Sökresultat för 'kolesterol'

I morse gästade Ralf Sundberg, docent, kirurg och författare, TV4:s Nyhetsmorgon: ”Onda kolesterolet inte farligt.” Han berättade om en ny studie i BMJ Open där han tillsammans med andra forskare har kartlagt kopplingarna mellan ett högt ”ont” LDL-kolesterol och risken att avlida i förtid: Lack of an association or an inverse association between low-density- lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematik review.

Slutsatsen är att för personer som är äldre än 60 år är ett högt LDL-kolesterol kopplat till en lägre dödlighet. Alltså tvärt mot vad man har hävdat tidigare.

Dags att fokusera på blodsockret istället

För några veckor sedan skrev jag om ett nytt läkemedel som effektivt sänker det ”onda” LDL-kolesterolet, men som helt saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Kolesterolsänkande läkemedel saknade effekt. Miljardtals kronor har lagts på att utveckla ett läkemedel som nu har kasserats. Utan tvekan var läkemedelsbolagets hypotes felaktig. Studien visar tydligt att det är dags att skifta huvudfokus när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Från kolesterolet till blodsockret och inflammation i kroppen.

Jag får ofta mejl från personer som har blivit rekommenderade kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner, av sina läkare. Allt fler människor i Sverige tar statiner, snart 900 000 stycken. Grafen nedan har jag tagit ur läkemedelsregistret.

Igår frågade en fullt frisk 56-årig kvinna om hon verkligen behöver ta läkemedel. Hon är med i ett forskningsprojekt där hennes  ”höga kolesterolvärden” upptäcktes. Läkaren menade att hon bör ta statiner, men hon vill ha en ”second opinion” av mig. Jag ger inte enskilda personer råd. Däremot presenterar jag gärna fakta som kan hjälpa en person att ta ett välgrundat beslut.

Så här ser kvinnans blodvärden ut:

Kolesterol  7.6 mmol/l (bör ligga under 6,9 mmol/l)
HDL-kol goda 2.4 mmol/l (bör ligga över 1 mmol/l)
LDL-kol onda 5.3 mmol/l (bör ligga under 4,7 mmol/l)
Triglycerider 1.0 mmol/l (bör ligga under 2,6 mmol/l)
Blodtryck 81/55 mmhg (bör ligga under 120/80 mmhg)

Som du ser ligger både totalkolesterolet och det ”onda” LDL-kolesterolet över gränsvärdena. Men enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer ska en läkare inte bara titta på kolesterolet när hen skriver ut statiner. För friska personer under 65 år ska det så kallade SCORE-kortet användas, som även tar hänsyn till kön, rökning och blodtryck. Så här ser det ut:

Jag har ringat in vart kvinnan som mejlade hamnar ungefär. Enligt denna ganska grova bedömning är hennes risk att dö av hjärt-kärlsjukdom inom loppet av 10 år 1 procent, vilket är på gränsen till det som bedöms som en ”måttlig risk”. Samtidigt är hennes systoliska blodtryck (81 mm Hg) betydligt lägre än den lägsta nivån på SCORE-kortet (120 mm Hg). Dessutom ska läkaren ta hänsyn till det goda HDL-kolesterolet, som i detta fall är väldigt högt (2,4 mmol/l). Enligt en artikel i Läkartidningen riskerar kvinnor med ett högt HDL-kolesterol att överbehandlas med statiner. Ett HDL-kolesterol över 2,25 mmol/l är kopplat till en mer än halverad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Sammantaget är risken för denna kvinna att avlida av av hjärt-kärlsjukdom inom loppet av tio år alltså snarare långt under 1 procent, men det går inte att göra någon exakt bedömning.

Statiner ökar risken för diabetes

Denna risk ska vägas mot de biverkningar som statiner ger. Det finns flera olika statiner, men många av dem ökar risken att utveckla diabetes. Enligt en studie som publicerades i januari dubblas risken. En annan studie, från Finland, ger en riskökning på 46 procent.  Cirka 5-10 procent av alla statinanvändare drabbas också av muskelsmärtor. I vissa väldigt ovanliga fall kan personer även utveckla rhabdomyolysis eller statin induced necrotizing autoimmune myopathy, sjukdomar där musklerna börjar brytas ner och som kan bli livshotande.

Men denna information som grund överlämnar jag åt personen själv att ta sitt beslut.

För ganska precis tre år sedan skrev jag om norrmannen Oskar W. Kristensen, nu 56 år gammal. År 1995 fick han en stroke och 2011 drabbades han av en så kallad tia-attack. Känseln i höger hand försvann eftersom hjärnan inte fick tillräckligt med syre. När läkaren undersökte halspulsådern med ultraljud fann han ett lager av plack (åderförkalkning) som var 2,5 mm tjockt.

Läkaren skrev ut kolesterolsänkande läkemedel, statiner, eftersom Oskar Kristensen hade ett väldigt högt kolesterol, men han valde att aldrig ta pillren. Istället fortsatte han den livsstilsförändring han redan hade påbörjat, där han bland annat hade börjat motionera och klättra uppför alla höga bergstoppar i närheten av bostaden (typisk norrmän). Han hade också börjat äta en strikt lågkolhydratkost och det fortsatte han med.

1,5 år senare – när jag skrev förra blogginlägget – hade tjockleken på placken i blodådrorna krympt till 1 millimeter. Så här såg läkarens skiss ut:

Det där som ser ut som ett Y föreställer blodådrorna.

Nu har Oskar Kristensen varit på ännu en hälsokontroll. Hans onda LDL-kolesterol är fortfarande skyhögt (7,2 mmol/l), men det verkar inte spela någon större roll. Placken på insidan av halspulsådern är oförändrad och blodet flödar fritt till hjärnan. Här är läkarens anteckningar:(Jag vet, det är rena grekiskan. Man måste använda en uppslagsbok för att förstå detta. UL betyder i alla fall ultraljud och myke betyder mjuka).

Läkaren tycker nu att statiner verkar onödiga

Oskar Kristensen äter fortfarande inga statiner och hans läkare håller med om att det verkar onödigt. Efter deras samtal skickade läkaren också denna artikel till Kristensen från norska läkartidningen: Reduksjon av hjertedød skyldes ikke statiner. Artikeln ifrågasätter om statiner överhuvudtaget har någon effekt.

Personligen tror jag att vårdens ensidiga fokus på kolesterolnivåerna i blodet leder fel. Det är sannolikt viktigare att dämpa den farliga inflammation som uppstår vid högt blodsocker, bukfetma och typ 2-diabetes. Livsstilen är avgörande för detta.

Så gör som Oskar Kristensen. Att bra mat och klättra upp på alla toppar du kan hitta i närheten av din bostad. Har du tur bor du lika vackert som Oskar Kristensen:

Läkemedelsföretaget Eli Lilly stoppade i oktober en stor studie av ett nytt kolesterolsänkande läkemedel. Trots att läkemedlet både sänkte det onda LDL-kolesterolet och höjde det goda HDL-koleterolet dramatiskt, fick det ingen som helst effekt på risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom. 

I förra veckan publicerade New York Times en artikel som ger anledning att undra hur stor roll det onda LDL-kolesterolet egentligen spelar för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Dashing Hopes, Study Shows a Cholesterol Drug Had No Effect on Heart Health – The New York Times. 

Det nya läkemedlet evacetrapib sänker det onda LDL-kolesterolet effektivt, samtidigt som det höjer det goda HDL-kolesterolet. Företaget Eli Lilly hade stora förhoppningar att det skulle bli en ny blockbuster. Men i oktober månad fick de stoppa en stor klinisk studie, som involverade 12 095 patienter, eftersom personer som fick läkemedlet avled i lika hög utsträckning som de som fick placebopiller.

Inflammation är sannolikt farligare än högt kolesterol

Den misslyckade läkemedlet ger goda skäl att undra varför de redan godkända kolesterolsänkande läkemedlen, statiner, egentligen har effekt. Närmare 900 000 svenskar tar läkemedel som simvastatin, atorvastatin, pravastatin, fluvastatin eller rosuvastatin.

Studier visar att statiner minskar risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom och forskare har antagit att det är eftersom de sänker halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet.

MEN. Statiner har en dubbel effekt i kroppen. Samtidigt som de hämmar bildandet av kolesterol, hämmar det tillverkning av inflammationsdrivande molekyler i kroppen. Forskning visar till exempel att statiner minskar risken för hjärt-kärlsjukdom hos personer som redan har ett väldigt lågt LDL-kolesterol, sannolikt eftersom inflammationen i blodkärlen dämpas.

Risk för överbehandling med statiner

Under långt tid har vården prioriterat sänkta kolesterolnivåer i blodet hos patienter. Halten ont LDL-kolesterol i blodet är också avgörande för om en läkare ska skriva ut statiner till en patient. Är det istället statiners inflammationsdämpande  egenskaper som främst orsakar en minskad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom är det sannolikt många som överbehandlas med statiner (de som har högt LDL-kolesterol, men ingen inflammation), medan andra underhandlas (de som har lågt LDL-kolesterol, men hög nivå inflammation).

Kolesterolnivåerna i blodet har också varit avgörande för våra kostråd. Allt talar nu för att det är helt fel fokus. Det höga blodsocker som dagens kostråd orsakar hos människor med typ 2-diabetes leder till ett högt blodsocker. Ett högt blodsocker triggar i sin tur igång den farliga inflammation som orsakar åderförkalkning.

SLUTSATS. Dags för nya mål. Att dämpa inflammation.

Nu på morgonen rapporterar Vetenskapsradion om att fleromättade fetter kan vara sämre för hjärtat än mättade fetter: Fleromättade fetter kan förvärra det onda kolesterolet.

Forskare har följt 9 423 patienter från olika sjukdomar i Minnesota i USA. En grupp fick uppmaningen att ersätta mättade fetter med fleromättade. En kontroll grupp fick istället äta mat med mycket mättat fett i. De som åt mer fleromättade fetter sänkte kolesterolnivåerna i blodet, men detta saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. De som sänkte sina kolesterolnivåer mest ökade till och med risken för hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna gick även igenom tidigare studier, rapporterar nyhetssajten Eurekalert: Lowering cholesterol with veg oils may not curb heart disease risk or help you live longer. Deras slutsats är att det saknas grund för att rekommendera människor att äta margarin istället för smör.

Tillägg: Har nu hunnit läsa studien själv. Det borde ha framkommit i Vetenskapsradions rapportering att detta är en gammal studie, genomförd 1968-73. Resultaten från studien publicerades aldrig, men nu har forskarna grävt upp alla gamla data från arkiven. 

I höstas skickade Livsmedelsverket ut ett pressmeddelande där de tydliggjorde att ägg är bra att äta. Orsaken var att många fortfarande lever kvar i missuppfattningen att ägg kan ha en negativ inverkan på kolesterolnivåerna i blodet. Nu visar ännu en studie – denna gång från Finland – att det saknas koppling mellan att äta ägg och utveckla hjärt-kärlsjukdom. New York Times skriver om den: Foods High in Cholesterol Don’t Raise Heart Risks.

Tidigare forskning visar också att en hög konsumtion av ägg framförallt är kopplat till ett högt gott HDL-kolesterol. Mer här: Är ägg farligt för kolesterolet?

Så ladda med ägg. Det är bara en månad kvar till påsk…

Ungefär en på tio svenskar tar kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner. En vanlig biverkan av dem är muskelsmärta. Nu har forskare publicerat en studie i Cell Metabolism som kan förklara varför. I statintabletter är den verksamma molekylen en syra, men i kroppen omvandlas en del till en så kallad lakton. Det verkar vara laktonformen som orsakar muskelsmärtorna.

Studien visar att laktonformen hämmar cellens energikraftverk, mitokondrien. Där genereras normalt energirika molekyler som cellen användar i energikrävande processer. När forskarna studerade personer som hade fått muskelsmärtor av sina statiner, skapade deras mitokondrier mindre energi.

Statiner ökar risken för typ 2-diabetes

Tidigare har forskare även visat att personer som äter statiner har sämre effekt av motion; deras syreupptagningsförmåga ökade mindre när de tränade. Även här förklarade forskarna effekten med att statiner stör mitokondrierna i deras arbete.

Statiner ökar även risken för att utveckla typ 2-diabetes, till exempel visade en studie från Finland i våras på en riskökning om 50 procent hos de män som hade tagit statiner under sex år.

Det är otvetydigt så att statiner minskar risken att få en hjärtinfarkt, framförallt hos personer som redan har drabbats av hjärt-kärlsjukdom. Men jag kan tänka att dessa extremt allvarliga biverkningar borde leda till att läkare blev mer restriktiva i sin förskrivning av läkemedlen. Idag får många personer statiner bara för att de har lite ”högt kolesterol.” Framförallt får många kvinnor statiner i onödan. Vi kvinnor har ofta ett högt gott hdl-kolesterol som är en skyddsfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Gör din egen riskanalys

Jag har både kollegor och vänner som har fått statiner utskrivna efter en hälsokontroll, trots att de är kärnfriska. Många känner sig villrådiga. Ska jag verkligen äta det här? Kanske är du en sådan person. I så fall kan du göra en egen riskanalys. En allmänläkare jag känner tipsade mig om denna artikel i läkartidningen: Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. På andra sidan hittar du det diagram som han använder för att bedöma om patienterna bör ta statiner eller inte:

Som du ser är det viktigt att ta hänsyn till ålder, rökning och blodtryck i förskrivningen. Kvinnor som inte är rökare, behöver vara över 65 år och ha ett mycket högt blodtryck för att ha skäl att äta statiner. Knappt ens då är det värt det.

Här kan du läsa mer om den nya studien: Statin side effects linked to off-target reaction in muscle mitochondria — ScienceDaily. 

Ett tillägg: Att cellens energiproduktion störs, kan även förklara varför många kvinnor som börjar ta pillren känner sig dränerade på energi och blir mycket trötta.

Om du har drabbats av en biverkning av ett läkemedel kan du själv rapportera detta till läkemedelsverket. Du hittar mer info via denna länk.

TT har skrivit om den nya studien kring mättat fett (se inlägget nedan). Många tidningar har tagit deras text, bland annat Aftonbladet: Bevis om mättade fetter saknas. Texten börjar med att konstatera det som studien visar: Det finns inga direkta bevis för att mättat fett är farligare för hjärtat än fleromättat fett. Men i slutet av texten kommer en konstigt brasklapp: Sedan tidigare vet man dock att mättat fett kan påverka kolesterolet negativt, något som i sin tur kan öka risken för exempelvis hjärtinfarkt.

Vad dagens studie visar är just att dessa farhågor saknar grund; studien motbevisar just det påstående som TT lyfter i slutet av texten. Det var på 1950-talet som rädslan för totalnivåerna kolesterol i blodet föddes och det ledde fram till varningarna för det mättade fettet. Men modern forskning visar att den höjning av totalnivåerna kolesterol som vi får av att äta mer fett, generellt döljer två bra förändringar av kroppens blodfetter. Dels stiger det goda HDL-kolesterolet, dels blir det onda LDL-kolesterolpartiklarna större till storleken. Du kan läsa mer om detta i Ett sötare blod. Det TT kör med är ett cirkelresonemang. Helsnurrigt helt enkelt. 

I veckan har DN skrivit om en ny vetenskaplig studie där forskare menar att man kan förklara överviktiga kvinnors ökade risk för bröstcancer med deras höga kolesterolnivåer: Högt kolesterol kan ge ökad risk för bröstcancer – DN.SE. Enligt forskarna skulle en biprodukt från kolesterolmetabolismen kunna göda cancercellerna. Det visar studier på möss.

Problemet med denna artikel är att det saknas koppling mellan höga kolesterolnivåer i blodet, övervikt och fetma. Insikten om att vi har matats med denna felaktiga bild, helt utan grund, är en av de saker som fick mig att granska de kostråd vi har fått. Läs mer om det här i första kapitlet av Ett sötare blod.

För lite gott HDL-kolesterol vid bukfetma

Bukfetma (metabolt syndrom) är istället kopplat till en trio av rubbade blodfetter: ett för lågt gott HDL-kolesterol, för höga triglycerider och små onda LDL-kolesterolpartiklar. Här kan du själv läsa hur International Diabetes Federation definierar metabolt syndrom: www.idf.org/webdata/docs/MetS_def_update2006.pdf

Många andra forskare menar att kopplingen mellan fetma, metabolt syndrom och bröstcancer går via höga insulinnivåer i blodet. Insulin är en tillväxtfaktor. I Ett sötare blod kan du läsa mer om hur detta fungerar. En kvinna som lider av bukfetma kan få tio gånger mer insulin i sitt blodet än en frisk kvinna när de äter en lika stor portion pasta. Totalnivåerna kolesterol deras blod är väldigt ofta densamma.

Idag har UNT en artikel om att rollen för det goda HDL-kolesterolet behöver omprövas: ”Gott” kolesterol omvärderas – Uppsala – UNT.se. Uppsalaforskare har visat att genvarianter som höjer nivåerna av det goda HDL-kolesterolet i blodet, saknar effekt på risken för hjärtsjukdom. Däremot är genetiskt höga nivåer av det onda LDL-kolesterolet kopplat till hjärtsjukdom. Hur kan det vara så? undrar en läsare.

Gener och kost påverkar blodfetterna olika

Det finns en faktaruta om detta på sidan 63 i Ett sötare blod. Orsaken är att de onda LDL-partiklarna direkt är inblandade i utvecklingen av åderförkalkning. Men det goda HDL-partiklarna verkar, de facto, inte ha någon skyddande roll. Läkemedel som höjer nivåerna av HDL-kolesterolet har också blivit en besvikelse för företagen. De ger inte någon effekt.

MEN. Som jag skriver i boken är ett för lågt HDL-kolesterol en riskfaktor för hjärtsjukdom. Den enkla förklaringen kan vara att ett lågt HDL-kolesterol enbart är ett tecken på att blodsockret pendlar alldeles för mycket. Det är egentligen de höga blodsockernivåerna som skadar blodkärlen.

Ett lågt HDL-kolesterol och pendlande blodsocker, går hand i hand. Detta är ett typexempel på hur viktigt det är att skilja på en korrelation och ett orsaks-samband i forskningen. Sådana här genstudier är intressanta för de kan visa vad som är vad. Det finns genstudier som kopplar blodsockerhöjande genvarianter till en ökad risken för hjärt-kärlsjukdom. Det tyder på att höga blodsocker direkt ger skador på blodkärlens insida.

När det gäller LDL-kolesterolet verkar det, bisarrt nog, fungera precis tvärt om mot HDL-kolesterolet. Höga genetiska nivåer är kopplade till hjärtsjukdom, men om du sänker nivåerna genom att äta mindre fett och mer kolhydrater får du en dålig förändring. Då minskar storleken på LDL-partiklarna och de blir farligare. Genetiskt låga nivåer av LDL-kolesterol kan alltså vara bra, men låga nivåer genom kostförändring behöver inte alls vara något positivt.

Det gäller att hålla tunga rätt i munnen när man navigerar mellan kroppens blodfetter.