november 2019. Tack vare de tips som barnallergiläkaren Emma Adlercreutz ger i Stora boken om barn och mat, kunde Tages mamma fortsätta att ge honom ägg. Numera käkar Tage ägg i alla olika former och har sluppit allergi. För att fler föräldrar ska få kunskaper kring hur de kan förebygga bebisars matallergi, har vi nu utvecklat en webbkurs kring detta.

Under lång tid har antalet barn med matallergier bara ökat och ökat, och allt fler behöver specialkost. För att skydda barnen mot framtida problem har läkare sagt att de ska undvika att äta mat som lätt ger allergier. Men nu har det visat sig vara precis tvärt om! Först när barn får ner fisk, ägg och jordnötssmör i magen tycks immunförsvaret kunna få en chans att utveckla en tolerans mot dessa livsmedel.

Muffins är mindre allergiframkallande

I Stora boken om barn och mat skriver vi om dessa nya insikter, och intervjuar barnallergologen Emma Adlercreutz, som är verksamhetschef vid barnläkargruppen Sparta i Lund. Hon brinner för att motverka barns allergier. Lyckas vi stämma allergierna i bäcken, kan barn nämligen slippa framtida problem.

När Tages mamma Therese hörde av sig hösten 2019 och frågade vad hon skulle göra eftersom Tage fick blossande utslag kring halsen när han åt äggröra, skickade jag hennes fråga vidare till Emma. Svaret blev: fortsätta att ge ägg, men i små doser och i en form som är ordentligt ungsgräddade, exempelvis matmuffins.

I äggröra finns det ofta lite färskt ägg kvar, och det ger kraftigare allergireaktioner än ordentligt ugnsbakade ägg. Tages mamma följde rekommendationen och bakade muffins (du hittar hennes recept här). Det fungerade finfint! Tage kunde äta dem.

Stegvis introduktion motverkade äggallergi

Efter att ha ätit muffinsen flera gånger under några veckor, fick Tage testa kokt ägg, vilket gick bra. Det åt han under ett par månader, och först efter det fick han återigen äta äggröra.

Numera är Tage två år, och gillar ägg i alla olika former. På bilden ovan ser du honom äta favoritgröten: en havregrynsgröt med banan, blåbär, kanel, rapsolja och ett rått ägg.

Så här skriver hans mamma Therese: ”Jag är så glad att jag tack vare er bok fick kunskap om detta med allergi och vågade testa mig försiktigt fram och inte ge upp hoppet om att han en dag skulle kunna äta ägg”.

Hjälp oss att sprida kunskapen till fler!

För att fler föräldrar ska få kunskaper kring hur viktigt det är att bebisar får äta mat som lätt framkallar allergier, har vi nu utvecklat en webbkurs kring detta: Bebisar, matallergier och gluten. Där finns texterna från Stora boken om barn och mat, recepttips och bonusmaterial i form av intervjuer med Emma Adlercreutz, som delar med sig av sina stora erfarenheter.

Känner du någon bebisförälder? Tipsa dem om kursen och hjälp oss att sprida informationen till fler. Man uppskattar att 5–8 procent av alla barn har någon form av födoämnesallergi. Vi föräldrar har alla möjligheter att minska den siffran om vi bara börjar i tid!

Dela & kommentera comments 3

Nu släpper vi ”Stora boken om barn och mat” som webbkurs

Stora boken om barn och mat har fått ett fantastiskt mottagande av er föräldrar. Ni vittnar om att era bebisar glatt slukar allt från fransk blodkorv till starka etiopiska grytor. För att vi ska nå ut till ännu fler föräldrar , har vi nu omvandlat boken till webbkurser. Idag släpper vi kurserna om 4–6 månader, och bebisar, matallergier och gluten.

Det finns så otroligt mycket kunskap kring hur man bäst lär små barn äta mat, men som aldrig når ut till föräldrar. Få har exempelvis koll på hur det går till när bebisar lär sig att tugga och svälja mat, och många blir onödigt rädda för att barnen ska sätta i halsen.

När vi skrev ”Stora boken om barn och mat” ville Kajsa Lamm och jag sprida den kunskap som behövs för att föräldrar ska kunna ge sina barn en bra matintroduktion. Vår ambition var ett skapa ett heltäckande verk, om allt från tuggträning och magproblem, till allergier och näringslära. Och som vi jobbade. När vi väl var klara lovade vi oss själva en viktig sak: att aldrig mer skriva en bok som heter ”Stora boken”. För det tar en enorm tid.

Bästa belöningen: matglada barn

Men vi har fått den bästa belöningen: en fantastisk respons från alla er föräldrar som skriver till oss att boken verkligen har varit till stor hjälp. ”Det är nog den billigaste och bästa investeringen jag kommer att ha gjort för mitt barn”, menar en mamma. En annan skickade en bild från en restaurang i Frankrike där lilla Elsa väckte uppmärksamhet när hon smällde i sig blodkorv. En tredje berättade om sin son som (tack vare boken) fick smaka på en kryddstark etiopisk gryta och slukade den.

Vi har blivit lika varma om hjärtat varje gång ni har hört av er. Men en sak har förvånat oss: ingen har klagat på bokens tyngd! För hur kunde vi komma på att skriva en bok som väger 950 gram till en målgrupp som helst vill kunna amma/ge ersättning samtidigt som den läser?

”Stora boken om barn och mat” blir webbkurs

För ett år sedan beslöt vi att råda bot på detta tunga problem. Tillsammans med FoodPharmacy, har Kajsa och jag nu omvandlat boken till ett gäng webbkurser. Idag släpper vi de två första kurserna: 4–6 månader: dags att börja smakträningen och Bebisar, matallergier och gluten.

Fördelarna med webbkurserna är många: Ni slipper styrketräna när ni läser och ni kan välja att endast köpa det kursmaterial som passar ert barn här och nu. Dessutom (bäst av allt) har vi kunnat lägga in videos och poddar, som komplettering till all text.

Följ Eddas smakintroduktion

I webbkursen 4–6 månader: dags att börja smakträningen finns all information från kapitlet om 4–6 månader i boken. Ni får också träffa FoodPharmacys formgivare Anna Lindelöw och hennes lilla Edda (sötnosen ovan). Anna berättar om allt från Eddas första tugga riktig mat, till hur hon blev bästa kompis med vitlökspressen och råkade utsätta Edda för en liten chilichock. Alla bebisar är olika, men Edda tog inte illa upp alls av chilin. Tvärtom. Numera har hon helst senap i sin mat, och för att fler bebisar ska få vidga sina smakvyer delar hon med sig av några recept i kursen.

I kursen Bebisar, matallergier och gluten har den information som finns ”Stora boken om barn och mat” uppdaterats med den senaste forskningen inom området. Vi har också lagt in en poddintervju med barnallergologen Emma Adlercreutz, som brinner för att förebygga matallergier hos barn. Och här finns massor att vinna! Om vi föräldrar blir bättre på att följa Emmas alla knep och tips, kommer färre barn att behöva specialkost. 

I början av juni kommer vi att släppa kurser om 6-12 månader och om socker och processad mat. Sedan kommer kurser för äldre barn och om ätsvårigheter!

Sprid och dela nu denna information med alla bebisföräldrar, bvc-sköterskor och barnläkare som ni känner. Ger vi våra barn en möjlighet att lära sig äta riktig mat från början, är chansen större att de ska känna matglädje under sin uppväxt. Som en liten bonus, kommer vi föräldrar också få en trevligare tillvaro kring matbordet. Win, win, win!

Dela & kommentera comments 1

Svar från barnmatsföretag:
Svårt att göra vanlig gröt i klämmis

I förrgår skickade jag ett öppet brev till Alex & Phil, Semper och Hipp och frågade varför deras bebisgröt innehåller mer juice än spannmål. När Edward Blom och hans barn blindtestade dessa grötprodukter, menade de att purén smakade mer dessert än gröt. Så varför kallar barnmatsföretagen juicesötade fruktpuréer för gröt? Här är de tre företagens svar.

WHO Europe, tyska barnläkare, brittiska barnläkare och norska myndigheter har alla varnat för klämmisar som innehåller söt fruktpuré. För det första ska bebisar inte suga i sig mat, utan lära sig att tugga och svälja den. De söta puréerna är också skadliga för tänderna, som är extra känsliga precis när de tittar fram. Till sist är det viktigt att bebisar vänjer sig vid andra smaker än den söta.

Det här bakgrunden till varför jag nappade på ett mejl från Isabell Nicklasson, som skickade den här bilden…

…och undrade hur något som till störst del består av frukt och juice kan kallas gröt.

I mitt öppna brev skickade jag hennes fråga vidare till olika barnmatsföretag som kokar sin gröt på juice och frukt. Vi börjar med svaret från Hipp, vars gröt till en tredjedel består av juice.

Hipp: ska vara tydligt att klämpåsen innehåller spannmål

Svar från Hipp: ”Tack för ditt mejl och ditt öppna brev angående benämningen ”gröt” på HiPPs klämpåsar.

Vi använder oss av namnet ”gröt” för att tydliggöra för konsumenten att dessa klämpåsar innehåller cerealier, till skillnad från våra andra klämpåsar som enbart innehåller frukt.

På baksidan av förpackningen finns en benämning av produkten som tydliggör innehållet – ”fruktpuré med havre och vete”. 

Utöver det så kategoriseras produkten som ett mellanmål, inte menat att serveras som frukost. Det hittas tydligt här på vår hemsida.

Hoppas ovanstående svarar på dina frågor. Önskar dig en fin påsk!

Vänliga hälsningar, Monica Wadell, Business Unit Manager

Min kommentar: Hipp är alltså noga med att tydliggöra för föräldrar att produkten innehåller spannmål. Det är svårt att förstå varför företaget inte lägger lika mycket energi på att lyfta fram att grötens huvudingrediens är juice. På förpackningens framsida står istället att gröten innehåller apelsin, trots att det är apelsinjuice. De bör skriva att det är juice eftersom det är viktig information för föräldrar.

47 procent av kalorierna i gröten kommer från socker, vilket är för mycket för att vara mat till ett spädbarn.

Semper: juice från koncentrat lägger grunden för bra matvanor

Svar från Semper: Hej Ann, Tack för uppdatering om ditt inlägg gällande gröt på klämpåse, vi välkomnar ditt öppna brev till oss.

När vi utvecklar barnmat anpassar vi alltid råvaruval och sammansättning så att våra livsmedel bidrar till att ge barn god näringsstatus, samtidigt som de kan lägga grunden till goda matvanor för en bra start i livet. Vi erbjuder livsmedel för barnets hela matresa, från födseln fram till de äter familjens vanliga mat.

Gröt består av förhållandevis lite cerealier i förhållande till vätska i vikt procent. Vi brukar räkna att i en barnportion hemlagad havregrynsgröt med äppelmos, utgör havren ca 10 % (dvs innan den läggs i vatten) av den tillredda gröten med äppelmos. Semper gröt i klämpåse innehåller motsvarande mängd spannmål ca 9% cerealier. Dessutom innehåller den frukt, vatten och fruktjuice samt berikad med värdefulla vitaminer och mineraler.

Vi tycker att var tråkigt att Edward inte gillade vår gröt, men tackar för tipset till hans bok. 

Gröt är ett bra mellanmål och kompletterar barnets övriga kost. När det gäller märkning av all vår barnmat så är den i enlighet med lagstiftningen.

För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta oss direkt så får man svar om våra produkter: 020 – 62 20 00.

Vänliga Hälsningar Semper

Min kommentar: 36 procent av kalorierna i Sempers klämmisgröt kommer från enkla sockerarter, vilket är mycket. En gröt ska inte smaka dessert. Har man juice från koncentrat i produkten missar man att lägga den grund för goda matvanor som Semper säger sig vilja stödja.

Semper påstår också att de följer lagstiftningen när det gäller märkning av deras barnmat. Men det utreds just nu om exempelvis deras yoghurtklämmisar är rätt märkta. Yoghurten är värmebehandlad och alla nyttiga bakterier döda. Därför är det inte längre en yoghurt. Frågan är ännu inte avgjord, men om jag har förstått saken rätt lutar det åt att Semper och andra barnmatsföretag måste märka om sina produkter.

En annan produkt som Semper har fått ändra på är dessa:

Det är Semper som saluför varumärket Organix i Sverige, och påståendet att dessa kakor till bebisar skulle vara ”no junk” har fått tas bort. (I Storbritannien används det dock fortfarande.)

Att Semper skulle följa lagstiftningen går alltså att på goda grunder att ifrågasätta.

Alex & Phil: vanlig gröt fungerar inte i klämpåse

Alex & Phil valde att svara via ett brev i pdf-format, som du kan läsa via denna länk. I korthet går svaret ut på att en vanlig gröt, kokt på havregryn och vatten som serveras med mjölk, blir stel, hård och oätlig när den fått stå en stund. Samma sak skulle hända med klämmisgröten om Alex & Phil hade mer havre i. Innehållet skulle inte gå att få ur förpackningen.

Alex & Phil menar att de har i rikligt med frukt i gröten, och använder juice från pressad frukt (ej koncentrat), eftersom de vill att maten ska innehålla så mycket naturlig näring som möjligt.

De håller med läkarna som varnar för klämmisar, och ser sina produkter som ett komplement till hemlagad mat. De vill vara en bra alternativ när tiden tryter.

I brevet finns också en lista där de tyska barnläkarna analyserat sockerinnehållet i klämmisar. Värstingarna ligger på 80-88 procent av alla kalorier. Som jämförelse ligger Alex & Phils på 25-35 procent. De använder aldrig juicekoncentrat i sina produkter, just för att hålla nere sockerhalten.

Min kommentar: Jag tänker att om det inte går att göra en god gröt i klämplåse, så kanske man inte ska göra det. Vill man göra en fruktpuré med juice och havre, kanske man ska skriva fruktpuré med juice och havre? Men Alex & Phils gröt är den som innehåller minst socker (27 procent av alla kalorier) och även den som innehåller mest fett, vilket är bra. Många bebisar behöver energität mat.

För att få lite perspektiv på alla söta fruktpuréer som barnmatsföretagen tillverkar till barn, berättade Gunilla Kinn Blom för mig att deras barn gärna äter havregrynsgröt med rena lingon (alltså inte sylt utan bär). Om barn bara får en chans, kan de vänja sig vid många olika smaker, även sura och beska. Vi vuxna måste helt enkelt göra upp med våra fördomar om vad som är barnsmak.

Dela & kommentera comments 5

Öppet brev till barnmatsföretag:
Vad är det för annorlunda gröt ni säljer?

Kan man kalla något som består av juice och frukt för ”gröt”? Det undrade Isabell Nicklasson efter att hon köpt en grötklämmis till sin bebis. Med hjälp av gastronomen Edward Blom och hans familj har jag nu utrett detta. Läs dagens öppna brev till barnmatsföretagen Semper, Hipp och Alex & Phil, där jag tipsar dem om att barnläkare varnar för juicesötade klämmisar och att gröt ska smaka gröt, inte dessert.

Kära barnmatstillverkare,

Jag kontaktar er eftersom vi behöver reda ut vad som kan säljas under beteckningen ”gröt”. Det är ju en traditionell nordisk rätt som många anser vara ett styrkemål: den bästa födan att inmundiga inför en dag i skidbacken eller andra kraftansträngningar.

Nyligen blev jag kontaktad av Isabell Nicklasson. När hon skulle köpa en klämmis till sitt barn, var det ordet gröt som avgjorde hennes val. Varje morgon brukar hon laga gröt till frukost, men familjen skulle ut och resa och behövde komma iväg tidigt. Så det fick bli en klämmis som matsäck.

När hon i efterhand läste ingredienslistan på gröten, upptäckte hon att 89 procent av förpackningens innehåll bestod av frukt och juice. Mängden spannmål var minimal. Hon mejlade den här bilden till mig…

…och undrade: ”Kan du inte skriva ett öppet brev till detta barnmatsföretag och fråga hur det ens kan marknadsföras som gröt?”

Eftersom Alex & Phil inte är ensamma om att laga gröt på juice och frukt skriver jag även till er på Hipp och Semper, för vi måste gå till botten med den här frågan. Är det som ni säljer som gröt till bebisar verkligen gröt?

Edward Blom och barnen eniga: ni säljer ett fruktpuré

Här kan säkert olika personer tycka lite olika. Men för att vi inte ska förfalla i ett tyckande, har jag fått hjälp av en gastronomisk proffsfamilj: Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och deras barn Melchior 5 år, Wilhelmina 3 år och Zacharias 2 år. Förutom att de har vältränade smaklökar, har de också bra koll på barnmat. I er produktutveckling borde ni faktiskt ta inspiration från den fantastiska bok de skrivit tillsammans med måltidskreatören Henrietta Anefalk: Mums för minigourmeter och matgladisar. Genom den kan ni få idéer till lite smakrikare barnmat, som blomkålspuré med champagnevinäger, midsommarpuré med dill och kummin, eller varför inte en räkmackepuré?

Nåväl. För att få ett objektivt utlåtande kring era grötklämmisar, skickade jag några av dem till Gunilla, som sedan riggade ett blindtest med Edward och barnen.

Utan att veta annat än att de åt någon form av barnmat, fick först barnen och sedan Edward pröva innehållet i klämmisarna. Först när de hade smakat alla varianterna fick de veta att de hade ätit gröt. Då fick de gradera livsmedlets likhet med gröt på en skala från 1-5. Gunilla protokollförde resultatet (och för att vi ska förstå barnens referenser tipsar hon om att de fick en superpuré med osötat äpplemos och krossat paltbröd när de var små).

1. Alex & Phils drottninggröt mixas med äpplejuice

Först ut i blindtestet var Alex & Phils drottninggröt, vars första ingrediens är äppeljuice. Här är smakpanelens utlåtande:

Wilhelmina: ”Det luktar som en slags god lera!”
Melchior: ”Det smakar som äpplemos och paltbröd. Eller … det smakar björnbär.”
Wilhelmina: ”Och körsbär!”
Edward: ”Detta luktar svarta vinbär, men smakar matolja. Det är en märkligt mjölig konsistens, kanske det är malda kärnor av något slag i. Det är väldigt lite fruktsmak, det är visserligen en svag smak av svarta vinbär men desto kraftigare av matolja.

Gröt på en skala 1–5: 1

2. Hipps gröt består till en tredjedel av juice

Nästa produkt var en gröt från Hipp, som till en tredjedel utgörs av juice:

Melchior och Wilhelmina: ”Det smakar banan, aprikos och mango!”
Edward: ”Detta smakar lite mango, ganska mycket banan och så någon tropisk frukt.”

Gröt på en skala 1–5: 1

3.Sempers gröt sämst i test

Sist ut var Sempers blåbär- & äpplegröt, som kokas på tre olika former av juice.

Wilhelmina: ”Det smakar äppelmos med paltbröd!”
Melchior: ”Den smakar aprikos!”
Edward: ”Den här är helt annorlunda! Här är det knappt märkbar frukt, och härsken matolja. Det är tjockt med cerealier, som om de malt ner rågbröd eller knäckebröd i purén. Kan det vara någon form av välling? Den här hade jag svårt för. Jag gillade den inte alls.”

Gröt på en skala 1–5: 2

Mer dessert än gröt

Visst är det imponerande att Edward Blom kände smaken av matolja? Mina smaklökar är alldeles för outvecklade för sådant. Något vidare värst bra grötbetyg fick dock ingen av er. Barnen Blom är relativt vana grötätare, och de tyckte inte alls att detta kan kallas för gröt. Edward menar att en gröt ska vara kokad, inte mixad. Det ni säljer definierar han mer som en dessert.

NE om gröt: det är en urgammal maträtt

Personligen är jag benägen att hålla med. Slår man upp begreppet gröt i Nationalencyklopedien skriver de att gröt är: ”urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.” Där står ingenting om att gröt kan mixas av juice och frukt.

Svenska Akademiens orbok definierar istället gröt som: 1) maträtt av degliknande (mjuk, lös) beskaffenhet, vanl. bestående av i vatten l. mjölk kokt(a) gryn l. mjöl; äv. (i vissa trakter) om liknande maträtt av i vatten kokt(a) frukt (bär), avredd(a) med mjöl: kräm; stundom (i ssgr), övergående i 2, om mos av växtdelar m. m.

Texten är aningens svårtydd, men i vissa trakter tycks man kunna kalla en kräm kokt på frukt eller bär för en gröt. Men era klämmisar säljs ju i alla trakter i Sverige, och beteckningen behöver därför förstås korrekt av konsumenter hela vägen från Ystad till Haparanda.

Barnläkare varnar för söta barnpuréer

Men vad spelar det för roll då om föräldrar råkar köpa lite god dessert till sina små istället för fattigmanskost från torpartiden, kanske ni tänker nu? Problemet är att om barn vänjer sig vid att frukosten ska smaka dessert, kommer de att vilja äta dessert till frukost hela uppväxten. I längden blir det inte alls bra. Det tyska sällskapet för barnläkare tar avstånd från juicesötade klämmisar av bland annat den anledningen.

Så vad borde ni då kalla er produkt? Edward Bloms förslag är ”fruktkompott” eller ”fruktpuré med olja och cerealier.” Jag tänker att man för tydlighetens skull även borde lägga till något med juice. Kanske juicekompott med mjöl och olja?

Vad tror ni om det? Och – en nyfiken fråga – hur kom ni ens på att kalla dessa livsmedel för gröt?

Det ska bli spännande att få höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar, Ann Fernholm 

Tillägg: Du kan läsa de tre barnmatsföretagens svar via denna länk.

Dela & kommentera comments 8