Okategoriserade

Nu satsar Livsmedelsverket på att få livsmedelsbolagen att minska på mängden salt i den färdiga maten. Myndigheten menar att saltet är det som påverkar folkhälsan mest. Dessvärre är detta ännu en missriktad satsning som kommer ge minimal effekt på folkhälsan. 

Tidigare i veckan skrev TT en text om att många livsmedelsbolag nu jobbar på att sänka mängden salt i maten, till exempel i korv och köttbullar som många barn äter. DN publicerade texten: Livsmedelsbolag försöker komma åt saltet i maten. I artikeln säger Livsmedelsverkets dietist Anette Jansson:  Det vore en jättestor folkhälsovinst om man kunde få ner intaget av salt. När det gäller risker i maten är det salt som kan påverka folk­hälsan mest faktiskt. 

Barn får knappast övervikt av salt

Tidigare i år skrev Livsmedelsverket också en debattartikel kring just saltet: Får vi hjärt-kärlsjukdom på grund av salt? Jag vet inte hur Livsmedelsverket gör sina prioriteringar eller hur de får ihop sin ekvation. Det enda jag vet är att satsningen på salt kommer få noll effekt på fetmaepidemin bland barn, där nu var fjärde tioåring har övervikt. Föräldrar som har barn i den åldern vet att barnen knappast blir överviktiga för att de häller så mycket salt över sin mat, eller för att de äter köttbullar.

Jag skulle verkligen önska att Livsmedelsverket la sitt krut på sockret. Istället för att ålägga industrin att jaga salt i sina produkter, borde de ålägga dem att kraftigt minska på mängden socker i till exempel flingor och yoghurts. Den mängd socker som finns i vissa av de flingor som marknadsförs till barn ger fettlever på djur. Idag har över ett av tio amerikanska barn misstänkt fettlever, något som starkt ökar risken för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom.

Snart tror jag att jag samlar till en demonstration utanför Livsmedelsverkets lokaler. Det är så många barn som far ordentligt illa av allt detta socker. Klassklyftorna ökar när det gäller både fetma och ohälsa. Mängden salt i maten har knappast någon skuld i den utvecklingen. Den förväntade vinsten för folkhälsan kommer nog dessvärre återigen att utebli.

Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker finns nu i pocketutgåva. Här hittar du den för endast 46 kronor hos Adlibris. En julklapp i hälsans tecken! Eller som Dagens Nyheter skrev när boken kom: ”Spännande som en thriller och lättillgänglig även för den som inte har vetenskaplig skolning.”

Den underbart kritiske Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, har nu skrivit en krönika i Fokus om kostsamma folkhälsoråd: Usla råd alltför dyra – Fokus.

När jag började doktorera under mitten av 1990-talet granskade Agnes Wold tillsättningen av forskartjänster inom det medicinska området. Genom en objektiv jämförelse av kvinnliga och manliga sökande kunde hon påvisa en enorm diskriminering. Om jag inte minns fel fick de som ledde det dåvarande medicinska forskningsrådet avgå på grund av granskningen.

Under senare tid har Agnes Wold börjat kritisera alla illa grundade folkhälsoråd, bland annat under sitt sommarprat 2014.

Farligt att ge illa grundade folkhälsoråd

Hennes krönika i Fokus sätter fingret på ett viktigt problem: att det går att ge folkhälsoråd på rena gissningar eller på statistiska samband. Hon jämför med läkemedel där det krävs välgjorda vetenskapliga studier för ett godkännande och dessutom en noggrann dokumentation av eventuella biverkningar. Citat: ”Så noggrann är man inte när det gäller råd. Här tycks det räcka om några centralt placerade personer känner ett behov av att ge ett sådant. Att man tar så lätt på saken beror på den felaktiga föreställningen att små enkla råd inte kan vara så farliga som läkemedel. Ingenting är mer felaktigt – råd kan vara livsfarliga.”

Ett sådant råd är så klart att vi skulle undvika fett i allmänhet och mättat fett i synnerhet. Ett annat råd som jag snart tror kommer att få enorm kritik är att föräldrar ska ge spädbarn välling eller pulvergröt. I Smakäventyret kan du läsa om de stora vetenskapliga studier som nu visar att svenska spädbarn oftare än andra barn drabbas av glutenintolerans, en autoimmun sjukdom som bryter ner tarmluddet, sannolikt eftersom välling och pulvergröt innehåller så mycket gluten.

En stor eloge till Agnes Wold! Det behövs fler läkare som är lika kritiska som hon.

Under hösten har jag skrivit en rad texter om unga forskare som har fått anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. En av forskarna, Anita Öst vid Linköpings universitet, tittar på hur konsumtionen av socker påverkar bananflugehannars avkommor. Äter hannarna mycket socker innan de parar sig väger avkomman mer. Forskarna tror att sockerkonsumtionen påverkar uttrycket av generna i det befruktade ägget genom så kallad ”epigenetik.” Citat från texten:

En hypotes är att sockerintaget påverkar speciella RNA-molekyler som finns i spermier, så kallade piwi associated RNA eller piRNA. En förändring i halten av dessa kan påverka det befruktade ägget och utvecklingen av det tidiga embryot.

Spännande och ganska läskigt samtidigt. Om dessa mekanismer är i farten hos spädbarn, påverkar föräldrarnas livsstil mer än vi tror. Läs mer här: Kan ett epigenetiskt minne för osund livsstil gå i arv? | Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Idag berättade Peter Jihde om hur det är att ha typ 1-diabetes på Nyhetsmorgon. Titta klockan 10.15. Samtidigt sparkar Kostfonden igång ett samarbete med honom. Under 2016 kommer vi gemensamt att samla in pengar till en studie som ska utvärdera hur kosten kan användas för att stabilisera blodsockret vid en låg och jämn nivå vid typ 1-diabetes.

Det känns faktiskt smått overkligt. För 1,5 år sedan grundade vi Kostfonden, med en liten förhoppning att kunna åstadkomma bättre vetenskap på kostområdet. Tack vare alla fina människor som har donerat pengar till fonden, kunde vi inom loppet av bara ett år finansiera vår första studie: en utvärdering av kolhydraters roll vid IBS. Kostfonden satsade 600 000 kronor och Skandias forskningsfond bidrog med närmare 2 miljoner. För varje 100 kronor ni har stöttat oss med, har alltså totalt 400 kronor gått till kostforskning.

Nu är vårt mål att göra samma sak med typ 1-diabetes. En stor och välgjord studie som utvärderar blodsockerstabiliserande kostbehandlingar vid typ 1-diabetes kan förlänga livet på alla de 70 000 personer i Sverige som har sjukdomen. Marie Nehagens bortgång är en viktig orsak till varför Kostfonden satsar på typ 1-diabetes just nu: Typ 1-diabetes – vårdens gissningar kan orsaka tidig död. Hon avled endast 38 år gammal, eftersom hennes njurar hade tagit för stor skada av sjukdomen. Ett högt blodsocker ledde hennes fall till en alldeles för tidig död.

Kära bloggläsare, arbetet med Kostfonden har aldrig känts viktigare än nu. Stöd fonden. Ge en donation, julgåva eller – ännu hellre – bli månadsgivare så att vi kan bedriva det långsiktiga arbete som krävs för att stärka kostens roll i vården!

I morgon lördag 9.45 kommer programledaren Peter Jihde att berätta om hur det är att ha typ 1-diabetes i Nyhetsmorgon. Kika också in på Kostfondens sajt. Vi kommer berätta vilken kunskapslucka vi vill fylla under 2016. Det blir minst sagt en livsviktig studie. Slå alltså på TV4 klockan 9.45.

Julen närmar sig och det är dags för julklappar. Kanske känner du precis som jag att du är galet trött på prylar. Då kan de ge bort eller önska dig något mer meningsfullt: ett gåvobrev från Kostfonden.

Under 2015 har vi samlat pengar till en studie av kolhydraters roll vid magsmärtor, IBS. Snart kommer vi offentliggöra vilket vårt stora mål blir under 2016. Tills dess – köp en julgåva. Läs mer på Kostfondens sajt: Ge en julgåva till Kostfonden. Eller gå direkt till gåvoshoppen: Julgåva.

Idag skrivar Andreas Eenfeldt på kostdoktorn.se om en pilotstudie där forskare har undersökt effekten av en strikt lågkolhydratkost på blodsocker, nedsatt glukostolerans och levervärden: A pilot study to explore the role of a low- carbohydrate intervention to improve GGT levels and HbA1c.

– 17 centimeter runt midjan och fick normalt blodsocker

I studien ingick 69 personer som fick följa en strikt lågkolhydratkost under minst tre månader. Forskarna exemplifierar vad som hände i studien genom att beskriva ett enskilt fall, en 55-årig kvinna som hade typ 2-diabetes. Hennes blodsocker var högt och hon hade en förfettning av levern. Efter tre månader hade hon gått ner 7,9 kg och redan då hade hennes levervärden blivit normala. Efter 6 månader hade hon gått ner 9,9 kg och hade ett blodsocker som en frisk människa, trots att hon hade slutat med blodsockersänkande medicinering. När hon blev tillfrågad hur hon kände sig blev svaret: ”toppen, 10 år yngre.”

Kliniken sparade 260 000 kr per år

Tänk vad kostomläggningen har betytt för denna kvinna. Att hennes levervärden och blodsocker har blivit normala betyder att hon sannolikt kommer att få leva ett både längre och friskare liv.

Men det var inte bara studiedeltagarna som tjänade på kostomläggningen. Forskarna har räknat ut vad kliniken sparade på att rekommendera en lågkolhydrakost till personer med prediabetes och diabetes. Deltagarna förbättrade både blodsocker och blodtryck, vilket ledde till att läkarna kunde minska förskrivningen av olika läkemedel. De uppskattar att kliniken sparade ungefär 260 000 kronor per år på detta.

260 000 kronor per år. Det är en halvtidstjänst för en sjuksköterska.

Landstingspolitiker och tjänsteman borde ta tag i lågkolhydrakosten och finansiera bättre forskning. Precis som alla andra studier på området är denna studie alldeles för liten och för dåligt genomförd för att kunna ligga till grund för nationella behandlingsrekommendationer. En klinisk prövning som kan förändra vårdens rekommendationer kostar tiotals miljoner kronor att genomföra, men ingenstans i det svenska forskningssystemet finns sådana summor att söka. Därför måste politikerna agera. En investering i bättre forskning kan generera de mångdubbla tillbaka i form av sparade vårdkostnader. Läs mer här: Kostbehandlingar kan spara miljoner i diabetesvården.

Det är ett moment 22. Jag hoppas att Kostfonden ska kunna hjälpa till att bryta det. Bli månadsgivare till oss om du också vill att se en förändring.

En grupp ledamöter i det brittiska parlamentet vill nu se en skatt på sötad dryck som en del i ett åtgärdsprogram mot barnfetma. Det skriver BBC: Tax on sugary drinks backed by MPs – BBC News. 

Skatt på socker är kontroversiellt. En del påstår att det inte skulle ha någon effekt på konsumtionen. Men nya data från Mexiko talar mot detta. Deras skatt på 10 procent ledde till en minskning av konsumtionen av sötad dryck med 6 procent. Du kan läsa mer i denna välskrivna artikel i The Economist: Taxing sugary drinks – Stoppning slurping. Industrin försöker nu stoppa den mexikanska sockerskatten och nyligen var den på väg att halveras av kongressen, men senaten stoppade förändringen: How one of the most obese countries on earth took on the soda giants.

Ett annat argument mot sockerskatt är att staten inte ska lägga sig i enskilda människors val, men när våra val hotar att spränga landets budget behöver staten agera. Så var det med rökning och så är det nu med socker. Vi har helt enkelt inte råd med följderna av mänsklighetens sötsug.

Dessvärre ser det inte ut att bli bättre. En alldeles ny analys av den globala sockerkonsumtionen visar att mängden konsumerad läsk ökar: Sweetening of the global diet, particularly beverages: patterns, trends, and policy responses. I USA innehåller 74 procent av alla livsmedel någon form av socker. Högst läskkonsumtion har Chile, följt av Mexiko och USA.

Personligen tycker jag att man kan beskatta både läsk och godis. Detta är två unika livsmedel. De innehåller i princip inga vitaminer eller antioxidanter och nästan alla kalorier kommer från socker. Mänskligheten har aldrig tidigare ätit så mycket energi utan att få i sig näring.

Jag hoppas att debatten i Storbritannien smittar av sig på Sverige. Vi behöver på allvar minska barnfetman. Idag får en del personer åldersdiabetes innan de ens har fyllt 30 år. Det är dags att göra något åt det.

Efter tre år är det dags! Den 15 december kommer Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker som pocketbok. Du kan bevaka den hos Bokus, så får du ett mejl när den finns. Följ denna länk. Här är de senaste kundrecensionerna av boken: