Barn och socker

Vilken underbar bild! Jag fick den av en pappa som nyligen var hos Folktandvården med sin dotter. Han har fotat av en broschyr som låg i väntrummet och som innehöll följande information:Föredömligt tydligt om sockrets effekter, enligt min mening.

Nyligen talade jag på Svenska Tandläkare-Sällskapets riksstämma här i Stockholm. Det hölls två seminarier om socker och min upplevelse var att tandläkare har fått luft under vingarna. Under lång tid har Livsmedelsverket nyckelhålsmärkt både glass och supersöta yoghurts. Därmed har de fullständigt kört över tandläkares önskan om att vi ska äta mindre sött till vardags. Men nu, när det har blivit tydligt att socker även kan orsaka fetma, är det som om tandläkarna har fått mer pondus i sin stämma.

Minskad sockerkonsumtion – billigare tandvård

En sak som framkom under seminariet var att barn som får mindre än 5 procent av sin energi från fritt socker – som är WHO:s hälsomål – i princip helt slipper karies. Under senare år har antalet fall av karies minskat ordentligt. Ulf Söderström, som är tandvårdsstraget på Västerbottens läns landsting, visade den här bilden av kariesutvecklingen de senaste åren (på x-axeln ser du åldersgrupperna):

Karies har alltså framförallt minskat bland yngre. Många äldre behöver fortfarande lägga sig i tandläkarstolen och få sina tänder lagade. Ulf Söderström menar att enda sättet att fortsätta den goda trenden är att befolkningen minskar sin sockerkonsumtion. Och vet ni. Det är inga små perspektiv som öppnar sig. Genom att reducera mängden socker i maten kan vi minska behovet av fyllningar med 500 000 stycken per år. Det sparar samhället ungefär 1 miljard kronor.

Smaka på det. 1 miljard pix. Endast på att slippa laga tänder.

Apropå isande tänder, borrar och lagningar. Undertecknad har inte haft ett enda hål i tänderna sedan jag år 2009 började granska vetenskapen bakom våra kostråd. Faktiskt väldigt skönt.

Så kör hårt alla tandläkare! Ert tydliga budskap kommer inte bara att spara tänder, utan också betyda mycket för barns framtida hälsa.

”Det går lika bra med selleri” höll jag på att säga. Men det gör det ju inte när det gäller pepparkakor. Selleri har liksom fel färg. Däremot går det lysande bra att baka pepparkakor utan så mycket socker i. För tre år testade jag att halvera sockret. I år hade barnen och jag i ännu mindre och det fungerade till och med bättre (än med selleri). Kryddorna kommer på något vis mer till sin rätt när sötman inte blir så stark. Dessutom använde vi hela nejlikor och kardeummakärnor, som vi (eller mest jag) mortlade. Bra träning och en hundraprocentig doftupplevelse. Här har du receptet till:

De bästa pepparkakorna ever

150 gram smör, 1 dl socker, 3 msk sirap, 0,5-1 dl vatten, 1 msk ingefära, 1 msk kanel, 1 msk nejlikor, 0,5 msk kardemumma, 0,5 msk bikarbonat, 6 dl vetemjöl och 2 dl mandelmjöl.

Rör smör, socker och sirap mjukt. Tillsatt alla kryddor och bikarbonat. Arbeta in mjöl och mandelmjöl, tillsätt vatten så att det blir en perfekt deg. Låt vila i minst 12 timmar i kylen, gärna 1-2 dygn. Kavla tunt på mjölat bakbord. Grädda i 200 grader i fem min. Låt dem kallna på plåten.

När du är klar med degen tar du ett stycke klassisk ädelost och värmer tillsammans med 2-3 dl grädde, så att osten smälter. Låt det sedan svalna, häll i en skål och ställ i kylen. Ett perfekt pålägg till pepparkakor.

Måste erkänna en sak. Jag äter ju väldigt sällan sötsaker, men den här pepparkaksdegen var livsfarlig. Igår när jag skulle lägga mig mådde jag nästan (men bara nästan) lite illa.

Det är en och annan förälder som frustrerat har hört av sig till den här sockerbloggen och undrat vad de ska göra åt sin skola och förskola. Barnen får glass och kakor var och varannan vecka. Det firas födelsedagar och man fredagsmyser. Ibland fungerar klubbor som belöning och när barnen har haft klassfest äter man rester i dagarna sju.

Ja, vad gör man? Kärleken till sötsaker är ju inte logisk. En önskan om att barnen ska äta mindre sött kan få häftiga känslor att flamma upp hos den mest sansade människa.

Rekommenderar INTE sötsaker i skola och förskola

Men vet ni vad. Nu har en förälder mejlat Livsmedelsverket. Barnen fick storfika på skolan flera gånger varje termin, och dessutom bakades det kakor och bullar i tid och otid. Hur ställer sig myndigheten till sådant? Så här skriver de:

”Livsmedelsverket rekommenderar att förskola och skola inte serverar sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor, utan göra det lätt för barnen att göra hälsosamma val. Denna typ av livsmedel bidrar med mycket energi men är mest ”tomma kalorier”. Barn som äter och dricker mycket sött kan få svårt att få i sig de viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Socker och småätande ökar också risken för karies. Högtider och barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan att det bjuds på sötsaker. Även om mängden socker bör hållas nere så mycket som möjligt kan det i en välplanerad meny ingå ketchup eller sylt som tillbehör till rätter som till exempel köttbullar eller blodpudding.

Det du redan har gjort, pratat med läraren om detta, är ett naturligt och lämpligt första steg. Om du upplever att läraren inte tar hänsyn till dina önskemål kanske det finns en måltidschef inom kommunen som du kan be att få ha en dialog med? Alternativt skolans rektor?”

Har du problem med din skola? Ta med detta mejl om du möter på motstånd. Myndighetsutlåtanden kan ha en rätt lugnande effekt på upprörda känslor, framförallt hos personer som är ålagda att följa myndighetsrekommendationer. Säga vad man vill om Livsmedelsverkets inställning till fet mjölk och smör, men det är viktigt att de är så tydliga kring sötsakerna.

Misslyckas du ändå i ditt lobbyingarbete kan du alltid skriva ut skylten ovan och klistra upp på skolporten en mörk natt.

Idag har jag underbara nyheter att glädjas åt över helgen. I våras skrev jag ett inlägg om att sockerjätten Nordic Sugar fick sprida sin broschyr ”Fakta om socker och hälsa” till skolan via sajten utbudet.se. Jag hade en lång rad förslag på hur broschyren kunde ändras för att på ett bättre vis spegla sockrets hälsoeffekter. Ni vet. ”Fakta” kan ju vinklas på lite olika vis, beroende på vem avsändaren är.

Nu har utbudet.se löst detta på ett mycket pragmatiskt vis. Industrins broschyr är borta. Istället har de tagit in ”En liten broschyr om socker” som undertecknad har varit med och tagit fram för Storstockholms diabetesförening och Diabetesorganisationen i Sverige.

Så tipsa alla lärare och skolor. De kan nu – helt gratis – få tillgång till broschyren. En stor eloge till SSDF och DiOS som sett till detta!

En rättelse: Via en kommentar från utbudet.se har jag fått reda på att Nordic Sugars broschyr är borta eftersom den är slut. Den är inte ersatt, som jag trodde. Men vi får hoppas att den är slut under lång tid! Eller att den uppdateras med den senaste forskningen. 

För 2,5 år sedan publicerade amerikanska forskare en uppmärksammad studie som visade på en stark koppling mellan en hög sockerkonsumtion och en kraftigt ökad risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en svensk studie på ett liknande samband.

Forskare vid Lund universitet har analyserat data från Malmö kost cancerstudien, som inkluderar 26 190 personer. Resultaten visar att de personer som fick mer än 15 procent av sin energi från socker löpte 37 procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom under de 17 år som studien pågick.

Jag vill poängtera att detta är en epidemiologisk studie, som aldrig kan belägga ett orsakssamband. Det är dock ett viktigt komplement till all annan forskning som visar att socker är en sannolik orsak till fettlever och typ 2-diabetes.

Hur mycket är då 15 energiprocent socker? Jo, det är den mängd tillsatt socker som svenska barn generellt äter både enligt Livsmedelsverkets undersökningar och en studie från år 2014.

Det är faktiskt helt sjukt. Barns höga sockerkonsumtion kan vara en viktig förklaring till varför exempelvis stroke nu ökar bland unga.

I torsdag kväll höll jag föredrag om socker på Campus Varberg. Det var en magisk kväll. Inte för att det var fullsatt i salen, utan för att jag fick träffa två grymt drivna ungdomar med en fantastisk vision: att jaga bort sockret ur barnens mat på barnens villkor. De vill få barn att TJATA om en nyttigare frukost. Släng er i väggen alla ni som tycker att dagens ungdomar saknar mål i livet. Låt mig få presentera grundarna av Healthy Heroes: Calle Rosengren och Amanda Larsson.

(Lovar att välja snyggare bakgrund och bättre belysning nästa gång jag tar en bild för bloggen…)

Knasters granola – minimalt med socker

I åk 2 på gymnasiet jobbade Amanda och Calle (tillsammans med två andra klasskamrater) med Ung Företagsamhet (UF) och skulle grunda sitt eget företag. De ville göra något riktigt bra – hitta ett hål i marknaden. Så föddes idén om att utveckla en frukostflinga till barn som innehöll minimalt med socker, men samtidigt tilltalade barn med sitt formspråk. Dagens barnfrukostflingor innehåller som bekant ofta mer socker än vad de flesta kakor gör.

Så grundade de företaget Healthy Heroes och utvecklade Knasters Granola, en knaprig flinga som bland annat innehåller havregryn, kokos, mandel, kanel och så lite koncentrerad äpplejuice för att få en syrlig smak. Mängden socker är mindre än en femtedel så mycket som i andra liknande produkter på marknaden.

Idén visade sig vara så bra att de gick till UF:s SM-final och knep andraplatsen. Se hjältarnas sköna presentation här: Healthy Heroes UF.

Hälsosam mat måste löna sig – sockerskatt behövs

Amanda och Calle tog i våras studenten och har bestämt att Knasters Granola nu ska bli verklighet. De har hittat ett bageri som kan tillverka granolan och arbetar på att få fram alla de tillstånd som krävs för att börja sälja ett livsmedel (lite ironiskt: de får inte nyckelhålsmärka Knasters eftersom den innehåller för mycket fett av kokosflingorna…)

En sak som bekymrar dem är att det är svårt att tillverka hälsosam mat som kan konkurrera prismässigt med ohälsosamma alternativ som är baserade på socker och rismjöl. Knasters Granola innehåller riktiga råvaror som är dyra. När jag hörde Amanda och Calle prata drabbades jag av insikten om hur snedvriden debatten om en sockerskatt är. Vi snackar hela tiden om att en skatt ska få oss konsumenter att köpa mindre sötsaker. Men en sockerskatt är ju minst lika viktigt för att göra det dyrt för livsmedelsproducenter att hälla skräpkalorier i vår mat. Företag som väljer hälsosamma råvaror borde premieras.

Mina barns betyg: ”väldigt gott”

Jag fick en provförpackning av Knasters Granola. Mina barn och jag åt dem tillsammans med naturell yoghurt och frostnupna blåbär. Barnens betyg: ”det smakar väldigt gott faktiskt, mamma.” Det som fanns kvar i förpackningen knaprade de snabbt i sig.

Ser fram emot den dag när Knasters finns på butikshyllorna. Amanda och Calle bubblar av idéer. Med deras driv är jag övertygad om att Healthy Heroes kommer att ta över världen. Be aware Nesquik, Quaker och Kellogg’s.

Tillägg:

På frågan om nHealthy Heroesär Knasters kommer att finnas i butik svarar Amanda: Vi siktar på december, men den kommer till en början bara att finnas i butiker i nordvästra Skåne. Om det finns ett intresse ska vi nog kunna fixa så att man kan beställa på nätet. Man kan följa vår FB-sida för att få information om när Knasters Granola släpps och i vilka butiker.

I förrgår skrev jag om att miljöpartister lagt en motion i Riksdagen om att införa en läskskatt i Sverige. Nu får de stöd av WHO som i en ny rapport slår fast att en skatt på läsk kan minska konsumtionen med 20 procent. Läs mer på SvD.se: WHO:s råd: ”Mer skatt på läsk för minskad övervikt”

Av med hatten. Ställ er upp. Så utbringar vi ett fyrfaldigt leve för Vendelsömalmsskolan, en sockersmart skola som har fått pris av Haninge kommun eftersom de har det bästa skolköket. Kökschefen Erik Noréus är något utöver det vanliga. Förutom att dra ner på det tillsatta sockret i maten och utbilda barnen, håller han dörren till sitt kök öppen för de barn som vill titta in och snacka. Så här skriver han i ett brev till alla föräldrar: De vanligaste orsakerna till att barnen kommer till oss är för att få frukt, grönsaker, plåster, hårsnoddar och för att ställa kostfrågor. Varje år brukar vi också få förtroendet från många elever som behöver snacka av sig. 

Hans personal har order om att avsätta tid för de elever som knackar på dörren. VARDAGSHJÄLTAR – det är det ord som kommer till mig.

En sugar buster som lyfter skolmaten

Vi måste också hurra för Susanna Almström, som driver projektet Skolmatslyftet – en sockersmart skola och är en av Sveriges grymmaste sugerbusters.  Hon har varit med och jagat bort sockret från Vendelsömalmsskolan och nu dammsuger hon en gymnasieskola med 2 200 elever på godsaker. Det innebär att skolkafeterian i princip har tömts på allt som tidigare såldes där. Under ”en sockersmart dag” den 21 oktober kommer eleverna få testa godsaker utan socker. Populära produkter ska införas i kafeterians sortiment.

Vilket jobb! Mer sånt Sverige. Låt oss alla bli sugarbusters den 21 oktober. Ta fram den vita overallen, häng dammsugaren på ryggen och sug bort allt sött från ditt skafferi och kylskåp. Ta dig sedan an grannens hem. När du är klar kan du pusta ut med i princip sockerfritt chokladgodis. Recept här: Världens bästa lördagsgodis.

Det är helt galet. Vi – alltså ALLA vuxna – måste börja ge alla barn bra mat. Det är dags att slänga ut all skräpmat och med den idén om att vi är snälla mot barn när vi ger dem glass, kakor och godis. Det är inget annat än dumt, dumt, dumt.

Varför detta utbrott? Jo, igår berättade Ekot om en undersökning av barn som har genomgått fetmakirurgi: Fetmakirurgi leder till psykisk ohälsa hos unga. Efter operationen mår ett av fem barn psykiskt dåligt och många lider av självmordstankar.

Pappa Daniel om frustrationen att ha en dotter med fetma

I helgen skrev också en pappa Daniel en debattartikel i Aftonbladet om hur det är att ha ett barn med fetma. Hjärtat blöder när man läser om hans kamp för att få sin dotter att gå ner i vikt: Min dotter är tjock – kan vi prata om det?

Jag tror att pappa Daniel har det lite som jag. Även om jag sällan ger mina barn sötsaker, så ser skola, idrottsrörelse och andra föräldrar till att mata dem med massor med sött. I ett mellanmål min dotter nyligen fick under resan hem från ett handbollsläger dolde sig inte mindre än 34 gram socker, eller ungefär 11 sockerbitar. Det var i princip hela hennes dagsranson socker i ett mellanmål, som till synes såg nyttigt ut. Bovarna var en fruktdryck och en drickyoghurt.

För My Westerdahl blev lågkolhydratkost räddningen

My Westerdahl – som slogs mot fetman under hela sin barndom – skrev ett fantastiskt svar till pappa Daniel: LCHFingenjören – Till pappa Daniel. Citat: Pappa Daniel. Jag grät också ihop med mina föräldrar. Såg maktlösheten i deras ögon. Besvikelsen varje gång den kalla stålvågen togs fram på sjukhuset. Rädslan och ångesten över att förlora en dotter i förtid. Skammen och ångesten hos mig själv för att jag inte kunde gå ner i vikt. Rädsla, ångest, skam och ännu mer ångest – det är min barndom sammanfattad i.

För My blev räddningen en lågkolhydratkost. Nu har hon mer än halverat sin vikt och hon vill att pappa Daniel ska få reda på det, så att hans dotter kan testa det innan hela hennes barndom har runnit iväg. Hjälper det är allt vunnet.

Jag tänker att vi aldrig får sätta barn i fetmans rävsax. De ska aldrig få så mycket fetma att de behöver operera bort friska delar av sin kropp. Det är vuxenvärldens förbaskade skyldighet att se till det. Och vi bär ALLA ett ansvar för att barn får bra mat.

Äntligen! Jag skriker och hoppar framför datorn. Äntligen, äntligen, äntligen sätter stora och välansedda organisationer ner fötterna när det gäller sockret. För något år sedan var det WHO. Nu går American Heart Association (AHA) ut med nya rekommendationer: barn ska äta maximalt 25 gram (cirka åtta sockerbitar) tillsatt socker per dag och aldrig dricka mer än 2,5 dl sötad dryck per vecka. Barn under två år ska inte ha något tillsatt socker alls. Läs pressmeddelande här: Kids and added sugars: How much is too much?

Varnar: barnen kommer utveckla hjärt-kärlsjukdom

För att kunna uttala sig kring sockret har AHA gjort en genomgång av den senaste vetenskapen på området: Added Sugars and Cardiovascular Disease Risk in Children. Den visar att barns höga sockerkonsumtion (även svenska barns) är kopplad till en ökning av både fetma och farliga blodfettsrubbningar. Slutsats: ska barn slippa utveckla hjärt-kärlsjukdom senare under livet krävs att vi i vuxenvärlden skärper oss. Festen är slut. Barn blir i längden olyckliga av alla de sötsaker vi ger dem.

Träna barnet att äta annat än sött

I pressmeddelandet säger en av experterna att hon hoppas att de nya rekommendationerna ska stödja föräldrar att dra en gräns när det gäller sockret. YES! Det hoppas jag också. Frustrerade föräldrar mejlar ofta och undrar vad de ska göra. De får höra att de är nojiga och tråkiga när de ber far- och morföräldrar att ge barnen färre bullar och kakor, eller när de ber förskolepersonalen att begränsa firandet av födelsedagar. Nu kan alla ni kämpande (och omtänksamma) föräldrar referera till både till WHO och AHA.

Ni kan även trycka på ett annat uttalande i pressmeddelandet: att det är viktigt att barn tidigt vänjer sig att äta vanliga mat (ej söt) som också är näringstät. Vitaminer och mineraler behövs för en hälsosam utveckling av både hjärnan och kroppen.

Hur mycket är 25 gram socker?

Men hur mycket är då 25 gram socker? Det motsvarar något av följande: 2,5 dl läsk, 40 gram gelégodis (lite skrammel på botten av påsen), 3,3 dl sötad barnyoghurt, 70 gram frukostflingor med chokladsmak eller en glass (Magnum).

Slutsatsen av detta blir alltså att vi föräldrar bör:

1. Sluta köpa sötad yoghurt och sötade flingor. Barn som äter sådant till frukost får i sig en dagsranson socker innan dagens ens har börjat.

2. Begränsa lördagsgodiset till en tablettask eller maximalt 5-8 bitar (beroende på storlek).

3. Servera läsk och saft i små glas. Ett i veckan är gränsen. Vi bör även bojkotta O’boy och istället göra egen varm choklad med maximalt en sockerbit i.

4. Begränsa ätandet av vanlig sockerglass till en gång i veckan. (Misströsta inte. Du kan göra egen lågsockerglass varje dag om du vill).

5. Servera god mat på barnkalaset istället för sju sorters sötsaker.

Listan skulle kunna göras ännu längre, men det får räcka för nu. Låt oss nu utbringa ett fyrfaldigt leve för AHA! Detta är epokavgörande i bekämpningen av barnfetma.