stamp

Tävling: Hur många sockerbitar? Vinn en bok.

Kära läsare, saker och ting utvecklas och förändras. För snart ett år sedan lämnade jag bloggen Ett sötare blod och drog istället igång den här sajten. Nu är det dags att förnya sig på Facebook. Följ mig från och med nu på sidan Ann Fernholm (återigen har grymma Anna Lindelöw Mannheimer designat).

Facebook tycker att jag är duktig som redan har fått fler än tio följare:

Det är ändå en bra bit kvar innan alla ni (snart) 13 000 personer som följer Ett sötare blod har hoppat över till Ann Fernholm.

MEN. För att snabba på processen drar vi igång en frågetävling! Tre vinnare får Det sötaste vi har och Ett sötare blod hemskickade till sig.

Tävlingen går till så här:

  1. Gå in på Ann FernholmTryck på knappen följ (om du vill fortsätta stalka mig alltså).
  2. I det översta inlägget ligger tävlingens frågor. Svara på dem i en kommentar och dela gärna med dina vänner.
  3. Svara senast söndag 4 mars klockan 18.00. På måndag 5 mars offentliggör jag vinnarna här på annfernholm.se och lägger upp rätt svar.

Jaså, du vill veta frågorna redan nu?

  1. Hur många sockerbitar (á 3 gram) innehåller 120 gram smågodis?
  2. Vad är det för molekyl i huvudillustration på Facebooksidan Ann Fernholm?
  3. Om du fick välja, vad skulle du då vilja att jag skrev ett inlägg om här på annfernholm.se?

Seså. Kila nu in på nya Facebooksidan. Visst blev den fin?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
125
comments 3

Banbrytande studie: lågkolhydratkost är en effektiv behandling vid fettlever

Ungefär 25 procent av alla vuxna i världen har fettlever och löper ökad risk för skrumplever, levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Fettlever anses vara en kronisk åkomma, men nu har forskare vid Göteborgs universitet visat att det går att få bort mycket av fettet från levern på bara två veckor. Medicinen heter: strikt lågkolhydratkost. 

Fettlever – vad är det för något? Kanske du undrar och tror att det handlar om den där feta patén som fransmännen älskar. Men vet du vad: fettlever är en av världens vanligaste DOLDA sjukdomar (@allaaftonbladetreportrar #chanspålöp). Tidigare förknippades fettlever främst med alkoholism, men i fetmans fotspår har sjukdomen ökat explosionsartat. Numera har ungefär en av tio unga i både Europa och USA sjukdomen.

Att ha lite fett insprängt i levern är visserligen inte farligt (om du inte är gås och riskerar att bli paté), men på lång sikt kan levern bli inflammerad och levercellerna kan dö. En del utvecklar skrumplever, en sjukdom med hög dödlighet. Fettlever ökar också risken för levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För att skydda sig mot detta behöver drabbade få bort fettet ur levern.

Rådet till personer med fettlever har varit att motionera, räkna kalorier och gå ner i vikt, men – som välkänt är – de flesta misslyckas och fettet har suttit där det har suttit. Därför är det ett viktigt genombrott nu när forskare vid Göteborgs universitet har visat att fettet kan försvinna utan personen behöver gå ner i vikt nämnvärt mycket. Deltagarna i studien fick fortsätta att äta lika många kalorier, men byta kolhydrater mot protein. Inom loppet av bara två veckor var levern betydligt magrare än innan.

Överraskande upptäckt: tarmfloran började tillverka folsyra

Studien, som publicerades i Cell Metabolism, inkluderade bara tio personer och är liten, men naggande god att sätta tänderna i för en biokemist som undertecknad. Det är en extremt detaljerade kartläggning av vad som händer när en person skär ner på socker och stärkelse i maten. Leverns ämnesomsättning slog om i princip direkt. Istället för att bilda fett, började den att bränna fett och redan första dagen syntes en markant minskning av leverfettet. Som en finfin bieffekt fick de också en förbättrad blodfettprofil.

Även tarmfloran förändrades. En överraskande upptäckt var att den började producera mer folsyra, ett vitamin som är viktigt för leverns ämnesomsättning. Låga nivåer av folsyra har tidigare kopplats till högre risk för fettlever.

Är socker en värre bov än stärkelse?

Ni som har läst Det sötaste vi har vet att en del forskare misstänker att vår höga sockerkonsumtion är en viktig orsak till epidemin av fettlever. Socker innehåller sockerarten fruktos, som omsätts i levern. När vi överkonsumerar godis, läsk och andra sötsaker, ökar fettproduktionen i levern och efter ett tag verkar det fasta fett i levern.

För att testa denna hypotes har forskare vid UCSF i San Francisco tidigare låtit barn med fettlever ersätta sockret i maten med stärkelse (som består av sockerarten glukos). Precis som i studien som nu genomförts i Göteborg var målet  att barnen skulle fortsätta äta lika många kalorier och bibehålla sin vikt.

Trots att barnen åt kolhydrater i form stärkelse, slog leverns ämnesomsättning om snabbt. Inom loppet av nio dagar hade nästan hälften av fettet bränts bort. En del av barnen gick också ner i vikt, men leverfettet minskade även hos de som bibehöll sin vikt.

Kostfonden satsar på studie av fettlever

Vad ska man då dra för slutsatser av allt detta? Först och främst: det är dags att sluta räkna kalorier. Olika kalorier har olika effekt på kroppen. Kolhydrater gör mer skada än nytta för personer med fettlever, och det finns anledning att misstänka att socker är värstingen bland kolhydrater.

MEN. Både göteborgsstudien och UCSF-studien är små och saknar kontrollgrupp. För att etablera en ny behandling i vården krävs studier av en annan kaliber, randomiserade och kontrollerade prövningar. Kostfonden har just satsat 600 000 kronor i en sådan studie på Karolinska Sjukhuset, där en strikt lågkolhydratkost ska jämföras med 5:2-fasta och en konventionell behandling. Bekräftar studien resultaten ovan, är ett viktigt steg taget mot att etablera en ny kostbehandling i vården. Och en kronisk sjukdom som typ över en miljard personer har, kan plötsligt räknas som en behandlingsbar åkomma som går att åtgärda på några veckor. Gissa om det kan frigöra pengar i vården?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1399
comments 1

Kostfonden – nu satsar vi på livsviktiga projekt

Ååå vilken vecka det har varit, kära läsare! Den känns smått overkligt. Förutom att OS-truppens damer sköter sig alldeles utmärkt, har Kostfonden under tre dagar offentliggjort satsningar i en rad studier där kostens effekter på olika hälsoproblem ska utredas. När vi grundade fonden var drömmen att kunna stödja forskare som med ett öppet sinne ville genomföra välgjorda koststudier. OCH NU ÄR DRÖMMEN VERKLIGHET!!!

Det är sällan jag skriver med stora bokstäver och utropstecken. Det ser så överdrivet ut. Men idag vill jag ÖVERDRIVA. Det bubblar inombords. Ni alla där ute som tillsammans har bidragit med de 1,3 miljoner (!!!) som vi har delat ut: TACK! Era donationer kan bidra till att förlänga livet på många.

Fettlever – ingen behandling finns

Det första projektet Kostfonden stödjer är en utvärdering av en strikt lågkolhydratkost och 5:2 fasta vid fettlever. Idag finns ingen behandling för de som drabbas (25 procent av alla vuxna i världen). De få veta att de behöver gå ner i vikt: dricka mindre läsk och räkna kalorier. Få lyckas och alldeles för många får sitt liv förkortat när levern blir inflammerad och till slut skrumpnar ihop. Andra får levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Får man bort fettet ur levern minskar man risken drastiskt för dessa sjukdomar. Det är utan tvekan ett livsviktigt projekt: Vilken kostbehandling är effektivast vid fettlever?

Fetma – vilken roll spelar kolhydraterna?

Nästa projekt Kostfonden satsar på är en utvärdering av olika kostbehandlingar vid fetma. De frågor som ställs i studien är: hur illa är det egentligen med smör, grädde och créme fraîche? Och vilken roll spelar mängden och kvaliteten på kolhydraterna?

Det här är frågor som har debatterats länge. Studien är snyggt utformad, en riktig pärla. Syftet med Kostfonden var att stödja forskare som vågar sikta högt. Simon Dankel vid Universitetet i Bergen, hjärnan bakom projektet, gör verkligen det: Stor utvärdering av kolhydraters roll vid fetma.

Målet i framtiden: stor nordisk studie av typ 2-diabetes

Den riktigt goda nyheten är att Simon Dankel också får pengar för att koordinera en nordisk multicenterstudie av lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes. Forskande diabetesläkare vid Karolinska, Lunds universitet och Köpenhamns universitet har anmält sitt intresse för att delta. Under våren ska de träffas för att diskutera hur studien ska utformas. Sedan drar vi igång processen för att få den finansierad: Nordisk studie av lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes.

Målet är att få till en av de största studierna hittills av hur kosten kan användas för behandla typ 2-diabetes.

(Nu får jag lust att sätta lite utropstecken igen!!!!!!!! Det är så det känns.)

Det behövs kunskap istället för åsikter

I framtiden när statliga expertgrupper gör en vetenskapliga utvärdering av området Mat vid diabetes ska det inte stå i rapporten (se sidan 318): ”När det vetenskapliga underlaget är bräckligt finns större utrymme för åsikter, därmed också för emotionellt färgade diskussioner.

Jag är trött på diskussioner. Framförallt den ”emotionellt färgade” varianten. När det gäller en av våra absolut största folksjukdomar, som varje år förkortar livet på tusentals personer, måste vi ju vara bombsäkra.

Så här ska det stå i framtidens rapporter: kostråden till personer med typ 2-diabetes vilar på en stabil grund och de som följer dem kan leva ett symtomfritt liv i princip utan läkemedel.

Tycker du också att det är en rimlig framtidsvision? Klicka på den här länken och följ instruktionerna.

Det blev bestämt rekordmånga utropstecken. De sista är för alla guldmedaljer i OS:!!!!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
734
comments 6

Godis i skolan – är det okej? #sjukmat

På många förskolor och skolor serveras endast riktigt och bra mat. På andra får barnen både sötsaker och godis. Flera sådana berättelser har nått mina öron i samband med uppropet #sjukmat. Jag vill därför återpublicera ett tidigare inlägg där Livsmedelsverket ger sin tydliga syn på saken: barn ska inte serveras sötsaker i skolan. 

Det är en och annan förälder som frustrerat har hört av sig till den här sockerbloggen och undrat vad de ska göra åt sin skola eller förskola. Barnen får glass och kakor var och varannan vecka. Det firas födelsedagar och man fredagsmyser. Ibland fungerar klubbor som belöning och när barnen har haft klassfest äter man rester i dagarna sju.

Ja, vad gör man? Kärleken till sötsaker är ju inte logisk. En önskan om att barnen ska äta mindre sött kan få häftiga känslor att flamma upp hos den mest sansade människa.

Rekommenderar inte sötsaker i skola och förskola

Men vet ni vad. Nu har en frustrerad förälder mejlat Livsmedelsverket. Barnen fick storfika på skolan flera gånger varje termin, och dessutom bakades det kakor och bullar i tid och otid. Hur ställer sig myndigheten till sådant? Så här skriver de:

”Livsmedelsverket rekommenderar att förskola och skola inte serverar sockerrika livsmedel som saft, läsk, godis, glass och kakor, utan göra det lätt för barnen att göra hälsosamma val. Denna typ av livsmedel bidrar med mycket energi men är mest ”tomma kalorier”. Barn som äter och dricker mycket sött kan få svårt att få i sig de viktiga vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Socker och småätande ökar också risken för karies. Högtider och barnens födelsedagar kan firas på många olika sätt utan att det bjuds på sötsaker. Även om mängden socker bör hållas nere så mycket som möjligt kan det i en välplanerad meny ingå ketchup eller sylt som tillbehör till rätter som till exempel köttbullar eller blodpudding.

Det du redan har gjort, pratat med läraren om detta, är ett naturligt och lämpligt första steg. Om du upplever att läraren inte tar hänsyn till dina önskemål kanske det finns en måltidschef inom kommunen som du kan be att få ha en dialog med? Alternativt skolans rektor?”

Har du problem med din skola? Ta med detta mejl om du möter på motstånd. Myndighetsutlåtanden kan ha en rätt lugnande effekt på upprörda känslor, framförallt hos personer som är ålagda att följa just myndighetsrekommendationer.

Misslyckas du ändå i ditt lobbyingarbete kan du alltid skriva ut skylten ovan och klistra upp på skolporten en mörk natt.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
346
comments 2

Föredrag om socker våren 2018 – Norberg, Karlsborg, Piteå och Kristianstad

Bor du i Norberg, Karlsborg, Piteå eller Kristianstad och vill veta mer om hur socker påverkar kroppen? Då har du tur! I vår kommer undertecknad till dessa ställen för att hålla föredrag. I slutet av februari kommer jag också snacka om cancer på den årliga LCHF-kryssningen. Varför följer hela 13 olika cancerformer i spåren av fetma– och diabetesepidemin? 

Vårens föredragsturné börjar ikväll i Växjö. Det föredraget är fullbokat. Sedan kommer jag att hålla låda på följande platser:

14 februari, Norberg

Under hälsoveckan i Norberg, på alla hjärtans dag den 14 februari 2018, berätta jag om hur vår höga sockerkonsumtion påverkar våra hjärtan. Kom till Teaterbiografen klockan 18.00. Det är fritt inträde – först till kvarn! Mer info här: Socker – hur påverkar det våra hjärtan?

24 februari, LCHF-kryssning

Den 24 februari bjuder LCHF-magasinet till LCHF-kryssning. Du hittar mer information här: LCHF-kryssning. Jag kommer att prata om vår västerländska livsstil, fetma och cancer. Hur kommer det sig att allt fler drabbas av cancer? I början av föredraget kommer vi att resa tillbaka till 1900-talets början, då det brittiska imperiets läkare vittnade om att att urinvånarna i de olika kolonierna väldigt sällan tycktes utveckla tumörer.

7 mars, Karlsborg

År 2014 var jag i Karlsborgs och pratade om Ett sötare blod. Nu kommer jag att snacka om hur socker påverkar kroppen. Kom och lyssna! Bio Casablanca, 7 mars 2018 kl. 18.00- ca 20.00. Mer info här: Föredrag Karlsborg.

22 mars, Nolia arbetsglädje, Piteå

Med målet att skapa friskare arbetsplatser håller Nolia AB tillsammans med hälsostrategiföretaget Inner en konferens i Piteå den 21-21 mars. Undertecknad kommer att prata om sockrets hälsoeffekter kl. 13 den 22 mars. Mer info här: Nolia Arbetsglädje.

27 mars, Kristianstad

Tisdag den 27 mars 18.00 blir det föredrag om socker på Bistroscenen, Kulturkvarteret i Kristianstad. Mer info här: Ann Fernholm.

Välkomna!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
173
comments 2

Förtydligande om Fazers sjukhusmat: ”Vi styr inte över mellanmål och fika”

Fazer Foods Services har hört av sig för att ge sin syn på det inlägg jag skrev nyligen med anledning av uppropet #sjukmat. Jag passade på att fråga om personer med diabetes, som kan få skyhögt blodsocker av potatismos, skulle kunna välja att få lågkolhydratkost när de är inlagda på sjukhus. Svar: de levererar enligt avtal och för lågkolhydratmat krävs ordination av läkare.  

Så här skrev Catrine Tistén, Senior Advisor vid Fazer Food Services, med anledning av mitt inlägg:

Har noterat uppropet #sjukmat. I grund och botten är detta ett bra upprop, det är viktigt att belysa matens betydelse för välbefinnande och tillfrisknande. Fazer Food Services är en betydande leverantör av sjukhusmat, dock får man lätt intrycket av texten på annfernholm.se att vi också styr över det som serveras till mellanmål eller fikaraster, vilket inte stämmer.

Fazer Food Services är ett av Sveriges ledande måltidsföretag. Vi är en betydande del av matföretaget Fazer. Fazer Food Services serverar omkring 500 000 måltider dagligen till företag, skolor, sjukhus, försvar och andra verksamheter. Mat är vår kärnverksamhet. Vår filosofi när det gäller sjukhusmat bygger på att se patienterna som våra gäster och skapa en positiv måltidsupplevelse. Det handlar om genuin mat och goda smaker, valfrihet för gästen och att samverka med vården för att skapa en trevlig måltidsinramning. Menyerna bygger på fastställda näringsrekommendationer men också utseende, färger, smaker och texturer.

Vi serverar inte vetebröd och kakor till diabetessjuka patienter. Fazer levererar maten, eller lagar mat på plats, till de sjukhus vi har avtal med. I flera fall levererar vi också ett sortiment av livsmedelsprodukter till sjukhuset enligt deras önskemål, men vi styr inte över vad som serveras till mellanmålen. När vi tillagar desserter så är de alltid osötade till diabetespatienter.

Vi bidrar gärna i en dialog om bra mat för sjuka och hur vi kan utveckla de offentliga måltiderna. Vill du veta mer om vårt arbetssätt, får du gärna kontakta mig.

Min fråga: kan diabetiker välja lågkolhydratmat?

Hej och tack för din kommentar. Jag har en följdfråga som jag gärna skulle vilja ha svar på:

Många personer med typ 2-diabetes har valt att hantera sitt blodsocker med hjälp av en strikt lågkolhydratkost. När de utesluter större delen av alla kolhydrater ur maten, ligger blodsockret lågt och stabilt. Det minskar i sin tur risken för hjärt-kärlsjukdom, nerv-, ögon- och njurskador. En del av mina läsare har berättat att de inte har kunna välja att äta lågkolhydratmat när de har hamnat på sjukhus. För att hantera sitt blodsocker har de istället fått ta mer insulin och andra blodsockersänkande mediciner, vilket de själva helst inte vill. Min fråga är: på de sjukhus och äldreboenden där ni serverar maten, skulle det gå att fixa så att alla de diabetiker som vill äta en lågkolhydratkost för att slippa blodsockertoppar kan få göra det?

Svaret från Fazer Food Services:

Vi levererar alltid efter det avtal som ingåtts mellan oss och den kund som vi levererar till. Vi följer alltid läkare eller dietist ordination. Om en boende/patient önskar en annan kost än vad de fått ordinerat måste de ta det med sin dietist/läkare så att de kan ändra ordinationen för att vi skall kunna levererar rätt kost.

Ska det krävas en ordination för att slippa läkemedel?

Min kommentar: En person som är vegetarian eller vegan kan alltid få den kost de vill ha, vilket är bra. Jag tänker att samma princip också borde gälla personer som har diabetes och äter en lågkolhydratkost. I min värld är det lika fel att kräva av en diabetiker att börja ta läkemedel eller öka läkemedelsdosen för att kunna äta sjukhusmaten, som det skulle vara att kräva av en vegetarian att äta kött. Vad tycker ni? Ska det krävas en läkares ordination för att slippa öka dosen av läkemedel?

Dela med dig av dina tankar och erfarenheter av den mat som serveras på sjukhus, äldreboende, skolor och förskolor på facebook.com/sjukmat, eller använd #sjukmat på twitter eller instagram. Målet är att samla alla berättelser på ett och samma ställe för att sedan kunna påverka sjukhusledningar och politiker.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
403
comments 6

#sjukmat – Fazer levererar maten till hjärtsjuka

Nu drar FoodPharmacy igång ett upprop kring maten i vård, skola och omsorg. Under #sjukmat uppmanar de alla att dela med sig av sina erfarenheter, med målet att skapa uppmärksamhet kring vårt behov av näringsrik mat. Här är en berättelse från mig om kardiologers frustration över maten som hjärtsjuka diabetiker serveras på sjukhuset.  

Den fantastiska formgivaren bakom FoodPharmacy.se (och även denna blogg), Anna Lindelöw Mannheimer, berättade igår om den mat som hennes Gabriel fick på Huddinge sjukhus när han behandlades för cancer. Det är ett år sedan Gabriel gick bort. Förutom att han drabbades av en explosionsartad cancer, akut myeloisk leukemi (AML), hade han typ 1-diabetes. Så här beskriver Anna om sjukhusmaten:

”I mångt och mycket fick han fantastisk medicinsk vård mot sin cancer, men på det område där jag kände att jag hade någon liten kunskap att komma med – kosten – så förfasades jag.

Maten som min man – diabetikern – serverades dröp av socker och tomma kolhydrater. Han serverades blodsockerchockande konserverade frukthalvor och saftsoppor på tetrapack, sönderkokade helfabrikat, vitt rostbröd och vetelängder.”

Med målet att offentliga måltider ska bestå av näringsrik mat som stärker kroppen, lanserar nu FoodPharmacy uppropet #sjukmat. De vill att vi delar med oss av våra erfarenheter av den offentliga maten. Min berättelse handlar om kardiologers maktlöshet.

Problem med höga blodsocker hos diabetespatienter

För ett litet tag sedan bjöds jag in att prata om socker på ett seminarium för kardiologer. Jag berättade om den hypotes som växer fram kring socker: att det bildas fett i levern när vi överkonsumerar sötsaker vilket rubbar blodfetterna och kan orsaka fettlever och typ 2-diabetes.

Efter mig talade en kardiolog om det akuta omhändertagandet av patienter med hjärtinfarkt. Majoriteten har antingen diabetes eller förstadiet till diabetes, så ett högt blodsocker är ett vanligt problem på hjärtintensiven. Kardiologen beskrev alla olika slags läkemedel som kan dämpa blodsockertoppar och hur de kan kombineras för att få bästa möjliga effekt.

Det började klia i mig där jag satt och lyssnade. För mig som biokemist finns det en metod som effektivare än andra sänker blodsockret: att låta bli att äta socker och snabba kolhydrater.

Fazer levererar sjukhusmaten

När en annan person ändå avbröt föredragshållaren med en fråga passade jag på att räcka upp handen:

”Alltså – jag som biokemist kan inte låta bli att undra varför ni inte bara snackar med personalen i sjukhusköket och ber dem att servera mat med mindre socker och snabba kolhydrater i. Då slipper ni använda så mycket läkemedel.”

Det hördes spridda skratt i publiken. En kardiolog som satt ett par rader bakom mig sa:

”Det finns inget sjukhuskök – hos oss är det Fazer som levererar maten.”

Och så är det. Fazer som enligt egen beskrivning är ”ett internationellt familjeägt företag som erbjuder bageri-, konfektyr-, kex- och spannmålsprodukter” levererar 85 000 måltider till företag, skolor, universitet, sjukhus och äldreomsorg varje dag.

Kardiologen som höll föredraget berättade att hon hade försökt att åtminstone få bort vetebrödet och kakorna som hennes hjärtsjuka diabetespatienter dagligen får till kaffet. Men hon hade fått mothugg. Det var synd om patienterna – de behövde sitt fikabröd.

Dela era historier under #sjukmat

De läkare som vill förändra sjukhusmaten behöver stöd. Hur ska de annars kunna påverka regionens upphandlare, som bestämmer att Fazer ska leverera sjukhusmaten? Eller kollegor som tycker att fikabröd behövs som tröst?

Vem har egentligen makt att förändra något alls? Jag tänker att vi har den makten tillsammans. Så vad har ni för historier att berätta? Dela med er: #sjukmat eller skriv om dina upplevelser på facebook.com/sjukmat.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1881
comments 18

”Vansinnigt mycket socker i mat.” Tidigare folkhälsominister skulle rösta för en sockerskatt.

Som folkhälsominister verkade Gabriel Wikström ambivalent inför en sockerskatt. Nu när han har avgått talar han klarspråk: ”Jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt…”

Under sin tid som folkhälsominister skrev Gabriel Wikström en debattartikel i Aftonbladet om en potentiell sockerskatt i Sverige. Kontentan var att: ”…skatter av den typen kan vara problematiska. Just nu är det därför inte aktuellt att införa någon särskild skatt på socker.”

När jag igår lyssnade på P1-morgons intervjupodd med Gabriel Wikström, som har avgått efter att ha drabbats av utmattningssyndrom, gav han en helt annan bild:

Så här säger Wikström:

Ja, nu när jag inte längre är minister så kan jag väl säga att jag tycker att det är helt vansinnigt att när man går in i en svensk livsmedelsbutik så består så många procent utav varorna av socker på olika sätt. Köttbullar innehåller väldigt mycket socker – varför ska de göra det? Och det här är en starkt bidragande orsak till den ökande fetman.

Det är inte entydigt att en sockerskatt skulle kunna få ett ändrat konsumentbeteende, men det skulle åtminstone ge staten ökade intäkter som kan användas för att motverka den stigande övervikten och fetman på olika sätt. Rent personligt ser jag inga problem med en sockerskatt.”

Gabriel Wikströms exempel med köttbullar är kanske lite olyckligt. Visserligen innehåller Mamma Scans köttbullar både druvsocker och vanligt socker, vilket är onödigt, men mängden socker i köttbullar är ändå liten. Kontentan av hans resonemang gäller dock. Det finns mycket dolt socker i den mat som säljs och många svenskar får i sig alldeles för mycket. På frågan om han skulle rösta för en sockerskatt är Gabriel Wikströms svar ett entydigt: ja.

Inget parti är för en sockerskatt

En minister kan självklart inte sprida sina egna åsikter utan behöver driva en linje som hela regeringen står bakom. Samtidigt är det synd att deras händer är så bakbundna. Det engagemang för folkhälsan som Wikström ger uttryck för i intervjupodden behövs det mera av i politiken.

Vad hans efterträdare Annika Strandhäll personligen tycker om en sockerskatt vet ingen. I lördags hade TV4 ett inslag om sockerskatt. Enskilda riksdagsledamöter, bland annat Niclas Malmberg (mp), driver frågan men inget parti har ännu tagit ställning för en sockerskatt. I slutet av inslaget ger Annika Strandhäll sin bild som minister: frågan är komplex och hon kommer att följa utvecklingen i Norge, som just har höjt sockerskatten.

Jag kan inte låta blir att undra hur länge regeringen tänker ”följa utvecklingen”. Hälften av befolkningen har övervikt eller fetma. Hur många fler ska drabbas innan man gör mer än bara initierar flera utredningar?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
323
comments 5

Osäkra kostråd till bebisar kan ha gjort mer skada än nytta – slarv med vetenskapen leder fel

Sedan 1980-talet har rekommendationerna kring hur bebisar ska introduceras till gluten ändrats fyra gånger, ändå är forskare fortfarande osäkra på hur man bäst förebygger glutenintolerans hos små barn. Kostråden till bebisar visar hur fel det kan bli när forskare slarvar med vetenskapen och underlåter att testa sina hypoteser genom välgjorda vetenskapliga studier. 

Nu har SvD publicerat alla artiklar i den granskande artikelserien om olika kostråd som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit. I fredags tryckte de våra texter om kostråd till bebisar i tidningen. Den första handlade om rekommendationer kring gluten och rådet att bebisar ska börja äta gluten redan när de är fyra-sex månader. I bästa fall har det rådet saknat effekt, i värsta fall kan det ha bidragit till att svenska barn har fått glutenintolerans onödigt tidigt under livet. Den andra texten handlade om rådet att bebisar som löper risk att få allergier ska undvika allergiframkallande mat. Det rådet togs bort för flera år sedan, men har med stor sannolikhet bidragit till en ökning av allergier bland barn.

Kraven på vetenskapen bakom kostråd behöver höjas

I introduktionstexten till artikelserien menade en del forskare att det är väldigt svårt att skaffa sig en god vetenskaplig grund för olika kostråd genom så kallade randomiserade och kontrollerade studier (RCTs), den form av undersökning som kan bevisa effekter och utvärderar biverkningar. Forskare menar att folk ändå inte följer de rekommendationer som de får, att för många hoppar av studierna och att de är för dyra att genomföra. På så vis rättfärdigar man att olika kostråd är illa grundade.

När det gäller kostråd till bebisar fungerar dock inga av dessa undanflykter. Det hade varit relativt enkelt att testa hypotesen att bebisar kan skyddas mot glutenintolerans om de äter gluten tidigt redan när rådet infördes på 1990-talet. Forskare hade kunnat dela in några hundra bebisar i två olika grupper och ge den ena gruppen gluten tidigt medan den andra gruppen fick vänta med gluten. Istället dröjde det nästa 20 år innan man genomförde de vetenskapliga studier som nu visar att en tidig glutenintroduktion saknar effekt och kanske – i värsta fall – kan ge bebisar glutenintolerans onödigt tidigt.

Samma sak gäller rekommendationer kring matallergier. Under mitten av 1990-talet började man varna för att ge bebisar allergiframkallande mat. Nu – 20 år senare – visar välgjorda studier att man istället verkar kunna skydda bebisar från allergier genom att ge dem jordnötter, fisk och ägg tidigt. Rådet att vänta med mat har sannolikt istället kraftigt ökat risken för allergier.

Slarv med vetenskapen leder fel

Dessvärre verkar inte Livsmedelsverket lära sig av sina misstag. När det gäller gluten har man ännu en gång ändrat rekommendationerna till bebisar. Nu uppmanar man föräldrar att introducera gluten långsamt, men återigen underlåter man att berätta att man aldrig har utvärderat om rådet verkligen har den avsedda effekten.

Kostråden till bebisar är ett typexempel på hur illa det kan gå när forskare slirar utanför den vetenskapliga hjulfåran. De säger sig veta att ett råd fungerar, trots att de aldrig har bevisat att det är så. En gång i tiden var det säkert logiskt att tro att bebisar kan slippa allergier om de undviker allergiframkallande mat, men det visade sig dessvärre vara fel.

Inom oss har vi ett molekylärt maskineri som har utvecklats under miljontals år av evolution. Vi börjar nu ana hur detta fantastiska maskineri fungerar, men det är väldigt mycket som vi ännu inte förstår oss på. Jag tänker att det är dags att vi blir lite ödmjuka inför det faktum att vår kunskap är begränsad. Däremot har vi uppfunnit ett kraftfullt instrument för att ta reda på hur saker och ting fungerar: den vetenskapliga metoden. När forskare följer vetenskapens spelregler gör de ofta överraskande upptäcker; när de slarvar med vetenskapen går de dessvärre alltför ofta i helt fel riktning.

När det gäller kostråd till bebisar tänker jag att det är extra viktigt att forskare gör sitt jobb. Både glutenintolerans och matallergier har en stor inverkan på barns välmående. Ingen ska drabbas i onödan.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
260
comments 6

Stor granskning av olika kostråd i SvD

När Livsmedelsverket har gett oss kostråd har myndigheten pekat med hela handen. Vi har fått höra att om vi gör si eller så kan vi minska risken för sjukdom, men de rekommendationer vi får är ofta illa grundade. Tillsammans med medicinjournalisten Gunilla Eldh granskar jag nu vetenskapen bakom olika kostråd i Svenska Dagbladet.

Många upplever kostvetenskapen som fladdrig. Ena dagen skriker tidningsrubriker ut att salt eller mättat fett är farligt, andra dagen är både salt och mättat fett helt okej. Hur kan det vara så?

Svaret på den frågan får du nu i en serie artiklar som medicinjournalisten Gunilla Eldh och undertecknad har skrivit för Svenska Dagbladet. I korthet orsakas förvirringen av att kostråd ofta utfärdas utan att effekten av dem är säkerställd genom så kallade randomiserade och kontrollerade prövningar.

Randomiserade och kontrollerade prövningar – vad är det för ett krångligt begrepp? Kanske du nu undrar. Men läs vidare, för vill du förstå förvirringen inom kostområdet behöver du förstå varför denna form av vetenskapliga studier är superviktiga.

Enda sättet att bevisa effekter och utvärdera biverkningar

Så här är det: endast genom randomiserade och kontrollerade prövningar (förkortas RCTs) kan forskare bevisa effekter av en rekommendation och utvärdera om den har några biverkningar. Läs om detta i artikelseriens första del: ”Oetiskt att grunda kostråd på vetenskapliga antaganden”

Problemet är att det inom kostområdet har utvecklats ett slags kultur där forskare anser sig kunna utfärda rekommendationer utan att ha genomfört RCT-studier. Orsakerna är många: man anser att det är för dyrt, för svårt och att studierna tar för lång tid att genomföra. Men utan dem famlar man i blindo. SvD:s Henrik Ennart skriver om konsekvenserna av detta: Konsumenterna får betala när forskarna bara anar.

Högre krav på läkemedel

Låt oss jämföra med läkemedel. Där har nämligen diverse skandaler bidragit till betydligt högre krav på vetenskapen än vad man har inom kostområdet. Den första läkemedelskatastrofen drabbade 1937.  Ett läkemedelsbolag tog fram en flytande variant av sulfa – det första antibakteriella läkemedlet – och löste då upp sulfan i dietylenglykol, som är giftigt. Över hundra barn och vuxna dog. Skandalen ledde till en ny amerikansk lag, där företag blev tvungna att visa att ett läkemedel var säkert innan det började saluföras.

På 1940-talet kom sedan penicillinet med sin nästan magiska effekt på farliga infektioner. För att rädda fler liv började läkemedelsföretag jaga ännu effektivare antibakteriella ämnen. Ju fler bakterier man kunde slå ut, desto bättre. Problemet var att dessa nya kraftfulla mediciner började användas på enkla förkylningar. Ny antibiotika marknadsfördes med slogans som ”den mest allsidiga antibiotikan som har upptäckts” och konsumtionen steg lavinartat.

Vissa läkare började ifrågasätta nyttan av detta. Människor överbehandlades och dessutom började man se en resistensutveckling. Röster höjdes för att företagen skulle vara tvungna att utföra kontrollerade vetenskapliga studier som bevisade den påstådda nyttan och utvärderade biverkningar (som en utslagen mag- och tarmflora) innan ett läkemedel fick marknadsföras som extra effektivt mot en sjukdom.

Läkemedelsbolagen satte sig dock på tvären. För att göra en lång historia kort var det till slut skandalen kring sömnmedlet neurosedyn – där tusentals barn föddes med grava missbildningar – som på 1960-talet ledde till en ökad kontroll av läkemedel. Företagen tvingas numera utvärdera både effekter och biverkningar genom RCT:s innan ett läkemedel får säljas.

Det finns fortfarande mycket kvar att göra när det gäller kontrollen av läkemedel, men faktum är att de kontrolleras bra mycket bättre än kostråd innan de införs. Vissa kostråd vi har fått har varit baserade på rena gissningar och i efterhand visat sig vara direkt skadliga. Det kommer exempel på det senare i SvD-serien.

Lobbyingen från godisindustrin

Du hittar de artiklar i serien som hittills är publicerade här: Kostråden. Det handlar bland annat om kostråden vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes, som vilar på svag vetenskap. Du kan också läsa om Clara, 12 år, som på sjukhuset fick 17 sockerbitar i sin frukost dagen efter att hon hade diagnosticerats med typ 1-diabetes.

I en annan artikel kan du läsa om kostråden kring mättat fett. Forskare har grävt fram data från den största randomiserade och kontrollerade studien hittills av nyttan av att byta mättat fett mot fleromättat fett. Den genomfördes för 40 år sedan, men resultaten publicerades dessvärre aldrig. Studien visar att kolesterolet sänks, men utan att risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom minskar. 

Sist men inte minst måste du läsa om sockerindustrins lobbying och det symposium som Marabou sponsrade 1973, där forskarna drog slutsatsen att socker inte kan vara en orsak till hjärt-kärlsjukdom: Godisindustrin betalade forskarna – spred fettskräck.

När jag skriver att du måste läsa den artikeln menade jag verkligen MÅSTE. Så att du förstår vilka krafter som ligger bakom de kostråd  i har fått. Fortsättning följer.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
573
comments 11