stamp

Lobbying och industrin

Cloetta har svarat om ”naturgodis”

Tidigare i veckan skrev jag ett uppföljande brev till naturgodistillverkare, där jag återigen frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Ett av de företag som jag riktade brevet till var Cloetta. De har nu svarat och menar att de följer lagstiftningen.

Cloetta äger varumärket Parrots. I mitt öppna brev undrade jag över deras silver- och guldlakrits, som du ser på bilden ovan.

På sin sajt marknadsför Cloetta dessa metallglänsande lakritsbitar som ”naturliga sötsaker”, men de innehåller inga naturliga ingredienser alls utan bara vanliga godisingredienser. Dessutom är de färgade med E 171, titandioxid, en onaturlig tillsats som kan forma nanopartiklar. Att E 171 kan innehålla nanopartiklar har man lyft som ett problem under flera år. När den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen återigen granskade E 171, kom de också fram till att tillsatsen inte längre kan anses vara säker att äta. Därför ska den förbjudas.

På den kritik som jag framförde svarar Cloetta så här:

Cloettas svar

Hej Ann,

EFSA har vid tidigare riskbedömning inte ansett att det finns några risker med att använda titandioxid i livsmedel och Cloetta har agerat i linje med denna bedömning. Mot bakgrund av EFSA:s nya riskbedömning som gjordes i maj 2021 har Cloetta redan börjat ta bort titandioxid ur berörda produkter.

Vi anger tydligt produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida, i linje med rådande lagstiftning.

Mvh,

Mikael Blomqwist, Digital & Communications Manager

Min kommentar

Cloetta valde alltså att inte svara på vad som skiljer naturgodis från vanligt godis. Att de både i butik och på sin hemsida anger vad produkterna innehåller, innebär inte att de får marknadsföra dem hur som helst. Jag har skickat in ett klagomål på dessa lakritsgodisar till miljöförvaltningen i Malmö stad, som är den myndighet som granskar Cloetta.

Cloetta har också svarat på mitt öppna brev om det nya Gott & Blandat-godiset som de menar innehåller ”äkta frukt”, men som till stor del består av fruktjuicekoncentrat. Det svaret ledde dock till en del juridiska hårklyverier som jag behöver reda ut innan jag kan publicera svaret. Återkommer med det i nästa vecka!

Dela & kommentera comments

Uppföljande brev till naturgodistillverkare: Varför fortsätter ni att sälja vanligt godis som naturgodis?

För tre år sedan skrev jag ett öppet brev till olika naturgodistillverkare och frågade vad som egentligen skiljer naturgodis från vanligt godis. Sedan dess har kommunala livsmedelsinspektörer gett företagen i uppdrag att rensa upp sitt sortiment. Trots detta fortsätter företagen med sin vilseledande marknadsföring. Parrots färgar till och med sitt naturgodis med titandioxid – en tillsats som är på väg att förbjudas. Läs dagens uppföljande brev till naturgodisföretagen, där jag undrar hur vi konsumenter ska förstå det språk som de använder i butiken.

Innan vi går vidare vill jag tacka alla er som har valt att bli ann-hängare via Patreon. Den här uppföljningen kan jag göra tack vare det stöd som ni nu ger till mitt arbete.

Hej igen alla naturgodisföretag!

Vi hördes ju för några år sedan när jag skrev till er och frågade vad som egentligen skiljer vanligt godis från det som ni kallar för ”naturgodis”? Dessutom undrade jag varför ni kallar vit choklad för ”yoghurt”.

Sedan dess har det hänt en del. Jag skickade in ett klagomål på era produkter till era respektive hemkommuner. Det har – om jag har förstått saken rätt – lett till en del kontakter mellan er och olika livsmedelsinspektörer. Dels har de tagit er i örat eftersom det är vilseledande att kalla vit choklad för ”yoghurt”. Dels har ni tydligen diskuterat vad som egentligen definierar naturgodis.

Enligt den information som jag har fått, bestämde livsmedelsinspektörerna till slut att allt som säljs som naturgodis behöver innehålla något som är naturligt; någon form av nöt, frukt eller bär. Detta trodde jag skulle leda till förändring. Men när jag nu flanerar runt i olika butiker, blandar ni fortfarande in vanligt godis i era naturgodishyllor.

Exotic Snacks – hur naturligt är lakritsfudge?

Den här bilden tog jag exempelvis nyligen i en ICA-butik nära mig:

Ingredienslistorna på de produkter som ni på Exotic Snacks säljer ut så här:

Vad jag kan se innehåller era lakritsgodisar inget som kan räknas som extra naturligt. Rent ingrediensmässigt är det helt omöjligt att skilja dem från vanligt godis. Så vad gör att ni på Exotic snacks väljer att fortsätta sälja detta under begreppet ”naturgodis”? Och på vilket vis är ”naturlakritsen” mer naturlig än den lakrits som säljs i den vanliga godishyllan?

Hemköps melonlakrits innehåller bara arom från melon

Ni på Axfood/Hemköp har också fortsatt att sälja vanligt godis som naturgodis. I er naturgodishylla återfinns bland annat denna produkt…

…som ju platsar bättre i godishyllan. Det ni kallar för salt melonlakrits…

…innehåller heller ingen melon alls, utan bara aromer. Så hur motiverar ni att ni säljer detta som naturgodis?

Coop fortsätter att kalla vit choklad för yoghurt

Även ni på Coop fortsätter att fylla er naturgodishylla med sådant som svårligen kan skiljas från vanligt godis. Här är ett exempel:

Och här är ett annat:

Så hur motiverar ni att detta säljs som naturgodis?

Sedan vill jag uppmärksamma er på att ni i vissa butiker, till exempel på Coop i Västberga i Stockholm, har missat att ändra beteckningen på det som är vit choklad.

Ni påstår fortfarande att den vita chokladen skulle vara yoghurt, vilket ju livsmedelsinspektörerna har konstaterat är vilseledande.

Parrots naturgodis innehåller potentiellt cancerframkallande titandioxid

Så till er på Cloetta. Ni äger ju numera Parrots. När vi senast hade kontakt skrev ni att ni höll på att se över kommunikationen kring ert naturgodis så att det skulle bli tydligare för konsumenten vad man köpte. När jag nu surfade in på er sajt och sökte på det som ni kallar för ”naturliga sötsaker”, presenterade ni dessa produkter:

Jordnötstoppen och kolamandlarna innehåller ju naturliga ingredienser, men när jag läste ingredienslistan för silver- och guldlakritsen satte jag faktiskt kaffet i halsen.

Visste ni att det färgämne som ni använder, E 171, sannolikt kommer att förbjudas? E 171 är ju titandioxid – ett helt onaturligt ämne. När den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) nyligen granskade denna tillsats, var deras slutsats att den inte längre kan anses vara säker att äta. Titandioxid kan nämligen forma nanopartiklar, som man misstänker kan orsaka genskador. Dessutom tycks nanopartiklarna kunna ackumuleras i kroppen. Franska forskare har bland annat hittat partiklar av titandioxid i livmodern hos kvinnor. De tror att dessa partiklar kommer från de tillsatser som kvinnorna har ätit. Partiklarna tycks också föras över till bebisarna, för de hittade även titandioxid i bebisars första bajs, mekonium.

Att bebisar bajsar titandioxidnanopartiklar är ju faktiskt helt galet onaturligt. Så vad gör att ni väljer att marknadsföra detta potentiellt skadliga godis som naturligt?

Naturliga livsmedel måste existera i befintligt skick i naturen

När Livsmedelsverket skriver om det regelverk som styr vad ni livsmedelsproducenter får göra, tar de specifikt upp säljande uttryck som orden ”naturlig” och ”natur-” (som ett prefix). De skriver:

”För att ett livsmedel ska kunna betraktas som naturligt eller som en naturprodukt måste det existera i befintligt skick i naturen eller endast ha genomgått minimal behandling.”

Som exempel på ”minimal behandling” anger de: ”Ett livsmedel som skalats, skivats eller rivits.”

Hur definierar ni som naturgodisföretag begreppet natur?

De exempel på naturgodis som jag har tagit upp ovan har ingen ingrediens som uppfyller Livsmedelsverkets kriterier. Jag tänker att ni som företag därför måste ha utvecklat en egen definition på vad ni räknar som naturligt. Frågan är: hur lyder den? Hur avgränsar ni det som kallas naturgodis från vanligt godis?

Vi är många som skulle vara otroligt tacksamma för ett svar på den frågan, eftersom vi konsumenter behöver förstå det språk som ni använder butiken. Pratar vi helt olika språk, riskerar vi konsumenter att misstolka er. Det kan leda till att vi råkar köpa något som vi egentligen inte alls vill ha. Och det är ju jättedumt när det blir så.

Med förhoppning om svar,

Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 1

Coop ska se över märkningen av juicegodis

När slutar en frukt att vara en frukt? Och när blir det godis? De frågorna ställde jag för ett par veckor sedan i ett öppet brev till en rad olika livsmedelsföretag. Skälet är att de har börjat framställa gelégodis med hjälp av juicekoncentrat, men i sin marknadsföring kallar företagen detta för frukt. Ett av företagen jag skrev till var Coop. Nu har de svarat och de ska se över hur de kan förtydliga informationen på sina förpackningar.

I mitt öppna brev till olika livsmedelsbolag gav jag många exempel på hur de har börjat marknadsföra fruktjuicekoncentrat som ”frukt”. Du kan läsa brevet via denna länk. Ett av företagen som gör detta är Coop. På framsidan av förpackningen står att varan innehåller ”mjuka bitar av frukt” och 92 procent frukt…

…men egentligen säljer de ett gelégodis gjort på mestadels juicekoncentrat.

En del kan tycka att frukt och juicekoncentrat är ungefär samma sak, men rent hälsomässigt är det en stor skillnad på dem. I en frukt är alla vitaminer och fibrer bevarade. Ett juicekoncentrat är relativt näringsfattig och kan vara nästan lika sött som sirap. Exempelvis WHO räknar därför juicekoncentrat som en form av socker vi behöver skära ner på.

Coop ska förtydliga informationen

Nu har Coop svarat på det öppna brevet. De skriver så här:

Hej Ann! 

Tack för dina synpunkter i ditt brev till oss och andra livsmedelsföretag. Vi ska vara transparanta med vad våra livsmedel innehåller och om förpackningen är otydlig så är det inte bra. Vi ser nu över hur vi kan förtydliga informationen på förpackningen till Änglamark Fruktgodingar.  

Med vänlig hälsning 

Sanna Berzen, sortimentsansvig för Mellanmål/Efterrätter, Coop Sverige 

Bra Coop!

Väldigt bra svar, tycker jag! Därmed går Coop på samma linje som Saltå Kvarn. De svarade redan dagen efter mitt öppna brev och menade att de skulle bli tydligare på sina förpackningar.

För oss konsumenter är informationen på framsidan av förpackningen viktig. Få orkar lusläsa detaljerna i ingredienslistan. Vi ska heller inte behöva göra det. Enligt den information som Livsmedelsverket ger kring livsmedelslagstiftningen på sin sajt, bör ett livsmedels beteckning beskriva varan så bra som möjligt. Annars finns en risk att vi konsumenter blir vilseledda.

Nu är det bara Orkla (som äger varumärket Bob), Cloetta (som äger Malaco) och Exotic Snacks som inte har svarat på mitt öppna brev. Men jag ska mejla och påminna dem!

Dela & kommentera comments 2

Saltå Kvarn ska bli tydligare på sina förpackningar

I ett öppet brev kritiserade jag i går olika livsmedelsföretag för att vara otydliga mot konsumenter. På framsidan av sina förpackningar skriver företagen att deras produkter består av ”äpple”, ”äkta frukt” eller ”bara bär”, trots att innehållet till stor del utgörs av olika juicekoncentrat. Nu har Saltå Kvarn svarat och de ska bli tydligare mot sina konsumenter.

Du kan läsa gårdagens öppna brev via denna länk. Jag riktade det till Cloetta, Coop, Exotic Snacks, Orkla och Saltå Kvarn. Av dessa företag har hittills Saltå Kvarn svarat – och heder åt dem! – de ska se över sina förpackningar. Så här skriver de:

Hej Ann,

Tack för att du uppmärksammar oss om detta. Vi håller med om att äppeljuicekoncentrat inte är samma sak som ett äpple och att vi varit otydliga på framsidan av våra produkter Softa rabarber och bär. Vi kommer titta på hur vi ska skriva för att göra detta tydligare för våra konsumenter framöver.

Önskar dig en trevlig helg!

Denise Ampuero, Project Manage

Dela & kommentera comments

Öppet brev till livsmedelsföretag: När slutar en frukt att vara en frukt? Och när blir det godis?

Våra butiker har börjat fyllas med livsmedel som innehåller ”äkta frukt” och ”bara bär”, men trots äktheten är de lika söta som godis. Hur går det egentligen ihop? Vad definierar en frukt eller ett bär? Och hur mycket kan ett äpple processas innan det slutar att vara ett äpple? Läs dagens öppna brev till livsmedelstillverkare, där jag undersöker om ordet äpple verkligen är synonymt med äppeljuicekoncentrat.

Kära Cloetta, Coop, Exotic Snacks, Orkla och Saltå Kvarn!

Häromdagen när jag strosade runt i butiken och läste lite ingredienslistor började jag fundera kring frågan: Vad är egentligen en frukt? Vad definierar ett bär? Och hur mycket kan man bryta ner ett äpple innan det slutar att vara ett äpple?

Frågan kan tyckas vara lite nördig, men jag skulle gärna höra era svar. Ända sedan Eva föll för frestelsen att smaka på Edens förbjudna frukt, har ju äpplet påverkat våra liv på många olika vis. Men nu verkar ni hålla på att omdefiniera vad ett äpple egentligen är.

Coop säljer fruktbitar som är sötare än godis

Vi börjar med er på Coop. Ni skriver att era ”fruktgodingar” är mjuka bitar av frukt, och ni kallar dem för ”äpple”…

…men läser man ingredienslistan utgörs äpplet mestadels av ett äppeljuicekoncentrat, och det ni kallar för ”fruktbitar” är de facto sötare än hallonbåtar.

Saltå Kvarn plockar äppeljuicekoncentrat från sina träd

Ni på Saltå Kvarn jobbar på ett liknande vis. På era förpackningar står att de innehåller softa rabarber, som är sötade med äpplen. Men läser man ingredienslistan…

…kan man undra hur frukterna som växer på era äppleträd egentligen ser ut. Det äpplejuicekoncentrat ni har plockat måste i alla fall vara sött som sirap, för rabarberna har blivit lika söta som godis.

Cloettas godis har blivit till äkta frukt

På Cloetta har ni också börjat tillverka en form av ”äkta frukt”…

…som ni till stor del bygger ihop med hjälp av juicekoncentrat. Även bären utgörs av juicekoncentrat, men inte så mycket. Den där jordgubben ni skyltar med på framsidan utgör en tusendel av produkten.

Ordet ”BARA” är inte så bara hos Exotic snacks

På Exotic snacks har ni kort och gott valt att kalla era fruktbitar för ”BARA”.

”Bara” vaddå kan man undra? I ingredienslistan skriver ni att de innehåller ”juice och puré av äpple”, men fruktbitarna är sju gånger sötare än vad något äpple eller någon äpplejuice någonsin har varit.

Bobs frukt består också av juicekoncentrat

På Bob har ni också fastnat för ordet ”Bara”, följt av ”frukt och bär”. Ni ska visserligen ha heder för att ni har fått fram en sylt som är nästan hälften så söt som vanlig sylt, men även eran frukt består av äppeljuicekoncentrat.

Den fråga vi måste ställa oss är: om man pressar juicen ur ett äpple och kokar ner den till något som är lika sött som sirap, är det då fortfarande ”bara” ett äpple? Går det att använda ordet äpple som en synonym till äppeljuicekoncentrat?

Är ordet äpple synonymt med äppeljuicekoncentrat?

För att få en uppfattning om två ord verkligen är synonymer, kan man testa att byta ut dem mot varandra i andra sammanhang. Så låt oss göra det. Tänk till exempel om det stod så här i en gammal sagobok:

”Snön yrde kring barnens kälkar när de foro nerför backen. De roade sig hela dagen och när de kom hem till mor i stugan, var de glada och alldeles äppeljuicekoncentratkindade”.

Vad säger ni? Ger det rätt känsla?

Lika konstig blir det om man ändrar den gamla huskuren som ska hålla tarmarna i trim till:

”Ett äppeljuicekoncentrat om dagen håller doktorn borta från magen.”

När äpplets nyttiga fibrer helt plötsligt försvinner, fjättrar man ju i stället fast doktorn vid magen. Följer man rådet kommer man dessutom ganska snart att behöva kalla in en tandläkare.

En fruktsallad som rinner ner i magen

Ersätter man frukten i en fruktsallad med fruktjuicekoncentrat, blir det inte heller så lyckat. Jag testade häromdagen:

Den där härliga krispigheten gick helt förlorad och jag skulle ha behövt lite gelatin för att få salladen att ligga lite snyggare på tallriken.  

Man kan också fundera på hur fysikens lagar skulle ha påverkats om Newton hade träffats av lite äpplejuicekoncentrat i huvudet i stället för ett äpple? Och hur hade det gått för Steve Jobs om han hade valt att döpa sitt företag till ”Apple juice concentrate”?

En svår fråga att svara på, tycker jag.

Hur påverkas sockerrekommendationer om WHO varnar för frukt?

Till sist: låt oss testa att använda ordet frukt som en synonym till fruktjuice och fruktjuicekoncentrat i WHO:s rekommendationer kring socker. De menar att vi måste dra ner på allt ”fritt socker” för att må bättre. Men använder vi ordet frukt i deras definition av ”fritt socker” blir det heltokigt:

”Fritt socker inkluderar monosackarider och disackarider som är tillsatta till mat och dryck av tillverkaren, kocken eller konsumenten, och socker som naturligt finns i honung, sirap, frukt och frukt.”

Monosackarider är ju synonymt med glukos och fruktos, disackarider är synonymt med vanligt vitt socker och mjölksocker. Men frukt och frukt är inte synonymt med fruktjuice eller fruktjuicekoncentrat. Faktum är att WHO noga skiljer på dessa begrepp. Riktig frukt – som har alla sina fibrer bevarade – menar de är okej att äta. Juice och juicekoncentrat varnar de för på samma vis som de varnar för tillsatt socker.

Kan vanlig sirap kallas för ”äkta rotfrukt”?

Livsmedelsverkets sajt står att: ”Konsumenten får inte bli vilseledd av informationen om ett livsmedel. Varken hur livsmedlet presenteras i sin helhet eller hur bilderna på förpackningen ser ut får bidra till ett vilseledande intryck.”

Så vad gör att ni skriver ”frukt” på förpackningens framsida i stället för att redogöra för vad ni faktiskt säljer? Juicekoncentratgodingar, Softa rabarber sötade med äppeljuicekoncentrat, äkta juicegodis, juicekoncentratbitar och jordgubbssylt lättsötad med juicekoncentrat.

Kanske är jag en gnällig språkpolis nu, men om olika ord i vårt språk plötsligt byter mening kan ju lite vad som helst ända. Om ni börjar kalla ett sirapssött äppeljuicekoncentrat för ”äkta frukt”, kanske någon annan plötsligt får för sig att kalla vanlig sirap, som ju är en typ av koncentrerad juice från sockerbetor, för ”äkta rotfrukt”. Och vad skulle då hända?

Jag ser fram emot att höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Tillägg: Saltå Kvarn och Coop har svarat och håller med om att de har varit otydliga. De ska se över sina förpackningar. Det är första gången två företag frivilligt har velat förändra något efter att jag skrivit ett öppet brev. Heder åt dem! Läs deras svar här: Saltå Kvarns svar och Coops svar.

Dela & kommentera comments 8

Oatly har fått avslag: märkningen på deras förpackningar är vilseledande

På sina förpackningar påstår Oatly att deras havredrycker innehåller ”naturliga sockerarter från havre”. I höstas anmälde jag detta som vilseledande, eftersom sockret i Oatlys produkter består av stärkelse som de har brutit ner till maltos. Efter ett överklagande från Oatlys sida, gick ärendet till Länsstyrelsen i Skåne. De har nu beslutat att Oatly behöver ta bort den vilseledande märkningen från förpackningarna, men Oatly har överklagat till Förvaltningsrätten.

I höstas skrev jag ett öppet brev till Oatly, där jag undrade över märkningen i bilden ovan. På baksidan av sina förpackningar påstår de att sockret i havreprodukterna är ”naturliga sockerarter från havre”.

Men sockret är inte alls naturligt, utan bildas när Oatly bryter ner stärkelse i havren till maltos. Jag anmälde därför deras märkning som vilseledande till livsmedelsinspektören i Malmö stad.

Oatly överklagade beslutet…

Eftersom många producenter av havredryck har haft liknande märkningar på sina produkter, diskuterades ärendet i en nationell grupp av livsmedelsinspektörer. De kom fram till att märkningen bröt mot lagstiftningen och var vilseledande.

De andra producenterna beslöt då att ta bort sina vilseledande påståenden, men Oatly överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne, vilket blev en riksnyhet.

…men har fått avslag från Länsstyrelsen

För att följa upp detta, har jag nu kontaktat Länsstyrelsen i Skåne som skickade sitt beslut. Där står att Länsstyrelsen också bedömer att märkningen är vilseledande. Citat: ”Detta då sockerarten maltos inte naturligt finns i havre utan istället uppstår under tillverkningsprocessen när stärkelsen i havren omvandlas till maltos.”

Oatly har dock återigen överklagat beslutet. De skriver i ett mejl till mig att:

”Som vi nämnt tidigare har vi valt att överklaga eftersom vi anser att vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer gällande märkning av socker, och det är viktigt för oss att få beslutet ordentligt prövat. Vi tillsätter inte något socker i vår tillverkningsprocess. Får det inte heller benämnas som naturliga sockerarter från havre så blir det tokigt tycker vi. För det är ju naturliga enzymer i vår tillverkningsprocessen som bryter ner stärkelsen i havre till maltos – precis som vår kropp bryter ner havren till maltos när vi äter havre.”

Det ska bli intressant att se om Förvaltningsrätten håller med Oatly. Personligen tänker jag att det är onaturligt att ett företag tar över våra kroppars jobb.

Dela & kommentera comments 6

Naturgodistillverkare får bakläxa – måste ändra i sitt sortiment

Vit choklad får inte längre kallas för yoghurt och vanligt godis måste rensas bort från naturgodishyllan. Det har en nationell grupp av livsmedelsinspektörer bestämt, efter att undertecknad skickat in ett klagomål. Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp har nu fram till sommaren på sig att rätta till sitt sortiment.

För snart tre år sedan skrev jag ett öppet brev till alla producenter av naturgodis. Jag undrade två saker: varför kallar ni vit choklad för yoghurt?

Och vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Som exempel tog jag den här bananlakritsen…

… som vare sig innehåller banan eller några andra naturliga ingredienser (om man räknar ”naturligt” som något som existerar i sitt befintliga skick i naturen, vilket man bör göra enligt Livsmedelsverket)

Brevet delades 7000 gånger från min sajt, och företagen svarade med en och annan undanflykt. Parrots skulle exempelvis se över sitt sortiment. Men när naturgodistillverkarna efter två år fortfarande inte hade förändrat något, anmälde jag dem till livsmedelsinspektörerna i kommunerna där företagen har sina huvudkontor.

Vit choklad får inte längre kallas för yoghurt

Nu har företagens granskats och blivit ålagda att genomföra två förändringar. För det första får de inte längre kalla vit choklad för yoghurt, vilket är logiskt. Det är trots allt två helt olika saker. Företagen har också torkat de mikroskopiska mängder yoghurt som de verkligen har i sin vita choklad till ett pulver. När yoghurten värmebehandlas dör alla nyttiga mjölksyrabakterier, och då är det inte längre yoghurt enligt regelverket.

Här ser ni exempelvis hur Exotic snacks har ändrat beteckningen på sitt naturgodis:

År 2018 och 2021

Istället för ”yoghurt” står det numera ”vit cholkad med yoghurtsmak” vilket är en sannare beskrivning.

Vanligt godis ska rensas bort från naturgodiset

Den andra förändringen som företagen måste genomföra är att rensa bort allt vanligt godis från naturgodishyllan. Naturgodis är en så kallad vedertagen livsmedelsbeteckning. Det innebär att konsumenter har en viss uppfattning om vad det är, och enligt livsmedelsinspektörerna innebär det att produkterna måste innehålla någon form av nöt eller frukt.

Därför får vanliga godisbitar som denna…

…inte längre ingå i naturgodissortimentet, enligt den livsmedelsinspektör jag har talat med. Här syns dock ännu ingen förändring i hyllorna (vad jag sett). Producenterna har fram till sommaren på sig att se till att de följer alla lagar och regler.

Så var det med det. Ni får ursäkta, men det känns lite så här 💪 .

Dela & kommentera comments 7

Svar från barnmatsföretag:
Svårt att göra vanlig gröt i klämmis

I förrgår skickade jag ett öppet brev till Alex & Phil, Semper och Hipp och frågade varför deras bebisgröt innehåller mer juice än spannmål. När Edward Blom och hans barn blindtestade dessa grötprodukter, menade de att purén smakade mer dessert än gröt. Så varför kallar barnmatsföretagen juicesötade fruktpuréer för gröt? Här är de tre företagens svar.

WHO Europe, tyska barnläkare, brittiska barnläkare och norska myndigheter har alla varnat för klämmisar som innehåller söt fruktpuré. För det första ska bebisar inte suga i sig mat, utan lära sig att tugga och svälja den. De söta puréerna är också skadliga för tänderna, som är extra känsliga precis när de tittar fram. Till sist är det viktigt att bebisar vänjer sig vid andra smaker än den söta.

Det här bakgrunden till varför jag nappade på ett mejl från Isabell Nicklasson, som skickade den här bilden…

…och undrade hur något som till störst del består av frukt och juice kan kallas gröt.

I mitt öppna brev skickade jag hennes fråga vidare till olika barnmatsföretag som kokar sin gröt på juice och frukt. Vi börjar med svaret från Hipp, vars gröt till en tredjedel består av juice.

Hipp: ska vara tydligt att klämpåsen innehåller spannmål

Svar från Hipp: ”Tack för ditt mejl och ditt öppna brev angående benämningen ”gröt” på HiPPs klämpåsar.

Vi använder oss av namnet ”gröt” för att tydliggöra för konsumenten att dessa klämpåsar innehåller cerealier, till skillnad från våra andra klämpåsar som enbart innehåller frukt.

På baksidan av förpackningen finns en benämning av produkten som tydliggör innehållet – ”fruktpuré med havre och vete”. 

Utöver det så kategoriseras produkten som ett mellanmål, inte menat att serveras som frukost. Det hittas tydligt här på vår hemsida.

Hoppas ovanstående svarar på dina frågor. Önskar dig en fin påsk!

Vänliga hälsningar, Monica Wadell, Business Unit Manager

Min kommentar: Hipp är alltså noga med att tydliggöra för föräldrar att produkten innehåller spannmål. Det är svårt att förstå varför företaget inte lägger lika mycket energi på att lyfta fram att grötens huvudingrediens är juice. På förpackningens framsida står istället att gröten innehåller apelsin, trots att det är apelsinjuice. De bör skriva att det är juice eftersom det är viktig information för föräldrar.

47 procent av kalorierna i gröten kommer från socker, vilket är för mycket för att vara mat till ett spädbarn.

Semper: juice från koncentrat lägger grunden för bra matvanor

Svar från Semper: Hej Ann, Tack för uppdatering om ditt inlägg gällande gröt på klämpåse, vi välkomnar ditt öppna brev till oss.

När vi utvecklar barnmat anpassar vi alltid råvaruval och sammansättning så att våra livsmedel bidrar till att ge barn god näringsstatus, samtidigt som de kan lägga grunden till goda matvanor för en bra start i livet. Vi erbjuder livsmedel för barnets hela matresa, från födseln fram till de äter familjens vanliga mat.

Gröt består av förhållandevis lite cerealier i förhållande till vätska i vikt procent. Vi brukar räkna att i en barnportion hemlagad havregrynsgröt med äppelmos, utgör havren ca 10 % (dvs innan den läggs i vatten) av den tillredda gröten med äppelmos. Semper gröt i klämpåse innehåller motsvarande mängd spannmål ca 9% cerealier. Dessutom innehåller den frukt, vatten och fruktjuice samt berikad med värdefulla vitaminer och mineraler.

Vi tycker att var tråkigt att Edward inte gillade vår gröt, men tackar för tipset till hans bok. 

Gröt är ett bra mellanmål och kompletterar barnets övriga kost. När det gäller märkning av all vår barnmat så är den i enlighet med lagstiftningen.

För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta oss direkt så får man svar om våra produkter: 020 – 62 20 00.

Vänliga Hälsningar Semper

Min kommentar: 36 procent av kalorierna i Sempers klämmisgröt kommer från enkla sockerarter, vilket är mycket. En gröt ska inte smaka dessert. Har man juice från koncentrat i produkten missar man att lägga den grund för goda matvanor som Semper säger sig vilja stödja.

Semper påstår också att de följer lagstiftningen när det gäller märkning av deras barnmat. Men det utreds just nu om exempelvis deras yoghurtklämmisar är rätt märkta. Yoghurten är värmebehandlad och alla nyttiga bakterier döda. Därför är det inte längre en yoghurt. Frågan är ännu inte avgjord, men om jag har förstått saken rätt lutar det åt att Semper och andra barnmatsföretag måste märka om sina produkter.

En annan produkt som Semper har fått ändra på är dessa:

Det är Semper som saluför varumärket Organix i Sverige, och påståendet att dessa kakor till bebisar skulle vara ”no junk” har fått tas bort. (I Storbritannien används det dock fortfarande.)

Att Semper skulle följa lagstiftningen går alltså att på goda grunder att ifrågasätta.

Alex & Phil: vanlig gröt fungerar inte i klämpåse

Alex & Phil valde att svara via ett brev i pdf-format, som du kan läsa via denna länk. I korthet går svaret ut på att en vanlig gröt, kokt på havregryn och vatten som serveras med mjölk, blir stel, hård och oätlig när den fått stå en stund. Samma sak skulle hända med klämmisgröten om Alex & Phil hade mer havre i. Innehållet skulle inte gå att få ur förpackningen.

Alex & Phil menar att de har i rikligt med frukt i gröten, och använder juice från pressad frukt (ej koncentrat), eftersom de vill att maten ska innehålla så mycket naturlig näring som möjligt.

De håller med läkarna som varnar för klämmisar, och ser sina produkter som ett komplement till hemlagad mat. De vill vara en bra alternativ när tiden tryter.

I brevet finns också en lista där de tyska barnläkarna analyserat sockerinnehållet i klämmisar. Värstingarna ligger på 80-88 procent av alla kalorier. Som jämförelse ligger Alex & Phils på 25-35 procent. De använder aldrig juicekoncentrat i sina produkter, just för att hålla nere sockerhalten.

Min kommentar: Jag tänker att om det inte går att göra en god gröt i klämplåse, så kanske man inte ska göra det. Vill man göra en fruktpuré med juice och havre, kanske man ska skriva fruktpuré med juice och havre? Men Alex & Phils gröt är den som innehåller minst socker (27 procent av alla kalorier) och även den som innehåller mest fett, vilket är bra. Många bebisar behöver energität mat.

För att få lite perspektiv på alla söta fruktpuréer som barnmatsföretagen tillverkar till barn, berättade Gunilla Kinn Blom för mig att deras barn gärna äter havregrynsgröt med rena lingon (alltså inte sylt utan bär). Om barn bara får en chans, kan de vänja sig vid många olika smaker, även sura och beska. Vi vuxna måste helt enkelt göra upp med våra fördomar om vad som är barnsmak.

Dela & kommentera comments 3

Öppet brev till barnmatsföretag:
Vad är det för annorlunda gröt ni säljer?

Kan man kalla något som består av juice och frukt för ”gröt”? Det undrade Isabell Nicklasson efter att hon köpt en grötklämmis till sin bebis. Med hjälp av gastronomen Edward Blom och hans familj har jag nu utrett detta. Läs dagens öppna brev till barnmatsföretagen Semper, Hipp och Alex & Phil, där jag tipsar dem om att barnläkare varnar för juicesötade klämmisar och att gröt ska smaka gröt, inte dessert.

Kära barnmatstillverkare,

Jag kontaktar er eftersom vi behöver reda ut vad som kan säljas under beteckningen ”gröt”. Det är ju en traditionell nordisk rätt som många anser vara ett styrkemål: den bästa födan att inmundiga inför en dag i skidbacken eller andra kraftansträngningar.

Nyligen blev jag kontaktad av Isabell Nicklasson. När hon skulle köpa en klämmis till sitt barn, var det ordet gröt som avgjorde hennes val. Varje morgon brukar hon laga gröt till frukost, men familjen skulle ut och resa och behövde komma iväg tidigt. Så det fick bli en klämmis som matsäck.

När hon i efterhand läste ingredienslistan på gröten, upptäckte hon att 89 procent av förpackningens innehåll bestod av frukt och juice. Mängden spannmål var minimal. Hon mejlade den här bilden till mig…

…och undrade: ”Kan du inte skriva ett öppet brev till detta barnmatsföretag och fråga hur det ens kan marknadsföras som gröt?”

Eftersom Alex & Phil inte är ensamma om att laga gröt på juice och frukt skriver jag även till er på Hipp och Semper, för vi måste gå till botten med den här frågan. Är det som ni säljer som gröt till bebisar verkligen gröt?

Edward Blom och barnen eniga: ni säljer ett fruktpuré

Här kan säkert olika personer tycka lite olika. Men för att vi inte ska förfalla i ett tyckande, har jag fått hjälp av en gastronomisk proffsfamilj: Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och deras barn Melchior 5 år, Wilhelmina 3 år och Zacharias 2 år. Förutom att de har vältränade smaklökar, har de också bra koll på barnmat. I er produktutveckling borde ni faktiskt ta inspiration från den fantastiska bok de skrivit tillsammans med måltidskreatören Henrietta Anefalk: Mums för minigourmeter och matgladisar. Genom den kan ni få idéer till lite smakrikare barnmat, som blomkålspuré med champagnevinäger, midsommarpuré med dill och kummin, eller varför inte en räkmackepuré?

Nåväl. För att få ett objektivt utlåtande kring era grötklämmisar, skickade jag några av dem till Gunilla, som sedan riggade ett blindtest med Edward och barnen.

Utan att veta annat än att de åt någon form av barnmat, fick först barnen och sedan Edward pröva innehållet i klämmisarna. Först när de hade smakat alla varianterna fick de veta att de hade ätit gröt. Då fick de gradera livsmedlets likhet med gröt på en skala från 1-5. Gunilla protokollförde resultatet (och för att vi ska förstå barnens referenser tipsar hon om att de fick en superpuré med osötat äpplemos och krossat paltbröd när de var små).

1. Alex & Phils drottninggröt mixas med äpplejuice

Först ut i blindtestet var Alex & Phils drottninggröt, vars första ingrediens är äppeljuice. Här är smakpanelens utlåtande:

Wilhelmina: ”Det luktar som en slags god lera!”
Melchior: ”Det smakar som äpplemos och paltbröd. Eller … det smakar björnbär.”
Wilhelmina: ”Och körsbär!”
Edward: ”Detta luktar svarta vinbär, men smakar matolja. Det är en märkligt mjölig konsistens, kanske det är malda kärnor av något slag i. Det är väldigt lite fruktsmak, det är visserligen en svag smak av svarta vinbär men desto kraftigare av matolja.

Gröt på en skala 1–5: 1

2. Hipps gröt består till en tredjedel av juice

Nästa produkt var en gröt från Hipp, som till en tredjedel utgörs av juice:

Melchior och Wilhelmina: ”Det smakar banan, aprikos och mango!”
Edward: ”Detta smakar lite mango, ganska mycket banan och så någon tropisk frukt.”

Gröt på en skala 1–5: 1

3.Sempers gröt sämst i test

Sist ut var Sempers blåbär- & äpplegröt, som kokas på tre olika former av juice.

Wilhelmina: ”Det smakar äppelmos med paltbröd!”
Melchior: ”Den smakar aprikos!”
Edward: ”Den här är helt annorlunda! Här är det knappt märkbar frukt, och härsken matolja. Det är tjockt med cerealier, som om de malt ner rågbröd eller knäckebröd i purén. Kan det vara någon form av välling? Den här hade jag svårt för. Jag gillade den inte alls.”

Gröt på en skala 1–5: 2

Mer dessert än gröt

Visst är det imponerande att Edward Blom kände smaken av matolja? Mina smaklökar är alldeles för outvecklade för sådant. Något vidare värst bra grötbetyg fick dock ingen av er. Barnen Blom är relativt vana grötätare, och de tyckte inte alls att detta kan kallas för gröt. Edward menar att en gröt ska vara kokad, inte mixad. Det ni säljer definierar han mer som en dessert.

NE om gröt: det är en urgammal maträtt

Personligen är jag benägen att hålla med. Slår man upp begreppet gröt i Nationalencyklopedien skriver de att gröt är: ”urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.” Där står ingenting om att gröt kan mixas av juice och frukt.

Svenska Akademiens orbok definierar istället gröt som: 1) maträtt av degliknande (mjuk, lös) beskaffenhet, vanl. bestående av i vatten l. mjölk kokt(a) gryn l. mjöl; äv. (i vissa trakter) om liknande maträtt av i vatten kokt(a) frukt (bär), avredd(a) med mjöl: kräm; stundom (i ssgr), övergående i 2, om mos av växtdelar m. m.

Texten är aningens svårtydd, men i vissa trakter tycks man kunna kalla en kräm kokt på frukt eller bär för en gröt. Men era klämmisar säljs ju i alla trakter i Sverige, och beteckningen behöver därför förstås korrekt av konsumenter hela vägen från Ystad till Haparanda.

Barnläkare varnar för söta barnpuréer

Men vad spelar det för roll då om föräldrar råkar köpa lite god dessert till sina små istället för fattigmanskost från torpartiden, kanske ni tänker nu? Problemet är att om barn vänjer sig vid att frukosten ska smaka dessert, kommer de att vilja äta dessert till frukost hela uppväxten. I längden blir det inte alls bra. Det tyska sällskapet för barnläkare tar avstånd från juicesötade klämmisar av bland annat den anledningen.

Så vad borde ni då kalla er produkt? Edward Bloms förslag är ”fruktkompott” eller ”fruktpuré med olja och cerealier.” Jag tänker att man för tydlighetens skull även borde lägga till något med juice. Kanske juicekompott med mjöl och olja?

Vad tror ni om det? Och – en nyfiken fråga – hur kom ni ens på att kalla dessa livsmedel för gröt?

Det ska bli spännande att få höra era tankar kring detta!

Vänliga hälsningar, Ann Fernholm 

Tillägg: Du kan läsa de tre barnmatsföretagens svar via denna länk.

Dela & kommentera comments 8

Fällningen av Oatlys vilseledande märkning har blivit riksnyheter

”Oatly i sockerkonflikt – anklagas för att vilseleda kunder”. Det är rubriken på en text som Göteborgs-Posten publicerade i förrgår efter min anmälan om Oatlys vilseledande förpackningar. TT gjorde en rewrite som nu har publicerats i både lokaltidningar och rikstäckande medier. Här kommer min syn på Oatlys försvar.

Som ni säkert vet har Oatly och flera andra havredryckstillverkare fällts eftersom de påstår att sockret i deras havredryck är naturligt och kommer från havren. Men sanningen är att de har brutit ner stärkelsen i havren, så att sockerarten maltos formas. I drycken är det därför ungefär lika mycket socker som i öl.

Oatlys försvar: sockret är nödvändig del av processen

I går plockade GP upp fällningen, och bland annat Aftonbladet, Expressen, Dagens Industri, Sydsvenskan och Upsala Nya Tidning har publicerat en rewrite från TT. Till GP säger Oatlys kommunikationschef Linda Nordgren följande:

– Vår tillverkningsprocess har inte som ändamål att skapa socker eller maltos, utan att skapa flytande havre. Om man bearbetar havre på det sättet så bildas maltos automatiskt.

Skälet till varför de måste bryta ner havrens stärkelse är att drycken annars blir för tjock. Det går helt enkelt inte att göra en len havredryck med stärkelsen bevarad. MEN. Oavsett skäl, hade ju havredrycken inte blivit hälften så populär om den inte var söt.

Felaktigt påstående satte mig på spåren

Att jag alls började granska Oatly har att göra med ett påstående om att drycken kunde bli för tjock. Under ett seminarium om Kolhydrater och hälsa – myter och verklighet som Kungl. Vetenskapsakademien arrangerade i november 2019, sa en person från Lantmännen att det inte gick att göra havredryck utan att bryta ner havrens nyttiga fibrer. Annars blev drycken för tjock.

Självklart vaknade min journalistiska nyfikenhet av detta. Fibrerna i havredryck är ju orsaken till varför den anses vara nyttig. Men när jag granskade påståendet visade det sig vara felaktigt. Det är stärkelsen som måste brytas ner, inte fibrerna.

Oatlys socker är onaturligt

Alldeles oavsett är sockret i havredryck onaturligt. Det har skapats genom industriprocesser. Punkt slut. Oatly har överklagat Malmö stads beslut till länsstyrelsen. Vi får se vad de kommer fram till, men det är toppenbra att information om den vilseledande märkningen nu sprids till konsumenter. Utifrån det som står på havredryckens förpackning är det i dagsläget helt omöjligt för konsumenter att förstå att havredryck innehåller framställt socker.

Det enda jag inte riktigt gillar med GP:s och TT:s texter är att det står att det är en privatperson som gjort anmälan. Det jag gör här på sajten och mina öppna brev till livsmedelsindustrin känns faktiskt inte jätteprivata.

Dela & kommentera comments 10