stamp

Lobbying och industrin

Naturgodistillverkare får bakläxa – måste ändra i sitt sortiment

Vit choklad får inte längre kallas för yoghurt och vanligt godis måste rensas bort från naturgodishyllan. Det har en nationell grupp av livsmedelsinspektörer bestämt, efter att undertecknad skickat in ett klagomål. Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp har nu fram till sommaren på sig att rätta till sitt sortiment.

För snart tre år sedan skrev jag ett öppet brev till alla producenter av naturgodis. Jag undrade två saker: varför kallar ni vit choklad för yoghurt?

Och vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Som exempel tog jag den här bananlakritsen…

… som vare sig innehåller banan eller några andra naturliga ingredienser (om man räknar ”naturligt” som något som existerar i sitt befintliga skick i naturen, vilket man bör göra enligt Livsmedelsverket)

Brevet delades 7000 gånger från min sajt, och företagen svarade med en och annan undanflykt. Parrots skulle exempelvis se över sitt sortiment. Men när naturgodistillverkarna efter två år fortfarande inte hade förändrat något, anmälde jag dem till livsmedelsinspektörerna i kommunerna där företagen har sina huvudkontor.

Vit choklad får inte längre kallas för yoghurt

Nu har företagens granskats och blivit ålagda att genomföra två förändringar. För det första får de inte längre kalla vit choklad för yoghurt, vilket är logiskt. Det är trots allt två helt olika saker. Företagen har också torkat de mikroskopiska mängder yoghurt som de verkligen har i sin vita choklad till ett pulver. När yoghurten värmebehandlas dör alla nyttiga mjölksyrabakterier, och då är det inte längre yoghurt enligt regelverket.

Här ser ni exempelvis hur Exotic snacks har ändrat beteckningen på sitt naturgodis:

År 2018 och 2021

Istället för ”yoghurt” står det numera ”vit cholkad med yoghurtsmak” vilket är en sannare beskrivning.

Vanligt godis ska rensas bort från naturgodiset

Den andra förändringen som företagen måste genomföra är att rensa bort allt vanligt godis från naturgodishyllan. Naturgodis är en så kallad vedertagen livsmedelsbeteckning. Det innebär att konsumenter har en viss uppfattning om vad det är, och enligt livsmedelsinspektörerna innebär det att produkterna måste innehålla någon form av nöt eller frukt.

Därför får vanliga godisbitar som denna…

…inte längre ingå i naturgodissortimentet, enligt den livsmedelsinspektör jag har talat med. Här syns dock ännu ingen förändring i hyllorna (vad jag sett). Producenterna har fram till sommaren på sig att se till att de följer alla lagar och regler.

Så var det med det. Ni får ursäkta, men det känns lite så här 💪 .

Dela & kommentera comments 6

Svar från barnmatsföretag:
Svårt att göra vanlig gröt i klämmis

I förrgår skickade jag ett öppet brev till Alex & Phil, Semper och Hipp och frågade varför deras bebisgröt innehåller mer juice än spannmål. När Edward Blom och hans barn blindtestade dessa grötprodukter, menade de att purén smakade mer dessert än gröt. Så varför kallar barnmatsföretagen juicesötade fruktpuréer för gröt? Här är de tre företagens svar.

WHO Europe, tyska barnläkare, brittiska barnläkare och norska myndigheter har alla varnat för klämmisar som innehåller söt fruktpuré. För det första ska bebisar inte suga i sig mat, utan lära sig att tugga och svälja den. De söta puréerna är också skadliga för tänderna, som är extra känsliga precis när de tittar fram. Till sist är det viktigt att bebisar vänjer sig vid andra smaker än den söta.

Det här bakgrunden till varför jag nappade på ett mejl från Isabell Nicklasson, som skickade den här bilden…

…och undrade hur något som till störst del består av frukt och juice kan kallas gröt.

I mitt öppna brev skickade jag hennes fråga vidare till olika barnmatsföretag som kokar sin gröt på juice och frukt. Vi börjar med svaret från Hipp, vars gröt till en tredjedel består av juice.

Hipp: ska vara tydligt att klämpåsen innehåller spannmål

Svar från Hipp: ”Tack för ditt mejl och ditt öppna brev angående benämningen ”gröt” på HiPPs klämpåsar.

Vi använder oss av namnet ”gröt” för att tydliggöra för konsumenten att dessa klämpåsar innehåller cerealier, till skillnad från våra andra klämpåsar som enbart innehåller frukt.

På baksidan av förpackningen finns en benämning av produkten som tydliggör innehållet – ”fruktpuré med havre och vete”. 

Utöver det så kategoriseras produkten som ett mellanmål, inte menat att serveras som frukost. Det hittas tydligt här på vår hemsida.

Hoppas ovanstående svarar på dina frågor. Önskar dig en fin påsk!

Vänliga hälsningar, Monica Wadell, Business Unit Manager

Min kommentar: Hipp är alltså noga med att tydliggöra för föräldrar att produkten innehåller spannmål. Det är svårt att förstå varför företaget inte lägger lika mycket energi på att lyfta fram att grötens huvudingrediens är juice. På förpackningens framsida står istället att gröten innehåller apelsin, trots att det är apelsinjuice. De bör skriva att det är juice eftersom det är viktig information för föräldrar.

47 procent av kalorierna i gröten kommer från socker, vilket är för mycket för att vara mat till ett spädbarn.

Semper: juice från koncentrat lägger grunden för bra matvanor

Svar från Semper: Hej Ann, Tack för uppdatering om ditt inlägg gällande gröt på klämpåse, vi välkomnar ditt öppna brev till oss.

När vi utvecklar barnmat anpassar vi alltid råvaruval och sammansättning så att våra livsmedel bidrar till att ge barn god näringsstatus, samtidigt som de kan lägga grunden till goda matvanor för en bra start i livet. Vi erbjuder livsmedel för barnets hela matresa, från födseln fram till de äter familjens vanliga mat.

Gröt består av förhållandevis lite cerealier i förhållande till vätska i vikt procent. Vi brukar räkna att i en barnportion hemlagad havregrynsgröt med äppelmos, utgör havren ca 10 % (dvs innan den läggs i vatten) av den tillredda gröten med äppelmos. Semper gröt i klämpåse innehåller motsvarande mängd spannmål ca 9% cerealier. Dessutom innehåller den frukt, vatten och fruktjuice samt berikad med värdefulla vitaminer och mineraler.

Vi tycker att var tråkigt att Edward inte gillade vår gröt, men tackar för tipset till hans bok. 

Gröt är ett bra mellanmål och kompletterar barnets övriga kost. När det gäller märkning av all vår barnmat så är den i enlighet med lagstiftningen.

För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta oss direkt så får man svar om våra produkter: 020 – 62 20 00.

Vänliga Hälsningar Semper

Min kommentar: 36 procent av kalorierna i Sempers klämmisgröt kommer från enkla sockerarter, vilket är mycket. En gröt ska inte smaka dessert. Har man juice från koncentrat i produkten missar man att lägga den grund för goda matvanor som Semper säger sig vilja stödja.

Semper påstår också att de följer lagstiftningen när det gäller märkning av deras barnmat. Men det utreds just nu om exempelvis deras yoghurtklämmisar är rätt märkta. Yoghurten är värmebehandlad och alla nyttiga bakterier döda. Därför är det inte längre en yoghurt. Frågan är ännu inte avgjord, men om jag har förstått saken rätt lutar det åt att Semper och andra barnmatsföretag måste märka om sina produkter.

En annan produkt som Semper har fått ändra på är dessa:

Det är Semper som saluför varumärket Organix i Sverige, och påståendet att dessa kakor till bebisar skulle vara ”no junk” har fått tas bort. (I Storbritannien används det dock fortfarande.)

Att Semper skulle följa lagstiftningen går alltså att på goda grunder att ifrågasätta.

Alex & Phil: vanlig gröt fungerar inte i klämpåse

Alex & Phil valde att svara via ett brev i pdf-format, som du kan läsa via denna länk. I korthet går svaret ut på att en vanlig gröt, kokt på havregryn och vatten som serveras med mjölk, blir stel, hård och oätlig när den fått stå en stund. Samma sak skulle hända med klämmisgröten om Alex & Phil hade mer havre i. Innehållet skulle inte gå att få ur förpackningen.

Alex & Phil menar att de har i rikligt med frukt i gröten, och använder juice från pressad frukt (ej koncentrat), eftersom de vill att maten ska innehålla så mycket naturlig näring som möjligt.

De håller med läkarna som varnar för klämmisar, och ser sina produkter som ett komplement till hemlagad mat. De vill vara en bra alternativ när tiden tryter.

I brevet finns också en lista där de tyska barnläkarna analyserat sockerinnehållet i klämmisar. Värstingarna ligger på 80-88 procent av alla kalorier. Som jämförelse ligger Alex & Phils på 25-35 procent. De använder aldrig juicekoncentrat i sina produkter, just för att hålla nere sockerhalten.

Min kommentar: Jag tänker att om det inte går att göra en god gröt i klämplåse, så kanske man inte ska göra det. Vill man göra en fruktpuré med juice och havre, kanske man ska skriva fruktpuré med juice och havre? Men Alex & Phils gröt är den som innehåller minst socker (27 procent av alla kalorier) och även den som innehåller mest fett, vilket är bra. Många bebisar behöver energität mat.

För att få lite perspektiv på alla söta fruktpuréer som barnmatsföretagen tillverkar till barn, berättade Gunilla Kinn Blom för mig att deras barn gärna äter havregrynsgröt med rena lingon (alltså inte sylt utan bär). Om barn bara får en chans, kan de vänja sig vid många olika smaker, även sura och beska. Vi vuxna måste helt enkelt göra upp med våra fördomar om vad som är barnsmak.

Dela & kommentera comments

Öppet brev till barnmatsföretag:
Vad är det för annorlunda gröt ni säljer?

Kan man kalla något som består av juice och frukt för ”gröt”? Det undrade Isabell Nicklasson efter att hon köpt en grötklämmis till sin bebis. Med hjälp av gastronomen Edward Blom och hans familj har jag nu utrett detta. Läs dagens öppna brev till barnmatsföretagen Semper, Hipp och Alex & Phil, där jag tipsar dem om att barnläkare varnar för juicesötade klämmisar och att gröt ska smaka gröt, inte dessert.

Kära barnmatstillverkare,

Jag kontaktar er eftersom vi behöver reda ut vad som kan säljas under beteckningen ”gröt”. Det är ju en traditionell nordisk rätt som många anser vara ett styrkemål: den bästa födan att inmundiga inför en dag i skidbacken eller andra kraftansträngningar.

Nyligen blev jag kontaktad av Isabell Nicklasson. När hon skulle köpa en klämmis till sitt barn, var det ordet gröt som avgjorde hennes val. Varje morgon brukar hon laga gröt till frukost, men familjen skulle ut och resa och behövde komma iväg tidigt. Så det fick bli en klämmis som matsäck.

När hon i efterhand läste ingredienslistan på gröten, upptäckte hon att 89 procent av förpackningens innehåll bestod av frukt och juice. Mängden spannmål var minimal. Hon mejlade den här bilden till mig…

…och undrade: ”Kan du inte skriva ett öppet brev till detta barnmatsföretag och fråga hur det ens kan marknadsföras som gröt?”

Eftersom Alex & Phil inte är ensamma om att laga gröt på juice och frukt skriver jag även till er på Hipp och Semper, för vi måste gå till botten med den här frågan. Är det som ni säljer som gröt till bebisar verkligen gröt?

Edward Blom och barnen eniga: ni säljer ett fruktpuré

Här kan säkert olika personer tycka lite olika. Men för att vi inte ska förfalla i ett tyckande, har jag fått hjälp av en gastronomisk proffsfamilj: Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och deras barn Melchior 5 år, Wilhelmina 3 år och Zacharias 2 år. Förutom att de har vältränade smaklökar, har de också bra koll på barnmat. I er produktutveckling borde ni faktiskt ta inspiration från den fantastiska bok de skrivit tillsammans med måltidskreatören Henrietta Anefalk: Mums för minigourmeter och matgladisar. Genom den kan ni få idéer till lite smakrikare barnmat, som blomkålspuré med champagnevinäger, midsommarpuré med dill och kummin, eller varför inte en räkmackepuré?

Nåväl. För att få ett objektivt utlåtande kring era grötklämmisar, skickade jag några av dem till Gunilla, som sedan riggade ett blindtest med Edward och barnen.

Utan att veta annat än att de åt någon form av barnmat, fick först barnen och sedan Edward pröva innehållet i klämmisarna. Först när de hade smakat alla varianterna fick de veta att de hade ätit gröt. Då fick de gradera livsmedlets likhet med gröt på en skala från 1-5. Gunilla protokollförde resultatet (och för att vi ska förstå barnens referenser tipsar hon om att de fick en superpuré med osötat äpplemos och krossat paltbröd när de var små).

1. Alex & Phils drottninggröt mixas med äpplejuice

Först ut i blindtestet var Alex & Phils drottninggröt, vars första ingrediens är äppeljuice. Här är smakpanelens utlåtande:

Wilhelmina: ”Det luktar som en slags god lera!”
Melchior: ”Det smakar som äpplemos och paltbröd. Eller … det smakar björnbär.”
Wilhelmina: ”Och körsbär!”
Edward: ”Detta luktar svarta vinbär, men smakar matolja. Det är en märkligt mjölig konsistens, kanske det är malda kärnor av något slag i. Det är väldigt lite fruktsmak, det är visserligen en svag smak av svarta vinbär men desto kraftigare av matolja.

Gröt på en skala 1–5: 1

2. Hipps gröt består till en tredjedel av juice

Nästa produkt var en gröt från Hipp, som till en tredjedel utgörs av juice:

Melchior och Wilhelmina: ”Det smakar banan, aprikos och mango!”
Edward: ”Detta smakar lite mango, ganska mycket banan och så någon tropisk frukt.”

Gröt på en skala 1–5: 1

3.Sempers gröt sämst i test

Sist ut var Sempers blåbär- & äpplegröt, som kokas på tre olika former av juice.

Wilhelmina: ”Det smakar äppelmos med paltbröd!”
Melchior: ”Den smakar aprikos!”
Edward: ”Den här är helt annorlunda! Här är det knappt märkbar frukt, och härsken matolja. Det är tjockt med cerealier, som om de malt ner rågbröd eller knäckebröd i purén. Kan det vara någon form av välling? Den här hade jag svårt för. Jag gillade den inte alls.”

Gröt på en skala 1–5: 2

Mer dessert än gröt

Visst är det imponerande att Edward Blom kände smaken av matolja? Mina smaklökar är alldeles för outvecklade för sådant. Något vidare värst bra grötbetyg fick dock ingen av er. Barnen Blom är relativt vana grötätare, och de tyckte inte alls att detta kan kallas för gröt. Edward menar att en gröt ska vara kokad, inte mixad. Det ni säljer definierar han mer som en dessert.

NE om gröt: det är en urgammal maträtt

Personligen är jag benägen att hålla med. Slår man upp begreppet gröt i Nationalencyklopedien skriver de att gröt är: ”urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.” Där står ingenting om att gröt kan mixas av juice och frukt.

Svenska Akademiens orbok definierar istället gröt som: 1) maträtt av degliknande (mjuk, lös) beskaffenhet, vanl. bestående av i vatten l. mjölk kokt(a) gryn l. mjöl; äv. (i vissa trakter) om liknande maträtt av i vatten kokt(a) frukt (bär), avredd(a) med mjöl: kräm; stundom (i ssgr), övergående i 2, om mos av växtdelar m. m.

Texten är aningens svårtydd, men i vissa trakter tycks man kunna kalla en kräm kokt på frukt eller bär för en gröt. Men era klämmisar säljs ju i alla trakter i Sverige, och beteckningen behöver därför förstås korrekt av konsumenter hela vägen från Ystad till Haparanda.

Barnläkare varnar för söta barnpuréer

Men vad spelar det för roll då om föräldrar råkar köpa lite god dessert till sina små istället för fattigmanskost från torpartiden, kanske ni tänker nu? Problemet är att om barn vänjer sig vid att frukosten ska smaka dessert, kommer de att vilja äta dessert till frukost hela uppväxten. I längden blir det inte alls bra. Det tyska sällskapet för barnläkare tar avstånd från juicesötade klämmisar av bland annat den anledningen.

Så vad borde ni då kalla er produkt? Edward Bloms förslag är ”fruktkompott” eller ”fruktpuré med olja och cerealier.” Jag tänker att man för tydlighetens skull även borde lägga till något med juice. Kanske juicekompott med mjöl och olja?

Vad tror ni om det? Och – en nyfiken fråga – hur kom ni ens på att kalla dessa livsmedel för gröt?

Det ska bli spännande att få höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar, Ann Fernholm 

Tillägg: Du kan läsa de tre barnmatsföretagens svar via denna länk.

Dela & kommentera comments 8

Fällningen av Oatlys vilseledande märkning har blivit riksnyheter

”Oatly i sockerkonflikt – anklagas för att vilseleda kunder”. Det är rubriken på en text som Göteborgs-Posten publicerade i förrgår efter min anmälan om Oatlys vilseledande förpackningar. TT gjorde en rewrite som nu har publicerats i både lokaltidningar och rikstäckande medier. Här kommer min syn på Oatlys försvar.

Som ni säkert vet har Oatly och flera andra havredryckstillverkare fällts eftersom de påstår att sockret i deras havredryck är naturligt och kommer från havren. Men sanningen är att de har brutit ner stärkelsen i havren, så att sockerarten maltos formas. I drycken är det därför ungefär lika mycket socker som i öl.

Oatlys försvar: sockret är nödvändig del av processen

I går plockade GP upp fällningen, och bland annat Aftonbladet, Expressen, Dagens Industri, Sydsvenskan och Upsala Nya Tidning har publicerat en rewrite från TT. Till GP säger Oatlys kommunikationschef Linda Nordgren följande:

– Vår tillverkningsprocess har inte som ändamål att skapa socker eller maltos, utan att skapa flytande havre. Om man bearbetar havre på det sättet så bildas maltos automatiskt.

Skälet till varför de måste bryta ner havrens stärkelse är att drycken annars blir för tjock. Det går helt enkelt inte att göra en len havredryck med stärkelsen bevarad. MEN. Oavsett skäl, hade ju havredrycken inte blivit hälften så populär om den inte var söt.

Felaktigt påstående satte mig på spåren

Att jag alls började granska Oatly har att göra med ett påstående om att drycken kunde bli för tjock. Under ett seminarium om Kolhydrater och hälsa – myter och verklighet som Kungl. Vetenskapsakademien arrangerade i november 2019, sa en person från Lantmännen att det inte gick att göra havredryck utan att bryta ner havrens nyttiga fibrer. Annars blev drycken för tjock.

Självklart vaknade min journalistiska nyfikenhet av detta. Fibrerna i havredryck är ju orsaken till varför den anses vara nyttig. Men när jag granskade påståendet visade det sig vara felaktigt. Det är stärkelsen som måste brytas ner, inte fibrerna.

Oatlys socker är onaturligt

Alldeles oavsett är sockret i havredryck onaturligt. Det har skapats genom industriprocesser. Punkt slut. Oatly har överklagat Malmö stads beslut till länsstyrelsen. Vi får se vad de kommer fram till, men det är toppenbra att information om den vilseledande märkningen nu sprids till konsumenter. Utifrån det som står på havredryckens förpackning är det i dagsläget helt omöjligt för konsumenter att förstå att havredryck innehåller framställt socker.

Det enda jag inte riktigt gillar med GP:s och TT:s texter är att det står att det är en privatperson som gjort anmälan. Det jag gör här på sajten och mina öppna brev till livsmedelsindustrin känns faktiskt inte jätteprivata.

Dela & kommentera comments 9

Havredrycker säljs med vilseledande budskap – producenter ålagda att ändra sina förpackningar

Många tillverkare av havredrycker påstår att drycken är ”osötad” eller ”utan tillsatt socker” och endast innehåller ”naturliga sockerarter från havre”. Men det är att vilseleda konsumenten. I höstas anmälde jag därför dessa havredryckstillverkare. Nu har livsmedelsinspektörer bestämt att de måste ändra på sina förpackningar. Oatly kommer dock att överklaga beslutet.

För några månader sedan skrev jag ett öppet brev till Oatly där jag ifrågasatte deras marknadsföring. Både Oatly och andra havredrycksproducenter påstår att sockret i deras drycker är ”naturligt” och att det kommer från havren. Men havre innehåller väldigt lite socker, runt 1 gram per 100 gram. Om allt socker i havredrycker skulle komma från havren, skulle de maximalt innehålla o,1 gram sockerarter per 100 gram (eftersom havre utgör en tiondel av drycken). De flesta havredrycker innehåller dock fyrtio gånger mer, runt 4 gram socker per 100 gram.

Sockret i havredryck har processas fram

Att drycken är så söt beror på att producenterna bryter ner en del av havrens stärkelse under tillverkningsprocessen, så att sockerarten maltos formas. Det är samma socker som finns i öl. Precis som öl höjer också havredrycker effektivt blodsockret, om de dricks i större mängder.

Att havredryckens sötma har processats fram är dock inget producenterna skyltar med på sina förpackningar. Tvärtom skriver de att sockret skulle vara naturligt. På baksidan av Oatlys havredryck…

…står att den innehåller ”naturliga sockerarter från havre”.

Oddly Good (ett varumärke som ägs av Valio) skriver på sin förpackning…

…att drycken ”innehåller naturligt förkommande socker (3,5 g/100 g) från havre.

På Ica:s havredryck av varumärket ”I love Eco”, står till och med att den är ”osötad”:

På Änglamarks havredryck står (på norska) att den är ”utan tillsatt socker” och att den ”innehåller naturligt förekommande socker”.

Alpro skriver på sin hemsida att ”inget tillsatt socker eller sötningsmedel” finns i deras barista havredryck:

(Som du kan se är deras dryck dock endast för professionals, alltså inget man bör köpa som vanlig svenssonkaffemakare)

Oatly menar att deras fabrik kan sköta kroppens jobb

I mitt öppna brev till Oatly undrade jag om deras marknadsföring är laglig? Deras svar gick ut på att de bara gör kroppens jobb. I kroppens bryts stärkelse ner till socker av enzymet amylas. Oatly använder samma enzym i sina fabriker. Därför hävdar de att deras process är naturlig ”även om de sker på olika platser (i kroppen respektive Oatly-fabriken)”.

När min man läste svaret från Oatly undrade han om de inte lika gärna kunde göra bajs av havredrycken i så fall… Helt ärligt: det är förvånande att Oatly låtsas som att matens glykemiska index inte skulle spela någon roll för vår hälsa. Ju snabbare stärkelsen i maten bryts ner till socker och går ut i blodet, desto sämre för oss. Att stärkelsen redan från början är nedbruten till maltos är självklart dåligt för konsumenten.

Vilseledande påståenden på havredryckerna

Efter mitt öppna brev anmälde jag alla tillverkare av havredrycker till de kommuner där de har sina huvudkontor. Precis innan jul kom livsmedelsinspektörernas gemensamma beslut. De menar att tillverkarna vilseleder konsumenterna, både de som skriver att sockret är naturlig och de som menar att deras produkt är fri från tillsatt socker eller osötad. Du kan läsa deras beslut via denna länk.

Jag har kontaktat alla producenter för att höra hur de tänker hantera beslutet. Ica har redan ändrat sina förpackningar. Coop skriver att de delar bedömningen att det är vilseledande att skriva att Änglamarks havredryck är ”utan tillsatt socker”. De ska också ändra på sina förpackningar, och det ska även Oddly Good göra.

Oatly har överklagat beslutet

Oatly har däremot överklagat kommunens beslut till länsstyrelsen. De skriver:

”Vi har valt att överklaga eftersom vi anser att vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer gällande märkning av socker. Och vi tycker snarare det är vilseledande för konsumenterna att inte skriva ut att det är naturliga sockerarter från havre eftersom vi inte tillsätter något socker i vår tillverkningsprocess, utan det är de naturliga enzymerna i vår tillverkningsprocessen som skapar maltos från havren som en bieffekt. Precis som vår kropp bryter ner havren till maltos när vi äter havre.

Ett förtydligande vi skulle kunna göra i framtiden är att lägga till märkningen ”Utan tillsatt socker” i tillägg till ”naturliga sockerarter från havre”, vilket vi anser skulle göra märkningen helt i överensstämmelse med Livsmedelsverkets rekommendationer.

Det är också värt att nämna att våra konsumenter naturligtvis har tillgång till information om mängden sockerarter i näringstabellen, vilket många nog skulle anse är den viktigaste informationen.”

Eftersom produktionen av maltos i Oatlys process knappas är någon ”bieffekt” och konsumenter har rätt att få veta vad de köper, mejlade jag följande fråga tillbaka:

Varför skriver ni inte bara som det är: Sockerarter framställda från enzymatiskt nedbruten havrestärkelse? Hade inte det varit tydligast mot konsumenten?

Oatly svarade:

Vi tycker att ”naturliga sockerarter från havre” är tillräckligt att skriva på förpackningen, och anser som sagt att det ligger i linje med Livsmedelsverkets rekommendationer. Vi håller med dig om att transparens är viktigt, och för konsumenter som vill veta mer finns därför vår produktionsprocess beskriven i detalj på vår hemsida: https://www.oatly.com/se/our-process

Svårt att inse att havredryck är sötare än havre

Det ska bli spännande att se vad länsstyrelsen kommer fram till. Vi får hoppas att de har en annan syn på vad som är naturligt än Oatly.

Det är ett stort steg om påståenden om att havredrycker skulle vara osötade och att sockret skulle vara naturligt försvinner från förpackningarna. Men det kommer fortfarande att vara svårt för konsumenter att förstå att de köper en dryck som innehåller lika mycket snabba kolhydrater som öl. I min anmälan försökte jag argumentera för att det behöver framgå av ingrediensförteckningen att drycken består av processad havre. Man skriver exempelvis aldrig att öl är gjort på korn, utan det är gjort på ”mältat” korn eller kornmalt. När korn mältas bryts stärkelse ner till maltos, och det är tydligt för konsumenten att kornet har processats.

Tillverkare av havredryck borde på ett liknande vis vara tvungna att i ingredienslistan indikera att havren har processats, och att maltos har frigjorts. Men detta (helt geniala) förslag fick tyvärr avslag från livsmedelsinspektörerna.

Många som dricker havredryck kommer alltså fortsättningsvis tro att drycken är nyttigare än vad den här. Men sprid och dela detta inlägg, så att fler får koll på vad de köper!

Dela & kommentera comments 15

Öppet brev till Vivels bageri: Hur många ingredienser kan en stolt bagare ha i sin deg?

Den information som ges på livsmedelsförpackningar är ofta otydlig. I dag skickar jag ett öppet brev till Vivels bageri i Stockholm för att höra hur vi konsumenter ska tolka budskapen på deras bakverk. Min tanke är att man kanske kan skapa ett slags ordbok att ta med till butiken. För vad är egentligen en ”stolt bagare”? Vad krävs för att man ska kunna kalla sig ett ”kvalitetsbageri”? Och vad menas med ”nyskapande med tradition”?

Hej Vivels,

Ni i livsmedelsindustrin vill ju ofta hjälpa oss konsumenter att välja rätt mat i butiken. Därför pryder ni era förpackningar med mängder av olika budskap. Men ibland är det lite svårt att veta hur man ska tolka dessa. Därför funderar jag på att skapa ett slags ordbok som konsumenter kan skriva ut och ta med till affären. Nu undrar jag om jag har tolkat budskapen på denna kardemummalängd korrekt:

Stolta bagare: känner till många former av socker

Låt oss börja med den första budskapet. Att längden är bakad av…

…”stolta bagare”. Vad innebär det egentligen? Efter att ha läst er ingredienslista, är min gissning att stoltheten kan sitta i hur många former av socker som bagaren har i sitt skafferi. I ordlistan funderar jag på att skriva: ”Medan en vanlig ordinär bagare bakar med vanligt ordinärt socker, har den stolte bagaren en bredare repertoar. Hen kombinerar gärna flera former av socker i ett och samma bakverk, exempelvis kan vanligt socker kompletteras med invertsockersirap, glukossirap, mjölksocker och druvsocker.” Vad tror ni om det?

Nyskapande med tradition: ett bakverk som expanderar efter kompression

Under ”Stolta bagare” står också ”nyskapande med tradition”. Det tänker jag handlar om er förmåga att skapa spänstiga bakverk. Mitt förslag till förklaring är: ”Som traditionen bjuder använder bagaren vetemjöl som grund i sin deg. Nyskapandet står för att man numera också tillsätter extra gluten. Det ger ett luftigt, men samtidigt stabilt bakverk. Om man trycker ihop det kan det till och med expandera igen (lite som en tvättsvamp).”

Kvalitetsbageri: har bra koll på olika e-nummer

Vidare så skriver ni på förpackningen…

…att ni är kvalitetsbageriet. Det funderar jag på att definiera som ”det bageri som har bäst koll på olika tillsatser med e-nummer”. Det tog ett tag att sammanställa alla de tillsatser som ni har i er kardemummalängd, men här är de i nummerordning: E202, E300, E330, E471, E500(i), E535, E1414 och E1422.

Ett strå vassare: kan jonglera med många ingredienser

När jag räknade alla e-nummer fick jag det till åtta stycken, och totalt i er kardemummalängd…

…har ni typ 30 ingredienser (om man räknar med att äggin består av mjölkprotein, mjölksocker och E500(i)). Det är en imponerande mängd. När jag själv bakade senast missade jag att ha i saltet, och då hade jag bara åtta ingredienser att hålla reda på. Så det jag undrar är om ett bageri som är…

…”ett strå vassare” kan definieras som: ”ett bageri som har högre simultankapacitet än normalbageriet, och klarar av att baka väldigt komplexa recept”?

Ett anpassat bageri: anställer livsmedelskemister

Så till de sista budskapen om att ni har…

…”ett gediget kunnande i hantverket att baka”, men ändå har ”lyckats anpassa” er till ”tidens förändringar”. Kan jag skriva att det är ”ett bageri som, i tillägg till bagare (som står för själva knådandet och hantverket), även har anställt livsmedelskemister (som kan allt om e-nummer, stabiliseringsmedel och emulgeringsmedel), och copywriters (som designar fina förpackningar)?

Vad tror ni om detta? Har ni andra definitioner som på ett bättre vis förklarar vad ni menar, får ni väldigt gärna höra av er. Det är viktigt att ordboken bli korrekt. Enligt Livsmedelsverket måste den livsmedelsproducent som använder säljande uttryck också ”kunna motivera användningen av uttrycket”. Så jag gissar att ni har funderat igenom detta!

Tack på förhand,

Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 15

Nu märker vi ut mängden tillsatt socker i livsmedel

Visste du att socker är den vanligaste ingrediensen i svenska livsmedel efter salt? Livsmedelsproducenter sötar allt från hälsofil, till tzatziki och vegokorv. För oss konsumenter är det i princip omöjligt att hålla koll på hur mycket socker vi får i oss. Därför har företaget Sockerchecken och undertecknad nu tagit fram en sockermärkning av mat. Den följer WHO:s rekommendationer och ska hjälpa dig att avslöja sockervärstingarna i butiken.

Idag – 12 oktober – är den sockerfria dagen, ett initiativ som artisten Babben Larsson och hälsoingenjören Ewa Meurk står bakom. Det utmanar alla (inklusive socialminister Lena Hallengren) att vara helt sockerfria, men det är lättare sagt än gjort. På ett nästan tvångsmässigt vis sötar livsmedelsbolagen det mesta som de producerar. I våras tog vi fram en lista över de vanligaste ingredienserna i svensk mat. Håll i er, för så här tolv-i-topp-listan ut:

Tre av de vanligaste ingredienserna är någon form av tillsatt socker! Efter att ha granskat livsmedel i över tio år har jag blivit luttrad. Men när jag såg detta höll jag på att smälla av. Det är helt galet, och en förklaring till varför vi varje år får i oss nästan dubbelt så mycket tillsatt socker som vi borde.

Sockerchecken: vägen till sockersmarta val

Så här kan vi helt enkelt inte fortsätta! Vi konsumenter måste på ett enkelt vis kunna syna allt socker i butiken. Därför har det gotländska företaget Sockerchecken och jag tagit fram en sockermärkning, som baserar sig på en uppskattning av hur mycket socker det är i olika varor. Under våren har den testats på Stora Coop i Visby, och enligt butikschefen Markus Wahlgren har den varit ”oerhört lyckad”.

Märkningen är enkel och syns knappt i butiken. Närmar du dig mejeridisken ser det exempelvis ut så här:

Men granskar du displayen med priset på ser du plötsligt att…

…det finns ett rött märke på både ”Hälsofilen” och ”Dofilus” (som påstås vara till ”för din mage”). Fjällfilen (min personliga favorit) är däremot märkt med ett grönt S.

Följer WHO:s sockerrekommendationer

Vad innebär då detta? Jo, märkningen baserar sig på WHO:s rekommendationer, där målet är att maximalt 5 procent av alla kalorier vi äter ska komma från vad de kallar för fritt socker (som förutom tillsatt socker även inkluderar juicekoncentrat, juice och honung).

Allt varor som uppfyller detta mål, och innehåller mindre än 5 kaloriprocent fritt socker, blir grönmärkta av Sockerchecken. Innehåller en vara mellan 5-10 kaloriprocent fritt socker får den en gul färg. Varor som ligger mellan 10 och 35 energiprocent fritt socker blir röda och allt som ligger över 35 energiprocent blir svart.

Lättare att välja frukostflingor

Genom denna enkla färgmärkning blir det lättare för konsumenter att genomskåda riktiga sockervärstingar i butiken. I hyllan med frukostflingor ser det exempelvis ut så här:

Rågfras blir gröna medan Frosties blir knallsvarta. Faktum är att Frosties innehåller mer socker än vad många kakor gör, och vi hoppas att märkningen ska hjälpa fler föräldrar får upp ögonen för det.

Sockersmartare val av sås

I hyllan med exotisk mat blir det också lättare att skilja riktig mat från sådant som egentligen är godis. Teriyakisåsen…

…blir svart, trots att det står less sugar på etiketten. För även om sockerhalten är lägre än i vanlig Teriyakisås kommer fortfarande 75 procent av alla kalorier från tillsatt socker.

Andra såser…

…blir gröna, gula och röda. Dessa såser pryds inte av något hälsobudskap, men innehåller ändå mindre socker än Teriyakisåsen. Den grönmärkta innehåller knappt något socker alls.

Mindre socker i choklad än hälsofil

I hyllan med choklad blir det också tydliga skillnader mellan olika produkter. Det kommer säkert inte som någon överraskning att vanligt mjölkchoklad…

…blir svart. Mjölkchoklad med hela nötter i blir däremot röd och riktigt mörk choklad blir gul.

Fler butiker på väg att ta in Sockerchecken

På detta vis kan det nu bli lättare för oss konsumenter att ta makten över sockret. Den glada nyheten är att flera butiker är på väg att ta in konceptet. I fredags drog Coop i Varberg igång, och ett stort antal butiker står i kö. Vill du att Sockerchecken ska hamna i affären där du brukar handla? Tipsa affärsinnehavaren. Ju snabbare de hör av sig till Sockerchecken, desto längre fram i kön hamnar de.

Vill du veta mer om hur märkningen görs? Läs mer via denna länk. Vill du veta mer om socker? Då har du världens chans i kväll! Babben Larsson och Ewa Meurk firar den sockerfria dagen med ett fantastiskt digitalt seminarium. Anmäl dig via denna länk, så ses vi där ikväll!

Dela & kommentera comments 33

Innehåller alla havredrycker maltos? Och vem äter resterna som silas bort i produktionen?

Efter mitt öppna brev till Oatly i förra veckan fick jag mängder av frågor. Den vanligaste var: Finns det någon havredryck som är bra? Många har också undrat varför de får ont i magen av att dricka havre. Själv har jag kollat upp vad som händer med alla havrerester som silas bort i produktionen av havredryck. Kan ni gissa vem som äter upp dem?

Mitt öppna brev till Oatly har blivit det näst mest delade inlägget på min sajt någonsin, efter brevet till GB. Ni är många som känner er lurade av att Oatly påstår att deras dryck endast innehåller ”naturliga sockerarter från havre”, när de i själva verket bryter ner stärkelsen i havren till blodsockerhöjande maltos. Många har undrat om alla producenter av havredryck gör så?

Alla havredrycker innehåller maltos

Det enkla svaret är: ja. Havredryck har blivit big business och det finns mängder av olika varumärken. Produkterna innehåller generellt runt 10 procent havre. Om allt socker i drycken skulle kom från havre, borde sockerhalten aldrig överstiga 0,15 gram per 100 gram. Men alla havredrycker ligger långt över detta. Här är en lista över mängden socker i några av de största varumärkena:

Vill du dricka en havredryck där allt socker verkligen kommer från havre, får du göra din egen. Det finns recept på nätet som beskriver hur du gör. Det blir dessutom mycket billigare. En liter havredryck kostar runt 20 kronor, vilket är hyfsat mycket eftersom den innehåller 1 dl havre, vatten, lite salter och tillsatta vitaminer. Gissa hur mycket havregryn du får för samma summa pengar? 1,5 kg (!!!).

Innehåller havregurt och iKaffe också maltos?

En del av er har haft frågor om andra former av Oatlyprodukter. Innehåller de också maltos? Svaret är återigen ja. Exempelvis iKaffe och havregurt innehåller ungefär lika mycket maltos som havredrycken.

Vad ska jag nu ha i kaffet?

Sedan har många börjat undra vad de nu ska ha i kaffet. När jag för 10 år sedan upptäckte att en latte på vanlig mjölk höjde mitt blodsocker ordentligt, drog jag kraftigt ner på mängden mjölk i kaffet. Sedan fick jag för mig att äta mjölkfritt ett tag eftersom många menar att de mår bättre av det. Jag kände ingen skillnad, men när jag skulle ha mjölk i kaffet igen smakade det plötsligt välling. Därför är mitt kaffe numera svart som synden, och mycket mera klimatsmart än tidigare.

Hur just ditt blodsocker påverkas av havredryck i kaffet beror på mängden du dricker och vilken hälsa du har. Hivar du en stor havrelatte och tillhör dem som knappt kommer ihåg när de tränade senast, kommer sannolikt ditt blodsocker att raka i höjden. Använder du bara en liten skvätt havredryck i kaffet och är en sportig typ, kommer ditt blodsocker sannolikt inte alls att påverkas. Mellan dessa två ytterligheter finns alla nyanser av grått.

Är det inte lika mycket socker i mjölk?

En del frågade också om det inte är lika mycket socker i mjölk som i havredryck? Svaret är ja. Mjölk innehåller lika mycket sockerarter som havredryck. Detta poängterade Oatly också i sitt svar till mig.

MEN. Som jag skrev i kommentaren till Oatlys svar är det skillnad på laktos och maltos. Maltos har ett glykemiskt index som ligger över 100, vilket innebär att sockerarten till och med går snabbare ut i blodet än stärkelse från vitt bröd. Mjölk ligger under 50 i glykemiskt index. Därför ger mjölk ett långsammare blodsockerpåslag än havredryck.

Varför får jag ont i magen av havredryck?

En sak som förvånade mig är att många – helt oberoende av varandra – har skrivit att de blir köriga i magen av havredryck. En del har undrat om maltosen kan vara förklaringen? Jag skickade vidare frågan till Oatly som svarar så här:

Det är ju alltid tråkigt att bli körig i magen. Vi är inga läkare och detta är inget problem som särskilt många hör av sig med till oss med (de få gånger det har hänt har personen sagt att den har IBS). Så vi skulle ge de som har det problemet rådet att tala med sin läkare och så får vi hoppas det inte är något allvarligt. Vi är ganska många människor här i världen och flera är känsliga mot olika saker, så det är inte så konstigt om någon promille också är det mot någon av våra ingredienser.

Har bett en mag- och tarmläkare att också titta på detta. Så vi får se om det finns något annat svar på frågan.

Grisar får resterna från Oatlys produktion

När jag skrev det öppna brevet till Oatly, började jag själv undra vad Oatly gör med alla havrerester som de silar bort från havredrycken. I de resterna finns bland annat olösliga fibrer och en hel del näring. Mycket av detta skulle vi ha fått i oss om vi åt havren som den är. Men vad händer nu med resterna?

Svaret är att grisar äter upp detta. Så i tillägg till sin slogan ”wow no cow” kan Oatly lyfta ”We’re big, and we feed pig” på sin sajt.

Så här skriver Oatly om sina rester:Vi har hjälp av ett företag som säljer resterna som grisfoder. För tillfället är det den mest hållbara lösningen då resterna ha så mycket näring i sig, men varken vi eller våra konsumenter är nöjda med den så vi arbetar för andra lösningar. Den ena är att ta fram ätbara produkter och den andra är att bygga vår egen biogasanläggning vid fabriken i Landskrona. I väntan på det är det lösningen ovan vi använder i Sverige. I Holland använder vi resterna som biogas till fabriken som gör havredrycken och i USA går de som kompost till en svampodling. Men förhoppningarna är alltså att kunna presentera något näringsrikt och gott inom en snar framtid. Det här har varit en engagerad fråga i Storbritannien och här kan du se det senaste vi skrev om den saken: https://www.oatly.com/uk/production-residues

Har anmält alla havredrycksproducenter

Nu hoppas jag att ni har fått svar på många av era frågor! I samband med mitt öppna brev passade jag på att anmäla alla havredrycksproducenter eftersom ingredienslistan är otydlig och saknar relevant information.

På öl står exempelvis inte att det är gjort av korn, utan av kornmalt. Då har konsumenten en chans att inse att öl innehåller en bearbetad form av korn. På samma vis borde det stå att havredryck är gjort på maltoshavre (eller något liknande) så att konsumenter förstår vad de köper.

Jag har också anmält de producenter som påstår att drycken innehåller ”naturliga sockerarter från havre”, eftersom det är direkt vilseledande.

Sist men inte minst har jag tipsat livsmedelsinspektören i Malmö om att Oatly sannolikt bryter mot förordningen (EG) nr 1924/2006 när de skriver ”No milk. No soy. No… eh… whatever” på sina produkter. Vissa av produkterna – de smaksatta havredryckerna och havregurtsen – innehåller tillsatt socker. Om en produkt innehåller tillsatt socker, får producenten inte skriva något på produkten som kan göra att konsumenten tror att den är fri från socker.

Det ska bli spännande att se vad dessa anmälningar leder till. Fortsättning följer!

Dela & kommentera comments 9

Svar från Oatly: Maltosen i vår havredryck är naturlig

I onsdags skrev skickade jag ett öppet brev till Oatly, där jag menade att det är vilseledande att påstå att sockret i deras produkter är naturligt. De har brutit ner stärkelsen i havre till sockerarten maltos, så att havredrycken innehåller lika mycket maltos som öl. Nu har Oatly svarat. De anser att det är fel av mig att jämföra havre i fast och flytande form.

I sin marknadsföring har Oatly ridit på det faktum att havre anses vara ett nyttigt sädesslag med nyttiga fibrer, därför tycker de att vi ska dricka dessa fibrer. När jag i mitt öppna brev (läs via denna länk) kritiserade drycken eftersom den ger ett snabbt blodsockerpåslag, tycker Oatly nu att det är fel att jämföra havredryck med riktig havre. Här är deras svar.

Oatly: Det är skillnad på havre och havre

Hej Ann, Tack för ditt brev. Vi mår bara bra och är särskilt glada när vi får prata om mat och klimat, så det är kul att det pågår en diskussion om de här frågorna tycker vi. För faktum är att många är nyfikna och att man kanske inte självklart vet hur saker och ting ligger till.

Låt oss först och främst börja med att konstatera att havre är ett bra livsmedel. Att äta havre regelbundet sänker både totalkolesterol och LDL-kolesterolet, hos både friska individer och de med risk för hjärt-och kärlsjukdomar (däribland diabetiker). En relevant faktor vid förhöjt blodsocker är fiberintaget, ju mer fibrer desto bättre för blodsockerregleringen. Man har i studier sett att havre (fullkorn från till exempel havregryn eller mathavre) ger ett lägre blodsockersvar efter en måltid. Denna mekanism är troligen relaterad till de lösliga fibrerna, speciellt betaglukaner.

Men det finns olika typer av havrebaserade livsmedel, vilket är viktigt att komma ihåg. Att jämföra olika typer kan tyckas enkelt, men Oatlys havredryck är ett flytande livsmedel och har därmed ett högre glykemiskt index än fasta sådana. Jämförelser avseende blodsockersvar är bara relevant för liknande livsmedelsgrupper – att jämföra fasta och flytande rakt av blir som att blanda äpplen med päron. I det här fallet ställs havredryck mot mathavre, vilket blir missvisande. Dessutom intas oftast havredryck vid en måltid, som frukost, mellanmål, lunch eller middag. Hur någons blodsocker reagerar beror på hela måltiden och inte bara ett livsmedel, exempelvis vad du häller i glaset. Det är därför inte så enkelt som i experimentet som gjorts – förutom att det såklart också är svårt att dra generella slutsatser från en studie där endast en person ingår.

Så till dina frågor om socker. Det finns inget tillsatt socker i våra naturella havredrycker, utan sockerarterna (som vi anger i näringsvärdestabellen) är naturliga disackarider (maltos) som kommer från havre. Vi har genom forskning hittat ett sätt att bryta ner stärkelsen till maltos under vår tillverkningsprocess med hjälp av enzymer, samma typ av enzymer som finns i vår mag- och tarmkanal. Samma process sker alltså i våra kroppar när vi bryter ner havre. Vår havre innehåller alltså inte “40 gånger mer socker” än havregryn eller mathavre, utan skillnaden är att mängden socker som är utskrivet på havregryns- och mathavreförpackningarna är mängden innan kroppen har brutit ner stärkelsen till maltos, medan samma process sker redan under tillverkningen av vår havredryck. Eftersom processerna är desamma, även om de sker på olika platser (i kroppen respektive Oatly-fabriken), skriver vi ut ”naturligt socker från havre” på våra förpackningar, för att vara tydliga med att sockret som framgår av näringsvärdestabellen inte är tillsatt, för det är det ju inte.

Naturliga sockerarter förekommer även i flera andra livsmedel, ett exempel är laktos i mjölk. I vår naturella havredryck finns 4 g maltos/100 ml, medan laktos i komjölk är knappt 5 g/100 ml. Och processen är liknande när man gör havredryck som när man gör komjölk. Man skulle kunna förklara det såhär: när komjölk ”produceras” i korna bryter de ner stärkelse från foder i sin matspjälkning – en liknande ”matspjälkningsprocess” sker när vi tar havre och gör den till havredryck. Vår naturella havredryck hamnar därför på samma, eller till och med lite lägre nivå, av sockerarter än till exempel mjölk. Vissa av våra produkter, till exempel de med choklad- eller apelsin-mangosmak, har vi har valt att söta med tillsatt socker för smakens skull . Det framgår precis som du visar på innehållsförteckningen.

Men det finns fler fördelar med att ersätta mejeri med till exempel havredryck, särskilt om man tar in hållbarhet och klimatpåverkan. Havredryck är klimatsmart, vår havredryck har till exempel 75% lägre klimatavtryck än komjölk (hur detta räknats ut går det att läsa mer om här). Och det är viktigt. Vi behöver minska livsmedelssystemets utsläpp om vi ska klara klimatmålen. Idag står det nämligen för enorma utsläpp, 21–37% av de globala växthusgasutsläppen enligt enligt IPCC (se kapitel 5, s.475–480) . Animalieproduktionen (kött, mejeri, ägg och vattenbruk) står i sin tur för 56–58% av dessa utsläpp ( J Poore och T Nemecek 2018 , s.4). Ska vi få ner dessa utsläpp och klara av Parisavtalet måste vi förändra vad vi äter, det visar en studie i Nature från 2018. Bara genom att världens alla medborgare i genomsnitt blir “flexitarianer”, det vill säga minskar intaget av animaliebaserade livsmedel till förmån för växtbaserade livsmedel – kan klimatförändringarna hållas under två grader.

Angående din andra fråga: självklart följer vi lagen. Sägningen “whatever” kom till därför att vi från början skrev “No milk. No Soy. No badness” på våra paket. Men just ordet “badness” uppfattade Svensk Mjölk som att vi hävdade att mjölk var dåligt för hälsan. Det hela slutade i en process i marknadsdomstolen som resulterade i att vi inte längre fick skriva så. Då tog vi såklart bort “badness” och ersatte det istället med något som inte hade något med produkten att göra, ”no …eh… whatever.”, som en blinkning till den processen.

Vi hoppas att du känner att du fått svar på dina frågor Ann, och att vi fått fram hur vi tänker och resonerar kring några av frågorna du lyfter i ditt brev. Om något fortfarande känns oklart så svara gärna på vårt brev – det är kul att brevväxla, tycker vi!

Allt gott, Nina Jansson Nutritionist, PhD, Oatly

Min kommentar: matens GI spelar roll

I sitt svar skriver Oatly att när de bryter ner stärkelsen till maltos i sina enzymeringstankar, är det i princip samma process som ändå sker i vår kropp. Därför skulle sockret i deras havredryck vara naturligt.

Det tycks ha gått företaget spårlöst förbi att matens glykemiska index spelar stor roll för vår hälsa. När Oatly gör kroppens jobb och bryter ner maten i förväg, får vi ett mycket högre blodsocker av produkten. Ni som har läst Ett sötare blod vet att ett högt blodsocker driver inflammation, och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom (något som nyligen bekräftades i en stor Europeisk studie).

Ett snabbt blodsockerpåslag gör också att insulinnivåerna i kroppen stiger mer än normalt, och insulin är en tillväxtfaktor. Biokemiska kartläggningar visar att bland annat att cancercellers tillväxt drivs av insulin, därför är det en riktigt dålig idé att konsumera mycket snabba kolhydrater.

Maltos och laktos påverkar blodsockret olika

I sitt svar jämför Oatly också sockerhalten i havredryck med den i mjölk. Det är som att jämföra ärter och rotmos. Havredrycken innehåller maltos, som består av två glukosmolekyler som sitter ihop. Båda dessa höjer blodsockret och maltos har ett högt glykemiskt index. Olika källor anger olika siffror, men maltos har ett GI-värde som ligger en bit över 100 vilket innebär att det höjer blodsockret snabbare än vitt bröd.

Mjölk innehåller sockerarten laktos, som består av sockerarterna glukos och galaktos. Det är bara glukosen som direkt höjer blodsockret. Galaktos omsätts i levern, där sockerarten omvandlas till glukos. Men detta tar ett tag. Mjölkens GI-värde ligger därför lägre, under 50.

Trots att mjölk innehåller mer sockerarter än havremjölk, kommer alltså havremjölken att höja blodsockret mest.

Klimat kan inte ställas mot miljö

I sitt brev skriver Oatlys nutritionist också om klimatet. Nyligen kom en rapport kring hur olika mjölksubstitut påverkar miljön, och den gav en nyanserad version av vad ett hållbart jordbruk kräver. Så här står det bland annat i rapporten:

”Stora fält med ettåriga grödor som havre och soja är ekologiskt fattiga system, och ännu mera om de odlas med kemisk bekämpning av ogräs, insekter eller svampsjukdomar.”

Sedan är det värt att notera att antalet kor i Sverige har minskat från 1,9 miljoner på 1930-talet till strax över 500 000 idag. Så det är knappast kornas fel att våra utsläpp av växthusgaser har ökat radikalt.

Även om man anser att havre kan rädda klimatet, är det dumt att börja massproducera ännu en söt dryck som höjer blodsockret. Det är mycket bättre för kroppen att äta havren som den är. Personligen har jag börjat göra tabouli med mathavre istället för bulgur. Det kan rekommenderas.

Dela & kommentera comments 19

Öppet brev till Oatly: hur naturligt är ert socker? Och följer ni lagen?

Oatly har varit i blåsväder den senaste tiden. Frågan är om budskapen på deras produkter ens är sanna? På deras havredryck står att sockret i produkten är ”naturligt”, men det kommer från stärkelse som de har brutit ner till maltos. I havredryck finns därför lika mycket maltos som i öl, vilket ger ett snabbt blodsockerpåslag. Läs det öppna brev jag har skickat till Oatly idag, där jag även undrar om de följer lagstiftningen kring tillsatt socker.

Hej Oatly,

Hoppas att allt är bra med er, trots alla turer kring era nya ägare och rapporter om att havredryck inte är så klimatsmart som man kan tro. Jag kontaktar er av en helt annat anledning, och hoppas att ni har tid att svara på ett par frågor av nästan filosofisk karaktär som rör era produkter. De är: Vad är naturligt socker? Och vad menas med ”whatever”?

Frågorna uppstod en dag när jag studerade…

…på några av era förpackningar. På denna sida (som jag läste med stort nöje) står att havredrycken innehåller…

…4,1 gram sockerarter som är naturliga och kommer från havre. Läser man sedan ingredienslistan så utgör det som ni kallar ”havre” en tiondel av innehållet.

Med risk för att avslöja vilken mattenörd jag är, började jag här räkna ut hur mycket socker det är i den havre ni använder. Jag ställde upp en ekvation:

Svaret blev helt osannolikt. 41 gram?!? Jag blev tvungen att kontrollräkna flera gånger. Vanliga havregryn eller mathavre innehåller…

… typ 1 gram. Så hur får ni fram en havre som innehåller 40 gånger mer? Använder ni något slags powergödsel? Eller har ni satt in en godisgen i havren?

Oatly bryter ner havre i en onaturlig process

När jag kom hem sökte jag upp er sajt, och hittade denna sida som beskriver er patenterade process. Svaret på mina frågor fanns i steg 2 där ni pytsar ner den söndermalda havren i stora enzymeringstankar och tillsätter: ”… naturliga enzymer som bryter ned havrestärkelsen till mindre komponenter, i huvudsak maltos (kallas även maltsocker) som gör våra produkter naturligt söta.”

Naturliga sockerarter, naturliga enzymer, naturligt söta… Det är visserligen härligt med naturen, men här började jag undra om ni anställt ett gäng tyska nudister som copywriters.

Maltos är samma socker som skapas när man mältar korn och gör öl, men maltos finns inte naturligt i kornet. Och hur jag än tänkte kunde jag inte komma en enda växt – vare sig spannmål, grönsaker, frukter eller bär – som naturligt innehåller stora doser maltos.

Så hur kan det socker som ni skapar i era (onaturliga) enzymeringstankar vara naturligt? Och är det mer naturligt än det socker som Nordic Sugar renar fram från sockerbetor? Eller kan godistillverkare på ett liknande vis skriva att de använder…

…naturliga sockerarter från betor i sina produkter? Och vad är motsatsen till naturligt socker? Onaturligt socker? Eller kanske övernaturligt?

Oatlys havre ger ett snabbt blodsockerpåslag

Ni ser, mina frågor är många. Eftersom er havredryck innehåller lika mycket maltos som öl, och eftersom öl är känt för sitt snabba blodsockerpåslag, kontaktade jag en person som kan allt om blodsocker. Han är med i Facebookgruppen Smarta Diabetiker och har typ 1-diabetes. Han gjorde ett experiment. Ena dagen drack han 2,5 dl havredryck, andra åt han motsvarande mängd kolhydrater från mathavre (totalt 29 gram) som han kokade. Sedan mätte han sitt blodsocker var 15:e minut. Här ser ni resultatet:

På havredrycken steg blodsockret från 4,5 till 10 mmol/l, en ökning med totalt 5,5 enheter. När blodsockret efter 45 minuter gick över 8,5 mmol/l tog han två enheter insulin för att få ner det.

På mathavren steg det från 4,1 till 6,5 mmol/l, en ökning om 2,4 enheter. Eftersom det aldrig blev någon hög topp krävdes inget extra insulin för att hantera mathavren. (Läs mer om hur han gjorde experiment via denna länk.)

Är Oatlys snabba kolhydrater illa för hälsan?

Blodsockret steg alltså mer än dubbelt så mycket när han drack havredrycken. Personer utan diabetes kommer inte att få samma höga blodsockerpåslag av era produkter, men maltosen i er havredryck går snabbare ut i blodet än vad stärkelse från (naturlig) havre gör.

Att kolhydraterna i vår mat har blivit allt mer finprocessade är ett av de stora problemen med den moderna maten. Så här skriver några av världens ledande nutritionsforskare i tidskriften Science: Refined grains provide negligible nutrition and their high glycemic load causes unhealthful spikes in postprandial glucose and insulin, promoting hunger, inflammation, insulin resistance, and dyslipidemia.

På ren svenska betyder det att när spannmål processas försvinner en del vitaminer och mineraler, samtidigt som blodsockerpåslaget blir högre. Blodsockertoppar stimulerar hunger, inflammation och kan även orsaka blodfettrubbningar, vilket ju inte alls är bra. Så vad tänker ni om detta?

Vad menas med ”whatever”?

Nu till nästa fråga: hur definierar ni ”whatever”? På era smaksatta produkter skriver ni:

“No milk. No soy. No… eh… whatever.” Det är ett lite annorlunda budskap, för om man är petnoga innebär det att förpackningen borde innehålla rent vakuum. Men jag skulle gissa att de flesta konsumenter kan tro att ”no… eh… whatever” står för inget gluten eller kanske inget tillsatt socker. Det är vanliga hälsopåståenden på livsmedel. Men havre kan generellt innehålla spår av gluten och läser man era ingredienslistor…

…har ni – förutom maltosen – haft extra socker i båda dessa produkter.

Så vad vill ni säga med ”no… eh… whatever”? Och hur väl stämmer det med förordningen (EG) nr 1924/2006 som reglerar vad livsmedelsproducenter får skriva på livsmedel som innehåller tillsatt socker? Där står: ”Ett påstående om att sockerarter inte tillsatts ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper.

Alldeles oavsett vill jag tipsa er om att ordet whatever under många år i rad har utsetts till det mest irriterande ordet i vardaglig engelska. Det kan uttrycka både likgiltighet och avståndstagande. Jag tänker att era naturälskande copywriters behöver uppmärksammas på detta.

Nu hoppas jag få ta del av era tankar! Vad gör att det socker som ni har processat fram från havrestärkelse är mer naturligt än exempelvis socker från sockerbetor? Vad menar ni med ”no… eh… whatever”? Och följer ni förordningen kring tillsatt socker?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Tillägg: Oatly har svarat på det öppna brevet. Här är svaret:

Dela & kommentera comments 54