Bebisar och mat

Jag är tipp topp glad. I onsdags fick jag ta emot pris av självaste Måltidsakademien. De belönade Smakäventyret i kategorin barn och mat med motiveringen: ”Man vinner mycket på att smakträna barnen tidigt, för vi äter vad vi lärt oss som mycket små. Här är boken som tar tillvara nyfikenheten på mat redan innan ettårsdagen.”

Tänk att dessa gastronomer – med Carl Jan Granqvist i spetsen – lyfter bebisars ätande! Här hittar du Natur&Kulturs pressrelease: Bok om barns smakträning får pris.

Äntligen något som kan leda till ett genombrott när det gäller att förebygga astma hos barn! Genom att utforska tarmfloran hos en månad gamla bebisar, har amerikanska forskare nu kunnat kartlägga en trolig mekanism för hur astma kan utvecklas hos barn. Studien visar att en rubbad tarmflora första tiden i livet är kopplad till en tre gånger högre risk att ha astma vid fyra års ålder: Newborn Gut Microbiome Predicts Later Allergy and Asthma, Study Finds.

Astma kopplat till mer svamp i tarmen

Med hjälp av den senaste tekniken analyserade forskarna bajset från 130 bebisar (levererat via deras blöjor). Baserat på vilket mönster av bakterier och svamp bajset innehöll, gick det att dela in bebisarna i tre olika grupper. Den minsta gruppen, som bestod av 11 bebisar, saknade vissa viktiga tarmbakterier och hade mer svamp i tarmen.

Tarmfloran producerade fel fettsyror

För att förstå hur den avvikande tarmfloran påverkade bebisarna, analyserade forskarna även vilka spår av bakteriers och svampars ämnesomsättning som fanns i blöjan (bakterier och svampar tillverkar olika ämnen, till exempel fettsyror). Det visade sig att bebisar med en mer komplett tarmflora hade ämnen som dämpar inflammation i sitt bajs. Bebisar med en rubbad tarmflora saknade dessa ämnen. Dessutom hade de en fettsyra med det fantasifulla namnet 12, 13 DIHOME i tarmen. 12, 13 DIHOME är kopplad till astma hos vuxna och forskarna kunde visa att fettsyran triggar igång immunceller.

Mer kunskap kan leda till kontroll över astman

Som du kan läsa i Smakäventyret har forskare gett både gravida kvinnor och spädbarn probiotika för att minska risken för eksem. Sådana studier visar att vissa bakterier kan halvera risken att utveckla eksem, medan andra bakterier inte har någon effekt alls.

Forskning visar också att varierad mat tidigt under livet är kopplat till lägre risk för allergiska besvär. En förklaring är att maten har en stor inverkan på tarmfloran.

Det fantastiska med denna studie är att forskarna nu verkligen börjar ringa in vilka bakterier som är viktiga för att skydda mot astma. Ju mer vi vet om detta, desto större chanser har vi att förebygga allergiska besvär. Antalet barn som utvecklar astma och allergier har ökat lavinartat. Tänk om detta kan vända utvecklingen!

Nyligen mejlade Paulina. Hon undrade kring bebisar och gluten. Så här skriver hon: Jag måste fråga hur du skulle gjort i min situation om du haft en liten bebis idag. Jag vill helst inte ge gluten alls till min son eftersom jag tror att alla människor mår bättre av att utesluta gluten. Gör jag honom en otjänst genom att vänta till efter han är ett år? BVC rekommenderar väl att införa det under amning och vill nog att jag ska börja introducera det redan nu men jag lyssnar inte mkt på deras råd… Min son är nu 6 månader gammal.

Mitt svar – tidig introduktion av gluten kan vara till skada

Hej Paulina! En sak är säker – hade jag vetat allt jag vet idag när mina barn var små, hade jag hanterat gluten på ett helt annat vis. Sötingen på bilden ovan är min dotter, 5,5 månader gammal. Idag är hon 10 år och gör pikvolt med skruv. När bilden togs hade hon just lärt sig åla framåt. Och äta smörgåsrån.

Som den duktiga förälder jag var, såg jag noga till att mata henne med smörgåsrån i princip varje dag. Min bvc-sköterska sa – precis som din – att det kunde skydda mot utveckling av glutenintolerans.

Nu kan vi med ganska stor säkerhet slå fast att dessa råd är fel.

Ju mer gluten, desto sämre

I slutet av förra veckan presenterades en ny avhandling från Lunds universitet: Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans. Carin Andrén Aronsson vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, har kartlagt kopplingarna mellan bebisars glutenätande och risken att utveckla glutenintolerans i en stor studie kallad TEDDY. Resultaten visar att:

– Att få gluten tidigt är inte kopplat till något skydd mot glutenintolerans.

– Amning är inte kopplat till ett skydd mot glutenintolerans.

– Ju mer gluten bebisen får, desto högre är risken att utveckla glutenintolerans.

Utöver forskningen från Lunds universitet, finns en klinisk studie som visar att bebisar som får gluten efter ett års ålder utvecklar glutenintolerans senare än bebisar som får gluten redan vid 6 månader.

Kanske skydd mot veteallergi

Skulle jag då helt ha undvikit att ge mina barn vete? Det är jag inte säker på. Det finns nämligen en hel del som talar för att barn är skyddade mot allergier om de får smaka på mat tidigt. Här gäller det att hålla tungan rätt i mun och skilja på glutenintolerans, som är en autoimmun sjukdom, och veteallergi, som är en… allergi. De två sjukdomarna fungerar helt olika i kroppen.

I Smakäventyret kan du läsa om den forskning som visar att bebisar kan skyddas mot jordnötsallergi om de får ner maten i magen. En hel del talar för att detta även gäller äggallergi. Frågan är om det också gäller andra allergier, som veteallergi? Det vet vi inte idag. Hade jag fått en liten bebis, skulle jag nog ändå ha gett hen väldigt små mängder vete någon gång varje vecka. Om bara lite vete får komma ner i magen, får immunförsvaret en chans att träna sig och känna igen vetet som något ofarligt.

Inga hela bitar smörgåsrån alltså, som på bilden, utan små mängder vete. Utöver det hade jag sett till att ge barnet möjligheter att smaka på all övrig mat: broccoli, blomkål, fisk, ägg, leverpastej, lax, kronärtskocka, parmesanost, oliver, linser, hummus, sill, pumpa… You name it. Det är med sorg i hjärtat jag tittar på bilden ovan. Tänk vad roligt den där nyfikna lilla personen kunde ha haft med all mat – bara jag hade gett henne chansen.

Nyligen mejlade Maria och frågade om hon kan äta lågkolhydratkost under sin graviditet. På mottagningen där hon går har hon fått rådet att äta lightprodukter. Här är hennes brev och mitt svar:

Marias fråga: Kan en lågkolhydratkost skada fostret?

Efter att ha läst din bok Ett sötare blod så var jag och fästmannen snabba på att lägga om kosten, på en vecka har vi båda tappat 2-3 kg var och konstaterat att vi mår mycket bättre. Han som är typ 2-diabetiker låg innan kvällsmaten igår på 5,3 och på 5,9 efter. (Det är första gången på länge som han mäter sig utöver det hos läkaren, han har liksom känt sig omotiverad.) Men det är bara lite kuriosa…

Jag har haft funderingar kring vad som händer vid graviditet och en lågkolhydratkost, detta har blivit lite akut nu då jag just insett att jag plussar. Jag skulle verkligen behöva gå ner i vikt och mår heller inte bra av att äta kolhydrater (åtminstone inte sädesslag, vilket jag insåg dagen efter en halv skiva sockerkaka efter flera dagars uppehåll). Jag skulle verkligen vilja gå på en lågkolhydratdiet men är lite rädd för att det kan skada fostret?

En vanlig dag kan jag äta en tallrik bär (ofta blåbär) med grädde, 5-15 nötter (cashew- eller valnötter) korv (hög kötthalt) eller bacon eller nåt kött, minst två ägg, kaffe med mjölk (eller grädde) och en hel del grönsaker, nåt såsaktigt typ majonnäs ibland senap och ketchup (kanske käpphästar, men överdriver inte intaget).

Mitt svar: håll dig till långsamma kolhydrater

Vad roligt att höra att ni mår bättre efter kostomläggningen och grattis till graviditeten. Vad spännande!

Det är svårt att svara på hur man ska äta under en graviditet eftersom det finns så lite forskning på det. Det är dock solklart att den socker- och mjölrika kost som vi kvinnor har ätit under flera decennier knappast är optimal. Mycket snabba kolhydrater leder till ideliga insulinpåslag i kroppen. Som du kan läsa i både Ett sötare blod och Det sötaste vi har triggar insulin igång kroppens tillväxtsystem. Kvinnor med övervikt föder större barn och forskare menar att det beror på en hög insulinnivå i blodet. Antalet barn som väger över 5 kilo när de föds har fördubblats under de senaste decennierna, vilket orsakar fler komplikationer under förlossningarna.

Som en följd av fetmaepidemin får också allt fler graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för både graviditetskomplikationer och att barnet senare till exempel ska utveckla  autism. Här kan du läsa en debattartikel i SvD där läkare menar att graviditetsdiabetes måste tas på större på allvar: Graviditetsdiabetes risk för mor och foster. 

Du ska alltså på inget vis fortsätta äta en massa snabba kolhydrater. Men ska man då gå till en annan extrem och börja äta en ketogen kost, som innehåller väldigt lite kolhydrater? Den frågan finns det inget svar på. Det finns studier på möss som visar allt ifrån att en ketogen kost kan vara fullständigt förödande för fostret, till att det leder till lugnare och mentalt mer stabila avkommor.

Undvik sötsaker, men ät exempelvis rotfrukter

Men möss är inte människor. Jag har inte hittat några studier av vad som händer när gravida kvinnor äter ketogen kost. Min egen erfarenhet är dock att en kost som håller insulin och blodsocker på en låg och jämn nivå dämpar de kraftiga hungerskänslor som man ofta får som gravid. Under min första graviditet åt jag lightprodukter och mycket mjölmat, som vitt bröd och pasta. Jag var sötsugen och hungrig hela tiden, och gick upp massor i vikt. Under min andra graviditet åt jag en GI-kost. Då höll hungern sig borta och jag höll vikten (vilket var tur eftersom en kraftig foglossning gjorde att jag knappt kunde gå).

Hade jag blivit gravid med den kunskap jag har idag skulle jag välja en liberal lågkolhydratkost kost som håller insulin och blodsocker i schack, men som ändå inte är strikt ketogen. Jag skulle undvika sötsaker och alla raffinerade, vita kolhydrater, men äta stärkelse från närings- och fiberrik mat som rotfrukter, bröd bakat på durramjöl och frukt.

Lyssna på din kropp

Men du måste lyssna på din kropp. En del personer har ett så kraftigt sockersug att de exempelvis inte klarar att äta frukt. Då tar suget över och plötsligt börjar de köpa godis och allt annat som är dåligt för kroppen. Ät inget som får dig in i dåliga matvanor!

Hoppas att du känner dig klokare på detta svar. Lycka till nu!

Det är första dagen på jobbet efter semestern och för första gången på länge har jag längtat efter en jacka. Vad är det som händer? Ska det bli höst redan i augusti?

Har dock en uppmuntrande nyhet som kan värma i kyliga höstvindar. Adlibris har superpris på både Smakäventyret – att lära små barn äta mat och Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar. De säljer böckerna för 99 kronor styck. Billigare än så blir det inte. Shoppa julklappar redan nu vettja!

Aldrig har hallonen smakat så gott

Sedan måste jag dela med mig av ett av sommarens absolut bästa smakminnen: nyplockade hallon med syrad grädde.

Om jag ser lite trött ut på bilden, har det sin förklaring. Dagen började egentligen bra. Jag klädde mig i en nässelskyddande mundering och gav mig ut i snåren för att plocka lite skogshallon. Sedan – av någon anledning – började jag och min man resonera om varför brunnsvattnet hade börjat lukta så illa. Handlingskraftigt lyfte han på brunnslocket och kikade ner i mörkret. Där, cirka fyra meter ner på vattnets svarta yta, syntes de tydliga konturerna av en simmande – och rätt stor – orm.

Kan ormar säga tack?

Det var en upptäckt som tog några minuter att smälta. Med hjälp av en mycket lång pinne lyckades vi peta ner ormen i en hink. Gissa om vi blev lättade när vi hissade upp den och såg de gula prickarna bakom öronen? Den rätt medtagna snoken tittade ett tag på oss innan den ringlade iväg. Jag tror att den sa tack, men eftersom jag inte är någon ormviskare kan jag inte säga säkert.

Sedan fiskade vi upp en död och uppsvullen mus (jo, jag mår fortfarande illa när jag tänker på den) innan vi pumpade ur allt vatten och upptäckte ännu en orm på brunnens botten (bara skinnet kvar). Efter det bekämpade vi ett getingbo i det lilla pumphuset och konstaterade att det är skönt att bo i en lägenhet till vardags.

Det är i ljuset av allt detta som du ska se bilden ovan. Vi pustade ut med de nyplockade hallonen, en perfekt mogen mango och syrad grädde från Löts gårdsmejeri i Östergötland. Sällan har något smakat så gott.

Jag skrev om Löts gårdsmejeri här på bloggen förra året. Deras smör är i världsklass, och den syrade grädden var inget annat än gudomlig. En smaksensation. Om du någon gång råkar befinna dig  strax söder om Linköping måste du besöka det lilla mejeriet. Det är en underbar upplevelse.

Hur det gick med brunnen? Jo, nu smakar vattnet okej igen. Vi (eller vi och vi, min man…) lagade den trasiga cementringen runt brunnen – så nu kan skogens alla djur helt säkert passera utan att drunkna i vårt dricksvatten. Jag gissar att det är en lättnad för dem.

Nu har Smakäventyret – att lära små barn äta mat kommit ut på estniska. Boken har fått titeln Kuidas lapsi sötma sada – matk maitsete maailma. Om google translate har rätt betyder det något i stil med Hur man får barnen att äta – rundtur i smakernas värld.

Så nu vet ni det!

Rättelse: skrev först att det var finska. Fick fel info. Detta är ju estniska (jag är lika dålig på båda språken…)

Det är underbart med er läsare – många av er har så skönt kreativa idéer. Nu har jag fått in lysande tips på hur man kan få i sin bebis järn. Nedan ser du ett innovativt blodbröd, som du kan använda för att berika den hemlagade gröten. Först lite bakgrund.

Järnbrist kan påverka hjärnans utveckling

I Smakäventyret kan du läsa om bebisars stora järnbehov. Efter 6 månaders ålder behöver bebisar nästan lika mycket järn som en vuxen man. Dels för att slippa blodbrist, dels för att hjärnan ska utvecklas ordentligt. Barn som föds för tidigt får exempelvis ofta järnbrist. Studier visar att om de får tillskott av järn minskar risken för beteendeproblem senare under livet (läs mer i Läkartidningen: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan).

För att spädbarn ska få sitt järnbehov tillfredsställt behöver maten vara väldigt järnrik. Därför råder Livsmedelsverket och bvc föräldrar att ge sina bebisar välling och industriproducerad pulvergröt, som är berikad med av järn. Jag är rätt skeptisk mot dessa råd. Svenska vetemjölsbaserade pulverprodukter är sannolikt ett skäl till varför så många svenska småbarn utvecklar glutenintolerans – en livslång och obotlig sjukdom. Smaksatt pulvergröt är också ofta otroligt söt – upp emot en fjärdedel av alla kalorier kan komma från socker. Dessutom har välling och pulvergröt ingen konsistens eller smak som barnet behöver lära sig.

Det går att få järn från riktig mat

Det är lika bra att föräldrar redan från början lär sig att ge sitt barn riktig mat som är järnrik, eftersom barn har ett stort järnbehov under hela sin uppväxt. I Smakäventyret finns en tabell över järnrik mat, exempelvis blodpudding och leverpastej. Dessvärre är den dussinblodpudding man köper i affären rik på gluten, eller på socker, eller på båda och. Ett annat problem är att både blodpudding och leverpastej ofta innehåller gris och det är ett djur som man inom vissa kulturer gärna låter bli att äta.

Här kommer därför två järnrika recept som hjälper dig runt dessa problem.

Ett makabert enkelt blodbröd

Det första alternativet är ett blodbröd, som är helt glutenfritt. Det är en innovation av Sofi Hermanson (hennes son Dan, nedan, har ni träffat tidigare här på bloggen).

Sofi kallar detta bröd för ”makabert enkelt”. Här är hennes recept (bilder högst upp i detta inlägg):

500 ml gris/nötblod
5 dl bovetemjöl (som bindemedel)

Blanda och bre ut på plåtar med slickepott, grädda i 25 min på 150 grader. Torka ett dygn på bakplåtspapper, bryt i mindre bitar. Mortlar till pulver och bland i gröten.

Om ni tycker det ser äckligt ut under blandningen – låtsas att det är rödbetsspad. Blodet, som Sofi köpte i butik, kom från NyhlenHugossons.

Här är också receptet på Dans kvällsgröt, som även innehåller järnrika aprikoser och nyponskalsmjöl:

1 1/2 msk bovetemjöl
1 tsk nyponskalsmjöl
1 tsk ekologiskt kokosfett
1 tsk ekologisk aprikospure
2 krm ”blodbröd”

Koka upp vatten och blanda till lämplig konsistens för bebisen.

Gehackte Lebber – pastej på kycklinglever

Nästa tips – den judiska specialiteten Gehackte Lebber – kommer från en vän till mig: Liv Svirsky. Som barn åt hon denna kycklingleverpastej under speciella högtider, när hennes farmor lagade den. Nu äter hennes son Noah den med god aptit.

Lika delar kycklinglever och gul lök
Salt och vitpeppar
Rapsolja

Stek löken på svag värme i små bitar tills den blir genomskinlig. Stek levern tills den är genomstekt men inte torr. Lägg i matberedare och mixa till slät konsistens. Salta och peppra efter smak. Tillsätt olja för att få önskad konsistens.

Ett stort tack till Sofi och Liv för recepten. Ge järnet med era bebisar nu!!! Och är du kvinna så boosta gärna din kropp med järn. Många kvinnor har järnbrist och är onödigt trötta.

Uppdatering: Sedan jag skrev detta inlägg har Livsmedelsverket uppdaterat sina rekommendationer. De lyder nu som följer: Lever och njure har högt näringsinnehåll men kan innehålla höga halter kadmium. Barn under tolv år bör därför inte äta njure eller lever. Leverpastej går däremot bra.

Vill man ha tydligare rekommendationer kring inälvsmat och bebisar bör man ta kontakt med Livsmedelsverket.

Som en del av er vet brukade jag skriva krönikor för tidningen Matkärlek. Bara dagarna innan förlaget bakom Matkärlek gick i konkurs hade jag skickat in en text. Den publicerades tyvärr aldrig, men nu lägger jag upp den här på bloggen. Alla ni som tycker att den är läsvärd, stöd Kickstarter-kampanjen som ska blåsa liv i Matkärlek igen: kickstarter.com. Om chefredaktören Anne Aobadia får en möjlighet att driva tidningen i egen regi, kommer den ha mycket större möjligheter att överleva än när den ligger under ett förlag som är tyngt av en massa andra förlustbringande tidningar. Får Matkärlek en ny chans blir det fler liknande krönikor. Personligen kan jag tänka att detta är en av de viktigaste som jag har skrivit:

Ät bra mat – för dina framtida barns skull

Diabetes hos mamman är kopplat till en dramatiskt ökad risk att barnet ska utveckla autism, visar en ny vetenskaplig studie. Har mamman samtidigt fetma ökar risken än mer. Unga kvinnors matvanor kan alltså påverka de framtida barnens hälsa.

Vi vet att den mat vi stoppar i våra magar påverkar vår egen hälsa. Det är självklart för oss. Men nu tyder allt mer på att vi – jobbigt nog – måste vidga våra perspektiv och även tänka på våra framtida barn när vi väljer vad vi äter. I boken Det sötaste vi har berättar jag om en rad studier som visar att om en mamma har högt blodtryck, fetma eller diabetes under själva graviditeten, ökar risken att barnet ska drabbas av autismspektrumtillstånd (AST) med ungefär 60 procent.

Nu bekräftar en stor amerikansk studie dessa samband. Forskarna följde 2 734 mödrar och barn som har vårdats vid Boston Medical Center. 102 av barnen diagnostiserades med AST, en funktionsnedsättning där barnet till exempel kan ha svårt att samspela med andra (en del barn får även av utvecklingsstörningar, talsvårigheter och epilepsi). Analyserna visade att risken för AST tredubblades om mamman hade diabetes innan hon blev gravid. Hade hon även fetma ökade risken för AST nästan fyra gånger.

Under de senaste decennierna har allt fler barn fått någon av de diagnoser som ryms inom AST, exempelvis autism och Aspergers syndrom. Siffror från USA visar på en skrämmande utveckling. På 1980-talet uppskattade olika undersökningar att ungefär 1 på 2500 barn hade AST. År 1996 var 1 på 294 barn i åldern 3-10 år drabbade, enligt en undersökning genomförd i Atalanta. År 2002 konstaterade amerikanska Centre for Disease Control and prevention att 1 av 156 barn i åttaårsåldern hade diagnosen. År 2010 var siffran nere på 1 av 68 – alltså nästan 1,5 procent av alla åttaåringar.

En viktig förklaring till ökningen är att fler fall av AST fångas upp i vården och att barn med mildare symptom nu diagnostiseras. Men epidemierna av diabetes och fetma är alltså en annan sannolik orsak till den dramatiska ökningen.

Hur kan då mammans diabetes påverka barnets hjärna? En förklaring kan vara att mamman har en inflammation i kroppen när hon har diabetes. Forskning visar att andra inflammationsdrivande sjukdomar – som en långvarig och kraftig influensa eller autoimmuna sjukdomar – också ökar risken för autism. Inflammationen verkar påverka barnets utveckling.

När jag skriver detta, vet jag att det kan leda till starka reaktioner. En del kommer att tycka att jag skuldbelägger föräldrar som har barn med autismspektrumtillstånd. Andra kommer tycka att jag uttalar mig om samband som än så länge endast vilar på ganska bräcklig vetenskap. De kommer påpeka att deras dotter inte hade diabetes, ändå fick hon ett barn med autism (det finns självklart flera orsaker till autism).

Det är en svår balansgång att gå. Personligen anser jag att vi på ett nyanserat vis måste tala öppet om vad vetenskapen visar. I detta fall för alla framtida barns skull. Och tänk vilka möjligheter vi har. Börjar vi ge våra barn hemlagad och riktig mat – sådan som är gjord med kärlek – kommer det absolut påverka barnens hälsa positivt. Dessutom kanske det möjligtvis även kan leda till färre barn med autism i nästa generation. Det tror jag ingen skulle ha något emot.

Stöd nu Matkärlek – för fler liknande krönikor.

När jag fick mina barn var rådet till oss föräldrar att vi skulle undvika att ge våra bebisar allergiframkallande mat, till exempel jordnötter och ägg. Det rådet var sannolikt direkt skadligt. I Smakäventyret kan du läsa om den nya forskning som tyder på att bebisar kan utveckla tolerans mot mat om de får ner den i magen. En stor studie som publicerades våren 2015 visar till exempel att risken för jordnötsallergi minskar kraftigt (till en sjundedel) om barn får jordnötsprotein varje vecka från första året i livet fram till fem års ålder.

Mat vid 3 månader verkar kunna skydda mot allergi

Nu har det kommit ytterligare belägg för att bebisar kan skyddas mot allergier om de får äta mat tidigt. I mars publicerade forskare resultaten från en stor klinisk prövning, EAT study. 1300 spädbarn delades slumpmässigt in i två grupper. Den enda gruppen fick börja äta allergiframkallande livsmedel, vete, ägg, sesam, jordnötter, komjölksyoghurt och fisk, redan från 3 månaders ålder (känns galet tidigt för den som har lärt sig i att bebisar absolut inte får äta mat före 4 månader), den andra gruppen fick börja äta mat först vid 6 månaders ålder.

Över hälften av spädbarnens som skulle börja äta mat tidigt klarade inte detta, vilket gör att man måste tolka resultaten från denna studie med försiktighet. Bland de som fick i sig alla sex livsmedlen utvecklade dock endast 2,4 procent någon form av matallergi, att jämföra med kontrollgruppens 6,4 procent. Ingen utvecklade jordnötsallergi (2,5 procent i kontrollgruppen) och endast 1,4 procent fick äggallergi (5,2 procent i kontrollgruppen).

När det gäller vete, sesam, mjölk och fisk hittade forskarna inget skydd av att äta livsmedlen tidigt. Å andra sidan verkade det inte heller öka risken för allergi.

Ersättning med komjölk kan minska allergirisk

För ett par veckor sedan presenterades dessutom resultaten från en kanadensisk studie på spädbarn och allergier: Early introduction of allergenic foods reduces risk of food sensitization. Forskare har följt närmare 1500 spädbarn under deras första år i livet. De som fick mjölk, ägg och jordnötter tidigt hade lägre risk att bli allergiska och effekten var stor. Att äta ägg före 6 månaders ålder var till exempel kopplat till 70 procent skydd mot att ha utvecklat allergi mot något av de tre livsmedlen, i jämförelse med de som fick ägg först efter ett års ålder.

I denna studie fanns också en koppling mellan helamning till 6 månaders ålder och en kraftigt ökad risk för allergi mot komjölksprotein. Risken ökade hela 3,5 gånger. De bebisar som fick mest varierad mat hade också lägre risk för allergi.

Dagens rekommendationer kan öka risk för allergi

Förra hösten kritiserade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet,  nuvarande rekommendationer att bebisar ska helammas under de första sex månaderna i en krönika i nyhetsmagasinet Fokus: Fram med jordnötsskålen. Hon menar att det ur allergisynpunkt är förkastligt att skjuta upp introduktionen av mat så länge.

Väldigt mycket talar för att hon har rätt. Återigen kan myndigheters råd vara mer till skada än nytta. Så fram med maten alla bebisföräldrar. Era små behöver äta riktig och varierad mat. Inte bara för att förebygga allergier, utan också för att lära sig smak och konsistens på den mat som de ska äta under sin uppväxt. Bra mat är en viktig grund för bra hälsa.

Gissa om jag blev varm om hjärtat häromdagen. Sofi Hermanson skickade bilden nedan på Dag, 6 månader, och skrev: Jag vill tacka så enormt mycket för dina böcker! Vi började det stora smakäventyret för två månader sedan och heja-heja vad bra det går!

Vilken sötnos! Jag blir så glad. Bebisar älskar ju att utforska världen – klart att de ska få utforska vitkål också. Varken jag eller min man hade en aning om hur viktigt det är att bebisar – som Dag – smaktränas under första året. Det är orsaken till varför jag skrev Smakäventyret. Nu lyfter även British Nutrion Foundation bebisars smakträning i en forskningsrapport. Bebisar behöver få riktigt mat, och riktiga grönsaker, redan från början.

Grönsaker först, ofta och i variation

I rapporten citerar forskaren Lucy Chambers en ny studie som har kommit efter att jag skrev Smakäventyret. Föräldrar till 4-6 månader gamla bebisar från Storbritannien, Grekland och Portugal delades in i två grupper. En grupp fick följa landets traditionella rekommendationer för matintroduktion, den andra gruppen fick rådet att ge bebisarna fem olika grönsaker under de första femton dagarna. De gav en grönsak per dag och lät grönsakerna återkomma.

Efter en månad mätte forskarna vad bebisarna tyckte om en ny grönsak, som de aldrig tidigare hade smakat. I Storbritannien var det stor skillnad mellan grupperna. De bebisar som hade fått öva sig att äta grönsaker åt dubbelt så mycket av den nya grönsaken, i jämförelse med de barn som hade fått en vanlig matintroduktion.

I Grekland och Portugal såg forskarna dock ingen skillnad mellan grupperna, vilket skulle kunna förklaras av att föräldrar i dessa länder har som vana att ge bebisar grönsaker redan från början. I Storbritannien får bebisar ofta frukt, bröd eller annan spannmålsbaserad mat som sina första smakportioner.

Den brittiska rapportens slutsats är att bebisar ska introduceras till grönsaker på följande vis: Grönsaker först, ofta och i variation. 

Hela bitar mat är viktigt

Det är också viktigt att bebisar får gnaga på hela bitar för att lära sig konsistensen av olika mat (en stora bit vitkål är ett utmärkt exempel). Grönsakssmakerna behöver också vara rena. Klämmisar där grönsaker och frukt blandas till en söt puré kommer inte hjälpa bebisen att lära sig äta riktig mat. Så här kan en tallrik bebismat istället se ut:

Är du rädd att bebisen ska sätta i halsen, läs detta: Föräldrars rädslor kan hämma bebisars ätande.

Igår skrev DN om äldre barn som inte vill äta. Många föräldrar blir frustrerade när barnen vägrar äta mat som är nyttig för kroppen. Lär vi bebisar äta riktig mat från början, minskar vi risken för strul vid matbordet även när barnen blir lite äldre.