stamp

Lobbying och industrin

Sockerföretagets broschyr används i skolan

För ett par år sedan kunde du läsa en granskning av Nordic Sugars informationsmaterial till skolan här på bloggen. En elev på en folkhögskola har nu hört av sig och berättat att hon har rekommenderats att ta information om mat och hälsa direkt från en annan av sockerjättens broschyrer. 

Har ni läst boken Socker och söta saker av Ulrika Torell på Nordiska museet? Boken handlar bland annat om hur socker och sötsaker blev en del av vår vardag. Ulrika Torell beskriver hur Sockerbolaget på 1930-talet pumpade ut propaganda kring hur förträffligt sockret var. En viktig målgrupp var hushållslärarinnor, som skulle förmå sina elever att använda socker i matlagningen.

Det som en gång var Sockerbolaget, köptes 1992/1993 av Nordic Sugar. Via sajten utbudet.se kan dagens lärare beställa Nordic Sugars broschyr Mat, vikt och fysisk aktivitet gratis till hela klassen. För några dagar sedan fick jag följande brev och bild:

Hej, jag läser naturkunskap på en folkhögskola och blev förfärad av vår senaste uppgift. Vi ska skriva om mat och hälsa och fick denna broschyr att söka fakta i. Har du sett denna? Den är utgiven av Nordic Sugar! Jag kommer i min text att kritisera en del saker i den. Vet du om livsmedelsverket möjligen är sponsrat av någon sockerfabrikant eller liknande? Mvh Tina Wingårdh

En gissningstävling – hur framställs socker i broschyren?

Låt oss ha en gissningstävling. Vilka av följande påståenden kommer från broschyren och vilka kommer från mig? Är ni redo? Då kör vi.

1: Under normala omständigheter kommer kolhydrater (däribland socker) inte att omvandlas till fett. När socker och andra kolhydrater lagras som fett går det åt 25 % av energin, medan motsvarande siffra för fett är 4 %. Därför är kroppen mer benägen att lagra fett än socker.

(Bara så att ni vet: enligt Ulrika Torells kartläggningar började man inse att socker är fetmaframkallande redan under 1800-talet.)

2. Ju mindre socker du äter, desto mindre blir sockersuget. Ett liv utan tårtor, bullar, kakor, godis och läsk kan vara precis lika underbart som ett liv med alla dessa sötsaker.

(Rätt. Detta var mitt påstående. Vid närmare eftertanke tycker jag personligen att livet utan en massa sötsaker är bättre än livet med.)

3. Godis och kakor ersätts ibland med torkad frukt som ett ”nyttigare” alternativ. Torkad frukt har ett högt innehåll av naturligt förekommande sockerarter och innehåller också mycket energi per 100 gram. Det är inte bara energin från tillsatt socker som man ska vara uppmärksam på om man vill bibehålla sin vikt eller gå ner i vikt.

(Älskar den finstilta lobbyingen. Bra, tänker föräldrar. Då kan mina barn lika gärna få godis på filen som russin.)

4. När företag som Nordic Sugar renar fram socker från sockerbetor eller sockerrör, tar de bort alla fibrer, vitaminer, antioxidanter och mineraler. Godis är därför i princip helt vitaminfritt. Torkade frukt kan visserligen vara sött, men innehåller fibrer, mineraler och annat som är nyttigt för kroppen.

(Jag ger mycket hellre mina barn torkad frukt än godis).

5. Undersökningar visar att det finns ett samband mellan övervikt och låg utbildningsnivå samt låg inkomst. Men det är svårt att säga om det är övervikten som är orsaken till de övriga förhållandena eller om det är dessa förhållanden som gynnar övervikt.

Läste ni ovanstående noga? Man undrar lite hur dom tänkte. Behöver jag säga att en en pinfärsk undersökning från Livsmedelsverket visar att ungdomar som har föräldrar med låg utbildning och/eller låg inkomst dricker mer läsk än andra ungdomar?

Detta var bara ett litet axplock av broschyrens innehåll. Vill du läsa hela? Följ den här länken.

Man undrar lite varför Nordic Sugar har tagit på sig ansvaret att informera lärare och elever om mat, vikt och fysisk aktivitet? När de inte ens producerar något som kan kallas mat.

Dela & kommentera comments

SR:s Plånboken om socker i grillsåser

För ett litet tag sedan träffade jag reportern Håkan Montelius i en butik här i Stockholm. Han gjorde ett reportage för Sverige Radios konsumentprogram Plånboken. Tillsammans läste vi ingredienslistorna på diverse olika grillsåser och rubs inför den stundande grillsäsongen. Gissa vad som var en av de huvudingredienserna? Här är reportaget:

Sist jag själv skulle köpa en rub resulterade det i en granskning av livsmedelsföretaget Santa Marias produkter. Det blev ett av mina absolut mest delade blogginlägg. Du hittar det här: Santa Maria – hur man säljer (mestadels) socker och salt för 359 kr/kg.

Dela & kommentera comments 1

Granskningen av naturgodis – svar från Parrots och Exotic Snacks

Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Vad gör att ni påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt? Det är några av de frågor som jag ställde i förra veckan i ett öppet brev till försäljare av naturgodis. I förra veckan svarade Coop och Hemköp/Axfood. Nu har även Exotic Snacks och Parrots svarat.

I en del av granskningen undrade jag bland annat om det verkligen är naturligare och mer hälsosamt att äta Parrots salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål? Här kommer svaret från Fredrik Sjöström, Communication & Sponsorship Manager vid Cloetta:  

”Parrots är ett varumärke som, tillsammans med Karamellkungen, nyligen förvärvades av Cloetta. 

Kategorin natursnacks/naturgodis i sin helhet har utvecklats över tid. Från början bestod sortimentet främst av olika sorters nötter, snacks och torkad frukt, men efterhand har det tillkommit produkter av mer godisliknande karaktär. Kategorins utveckling gäller även för Parrots sortiment, som till största del består av nötter och snacks, men också erbjuder produkter av mer godisliknande karaktär. Vi vill gärna understryka att vi efterlever gällande lagstiftning och tydligt anger produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida. På så sätt kan konsumenten förvissa sig om vad produkten innehåller. 

Vi kan övergripande konstatera att kommunikationen av kategorin inte har hängt med i samma takt som sortimentsutvecklingen. För Parrots del har Cloetta, sedan förvärvet 2017, redan startat upp ett arbete med att göra om varumärkeskommunikationen så att den blir tydligare för konsumenten samt bättre stämmer överens med vad varumärket erbjuder i sin helhet.” 

Intressant, eller hur? Jag hoppas att man i sin framtida kommunikation kommer att vara tydlig med att godis är godis.

Exotic snacks: vi lyfter smaksättningen i namnen på produkterna

I det öppna brevet kritiserade jag också Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…som inte innehåller någon banan alls. Här är svaret från Maria Larsson, Quality & Sustainability Manager vid Exotic Snacks.

Vi på Exotic Snacks är angelägna om att ha ett brett produktsortiment av hög kvalitet som tilltalar våra kunders olika önskemål. Vårt sortiment består i huvudsak av nötter, torkad frukt, frön, bönor och chokladdragerade produkter.

Det är främst den högre andelen nötter, frön, bönor, bär, frukt, den generellt högre chokladkvaliteten och de färre tillsatserna som enligt oss skiljer vårt lösviktssortiment jämfört med ”vanligt godis” i lösvikt.

Nötter, fröer, bönor etc. innehåller omättade fetter, protein, fiber, vitaminer, antioxidanter och mineraler vilket i allmänhet anses hälsosamt. 

Vi anpassar ständigt sortimentet för att ha ett attraktivt erbjudande till butiker och slutkund. Efterfrågan på förnyelse och popularitet är ofta vägledande, där flertalet av våra chokladdragerade produkter är populära.

När det gäller märkning av våra produkter arbetar vi enligt gällande lagstiftning, aktuella riktlinjer och har ambitionen att vara informativa. I namnen på våra produkter är det ofta smaksättningen vi vill lyfta fram. Jag tycker att det är bra att du uppmanar och påminner dina läsare om att läsa innehållsförteckningar på alla sorters produkter, så att var och en kan göra sina aktiva val.

Tack för din kontakt. Vi tar kontinuerligt till oss synpunkter och förbättringsförslag från kunder och andra intressenter.

Där ser ni kära läsare. Det är vår efterfrågan som styr utbudet. Det är alltså vårt eget fel att det har hamnat så mycket godis i naturgodishyllan.

Vit choklad har ”alltid” hetat yoghurt i naturgodis

Ingen av producenterna svarade egentligen på varför man kallar den vita choklad som omgärdar exempelvis cashewnötter, ananas och jordgubbar för ”yoghurt”. Så jag mejlade till Maria Larsson på Exotic Snacks och bad specifikt att få svar på den frågan. Här är svaret:

Våra produkter som heter ”yoghurt” i produktnamnet heter så för att produkterna ”alltid” hetat så och att det är ett vedertaget namn för dessa produkter.

Då etiketterna uppfyller gällande lagstiftning (då det står ”vit choklad med yoghurtsmak” i ingredienslistan och då den vita chokladen innehåller yoghurt (yoghurtpulver) och vi inte haft klagomål på dessa namn vid årliga kontroller, revisioner eller från kunder har jag inte haft anledning att ifrågasätta namnen.

Jag kommer att se över och bedöma om ”vit choklad” ska läggas till också i produktnamnen på dessa ”gamla godingar”, så att ingen av våra kunder tror att överdraget är ren yoghurt. Liknande produkter som vi tagit fram på senare år har ”vit choklad” i namnet.

Slutsats: Vi konsumenter behöver bli bättre på att klaga på saker vi tycker är fel. Lusläs ingredienslistorna nästa gång ni är i affären. Vad hittar ni för lurendrejerier? Hör gärna av er!

Dela & kommentera comments 5

Sockerskatt minskade läskdrickandet i Philadelphia

Kan en skatt på söt dryck minska läskdrickandet? Det har varit en brännhet fråga de senaste åren. I oktober 2016 släppte WHO en rapport där svaret var: ja. Och den slutsatsen verkar hålla. Sedan Storbritannien bestämde sig för att införa en sockerskatt har en rad producenter minskat på mängden socker i sina läskedrycker för att hamna på en lägre skattenivå.

Nu rapporterar Time att en skatt på söt dryck i USA:s delstat Philadelphia har lett till en minskad konsumtion: Philadelphia Residents Drank Less Sugary Drinks After Soda Tax. Två månader efter att skatten införandes dricker 40 procent färre personer läsk varje dag och 64 procent färre dricker energidryck. Istället dricker fler vatten. Det är en bra effekt, men det återstår att se hur långvarig den blir.

Lite fakta: vi svenskar köper närmare 60 liter läsk och annan söt dryck per person och år. Det är vår näst största sockerkälla. Mest socker får vi från godis, där vi årligen i genomsnitt köper runt 13-14 kg. Uppskattningsvis får vi totalt 6 kg rent socker från läsk och 7-8 kg från godis. Tillsammans utgör läsk och godis nästan en tredjedel av vårt totala sockerförbrukning under ett år.

Dela & kommentera comments 2

Granskningen av naturgodis – producenternas svar

”Jag har tyvärr lurat mig själv massor med gånger.” ”Bedrövligt att ens kalla det naturgodis.” ”Ingen tror väl på riktigt att naturgodis är bättre?” ”Vill du har naturgodis, ät nötter.” Det är några av de kommentarer som har strömmat in efter granskningen av naturgodis. Nu har två av producenterna svarat: Coop och Hemköp/Axfood. 

Först resultatet av omröstningen i sociala medier. I granskningen framkom att Hemköp/Axfood har fyra olika former av socker i en av sina ”naturgodisar.” Så vad tycker ni läsare? Är det okej? Svaret är ganska tydligt:

Jag ställde samma fråga på min Instastory. Där röstade 2 personer ja och 258 personer nej. Nu till producenternas svar på de frågor jag ställde i inlägget. Vi börjar med Coops presschef Tobias Rydergren.

Coop: Naturgodis är inte mer hälsosamt

”Coop marknadsför inte naturgodis som mer hälsosamt än traditionellt godis. Att vi kallar det naturgodis är att det innehåller en större andel råvaror från naturen än vad godiset i den vanliga godishyllan gör, men det är fortfarande godis vilket namnet tydligt signalerar. I naturgodishyllan finns både rena nötter och förädlade produkter som tillexempel bär och nötter som är doppade i choklad, dessa innehåller tillsatt socker vilket tydligt framgår på innehållsdeklarationen. Naturgodis är precis som vanligt godis en njutningskategori inte hälsokost och det är just därför det benämns som godis.”

Är lakrits i mjölkchoklad naturligt?

Det han skriver är sant. Det är Exotic Snacks och Parrots som marknadsför naturgodis som nyttigare och mer hälsosamt. Många produkter i Coops naturgodishylla innehåller också något naturligt. Frågan är ändå om inte produkter som denna…

…hör hemma i godishyllan. Personligen köper jag hellre riktig rålakrits och gör egna chokladlakritsgodisar. Recept kommer nedan. Nu till svaret från Amanda Adriansson, Kategorichef Lösvikt Konfektyr/Snacks, Axfood.

Axfood: Vi följer alla regler, lagar och restriktioner

Tack för dina synpunkter och frågor, det är alltid av intresse att få feedback på vårt sortiment!

Först och främst vill jag belysa att Axfood följer alla regler, lagar och restriktioner gällande tillåtna ämnen, tillsatser, kommunikation av innehållsförteckning och namn på produkter (exempelvis yoghurt) vi kommunicerar heller inte att naturgodis skulle vara nyttigare än vårt lösviktsgodis.  Med det sagt kan jag ändå förstå att förvirring uppstår vid granskande av marknadens naturgodis. Det är inte alltid lätt som konsument att ha koll på alla livsmedels lagar och regler och jag ska självklart försöka besvara dina frågor så gott jag kan!

Vad är det för skillnad mellan lösviktsgodis och naturgodis?

Den största skillnaden är att naturgodismixen innehåller mer nötter, bär & frukt, bättre chokladkvalitet, mer naturliga ämnen men även som du säger ett högre pris (eftersom dessa råvaror är dyrare).

Varför är naturgodis nyttigare än vanligt lösviktsgodis?

Om naturgodis är nyttigare än vanligt godis beror på vem du frågar. I vårt sortiment har man en valmöjlighet att mixa sin påse med nötter, bär & frukt som i sig innehåller bättre näringsämnen än vanligt lösviktsgodis. Vi arbetar med mer naturliga ämnen i våra produkter- exempelvis lakrits där innehållet av lakritsrot är betydligt högre än vid vanligt lösviktsgodis.

Vi har socker i delar av vårt naturgodissortiment. Vi arbetar ständigt tillsammans med våra leverantörer försöker minska mängden tillsatt socker- men inte på bekostnad av smaken. Av den anledning är vi väldigt noggranna med att skriva ut  alla ingredienser för att ge våra kunder möjlighet att läsa på om produkten och vad det är de faktiskt konsumerar.  

Varför innehåller vår citronlakrits så många ingredienser och varför är inte citron en del av innehållet?

Vår citronlakrits innehåller i detta fall inte ingrediensen citron (som är motsägelsefullt mot det jag skriver ovan). I stället har vår leverantör tillsatt citronarom. Att vi specifikt inte skriver ut samtliga aromer i innehållsförteckningen beror på att innehållsförteckningen skulle bli allt för lång.

Läs ingredienslistorna

Från Exotic Snacks har jag inte hört något, men Parrots (som ägs av Cloetta) kommer att svara i nästa vecka. Många av er som har reagerat på mitt inlägg har undrat hur det ens kan vara lagligt att kalla vanligt godis för naturgodis. Det vi konsumenter behöver inse är att allt inte går att reglera, men enligt lagen är alla livsmedelsproducenter skyldiga att specificera exakt vad en vara innehåller. Genom ingredienslistorna har vi möjlighet och makt att skilja riktiga livsmedel från skräp. Vi måste lära oss att läsa dessa, för vår hälsas skull. Väljer vi bort skräpet, kommer producenterna sluta tillverka skräp. Undrar du över någon ingrediens eller ett e-nummer kan du alltid gå in på sajten Äkta vara och läsa vad det är.

Bästa saltlakritsgodiset

Till dig som som har fastnat i naturgodishyllars lakritschoklad kommer här ett alternativ. Mina favoritgodisar innehåller lite socker från den mörka chokladen, men mängden blir mycket mindre än i de ”naturgodisar” du hittar i butiken.

  • 100 g mörk choklad 70 procent (vill du minska sockerhalten kan du byta ut hälften mot 85-procentig choklad)
  • 50 g kokosfett (ekologiskt utan smak)
  • 0,5 dl grädde (hoppa över om du inte tål mjölk eller är vegan)
  • 3 tsk äkta lakritspulver
  • 0,5 tsk salmiaksalt

Smält choklad och kokosfett på låg värme i mikron (ta det lugnt med chokladen, den blir lätt grynig). Rör i grädde, lakrits och salmiak. Häll upp i knäck- eller ischokladformar. Ställ kallt tills det stelnar.

SMAKA OCH KÄNN LYCKA.

Dela & kommentera comments 3

En granskning av naturgodis: Varför kallas vit choklad för yoghurt? Och hur hälsosamt är det?

Socker, glukossirap, modifierad potatisstärkelse och yoghurtarom. Det är några av de vanligaste ingredienserna  i naturgodis. Här är ett öppet brev till Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp. Vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Och på vilket vis skulle dessa sockerbomber vara hälsosamma? 

Hej alla naturgodisförsäljare!

Här kommer ett rop på hjälp från en journalist som under några veckor har försökt luska ut svaret på en lurig fråga: vad är det egentligen för skillnad mellan naturgodis och vanligt godis?

Allt började med att jag för någon vecka sedan granskade ingredienslistan på Ananas Yoghurt. Förr i tiden var dessa mina favoriter och jag brukade tänka att det var fantastiskt att ni kunde få yoghurten så smarrig. Gissa om jag kände mig dum när jag nu insåg att det jag trodde var ”yoghurt” egentligen är vit choklad med en gnutta yoghurtpulver i?

Alltså. På en skala från 1 till 5. Hur naturligt är vit choklad? Ta inte det här personligt, men jag skulle säga 1.

Det är bara att erkänna: efter den här insikten blev jag typ besatt av naturgodis. På vilket vis skiljer det sig från vanligt godis?

Läs till exempel ingredienslistan på Coops kokostoppar i (vit choklad) yoghurt:

Socker är första ingrediens och de består till 21 procent av kokos.

Och så knallar ni bort till godishyllan och plockar upp en sån här:

Socker är första ingrediens och Bounty består till 21 procent av kokos.

(Ingredienslistan var för liten för att fota av, men här är den: socker, torkad kokos (21%), glukossirap, kakaosmör, kakaomassa, skummjölkspulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, E471), laktos, mjölkfett, vasslepulver, fuktighetsbevarande medel (glycerol), salt, naturlig vaniljextrakt.

En tolkning av likheten är att kokostopparna hade platsat bättre i godishyllan. En annan tolkning är att tillverkaren av Bounty, Mars Incorporated, har gjort en dundermiss. De hade kunnat marknadsföra Bounty (och även Snickers) som naturgodis. Sedan hade de kunnat sälja dessa chokladbitar till den som bejakar en sund och aktiv livsstil, som Exotic Snacks skriver på sin sajt. (Exotic Snacks kokostoppar i (vit choklad) yoghurt består för övrigt också mestadels av socker och till 21 procent av kokos.)

Hur lite naturligt behövs för naturgodis?

Låt oss nu anta att det är Bounty och Snickers som har hamnat i fel hylla i affären och att naturgodis är något som till del består av naturliga saker. Med naturligt tänker jag att man menar sådant som växer i naturen, exempelvis kokos, nötter, mandlar, jordgubbar eller ananas.

Då infinner sig frågan – hur liten del kan vara naturlig utan att något flyttas till den vanliga godishyllan? Här kan vi jämföra Parrots hallonkrisp

…med Karamellkungens Crispy Bite:

De består till stor del av samma saker: en massa socker, kakaosmör, mjölkpulver, rismjöl, sojalecitin, glukossirap och vegetabiliskt fett. MEN. I hallonkrispen finns 1,5 procent hallonpulver och några nanodroppar rödbetsjuice. Alla veta att rödbetsjuice är supernyttigt och det kanske räcker för att hallonkrispen ska vara naturliga? I sin marknadsföring skriver Parrots att de har godbitarna för dig som vill var lite hälsosammare.

Om man betonar ordet lite, är det ju sant.

När blommar den modifierade stärkelsen?

Så här långt kommen i min research tyckte jag ändå att jag hade grepp om tillvaron. Man får inte vara för petig när det gäller dagens livsmedel. 1,5 procent hallonpulver är naturligare än 0 procent.

Men så kom jag till Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…och då rämnade allt. Det är visserligen bra att ni här kallar vit choklad för vit choklad. Men hur jag än granskade ingredienslistan hittade jag ingen banan i ”lakritsen med banansmak.” (Däremot lärde jag mig att ytbehandlingsmedlet shellack kommer från sköldlöss och även har använts som lack på antika möbler.)

Ni på Exotic Snack skriver på er sajt: I så hög utsträckning som möjligt vill vi erbjuda produkter baserade på naturliga råvaror utan onödiga tillsatserNi får ursäkta en fråga, men när började kor mjölka vasslepulver? Och vid vilken tid på året blommar glukossirapen och den modifierade potatisstärkelsen?

Och ni på Parrots. Är det verkligen naturligare och mer hälsosamt att äta era salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål?

Priset till det mest skruvade naturgodiset går ändå till Hemköp och Axfood. Ingredienslistan på deras Salty Lemon Liquorice var så lång att jag fick använda kamerans panoramafunktion för att få med hela:

Jag vet inte om ni har ett förstoringsglas till hands, men citronlakritsen består av: socker, melass, kakaosmör, helmjölkspulver, laktos, skummjölkspulver, glukossirap, vetemjöl, veg. fett (kokos, palm), vasslepulver (av mjölk), mjölkfett, lakritsextrakt, ammoniumklorid (salmiak), sorbitol, glycerol, sojalecitin, färgämne (161b), vanilin, färgämne (E153), glukos-fruktossirap, aromer, salt, ytbehandlingsmedel. 

Den innehåller alltså inte mindre än fyra olika varianter på socker: vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap. Däremot finns ingen citron i den.

På Hemköp hittade jag också dessa look-alikes. Naturgodis:

Vanligt godis:

Jag kan inte rå för det, men en cynisk del av mig tänker att det enda som faktiskt skiljer naturgodis från vanligt godis är:

Men det finns säkert en bättre förklaring. Ni får gärna hjälpa mig att reda ut detta. Vad gör att ni på Exotic Snacks, Parrot, Coop och Hemköp påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt?

Min man hälsar förresten och undrar om inte finska marmeladkulor borde räknas som naturgodis. De är gröna och naturen är ju grön.

Med förhoppning om ett klargörande från er sida,

Ann Fernholm

Vad tycker ni läsare?

Hur ser ni läsare på detta med naturgodis? Är det okej att kalla något som innehåller fyra varianter på socker (vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap) för naturligt och mer hälsosamt? Gå in på min Instastory eller Facebook och delta i omröstningen!

Tillägg: Nu har Coop och Hemköp/Axfood svarat. Läs via denna länk. Och Exotic Snacks och Parrots svar hittar du via denna länk.

Dela & kommentera comments 55

Radiokorrespondenterna om det globala sockerkriget

Medvetenheten kring sockrets hälsoeffekter sprider sig över världen. För att få tyst på landets hälsoexperter har läskföretag i Colombia tagit till rena maffiametoder: dödhot, förföljelse, misshandel och mutor. Lyssna på det intressanta program som Radiokorrespondenterna sände i helgen om det globala sockerkriget.  

SR:s globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterade från Chile. Där har man nyligen drivit igenom ett omfattande program mot fetman, som inbegriper en läskskatt på 18 procent, ett förbud mot skräpmat och läsk i skolorna, och en varningsmärkning av alla livsmedel som överstiger gränsvärdena för socker, salt, mättat fett och kalorier. Dessa produkter får heller inte marknadsföras mot barn, så exempelvis Kellogg’s Tony the Tiger har fått lämna hyllan för frukostflingor.

Maffiametoder stoppade läskskatt

I Colombia, som Latinamerikakorrespondenten Lotten Collin rapporterade från, är situationen en annan. Där menar landets hälsominister att: ”Läskföretagens makt utgör ett hot mot demokratin.” Efter att han lade ett förslag på en läskskatt har personer som jobbar för folkhälsan fått ta emot dödshot; de har fått sina telefoner avlyssnade och mejlkonton hackade. Landets största läskföretag och flera sockerplantager ägs av samma familj som äger ett av de största mediebolagen. Kongressen har nu röstat ner förslaget om en läskskatt.

Programmet säger en del om hur mycket pengar det finns att tjäna på läsk. Visste du att Pepsi och Coca-Cola ligger på plats 84 respektive 86 på Forbes lista över världens största börsnoterade bolag? De är till exempel större än läkemedelsbolag som Sanofi och Merck och tobaksbolag som Altria (tidigare Philip Morris) och British American Tobacco. Helt otroligt om man betänker att de egentligen säljer sötat vatten.

Dela & kommentera comments 2

Sockerindustrin stoppade forskning som visade att socker kan orsaka hjärt-kärlsjukdom

Precis som tobaksindustrin har sockerindustrin påverkat forskningen. 1971 stoppade de studier på råttor som visade att socker påverkar tarmfloran och rubbar blodfetterna. Under ett halvt sekel har industrin lyckats hindra viktig kunskap från att sprida sig. 

År 1965 fick forskare på Harvard betalt av Sugar Research Foundation, en amerikansk organisation sponsrad av sockerindustrin, för att skriva en översiktsartikel som visade att socker är ofarligt för hjärtat. Det visade Cristin Kearns, forskare vid UCSF i San Francisco, förra året: Så lurades vi av sockerindustrin.

Nu har Kearns grävt vidare i arkiven och kan avslöja att Sugar Research Foundation 1967-1971 finansierade djurförsök där forskare vid universitetet i Birmingham skulle undersöka om socker påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Studien visade att socker rubbar blodfetterna och att tarmfloran var inblandad i processen: Sugar industry sponsorship of germ-free rodent studies linking sucrose to hyperlipidemia and cancer: An historical analysis of internal dokuments. Dessutom höjde socker halten av ett protein som är kopplat till cancer i urinblåsan.

De negativa resultaten fick sockerindustrin att dra in pengarna till projektet som lades ner.

Sockerindustrin har alltså jobbat precis som tobaksindustrin; de har direkt stoppat forskning som kan påverka deras försäljning.

Just nu tänker jag saker som inte passar sig att skriva. Så vi går vidare.

Socker, tarmflora och blodfetter

Intressant med den stoppade studien är att den kopplar ihop socker med en rubbad tarmflora och rubbade blodfetter. I Det sötaste vi har berättar jag att fettbildningen i levern ökar när vi äter mycket av sockerarten fruktos (som finns i det vita sockret). Fettbildningen i levern rubbar blodfetterna och kan i längden sannolikt orsaka fettlever. I en faktaruta i kapitlet En oreda i tarmfloran står sedan följande (för er som inte har läst mina böcker är metabolt syndrom den rubbade ämnesomsättningen som personer med bukfetma och typ 2-diabetes har):

Tarmläckage och bakteriegifter verkar kunna bidra till fettlever

Som du har kunnat läsa tidigare har personer med metabolt syndrom oftare en utarmad tarmflora med många inflammationsdrivande bakterier. Detta är också kopplat till ett tarmläckage. Bakterierna har speciella molekyler, så kallade endotoxiner (betyder inre gift), i ett membran som omger bakterien. Halten av dessa gifter är förhöjda i blodet vid metabolt syndrom och typ 2-diabetes. En del forskare menar att detta är en bidragande orsak till den leverförfettning som jag beskriver i kapitel 3. Om möss matas med fruktos leder det till ett tarmläckage, mer bakteriegifter i blodet och i förlängningen en leverförfettning. Men om mössen samtidigt får antibiotika verkar det kunna skydda mot leverförfettningen. Antibiotika kan få en frisk tarmflora att hamna i obalans, men samtidigt kan antibiotika hjälpa till att slå ut en ohälsosam tarmflora. I det här fallet motverkade antibiotikan de giftproducerande bakterierna. Experimentet tyder på att en rubbad tarmflora kanske påskyndar utvecklingen av fettlever och metabolt syndrom.

Alltså. Den forskning jag refererar till i faktarutan publicerades 2008 och 2009. Men sockerindustrin kände till kopplingen mellan socker, tarmflora och rubbade blodfetter redan i början av 1970-talet.

Ytterligare djurförsök visade i maj i år att fruktos orsakar läckande tarmar på möss. I september publicerade forskare också en översiktsartikel kring fruktos, tarmfloran och risken för fettlever.

Vi tänker att detta är ny kunskap. Sockerindustrin hade den redan för 50 år sedan. I ett halvt sekel har de lyckats hindra kunskapen från att sprida sig. Så mycket sjukdom. Så i onödan. Är det någon mer som känner sig matt?

Dela & kommentera comments 8

Samtal om socker på Riksdagen

Borde livsmedelsföretagen märka ut mängden tillsatta socker i maten de producerar? Ska Sverige ha samma rekommendationer kring socker som WHO? Det är ett par av de frågor som lyftes när riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP) i onsdags bjöd till ett frukostmöte om socker på Riksdagen. Undertecknad var medbjuden för att presentera En liten broschyr om socker

Under frukostmötet var fem riksdagsledamöter närvarande (MP, S, L, KD och V) och alla de som du ser på bilden ovan: Hans Göransson, förbundsordförande Sveriges tandläkarförbund, Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), undertecknad, och Anders Dahlqvist, förbundsstyrelseledamot Sveriges läkarförbund.

Niclas Malmberg (MP), som var värd, hade även bjudit in branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som bland annat representerades av nutritionsansvarige Elisabeth Rytter. Allting övervakades av friherre Carl C:son Bonde:

Herr Bonde lyssnade uppmärksamt när jag berättade om hypotesen att socker kan vara en direkt orsak till en ökad fettbildning i levern, rubbade blodfetter, fettlever och typ 2-diabetes.

Under mötet lyftes frågan om Sverige borde ha samma rekommendationer kring socker som WHO, vars hälsomål är att vi bara ska få 5 procent av våra kalorier från fritt socker. Ett annat förslag var att att mängden tillsatt socker i maten borde märkas ut ungefär på samma vis som FDA har föreslagit i USA (se min understrykning med rött):

Elisabeth Rytter från Livsmedelsföretagen menade att det räcker att Livsmedelsverkets förklarar hur konsumenter kan ta reda på ungefär hur mycket socker som är tillsatt i maten på sin sajt. Här protesterade dock en riksdagsledamot eftersom det är alldeles för krångligt och sådant ökar hälsoklyftorna samhället.

Ett annat argument som Rytter hade emot att märka ut mängden tillsatt socker var att EU bestämmer hur näringsdeklarationerna ska se ut och att det är svårt att få EU att ändra sig. När jag pratade med Niclas Malmberg efteråt sa han att juristerna var oense. Vissa menade att Sverige kan införa en märkning av tillsatt socker utan EU:s godkännande, andra inte. Han tyckte att Sverige skulle testa gränserna.

Personligen tänker jag att Livsmedelsföretagen kunde märka ut mängden tillsatt socker frivilligt, som ett led i att hjälpa sina konsumenter att välja bra mat. Men jag gissar att det skulle kunna minska försäljningen radikalt av vissa produkter. Hur många vet exempelvis att en påse gelégodis, typ Gott och Blandat, innehåller ungefär 200 procent av den maximala dagsransonen av socker för en vuxen person? Eller att en halv deciliter teriyakisås på riset till middagen ger runt 40 procent av det maximala dagsintaget?

Niclas Malmberg har lagt flera motioner i Riksdagen om sockermärkning av mat och skatt på läsk. De har röstats ner, men om jag förstod saken rätt så är han envis och tänker inte ge upp. Heja honom!

Dela & kommentera comments

Jo, Livsmedelsföretagen. Socker kan ge fettlever.

Pseudovetenskap. Icke evidensbaserat. Livsmedelsföretagens Elisabeth Rytter har verkligen svingat sin högerkrok mot undertecknad på branschorganisationens hemsida, där hon har ”rättat” onsdagens inslag om socker i SVT Plus: Rytter rättar: flera fel om socker i SVT Plus. (kolla in deras bildmontage – jag har fixat till det ovan så att det blir mer rättvisande). Rytter undrar om jag ”faktiskt” har läst bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd om socker. Citat: ”Det står inte att man ökar risken för fettlever.”

Hon tycker också att jag har ett felaktigt fokus på fruktos. ”Fernholm säger också att det är fruktos som är boven – vilket är ett icke evidensbaserat påstående. Fokusen på fruktos är ännu ett exempel på pseudovetenskap som fått alldeles för stor spridning.”

För er som inte vet: till Livsmedelsföretagen, som Rytter representerar, hör bland annat medlemmarna i Föreningen Svenska Glasstillverkare, Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen, Sveriges bagare & konditorer och Sveriges Bryggerier.

Ny studie: Socker gav ökad mängd fett i levern

Elisabeth Rytter, om du läser detta måste jag erkänna att du delvis har rätt. Det var (faktiskt) länge sedan som jag läste bakgrunden till Livsmedelsverkets kostråd. Den senaste uppdateringen gjordes 2012. Det är fem år sedan, vilket är oceaner av tid när det gäller forskning och det har hänt så mycket spännande den senaste tiden! I ärlighetens namn vet jag knappt vart jag ska börja.

Men vi börjar med studien där forskare vid Sahlgrenska medverkar. Upplägg: 71 män med bukfetma fick dricka en liter lemonad (totalt 75 gram fruktos) varje dag under 12 veckor. Resultat: blodfetterna rubbades och mängden fett i levern ökade med 10 procent. Forskarna skriver att ”våra data visar en negativ effekt av en måttlig fruktoskonsumtion under 12 veckor på flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, speciellt på halten fett i levern…

Studien har ingen kontrollgrupp, vilket är en stor svaghet. MEN, andra kontrollerade studier visar att fruktos ökar fettbildningen i levern mer än exempelvis glukos.

Mindre fett i levern hos barn som fick (nästan) sockerfri mat

I somras kom också underbara nyheter: mängden fett i levern kan minska radikalt hos barn som undviker socker. 41 barn med fetma ingick i studien. De hade i genomsnitt 7,2 procent fett i sin lever. Sedan fick de under nio dagar äta mat som forskarna gav dem och minskade då konsumtionen av sockerarten fruktos till 4 procent av alla kalorier.

Så vad hände? På nio dagar nästan halverades mängden fett i deras lever.

Håll med om att det är fantastiskt! Fettlever var något som tidigare mest drabbade alkoholister. Nu har en av tio unga i USA och Europa sjukdomen. Det är en riskfaktor för levercancer – en cancersjukdom som ökar. Det är också en orsak till typ 2-diabetes. Om dessa barn får bort fettet ur sin lever, minskar de alltså drastiskt sin risk att dö i förtid.

Det finns en studie till som jag hade tänkt skriva om. Den handlar om att tonåringar med fettlever har en hög halt av speciella enzymer i levern som bryter ner fruktos. Men jag tänker att det är fegt att slå på någon som redan ligger ner. Vi glömmer det där du skrev om pseudovetenskap. Jag tänker varken tjalla för forskarna på Sahlgrenska eller de i San Francisco. Även om deras studier skulle ha kunnat kontrolleras bättre, kan jag tänka att det är lite väl hårt att kalla det för pseudovetenskap.

Ett sista tips till Livsmedelsföretagen: det är generellt bättre att anpassa sina produkter efter vad forskningen visar, än att försöka anpassa forskningen efter sina produkter.

Trevlig helg!

En rättelse: Tidigare stod det i det här inlägget att barnen i studien ovan fick 4 procent av sina kalorier från socker. Det skulle stå 4 procent fruktos. 

Dela & kommentera comments 26