stamp

Lobbying och industrin

Har du också SOCKERSKRÄCK?

Kära läsare, under de senaste åren har jag känt att nått är fel. Jag beter mig inte riktigt som andra och stundvis är det ganska jobbigt. Igår – när jag började hyperventilera framföra bullarna som en kompis bjöd på –  blev hon sårad. Men idag känner jag lättnad. Branschtidningen Svenska Måltider har ställt en diagnos: Utbredd sockerskräck bland svenska kvinnor.

Bingo! Hur det yttrar sig? Den är utan tvekan jobbigast i affären. Om jag råkar gå förbi Frostisarna och Coco-Popsen formas en klump i magen. Tigeryoghurten får kallsvetten att tränga fram i pannan och kakhyllorna undviker jag helt. Men längorna med godis är svåra att undkomma. I alla fall om man ska betala för sig (och det ska man ju). Har ni sett de där blickarna från gelégrodorna? Eller känt hallonsnörena forma en snara kring halsen? Vissa dagar behöver jag vända tillbaka till grönsakshörnan för att lugna mig. Det är egentligen bara bland spenaten och palsternackorna som jag känner trygghet (förr var också köttdisken okej, men så upptäckte jag socker i leverpastejen).

Och nu är våren här. Alla ni som går och slickar på era glassar – fattar ni hur det känns för en med sockerskräck? I måndags var jag tvungen att stanna inne. Så visa lite hänsyn, PLEASE!

Eller så flyttar ni till Danmark. Där verkar ingen lida av att se er.

Ett förslag till undersökningsföretaget YouGov som genomförd Food & Health-rapporten: fråga konsumenter vilka tillsatser de vill ha bort ur maten istället för vad som ”oroar” dem. Det är en ganska löjlig fråga. 

Dela & kommentera comments

När sockerindustrin sponsrar forskare påverkas resultaten

Socker står högt upp på New York Times agenda. Nu har de återigen en artikel om hur sockerindustrins pengar påverkar forskningen: Studies Linked to Soda Industry Mask Health Risks.

Här är storyn: När San Francisco beslutade att all reklam för läsk skulle ha en varningstext på sig stämde sockerindustrin staden. Med anledning av det gav staden forskaren Dean Schillinger vid UCSF i uppdrag att utvärdera de studier som har gjorts på kopplingarna mellan läsk och olika hälsoproblem. Under arbetets gång fick han en känsla av att oberoende studier och studier som hade finansierats av sockerindustrin ofta landade i helt olika resultat.

Nu har Dean Schillinger gjort en mer strukturerad kartläggning av 60 studier på området. RESULTAT: I studier ledda av en oberoende forskare syntes en tydlig koppling mellan läskkonsumtion, fetma och metabolt syndrom. Av de 26 studier där det saknades en koppling mellan läsk och olika hälsoproblem hade ALLA sponsrats av industrin.

Tillägg: Läskindustrin menar att denna rapport i sig är vinklad eftersom Dean Schillinger var betald av San Franciscos stad. Man ska även snart rösta om en läskskatt i Kalifornien och läskindustrins sista kommentar i artikeln lyder: “This paper is the latest in a trend of pro-tax forces writing speculative opinion papers to influence voters a week before a vote on several ballot initiatives to tax beverages,” the association said. “Clearly pro-tax forces are worried that the voters are skeptical of their demands for regressive and discriminatory taxes.”

Dela & kommentera comments 1

Sponsorpengar från Coca-Cola och Pepsi – nya avslöjanden

Man baxnar. Nyligen publicerade forskare en artikel där de kartlagt korrespondens mellan amerikanska Sugar Association och forskare vid Harvard. Harvardforskarna fick år 1967 fick en rundlig summa pengar för att skriva en översiktsartikel som skönmålade sockret och samtidigt varnade för mättat fett.

Nu har forskare vid Boston University granskat hälsofrämjande organisationer som tagit emot sponsorpengar från Coca-Cola och Pepsi. New York Times skriver om studien: Coke and Pepsi Give Millions to Public Health, Then Lobby Against It

(Från och med nu läser du vidare på egen risk. Blodtrycket kommer rusa i höjden).

Dietister tog emot över 800 000 dollar från Coke

En ideell organisation som har fått pengar är Save the Children. För att rädda barn från fetma gav de i många delstater sitt stöd till kampanjer för skatt på läsk. Men år 2010 vände organisationen i frågan. Det råkade sammanfalla med att den fick 5 miljoner dollar från Pepsi och även sökte anslag från Coke.

När New Yorks bormästare Michael Bloomberg försökte införa ett förbud av försäljning av extremt stora läskedrycker, skrev Academy of Nutrition and Dietetics (världens största organisation för verksamma dietister och nutritionister) ett inlägg som argumenterade mot detta. Samma år tog organisationen emot 525 000 dollar från Coke. Året efter fick de 350 000 dollar.

När en läskskatt var på förslag i Philadelphia år 2010, lovade läskindustrin donera 10 miljoner dollar till Children’s Hospital of Philadelphia om förslaget röstades ner. Så blev det och sjukhuset fick sina pengar (men i somras röstades ändå en sockerskatt igenom).

Om du läser artikeln i New York Times ser du att listan kan göras ännu längre. Det som fick mig att sätta morgonteet i halsen var att självaste National Institute for Health – USA:s folkhälsomyndighet – tagit emot 2 miljoner dollar från Coke. Man kan inte låta bli att undra – är det inte sådant som kallas för korruption? Graden av korruption i ett land har ett starkt samband med befolkningens hälsa. Ju mer korruption, desto sämre mår befolkningen.

Dela & kommentera comments 6

Socker och mättat fett – så fälldes ett historiskt avgörande

Förra veckan missade svensk media att plocka upp det som blev en världsnyhet: att sockerindustrin under 1960-talet betalade forskare för att tona ner studier som visade att socker var skadligt. Igår skrev dock Karin Bojs en bra krönika i DN: Så sockrade lobbyn dina näringsråd – DN.SE.

Mättat fett och socker gick hand i hand

För att ni läsare ska fatta hur enormt bräcklig den vetenskapliga grunden var för att sätta varningstriangel på mättat fett, vill jag visar er denna graf som ligger i en vetenskapliga kommentar i Jama Internal Medicine. 

korrelation-mattat-fett-och-socker

Den visar data från 1967 på hur mycket socker och mättat fett folk åt i olika länder. Marion Nestlé, amerikansk professor som granskar livsmedelsindustrin, har tagit fram grafen utifrån historiska data. Som ni ser korrelerar intaget av socker och mättat fett perfekt. De befolkningar som åt mycket mättat fett, åt också mycket socker. Utifrån detta antog man ändå att det var mättat fett som låg bakom den ökning av hjärt-kärlsjukdom man såg i vissa länder.

Det finns liknande bilder en artikel skriven av Ancel Keys, den amerikanska forskare som hårdast drev tesen att mättat fett skulle vara livsfarligt. År 1971 menade han att det inte alls var socker som orsakade hjärtsjukdom. Men i hans grafer korrelerade intaget av socker i olika länder…

1971-ancel-keys-socker

…i princip lika väl med risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom som intaget av mättat fett.

1971-ancel-keys-mattat-fett

En kritiskt tänkande forskare skulle i detta osäkra läge ha genomfört en studie som jämförde effekten av mättat fett och socker i maten. Men Ancel Keys slog utan tvekan fast att socker var okej och att mättat fett skadade hjärtat.

Sockerindustrin såg en chans att ta marknadsandelar

I artikeln i Jama Interna Medicin beskrivs vilken potential sockerindustrin såg i lågfettkosten. År 1954 höll Henry Hass’s som ledde Sugar Research Foundation ett tal där han säger följande: ”If the carbohydrate industries were to recapture this 20 percent of the calories in the US diet (the difference between the 40 percent which fat has and the 20percent which it ought to have) and if sugar maintained its present share of the carbohydrate market, this change would mean an increase in the per capita consumption of sugar more than a third with a tremendous improvement in general health.”

Någon ”tremendous improvement in general health” blev det dessvärre inte. År 1971 fick vi svenskar det första rådet om att dra ner på mängden mättat fett i maten. Hur mycket socker vi åt spelade mindre roll. Livsmedelsverket satte till och med sin nyckelhålsmärkning på glass. Bara det var lågfettglass, så ansågs det vara nyttigt.

Detta ledde såklart till att sockerindustrin tog stora marknadsandelar. Och idag är vi där vi är.

Dela & kommentera comments 7

Så lurades vi av sockerindustrin

En betald artikel i den mest prestigefyllda medicinvetenskapliga tidskriften. Det var bland annat så sockerindustrin fick forskarvärlden att tro att socker var ofarligt på 1960-talet. Läs dagens artikel i New York Times: How the Sugar Industry Shifted Blame to Fat – The New York Times.

Forskare vid UCSF i San Francisco har grävt i arkiven och hittat en brevväxling mellan sockerindustrins branschorganisation och forskare vid Harvard. De fick ungefär 50 000 dollar var, eller cirka 400 000 kronor, för att fria sockret och fälla det mättade fettet.

Det svindlar för ögonen. Det är 50 år av förlorad folkhälsa.

Här är originalartikeln i Jama Internal Medicine: Sugar Industry and Coronary Heart Disease ResearchA Historical Analysis of Internal Industry Documents. 

Dela & kommentera comments

Borde vi införa sockerskatt för Norges skull?

Läskkonsumtionen i Berkeley i Kalifornien har minskat med 21 procent sedan en läskskatt infördes. Det visar en ny studie som SVT skriver om: Amerikansk läskskatt fungerar.

Ska Sverige införa sockerskatt?

Intressant, tycker jag. Under sommaren har en eventuell svensk sockerskatt debatterats mycket. Förespråkare är bland annat Göran Greider, en rad tandvårdschefer, forskare och läkare, medan en måltidsprofessor menar att det skulle skapa ett onödigt moraliserade.

Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm, tycker att vi ska drämma till med en stor fet sockerskatt och använda de pengarna för att minska hälsoklyftorna mellan fattiga och rika områden i Sverige. Samtidigt skriver hon att Norges sockerskatt inte verkar ha någon nämnvärd effekt på sockerkonsumtionen.

Ska vi införa en sockerskatt för Norges skull…

Kanske skulle Norges sockerskatt få bättre effekt om även vi i Sverige hade en? Enligt min morbror, som bor på gränsen till Norge, har nämligen den norska sockerskatten en STOR effekt på gränshandeln. Lilla Charlottenberg har 2215 invånare, ändå lär de ha den butik i landet där det pantas mest läskburkar. Där finns även världens största godisbutik. Företaget Gottebiten har butiker längs med hela gränsen och omsatte år 2015 en bra bit över en miljard kronor (1 139 252 000 kronor, för att vara exakt). Vinsten var över 94 miljoner kronor.

Så kanske bör vi införa en sockerskatt för Norges skull – så att norrmännen börjar köpa godis i sitt eget land? De måste precis som Saudiarabien känna en oro inför framtiden. Saudiarabien införde enligt Veckans Affärer nyligen en sockerskatt, för att minska oljeberoendet.

…eller kanske för barnens skull?

Argumenten för och emot en sockerskatt är många och olika. Jag vet bara en sak: vi lever i ett land där fetmaepidemin har gått så långt att barn behöver fetmaopereras. Då är det dags att göra något åt saken. Samma arsenal av insatser som man använde för att få ner tobakskonsumtionen kommer att krävas för att få ner sockerkonsumtionen.

Dela & kommentera comments

Nordic Sugar har svarat på läkarens skarpa kritik

Kära läsare – med humor ska världen erövras. I förra veckan publicerade jag ett brev från Olivia Marsh Landén, underläkare på Kungshälsans vårdcentral i Huskvarna, där hon tackade sockertillverkaren Nordic Sugar för den tidning som de hade skickat till vårdcentralen: Sockerpropaganda – läs läkarens vassa brev till Nordic Sugar.

Brevet har fått nästan 4 000 gillningar och delningar på Facebook. Dessutom blev det ett reportage i SVT:s lokalnyheter (Läkare upprörda – sockerpropaganda på vårdcentralen) där Oliva Marsh Landéns gav en perfekt oneliner: Vi har inget behov av socker i vår kost. 

Nordic Sugars svar

Nu har Nordic Sugar också svarat på den skarpa kritiken:

Tack för din mail.

Syftet med tidningen Perspektiv är, att förmedla relevant fakta- och evidensbaserad kunskap om sockrets roll i kosten. Som sockerproducent ser vi det som en del av vårt ansvar.

I Perspektiv sätter vi fokus på olika områden, som är relevanta för den aktuella nutritionsdebatten, och ber ledande forskare på det aktuella området att belysa ämnet.

Denna gång har vi bett Mikael Fogelholm, professor i folkhälsonutrition på Helsingfors universitet, att genomgå det vetenskapliga stödet för såväl de nordiska näringsrekommendationerna som internationella rekommendationer för sockerkonsumtion. Det anser vi, som sockerproducent, är ett relevant bidrag till nutritionsdebatten.

Vi förstår av din mail att du inte delar denna uppfattning. Du är välkommen att meddela oss namnen på de prenumeranter på Kungshälsans Vårdcentral, som önskar att upphöra med sin prenumeration på Perspektiv.

Trevlig helg.

Med vänlig hälsning
Anne-Nielsen
Nutrition Communication

Icke-evidensbaserad titel

Jag gillar titeln på personen som skriver under mejlet. Nutrition Communication. Nutrition handlar om hur en person ska få i sig den näring kroppen behöver. Något mer vitaminfattigt än Nordic Sugars produkter finns knappast. En mer evidensbaserad titel hade varit Sugar Communication.

För er som vill njuta mer av Olivia Marsh Landéns texter kan jag rekommendera två krönikor i Läkartidningen, varav den första är bland det mest hjärtgripande jag har läst på länge:

Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?

Att lära sig ta semester

Dela & kommentera comments 2

Sockerpropaganda – läs läkarens vassa brev till Nordic Sugar

Vissa dagar börjar bättre än andra. Denna morgon fick jag ett mejl från Olivia Marsh Landén, som är underläkare på Kungshälsan vårdcentral i Huskvarna. I förra veckan låg en tidning från sockertillverkaren Nordic Sugar på vårdcentralens bord. Olivia Marsh Landén tyckte att den gav en något vinklad bild av socker och mejlade bolaget. Helt underbart. Läs!

sockerpropaganda

Kära Nordic Sugar!

Tack för tidskriften Perspektiv (nr 1, maj 2016) som låg på vårdcentralens bord i morse! Den kom precis i rätt tid och vi blev alla väldigt glada. Det är nämligen så att vi börjar få lite ont om diabetiker nu på sista tiden. Allt fler äter lågkolhydratkost och utesluter socker, och behöver alltså inte komma till oss längre. Dessutom konsumerar de färre och färre läkemedel! Vi lider just nu av en allvarlig brist på patienter. Helst vill vi ha så många överviktiga patienter som möjligt, gärna också med fettlever, hjärtkärlsjukdom, högt blodtryck, buksmärta (IBS), polycystiska ovarier och såklart diabetes. Endast på detta sätt kan vi säkra vårdcentralens framtid. Som ni säkert vet är vårdcentralen helt beroende av patienter och besök för att få ersättning och i slutänden lön, och vi drog alla en lättnadens suck när er tidskrift landade på vårt bord. Äntligen har vi fakta i händerna som vi kan använda för att få mer patienter! I dagens rådande läge är ert välformulerade tvivel på en övre gräns för tillsatt socker precis vad vi behöver.

Särskilt glada blev vi över era skarpa analyser av forskningen på socker. Citat: ”socker höjer smakerna och kan till och med öka konsumtion av livsmedel som annars inte skulle väljas.” Det är ju ett strålande argument! Vi ska genast börja ge våra patienter rådet att börja sockra broccolin, doppa blomkålen i sirap och ringla smält mjölkchoklad över ärtorna. Speciellt till barn. Hur skulle de annars få i sig de livsviktiga grönsakerna? Ett utmärkt förslag från er sida.

Citat igen: ”Vissa kulturellt viktiga livsmedel innehåller rikliga mängder socker, något som belyser tillsatta sockerarters viktiga roll i kosten.” Vi hade inte kunnat säga det bättre själva! Vårt gedigna kulturarv i form av Kexchoklad, mjölkchoklad och, framför allt, det svenska smågodiset, är en kulinarisk tradition som det är viktigt att vi bevarar och för vidare till våra barn. Vad skulle vi annars fylla påskäggen med? Eller ge till våra barn som knackar dörr med ”bus eller godis” på Halloween? Vad vore julen utan Aladdinasken? Det är viktigt att vi bevarar våra traditioner och maten som hör därtill. Och, återigen, fler besök på vårdcentralen ger oss arbete och lön i slutet på månaden. Det är inte ofta man har möjlighet att slå så många feta flugor i en smäll!

På tal om feta flugor. Vi förstår att ni endast har vårt bästa för ögonen när ni skickar ut propaganda till oss läkare och sjuksköterskor. Det är ju trots allt sockret som är den allra största anledningen till att folk blir sjuka och överviktiga och måste – just det – besöka vårdcentralen. Under tiden hoppas vi att ni sover gott i visshet om att ni drar ert strå till en fetare och sjukare värld som vi på vårdcentralen måste ta hand om. Bra jobbat!

// Hälsningar från läkare och sjuksköterskor på Kungshälsans vårdcentral, Huskvarna

Kommentar

Så skönt formulerat! En pdf av sockertidningen finns här: Perspektiv – tidskrift om socker och näring. Jag älskar Nordic Sugars undertitel: ”om socker och näring.” Som om det fanns något samband mellan de två. Nordic Sugar kärnverksamhet är att ta bort all näring från sockerbetan och framställa sockerkalorierna i sin absolut renaste form. Den som äter socker får per definition i sig mindre näring. ”Om socker eller näring” hade varit en mer rättvisande titel.

I tidningen skriver Mikael Fogelholm, professor i folkhälsonutrition vid Helsingfors universitet, en artikel som går ut på att försvara den nordiska konsumtionen av socker. Både WHO och Storbritannien vill sänka mängden konsumerat socker till maximalt 5 procent av alla kalorier, vilket Fogelholm uppenbarligen tycker är att gå för långt.

Jag skulle kunna ägna mycket tid åt att nagelfara hans artikel. Men jag tänker att det räcker med att konstatera att Mikael Fogelholm även tagit uppdrag från den industrifinansierade organisationen ILSI Europe, där han tillsammans med bland annat en representanter för Coca-cola och Südzucker/BENEO Group (som producerar några miljoner ton socker varje år) ska utreda vilka markörer som bäst kan användas för att mäta risken för diabetes. Han är också med i en studie kring barnfetma som finansieras av Coca-cola.

Det ska bli spännande att se om Kungshälsans vårdcentral får svar från Nordic Sugar.

Dela & kommentera comments 14

Sockerindustrin får sprida ”information” om socker i skolan

Nyligen mejlade en lärare till mig. Hon berättade att hon ofta beställer broschyrer från sajten utbudet.se, som distribuerar gratismaterial till skolor. Deras mest beställda broschyr (enligt topplistan) är en om socker, som är framtagen av Nordens största sockerproducent Nordic Sugar. Jag har granskat broschyren och mejlat utbudet.se några förslag på hur broschyren skulle kunna förändras för att bättre spegla verkligheten.

framsidan Nordic sugar

Kära utbudet.se!

Nyligen kontaktade en lärare mig. Hon hade beställt broschyren Fakta om socker och hälsa av er (er mest populära broschyr om man får tro topplistan på er sajt). När hon upptäckte att Nordic Sugar står bakom tänkte hon först att det är ganska bra. De håller ju på med socker hela dagarna och måste verkligen ha mycket kunskap på området. Samtidigt är det ett multinationellt bolag, vars hela affärsverksamhet vilar på socker, så hon mejlade för att få en oberoende kommentar. (Det enda jag har att tjäna på att unga äter mindre socker – och utvecklar mindre fetma och diabetes – är en lägre skatt, men det gäller ju oss alla.)

Nedan är några av de tankar jag fick kring hur broschyren kan utvecklas. Kanske kan ni vidarebefordra dem till Nordic Sugar och be dem att uppdatera skolmaterialet? Tänker att de säkert har råd att trycka en ny upplaga. Förra året gjorde de en vinst på 151 miljoner kronor.

Sidan 10. Rubrik: Blir man fet av socker? Både ja och nej.

Här menar Nordic Sugar att: ”utvecklingen av övervikt är en fråga om det totala energiintaget i förhållande till den totala energiförbrukningen”. De har en mycket tydlig bild av detta:

energibalans

Korven väger helt klart mer än tårtan i Nordic Sugars värld.

Jag tänker att man istället skulle behöva lära skolelever att skilja på ”snällt-stuss-och-lår-fett” och ”farligt-lever-och-muskel-fett”. Det senare hör till det som brukar kallas ”bukfett”.

För ett par år sedan genomförde danska forskare ett försök där studiedeltagarna fick dricka en liter av antingen läsk eller mellanmjölk varje dag under ett halvår (jag vet – det är äckligt att dricka så mycket läsk – men många unga gör det). Både mjölk och läsk gav en viktuppgång, men mjölken gav ”stuss-och-lår-fett” medan läsken påverkade ”lever-och-muskel-fett”. Halten fett i levern ökade med hela 140 procent. Lite läsk-igt faktiskt. Förr var fettlever något man främst såg hos alkoholister, nu har över en av tio amerikanska tonåringar misstänkt fettlever. Fettlever ökar även i Sverige.

Rubriken på sidan skulle kunna ändras till: Kan man få fettlever av socker? Då kan svaret bli ett entydigt JA. Här är ett förslag på en bild:fettlever 2

När man får fettlever och blir insulinresistent, kan man utveckla något som kallas acanthosis nigricans, en brun pigmentering runt nacke och armhålor. En del får också skrumplever av sin fettlever. Då är man riktigt illa ute. De som får fullt utvecklad skrumplever dör oftast inom fem år. Bilden kanske inte direkt främjar Nordic Sugars affärer, men aktieägarna kommer säkert sätta ungdomarnas framtida hälsa framför sin utdelning – tror ni inte det?

Sid 12. Rubrik: Äter vi mer socker än förr?

Under denna rubrik visar Nordic Sugar en bild på svensk sockerförbrukning som ser ut så här:sockerstatistik Nordic Sugar

Jag har en annan bild ni kan få. Den är inte lika snyggt gjord (skulle behöva gå en kurs eller nått) men den visar sockerförbrukningen enligt Statistisk årsbok från mitten av 1800-talet. Då ser det ut så här:

sockerstatistik Ann

Den röda streckade linjen visar att statistiken inte täcker nyare former av socker, som glukossirap, glukos-fruktossirap och koncentrerade fruktjuicer. Jag har tillbringat långa stunder i samtal med Jordbruksverket för att reda ut siffrorna. Inte helt enkelt. Man behöver kunna en massa om hur man klassificerar socker och så. Men det kanske räcker att ungdomarna får reda på att statistiken innehåller en rad luckor?

Sidan 15. Rubrik: Är socker ohälsosamt?

Här skriver Nordic Sugar: ”Men vi äter mycket lite socker i ren form”. För det första är ”mycket lite” är en rätt knasig formulering. Dessutom undrar jag vad företaget egentligen menar med ”ren form”. Få käkar ju strösocker direkt ur paketet, men borde inte läsk, gelégodis och karameller räknas till rent socker? Det är visserligen utblandat med färgämnen och smakämnen, men 95-100 procent av kalorierna i dessa livsmedel kommer från socker.

Genomsnittssvensken förbrukar cirka 57 liter sockersötad läsk varje år och, enlig företaget Candy King, 8 kg sockergodis, som gélegodis och karameller. Kanske kan Nordic Sugar på denna sida passa på att visa Candy Kings marknadsstatistik på per capita konsumtionen av godis i olika länder:svenskar älskar godis

Jag vet inte om det syns, men Sverige har den högsta stapeln. Som skolungdom kan det vara bra att få perspektiv på sin egen kultur.

Sidan 18. Rubrik: Får man hål i tänderna av socker?

Här står exempelvis att ”Placken bildas på rena tänder, även om det inte är mat i munnen” och ”Utvecklingen av karies är ett samspel mellan flera faktorer, däribland genetiska faktorer, kost, måltidsfrekvens och munhygien.”

Jag tänker att Nordic Sugar – utan att förlora sin trovärdighet – skulle kunna ha ett mycket enklare och rakare budskap: ”Personer som inte äter socker får i princip aldrig hål i tänderna”.

De kan ha Bäckaskogskvinnan, Sveriges äldsta skelett, på bild. Kolla in hennes tänder:Bäckaskogskvinnan copy

Hon levde under jägarstenåldern och hade vare sig tillgång till tandborste eller tandkräm, ändå hade hon ett intakt leende när hon dog 40 år gammal. Det kan jämföras med tänderna från detta moderna barn:89638219_toothdecaythink

Sidan 21. Rubrik: Kan man få diabetes av att äta socker?

Här tycker jag att Nordic Sugar kan stryka all rappakalja. Framförallt formuleringen: ”Tidigare trodde man att diabetiker inte tålde den minsta gnutta socker. I dag vet man att personer med välreglerad diabetes kan inta upp till 50 gram tillsatt socker om dagen fördelat på dagens måltider.”

Istället kan de börja resonemanget på denna sida med: Modern forskning tyder på att svaret på denna fråga är JA! Sedan kan de lägga ut texten om hur socker verkar orsaka fettlever, vilket i sin tur rubbar kroppens ämnesomsättning. Man får bukfetma och diabetes, som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Jag vet. Det blir ingen rolig lektion detta, men livet är inte alltid roligt.

Detta blev långt. En sista sak. På internetsidan där lärare kan beställa ”Fakta om socker och hälsa” från er på utbudet.se står idag: ”Debatten om hälsa har många sidor, men det är inte alla som har lika bra stöd i vetenskapen. Broschyren belyser de vanligaste frågorna om socker och hälsoaspekter.”

Kanske borde ni lägga till: ”Nordic Sugar – som står bakom broschyren – är ett multinationellt bolag som ingår i den tyskbaserade Nordzuckerkoncernen. De producerar årligen om kring 2,9 miljoner ton socker.”

Undrar – kan ni fixa detta? Sedan tycker jag inte att ni behöver slänga bort den gamla broschyren. Ni kan spara den under temat ”material för lektioner i källkritik”.

Vänligen,

Ann Fernholm, författare av boken Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik.

Dela & kommentera comments 16

Livsmedel ska märkas med mängden tillsatt socker i USA

Ett stort grattis till alla konsumenter i USA!!! De kommer nu att få reda på hur mycket tillsatt socker det finns i deras mat. Food and Drug Administration skickade ut en pressrelease om förändringen i fredags: FDA modernizes Nutrition Facts label for packaged foodsDe skriver att de gör förändringen: ”… to help consumers know how much sugar has been added to the product. It is difficult to meet nutrient needs while staying within calorie limits if you consume more than 10 percent of your total daily calories from added sugars, and this is consistent with the scientific evidence supporting the 2015-2020 Dietary Guidelines for Americans.”

FDA ändring av märkning

En eloge till FDA som vill hjälpa landets konsumenter.

Förvirrande märkning i Sverige

Här i Sverige rekommenderar Livsmedelsverket också att vi äter maximalt 10 energiprocent tillsatt socker. Problemet är att det är omöjligt för oss att veta när den gränsen är överskriden. På våra livsmedel anges bara mängden ”sockerarter” i näringsdeklarationen, vilket inkluderar allt från naturligt socker i frukt, grönsaker och mjölk, till sackaros (vitt socker), glukossirap och glukos-fruktossirap. Här är ett exempel:

ica ketchupIca Basic Ketchup består till 42 procent av tomatpuré. Tredje ingrediens är glukos-fruktossirap och sjätte ingrediens är socker. Totalt innehåller ketchupen 12 gram sockerarter per 100 gram. 
tomatpuré kung markatta

Kung Markattas tomatpuré består helt och hållet av tomater, och innehåller 12,2 gram sockerarter per 100 gram.

Dessa två tomatlivsmedel innehåller alltså i princip lika mycket ”sockerarter”, men i tomatpurén kommer allt socker från tomaterna. Det är naturligt socker. I Icas Basic Ketchup är en stor andel av sockret tillsatt, men konsumenten har ingen aning om hur mycket. För att få reda på det behöver konsumenten ringa Ica (och vem har tid med det?)

Tillsatt socker = kalorier utan näring

Spelar det då någon roll om det är naturligt socker eller tillsatt socker vi äter? Ja, det gör det. När vi äter tomater, frukt och grönt får vi visserligen i oss socker, men också vitaminer, fibrer och antioxidanter som hjälper kroppen att bryta ner sockret. Tillsatt socker är däremot helt fritt från näring; varje kalori från tillsatt socker är en tom kalori. Den är faktiskt så tom att det blir ett eko om man ropar på den.

Avslag för riksdagsmotion om märkning av tillsatt socker

Nyligen lade två riksdagsledamöter från Miljöpartiet en motion om att även svenska livsmedel ska märkas med mängden tillsatt socker. Jag skrev om detta i januari och bad er läsare att dela inlägget för att visa er stöd. Det är mitt mest spridda blogginlägg någonsin, men det räckte dessvärre inte som merit för riksdagen. Motionen har röstats ner (grrr).

Självklart borde Livsmedelsverket ta tag i detta. Om de ger oss kostråd behöver de också möjliggöra för oss att följa dem. Man ska inte behöva sitta i timslånga telefonsamtal med livsmedelsproducenter för att bibehålla sin hälsa.

Dela & kommentera comments 2