stamp

Lobbying och industrin

Jo, Livsmedelsföretagen. Socker kan ge fettlever.

Pseudovetenskap. Icke evidensbaserat. Livsmedelsföretagens Elisabeth Rytter har verkligen svingat sin högerkrok mot undertecknad på branschorganisationens hemsida, där hon har ”rättat” onsdagens inslag om socker i SVT Plus: Rytter rättar: flera fel om socker i SVT Plus. (kolla in deras bildmontage – jag har fixat till det ovan så att det blir mer rättvisande). Rytter undrar om jag ”faktiskt” har läst bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd om socker. Citat: ”Det står inte att man ökar risken för fettlever.”

Hon tycker också att jag har ett felaktigt fokus på fruktos. ”Fernholm säger också att det är fruktos som är boven – vilket är ett icke evidensbaserat påstående. Fokusen på fruktos är ännu ett exempel på pseudovetenskap som fått alldeles för stor spridning.”

För er som inte vet: till Livsmedelsföretagen, som Rytter representerar, hör bland annat medlemmarna i Föreningen Svenska Glasstillverkare, Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier.

Ny studie: Socker gav ökad mängd fett i levern

Elisabeth Rytter, om du läser detta måste jag erkänna att du delvis har rätt. Det var (faktiskt) länge sedan som jag läste bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd. Den senaste uppdateringen gjordes 2012. Det är fem år sedan, vilket är oceaner av tid när det gäller forskning och det har hänt så mycket spännande den senaste tiden! I ärlighetens namn vet jag knappt vart jag ska börja.

Men vi börjar med studien där forskare vid Sahlgrenska medverkar. Upplägg: 71 män med bukfetma fick dricka en liter lemonad (totalt 75 gram fruktos) varje dag under 12 veckor. Resultat: blodfetterna rubbades och mängden fett i levern ökade med 10 procent. Forskarna skriver att ”våra data visar en negativ effekt av en måttlig fruktoskonsumtion under 12 veckor på flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, speciellt på halten fett i levern…

Studien har ingen kontrollgrupp, vilket är en stor svaghet. MEN, andra kontrollerade studier visar att fruktos ökar fettbildningen i levern mer än exempelvis glukos.

Mindre fett i levern hos barn som fick (nästan) sockerfri mat

I somras kom också underbara nyheter: mängden fett i levern kan minska radikalt hos barn som undviker socker. 41 barn med fetma ingick i studien. De hade i genomsnitt 7,2 procent fett i sin lever. Sedan fick de under nio dagar äta mat som forskarna gav dem. Jag vet att du Rytter ogillar WHO:s hälsomål om max 5 energiprocent socker i maten. Dessa barn fick 4 procent av alla kalorier från socker, alltså ännu mindre.

Så vad hände? På nio dagar nästan halverades mängden fett i deras lever.

Håll med om att det är fantastiskt! Fettlever var något som tidigare mest drabbade alkoholister. Nu har en av tio unga i USA och Europa sjukdomen. Det är en riskfaktor för levercancer – en cancersjukdom som ökar. Det är också en orsak till typ 2-diabetes. Om dessa barn får bort fettet ur sin lever, minskar de alltså drastiskt sin risk att dö i förtid.

Det finns en studie till som jag hade tänkt skriva om. Den handlar om att tonåringar med fettlever har en hög halt av speciella enzymer i levern som bryter ner fruktos. Men jag tänker att det är fegt att slå på någon som redan ligger ner. Vi glömmer det där du skrev om pseudovetenskap. Jag tänker varken tjalla för forskarna på Sahlgrenska eller de i San Francisco. Även om deras studier skulle ha kunnat kontrolleras bättre, kan jag tänka att det är lite väl hårt att kalla det för pseudovetenskap.

Ett sista tips till Livsmedelsföretagen: det är generellt bättre att anpassa sina produkter efter vad forskningen visar, än att försöka anpassa forskningen efter sina produkter.

Trevlig helg!

Dela & kommentera comments 21

SVT:s Plus om socker ikväll 20:30

Snart går flyget mot Umeå där SVT:s Plus spelas in. Ikväll kommer programmet att handla om tillsatt socker och hur man kan granska de livsmedel man köper. Undertecknad håller en snabb lektion i sockermatematik och svarar på tittarfrågor. Kolla in det!

Dela & kommentera comments 6

Santa Marias svar: ska minska mängden socker

I fredags mejlade jag Santa Maria angående deras mat, där vissa produkter mestadels är baserade på socker och vatten. Det blev ett av mina mest delade inlägg någonsin. Det är många som, liksom jag, är trötta på att alltid behöva läsa ingredienslistan på allt man köper. Läs Santa Marias svar nedan och mitt svar till dem. 

Hej Ann, tack för ditt mail. Vi välkomnar verkligen en fortsatt samhällsdebatt om matens innehåll. Santa Maria vill självklart göra produkter som både smakar gott och gör gott. Därför pågår ett intensivt arbete hos oss med att ta bort socker, salt och onödiga tillsatser ur våra produkter. Vi har kommit en bit på vägen. Sedan 2015 har vi tagit bort 395 ton socker och 223 ton salt ur sortimentet. Men vi är inte klara. Till 2020 ska vi ha minskat vårt totala sockerinnehåll med 50% och saltet med 25% jämfört med 2014. Samtidigt är det viktigt att påtala att dessa ingredienser fyller viktiga funktioner i många produkter. Inte bara gällande smak, utan även vad gäller andra egenskaper. Ett exempel: Det finns många olika sätt att ta fram en Rub. Vi har utgått från ett amerikanskt sätt, där råsockret (som förresten är många gånger dyrare än raffinerat vitt socker) används för smaken och karamelliseringens skull. Vill man ha en annan typ av Rub kan man självklart välja ett annat varumärkes, eller göra en själv från grunden.

Sist men inte minst, vad säger du om att komma till oss i Mölndal, så kan vi förklara mer om hur vi jobbar och även få ta del av dina tankar och idéer kring vad vi kan göra annorlunda?

Ha en fin helg,
Eva Berglie

Mitt svar:

Hej och tack! Det är ett lovvärt arbete ni gör med att ta bort socker ur maten. Det framgår inte om de 395 tonnen är per år eller totalt sedan 2015. Det blir i alla fall ungefär 40 gram per svensk.

Min tankar går ut på att den mat som säljs i butiker ska vara säker att äta, även på lång sikt. Vi konsumenter ska inte behöva vara tillsatsdetektiver och lusläsa varenda ingredienslista när vi handlar, utan kunna lita på att exempelvis en guacamole är baserad på avocado och inte vatten, stärkelse, förtjockningsmedel och klorofyll. Vi har ett fantastiskt biokemiskt maskineri inom oss, som har finsliptas under miljontals år av evolution. Det maskineriet behöver smörjas med vitaminer, antioxidanter och mineraler för att fungera. Dessutom behöver våra tarmbakterier de fibrer som finns i riktig mat (exempelvis avokado). Vare sig socker eller framrenad stärkelse bidrar med vitaminer till kroppen. När ni baserar er mat på processade tillsatser blir den alldeles för näringsfattig.

Jag kan gärna komma till er någon gång när jag har vägarna förbi Göteborg. Det skulle vara intressant att höra hur ni arbetar och jag hoppas att ni vill lyssna till det jag har att berätta om den forskning som visar att en hög sockerkonsumtion kan leda till en fettbildning i levern och att levern i längden blir förfettad. Problem med fettlever ökar världen över, också bland barn. Siffror från USA och Europa visar att en av tio unga nu är drabbade, vilket är skrämmande. Fettlever är en grund till typ 2-diabetes och levercancer. Typ 2-diabetes orsakar i sin tur hjärt-kärlsjukdom och är en riskfaktor för diverse olika cancerformer.

Personligen tror jag att ni som verkar inom livsmedelsbranschen har stora möjligheter att förbättra folkhälsan. Om den mat ni tillverkar är bra för människokroppen – om ni exempelvis slutar basera era såser på socker – kommer färre barn och vuxna utveckla fetma och typ 2-diabetes. En bra början kunde vara att frivilligt och tydligt märka ut mängden tillsatt socker på förpackningarna.

Mvh,
Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 4

Santa Maria – hur man säljer (mestadels) socker och salt för 359 kr/kg

Nyligen fick jag anledning att titta lite närmare på livsmedelsföretaget Santa Marias sortiment – de som förser typ hela Sverige med fredagstacos. Det föranledde ett visst nagelfarande av ingredienslistor och slutade med mejlet nedan, som undertecknad idag har skickat till Santa Maria. 

Hej Santa Maria! Sedan en tid tillbaka har jag följt er verksamhet och nu mejlar jag för att uttrycka min beundran för ert sinne för affärer. Det började egentligen med att jag skulle köpa en rub i affären och föll för den här:


Bara ordet chipotle får mig på gott humör, men som vanligt (en förvärvad yrkesskada) kunde jag inte låta bli att granska ingredienserna:

Och näringsdeklarationen:

Alltså? Enligt mig bör nog en rub främst bestå av kryddor. Min första tanke var ganska syrlig, det ska erkännas. Men så föll min blick på kilopriset:

Det är smått genialt. Ni gör en kryddblandning där en tredjedel utgörs av socker, som har ett världsmarknadspris på typ tre kronor, och blandar det med salt (som jag gissar är ännu billigare), lite citronskal och kryddor och så blir det en produkt där socker och salt säljs för mer än HUNDRA gånger pengarna.

En vinstmaskin

Jag hoppas att ni inte uppfattar mig som påträngande eller så, men redan i affären var jag tvungen att kika in på allabolag.se för att kolla er årsrapport. Rackarns vad kosing ni gör – år efter år! 217 miljoner i vinst och en vinstmarginal på 13,16 procent förra året. Ekonomi är inte min starka sida – men visst är ni väl nöjda med det? Ni klår Nordic Sugars vinstmarginal på 8,87 procent med råge. Arla och Dafgårds är superakterseglade med sina 4,8 respektive 6,03 procent.

Er lönsamhet väckte en viss nyfikenhet. Hur får man egentligen ett så livskraftigt bolag i den tuffa livsmedelsbranschen?

Kemi istället för råvaror

I ert fall måste det ha handlat om att anställa kemister istället för kockar. Ta er guacamoledipp. I butik håller Tóp och ni ungefär samma kilopris, men de har 95 procent avokado i sin guacamole medan ni har lyckats få ner mängderna till 1,5 procent. Det är bara att bocka och buga: självklart är det bättre business att sälja en röra färgad med klorofyll (e141), som mestadels utgörs av vatten och som fått sin konsistens med hjälp av stärkelse och förtjockningsmedel, än att kränga en riktig avokadoröra (som dessutom måste kylas). Folk är så gnälliga när det gäller e-nummer – klorofyll är ju helt naturligt.

4 procent ost istället för 62 procent

Sammansättningen av Cheddar Cheese-dippen måste ni också känna er nöjda med. Återigen lyckas ni hålla samma pris som konkurrenterna, men utan att slösa pengar på dyra råvaror. Era huvudingredienser: skummjölk, vatten, solrosolja, modifierad stärkelse (tapioka), cheddarost (4%), salt…

Texas Longhorns huvudingredienser: vatten, ost (cheddarost (48%), ost (14%), vatten, smörmjölkprotein…

En långnäsa åt långhornen, som har 15 gånger mer ost i sin dipp. LOSERS!

Såser baserade på vatten och socker

Kilopriset på vissa av er såser är också imponerande. Jag uppfattar typ Pad Thai-såsen (124 kr/liter i butik), Sweet Chili (52 kr/l) och American BBQ (96 kr/l) som ett slags produktutveckling av ketchup (25 kr/l). Era såser kostar en rundlig slant mer än ketchup, men istället för dyr tomatpuré baserar ni såserna på vatten och socker, eller socker och vatten. Lite variation är det i alla fall!

Druvsocker – tacokryddans egentliga huvudingrediens

Sedan har ni ju varit grymt kluriga när det gäller redovisningen av ingredienserna i er storsäljare tacokryddan (355 kr/kg):

Först undrade jag lite varför ni hade slagit ihop chilipeppar, spiskummin och vitlök till gruppen ”kryddor”. Men så klart: det är för att druvsocker inte ska hamna först i listan. Hade ni redovisat kryddorna var och en för sig (som ni ju ändå gör inom parentes) hade alla kryddor hamnat efter druvsocker. Då blir listan:

Druvsocker, lök (19%), chilipeppar (11%), spiskummin (10%), vitlök (6%), salt, oregano (4%), jästextrakt, potatisstärkelse, potatisfiber, klumpförebyggande medel (e551), kryddextrakt (paprika).

Klart att kryddblandningen säljer bättre om ni lyckas dölja att den främst är baserad på socker. Ett tips: oregano är också en krydda, som ni kan lägga i parentesen (före druvsocker).

Är ledsen om detta blev långrandigt. Innan jag avslutar vill jag bara säga att jag saknar en del i ert Tex Mex-sortiment: själva köttfärsen. Kan man inte tillverka den också av vatten, socker och modifierad stärkelse?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag köpte till slut en annan rub som gav mer kryddor per krona.

Dela & kommentera comments 23

Har du också SOCKERSKRÄCK?

Kära läsare, under de senaste åren har jag känt att nått är fel. Jag beter mig inte riktigt som andra och stundvis är det ganska jobbigt. Igår – när jag började hyperventilera framföra bullarna som en kompis bjöd på –  blev hon sårad. Men idag känner jag lättnad. Branschtidningen Svenska Måltider har ställt en diagnos: Utbredd sockerskräck bland svenska kvinnor.

Bingo! Hur det yttrar sig? Den är utan tvekan jobbigast i affären. Om jag råkar gå förbi Frostisarna och Coco-Popsen formas en klump i magen. Tigeryoghurten får kallsvetten att tränga fram i pannan och kakhyllorna undviker jag helt. Men längorna med godis är svåra att undkomma. I alla fall om man ska betala för sig (och det ska man ju). Har ni sett de där blickarna från gelégrodorna? Eller känt hallonsnörena forma en snara kring halsen? Vissa dagar behöver jag vända tillbaka till grönsakshörnan för att lugna mig. Det är egentligen bara bland spenaten och palsternackorna som jag känner trygghet (förr var också köttdisken okej, men så upptäckte jag socker i leverpastejen).

Och nu är våren här. Alla ni som går och slickar på era glassar – fattar ni hur det känns för en med sockerskräck? I måndags var jag tvungen att stanna inne. Så visa lite hänsyn, PLEASE!

Eller så flyttar ni till Danmark. Där verkar ingen lida av att se er.

Ett förslag till undersökningsföretaget YouGov som genomförd Food & Health-rapporten: fråga konsumenter vilka tillsatser de vill ha bort ur maten istället för vad som ”oroar” dem. Det är en ganska löjlig fråga. 

Dela & kommentera comments

När sockerindustrin sponsrar forskare påverkas resultaten

Socker står högt upp på New York Times agenda. Nu har de återigen en artikel om hur sockerindustrins pengar påverkar forskningen: Studies Linked to Soda Industry Mask Health Risks.

Här är storyn: När San Francisco beslutade att all reklam för läsk skulle ha en varningstext på sig stämde sockerindustrin staden. Med anledning av det gav staden forskaren Dean Schillinger vid UCSF i uppdrag att utvärdera de studier som har gjorts på kopplingarna mellan läsk och olika hälsoproblem. Under arbetets gång fick han en känsla av att oberoende studier och studier som hade finansierats av sockerindustrin ofta landade i helt olika resultat.

Nu har Dean Schillinger gjort en mer strukturerad kartläggning av 60 studier på området. RESULTAT: I studier ledda av en oberoende forskare syntes en tydlig koppling mellan läskkonsumtion, fetma och metabolt syndrom. Av de 26 studier där det saknades en koppling mellan läsk och olika hälsoproblem hade ALLA sponsrats av industrin.

Tillägg: Läskindustrin menar att denna rapport i sig är vinklad eftersom Dean Schillinger var betald av San Franciscos stad. Man ska även snart rösta om en läskskatt i Kalifornien och läskindustrins sista kommentar i artikeln lyder: “This paper is the latest in a trend of pro-tax forces writing speculative opinion papers to influence voters a week before a vote on several ballot initiatives to tax beverages,” the association said. “Clearly pro-tax forces are worried that the voters are skeptical of their demands for regressive and discriminatory taxes.”

Dela & kommentera comments 1

Sponsorpengar från Coca-Cola och Pepsi – nya avslöjanden

Man baxnar. Nyligen publicerade forskare en artikel där de kartlagt korrespondens mellan amerikanska Sugar Association och forskare vid Harvard. Harvardforskarna fick år 1967 fick en rundlig summa pengar för att skriva en översiktsartikel som skönmålade sockret och samtidigt varnade för mättat fett.

Nu har forskare vid Boston University granskat hälsofrämjande organisationer som tagit emot sponsorpengar från Coca-Cola och Pepsi. New York Times skriver om studien: Coke and Pepsi Give Millions to Public Health, Then Lobby Against It

(Från och med nu läser du vidare på egen risk. Blodtrycket kommer rusa i höjden).

Dietister tog emot över 800 000 dollar från Coke

En ideell organisation som har fått pengar är Save the Children. För att rädda barn från fetma gav de i många delstater sitt stöd till kampanjer för skatt på läsk. Men år 2010 vände organisationen i frågan. Det råkade sammanfalla med att den fick 5 miljoner dollar från Pepsi och även sökte anslag från Coke.

När New Yorks bormästare Michael Bloomberg försökte införa ett förbud av försäljning av extremt stora läskedrycker, skrev Academy of Nutrition and Dietetics (världens största organisation för verksamma dietister och nutritionister) ett inlägg som argumenterade mot detta. Samma år tog organisationen emot 525 000 dollar från Coke. Året efter fick de 350 000 dollar.

När en läskskatt var på förslag i Philadelphia år 2010, lovade läskindustrin donera 10 miljoner dollar till Children’s Hospital of Philadelphia om förslaget röstades ner. Så blev det och sjukhuset fick sina pengar (men i somras röstades ändå en sockerskatt igenom).

Om du läser artikeln i New York Times ser du att listan kan göras ännu längre. Det som fick mig att sätta morgonteet i halsen var att självaste National Institute for Health – USA:s folkhälsomyndighet – tagit emot 2 miljoner dollar från Coke. Man kan inte låta bli att undra – är det inte sådant som kallas för korruption? Graden av korruption i ett land har ett starkt samband med befolkningens hälsa. Ju mer korruption, desto sämre mår befolkningen.

Dela & kommentera comments 6

Socker och mättat fett – så fälldes ett historiskt avgörande

Förra veckan missade svensk media att plocka upp det som blev en världsnyhet: att sockerindustrin under 1960-talet betalade forskare för att tona ner studier som visade att socker var skadligt. Igår skrev dock Karin Bojs en bra krönika i DN: Så sockrade lobbyn dina näringsråd – DN.SE.

Mättat fett och socker gick hand i hand

För att ni läsare ska fatta hur enormt bräcklig den vetenskapliga grunden var för att sätta varningstriangel på mättat fett, vill jag visar er denna graf som ligger i en vetenskapliga kommentar i Jama Internal Medicine. 

korrelation-mattat-fett-och-socker

Den visar data från 1967 på hur mycket socker och mättat fett folk åt i olika länder. Marion Nestlé, amerikansk professor som granskar livsmedelsindustrin, har tagit fram grafen utifrån historiska data. Som ni ser korrelerar intaget av socker och mättat fett perfekt. De befolkningar som åt mycket mättat fett, åt också mycket socker. Utifrån detta antog man ändå att det var mättat fett som låg bakom den ökning av hjärt-kärlsjukdom man såg i vissa länder.

Det finns liknande bilder en artikel skriven av Ancel Keys, den amerikanska forskare som hårdast drev tesen att mättat fett skulle vara livsfarligt. År 1971 menade han att det inte alls var socker som orsakade hjärtsjukdom. Men i hans grafer korrelerade intaget av socker i olika länder…

1971-ancel-keys-socker

…i princip lika väl med risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom som intaget av mättat fett.

1971-ancel-keys-mattat-fett

En kritiskt tänkande forskare skulle i detta osäkra läge ha genomfört en studie som jämförde effekten av mättat fett och socker i maten. Men Ancel Keys slog utan tvekan fast att socker var okej och att mättat fett skadade hjärtat.

Sockerindustrin såg en chans att ta marknadsandelar

I artikeln i Jama Interna Medicin beskrivs vilken potential sockerindustrin såg i lågfettkosten. År 1954 höll Henry Hass’s som ledde Sugar Research Foundation ett tal där han säger följande: ”If the carbohydrate industries were to recapture this 20 percent of the calories in the US diet (the difference between the 40 percent which fat has and the 20percent which it ought to have) and if sugar maintained its present share of the carbohydrate market, this change would mean an increase in the per capita consumption of sugar more than a third with a tremendous improvement in general health.”

Någon ”tremendous improvement in general health” blev det dessvärre inte. År 1971 fick vi svenskar det första rådet om att dra ner på mängden mättat fett i maten. Hur mycket socker vi åt spelade mindre roll. Livsmedelsverket satte till och med sin nyckelhålsmärkning på glass. Bara det var lågfettglass, så ansågs det vara nyttigt.

Detta ledde såklart till att sockerindustrin tog stora marknadsandelar. Och idag är vi där vi är.

Dela & kommentera comments 7

Så lurades vi av sockerindustrin

En betald artikel i den mest prestigefyllda medicinvetenskapliga tidskriften. Det var bland annat så sockerindustrin fick forskarvärlden att tro att socker var ofarligt på 1960-talet. Läs dagens artikel i New York Times: How the Sugar Industry Shifted Blame to Fat – The New York Times.

Forskare vid UCSF i San Francisco har grävt i arkiven och hittat en brevväxling mellan sockerindustrins branschorganisation och forskare vid Harvard. De fick ungefär 50 000 dollar var, eller cirka 400 000 kronor, för att fria sockret och fälla det mättade fettet.

Det svindlar för ögonen. Det är 50 år av förlorad folkhälsa.

Här är originalartikeln i Jama Internal Medicine: Sugar Industry and Coronary Heart Disease ResearchA Historical Analysis of Internal Industry Documents. 

Dela & kommentera comments

Borde vi införa sockerskatt för Norges skull?

Läskkonsumtionen i Berkeley i Kalifornien har minskat med 21 procent sedan en läskskatt infördes. Det visar en ny studie som SVT skriver om: Amerikansk läskskatt fungerar.

Ska Sverige införa sockerskatt?

Intressant, tycker jag. Under sommaren har en eventuell svensk sockerskatt debatterats mycket. Förespråkare är bland annat Göran Greider, en rad tandvårdschefer, forskare och läkare, medan en måltidsprofessor menar att det skulle skapa ett onödigt moraliserade.

Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, tycker att vi ska drämma till med en stor fet sockerskatt och använda de pengarna för att minska hälsoklyftorna mellan fattiga och rika områden i Sverige. Samtidigt skriver hon att Norges sockerskatt inte verkar ha någon nämnvärd effekt på sockerkonsumtionen.

Ska vi införa en sockerskatt för Norges skull…

Kanske skulle Norges sockerskatt få bättre effekt om även vi i Sverige hade en? Enligt min morbror, som bor på gränsen till Norge, har nämligen den norska sockerskatten en STOR effekt på gränshandeln. Lilla Charlottenberg har 2215 invånare, ändå lär de ha den butik i landet där det pantas mest läskburkar. Där finns även världens största godisbutik. Företaget Gottebiten har butiker längs med hela gränsen och omsatte år 2015 en bra bit över en miljard kronor (1 139 252 000 kronor, för att vara exakt). Vinsten var över 94 miljoner kronor.

Så kanske bör vi införa en sockerskatt för Norges skull – så att norrmännen börjar köpa godis i sitt eget land? De måste precis som Saudiarabien känna en oro inför framtiden. Saudiarabien införde enligt Veckans Affärer nyligen en sockerskatt, för att minska oljeberoendet.

…eller kanske för barnens skull?

Argumenten för och emot en sockerskatt är många och olika. Jag vet bara en sak: vi lever i ett land där fetmaepidemin har gått så långt att barn behöver fetmaopereras. Då är det dags att göra något åt saken. Samma arsenal av insatser som man använde för att få ner tobakskonsumtionen kommer att krävas för att få ner sockerkonsumtionen.

Dela & kommentera comments