stamp

Lobbying och industrin

Svar från GB: ”vissa tillsatser är nödvändiga”

Kära läsare, jag är lite överväldigad. Inte kunde jag tro att en genomgång av ingredienslistan för en GB:s Magnum Double Raspberry skulle skapa så mycket uppmärksamhet. Fler personer än vad som ryms i Friends Arena och Globen tillsammans har läst det. Nu till den glada nyheten: vi har fått ett svar från GB Glace.

Slutsatsen i mitt inlägg var att de 32 ingredienserna i glassen borde kunna strykas ner till 12-13 stycken. Om ingredienslistan blev kortare skulle den dessutom kunna skrivas med större bokstäver på förpackningen, så kunderna kunde läsa den. Och GB skulle kunna marknadsföra en nyhet: MAGNUM – NU MED RIKTIG GLASS.

Jag undrade vad de trodde om detta och varför de valde att göra sina glassar på så hårdprocessade råvaror och tillsatser. Här är svaret:

Tack Ann för ditt mejl till oss. Glassen som du har gjort hemma ser jättegod ut!

När glassen tillverkas är vissa tillsatser nödvändiga för att glassen ska kunna hålla en bra kvalité genom hela fryskedjan, speciellt i pinnglass. Stabiliseringsmedel tex, behövs då de minskar risken för iskristaller, som inte skulle ge en trevlig upplevelse för konsumenten.

Innehållsförteckningen blir längre och ingredienserna fler när det gäller glassar som innehåller såsrippel, chokladöverdrag m.m. då alla ingredienser i den färdiga produkten ska redovisas. Detta betyder för produkten i fråga att till exempel samtliga ingredienser i både hallonsås och överdrag med mjölkchoklad redovisas separat.

Önskar dig en trevlig vecka och njutsamma stunder i köket med fler glassiga recept!

Med vänlig hälsning,

Riitta Jantunen

Communications Manager, Sustainable Business & Communications

Har ställt en följdfråga

Det här var inte riktigt svar på mina fråga om de kunde göra en riktig glass. Därför har jag skickat en följdfråga till Riitta Jantunen:

Hur ställer ni er till att tillverka en glass baserad på färsk mjölk/grädde och det naturliga och näringsrika emulgeringsmedlet äggula, så som man gjorde förr?

Vi får hoppas på ytterligare ett klargörande! Är ni också nyfikna på detta kan ni alltid mejla samma fråga till Konsumentkontakt@gb.se.

En sista sak: tack för alla glada hejarop och uppmuntrande ord. Det har värmt enormt.

Dela & kommentera comments 16

Brev till GB: Vad är det ni har i glassen?

Glukos-fruktossirap, modifierad stärkelse, vasslepulver, guarkärnmjöl, tistelkoncentrat, ammoniumfosfatider och polyglycerolpolyricinoleat. GB:s glassar är fulla av mystiska substanser. Här är mitt öppna brev till glasstillverkaren kring hur de kan förenkla sina glassar och samtidigt göra dem ätliga. 

Hej GB! Vilken sommar det har varit – det måste ha varit århundrades glassäsong för er! Jag gissar att ni är rätt sugna på pusta ut innan det är dags att utforma nästa säsongs nyheter.

Det är lite därför jag kontaktar er – för att ni till nästa år ska hinna förenkla era recept. Kanske trampar jag er på tårna (det är ju ni som är glassproffsen), men faktum är att jag tror att ni skulle kunna stryka mer än hälften av alla fantasifulla ingredienser i era glassar och dessutom göra innehållslistan begriplig för oss kunder. Win-win!

Hur håller ni reda på allt?

Allt började egentligen med att mina barn ville köpa er Magnum Dubbel Raspberry, men jag är lite snål. 52 kronor för två glassar kan tyckas vara en spottstyver, men för samma summa pengar kan man få åtminstone två ekologiska ägg, två deciliter ekologisk grädde, ett paket ekologiska hallon och lite fairtrade choklad. Så jag tänkte: kanske kan man göra glassen själv?

För att kunna läsa ingredienslistan köpte vi ändå en glass. Men det ska sägas, när jag skulle läsa på förpackningen höll jag på att ge upp direkt:

Inte ens med barnens förstoringsglas gick det att luska ut vad som stod. Det är nästan så att man skulle kunna tro att ni har något att dölja, men ni redovisar som tur är alla ingredienser på er sajt:

SKUMMJÖLK, socker, hallonpuré (12%), glukos-fruktossirap, kokosolja, kakaomassa¹, kakaosmör¹, HELMJÖLKSPULVER, glukossirap, MJÖLKFETT, fettreducerat kakaopulver¹, SKUMMJÖLKSPULVER eller koncentrat, hallonjuicekoncentrat, modifierad stärkelse, emulgeringsmedel (E471, E442, E476), vasslepulver (MJÖLK), stabiliseringsmedel (E440(i), E412, E410), SKUMMJÖLKSPULVER, morotskoncentrat, arom, surhetsreglerande medel (E270, E330, E331(iii)), salt, rödbetsjuicekoncentrat, tistelkoncentrat, svartvinbärskoncentrat, citronkoncentrat.

Så många olika saker! 32 stycken. Hur håller ni egentligen reda på allt?

Varför pulvriserar ni mjölken?

Till en början snurrade det lite i hjärnan, men så började jag strukturera upp saker och ting. Först listade jag allt som har med mjölk att göra:

Skummjölk, helmjölkspulver, mjölkfett, skummjölkpulver och vasslepulver.

En nyfiken fråga: varför delar ni först upp mjölken i sina beståndsdelar, när ni ändå sedan blandar ihop dem i glassen? Skummjölk är ju mjölk från vilken fettet har separerats, men ni har ju ändå i mjölkfett i glassen. Kan man inte lika gärna bara använda fet mjölk eller grädde?

Sedan undrar jag lite över den där pulvriserade mjölken. Nyligen blev jag tipsad om en mycket spännande avhandling från Lunds universitet, som beskriver vad som händer med mjölk när den torkas till ett pulver i en het kammare. Det bildas ungefär samma kemiska substanser som när man bränner kött på grillen. Kolhydrater (i detta fall mjölksockret) reagerar med proteiner och det formas så kallade advanced glycation end products.

Känner ni till dessa ämnen? Forskare är lite oense om hur nyttiga de är för kroppen. En del menar att de är dåliga, andra att de är helt okej att äta. Men för sjutton – vi lever ju i ett land där det finns ett överflöd av färsk mjölk och grädde. Varför ska barnen då slicka i sig hårdprocessat mjölkpulver?

Det kanske är lite helylle, men jag beslöt mig för att i min glasskopia ersätta skummjölk, helmjölkspulver, mjölkfett, skummjölkspulver och vasslepulver med vanlig simpel grädde. Fem flugor i en smäll.

Nöjde mig med en form av socker

I nästa steg listade jag det socker som finns i glassen: vanligt socker, glukos-fruktossirap och glukossirap.

Det där med socker har jag också läst lite avhandlingar om. I en enda av era Magnum med hallonsmak…

…är det 20 gram sockerarter, vilket motsvarar nästan sju sockerbitar. Det är visserligen schysst att ni värnar om tandtrollen, men ska man nå Världshälsoorganisationen (WHO) hälsomål – där helst bara 5 procent av alla kalorier ska komma från ”fritt socker” – motsvarar detta en stor del av ett barns hela dagsranson av socker.

Mina barn vill gärna ha lite lingonsylt på sin gröt till frukost, så för att inte hela sockerkvoten ska ätas upp av glassen, drog jag ner en del på sockermängden. Sedan fick både glukos-fruktossirapen och glukossirapen stryka på foten. Tre olika varianter av socker på en och samma gång känns lite väl lyxigt för en vanlig medelklassfamilj som vår.

Bra att ni har i så mycket frukt och grönt!

Efter detta tog jag mig an alla ingredienser som har med frukt och grönt att göra och där är ni värda beröm. Ni har sannerligen tagit Livsmedelsverkets uppmaning att vi ska äta en variation av vegetabilier på allvar: hallonpuré, hallonjuicekoncentrat, morotskoncentrat, rödbetsjuicekoncentrat, tistelkoncentrat, svartvinbärskoncentrat och citronkoncentrat.

Så trendkänsligt av er att ha i lite ogräs!  Tyvärr hade tistlarna i min trädgård vissnat, så jag fick hoppa över det koncentratet. Däremot mixade jag…

…typ 200 gram hallon, 2 msk morotsjuice, 2 msk rödbetsjuice, tio svarta vinbär och saften från en citronklyfta. Sedan silade jag allt genom en linneduk (ett gammalt husmorsknep), tillsatte 2 msk (24 gram) socker och kokade till ett koncentrat. Otroligt vilken vacker färg det fick! Det såg ut som att jag hade använt mycket mer hallon än vad jag egentligen hade gjort.

Vad är polyglycerolpolyricinoleat?

Så här långt hade jag koll på läget. Så kom emulgeringsmedlen: E471, E442, E476. Vad är det liksom? Sidovägar till E4:an? Inte blev jag så mycket klokare när jag sökte på nätet och fick tre kemiska namn till svar: mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, ammoniumfosfatider och polyglycerolpolyricinoleat.

Hur jag än letade i min affär hittade jag inget av detta och när jag frågade kassörskan om hon visste vad polyglycerolpolyricinoleat var, såg hon ut som om hon trodde att jag tagit något. Alltså inte snattat tagit. Utan tagit knark. Fast det har jag aldrig gjort.

När jag sedan sökte efter försäljare av polyglycerolpolyricinoleat och ammoniumfosfatider på internet, dök följande text upp om ammoniumfosfatider på sajten Äkta vara: ”Fosfater utgör en betydande del av dagens höga fosforintag, vilket i en amerikansk studie från 2013 misstänks kunna fördubbla risken att dö i förtid. Ytterligare forskning behövs dock för att kunna bevisa sambandet.”

Det larmas så mycket om farligheter nuförtiden och man bör ta det mesta med en nypa salt, men lusten att hälla ammoniumfosfatider i mina barns glass dämpades onekligen.

Så vad göra istället? Här kom jag och tänka på majonnäs. När man gör majonnäs använder man ju vanlig hederlig äggula som emulgeringsmedel. Det är något som både är lätt att stava till och finns i min affär. Dessutom innehåller det en massa vitaminer. Så jag hoppade över dessa E-nummer och knäckte istället fram ett par äggulor.

Hur stabil behöver en Magnum egentligen vara?

Nöjd med emulgeringskompromissen läste jag vidare: stabiliseringsmedel (E440(i), E412, E410). För alla oss som saknar en utbildning i livsmedelskemi är det tur att sajten Äkta vara finns. På min handelslista skrev jag upp deras översättning: pektin, guarkärnmjöl och fruktkärnmjöl.

På väg till affären kunde jag inte låta bli att undra varför ni måste stabilisera glassen så mycket? Det är väl ingen motorvägsbro ni ska bygga? Jag hittade i alla fall både pektin och guarkärnmjöl. Fruktkärnmjölet såldes bara tillsammans med en massa andra konstiga tillsatser, så det hoppade jag över.

De surhetsreglerande medlen strök jag

Väl hemma igen vilade jag en kvart för att orka ta itu med nästa omgång E-nummer: de surhetsreglerande medlen. Också tre till antalet. Varför alltid tre?

Vid de här laget började barnen undra om glassen var klar någon gång. Så jag struntade i E270, E330 och E331(iii) (som visade sig vara mjölksyra, citronsyra och natriumcitrat) och satte  igång att blanda det jag fått fram:

Jag vispade 2 dl grädde med 1 msk (12 gram) socker. Sedan tog jag 1/4 tsk pektin och 1/2 tsk guarkärnmjöl och blandade ut i ungefär 2-3 msk mjölk, som jag sedan vispade ner i grädden (man var tvungen att vara attans snabb för att det inte skulle klumpa sig – gissar att ni har maskiner som sköter sånt…).

Medan jag rörde ner de två äggulorna kom jag som tur var på att jag hade glömt en sak: ingrediens nummer 24 – aromer! Det fanns inte så mycket aromer i mitt skafferi, men jag pytsade i 0,5 tsk vaniljpulver:

Sedan rörde jag ner ungefär 3/4 av hallonsåsen och började fundera på hur jag skulle få fast glassen på en pinne. Hur gör ni? Bestämde mig för att livet på en pinne (så som Edward Blom definierar det) inte måste innebära att man äter på pinnar och hällde istället allt i en burk.

Visst såg det lite proffsigt ut?

Glassen fick stå i frysen över natten (den som väntar på något gott…). Dagen efter smälte jag två chokladbitar (20 gram) med cirka 0,75 msk doftfritt kokosfett (5 gram) på låg värme i mikron. Sedan skopade jag upp glassen, dekorerade med några riktiga hallon. ringlade resten av hallonsåsen och chokladen ovanpå. Pricken över i:et fick bli ett litet myntablad. Vad tycks?

Kanske inte riktigt lika fint som en pinne, men min sons kommentar var: WOW!

Vi jämförde vår glass mer er och nu vill jag inte förhäva mig, men vår smakade mer hallon. Dessutom räckte glassen till tre personer, istället för två och den var ekologisk.

Long story. Varför jag mejlar er är för att säga att ni kan stryka glukos-fruktossirap, glukossirap, modifierad stärkelse, mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, ammoniumfosfatider, polyglycerolpolyricinoleat, fruktkärnmjöl, mjölksyra, citronsyra och natriumcitrat från listan över era ingredienser. Det går utmärkt att göra glass utan allt detta.

Ni kan också strunta i morotskoncentrat, rödbetsjuicekoncentrat, svartvinbärskoncentrat och kanske även citronkoncentrat. Om ni istället har i lite mer hallon i glassen, kommer den nog att smaka mer.

Fattar ni så enkelt det kan bli? 32 ingredienser kan strykas ner till typ 12-13 stycken. Och om ingredienslistan blir kortare kan ni dessutom skriva den med större bokstäver på förpackningen, så era kunder vet vad de äter. Nästa år kan ni sedan marknadsföra en nyhet: MAGNUM – NU MED RIKTIG GLASS.

Vad tror ni om det? Mejla gärna er syn på saken. Det skulle också vara spännande att få veta varför ni väljer att göra era glassar på hårdprocessade råvaror och tillsatser? Och vad fyller egentligen alla dessa ingredienser för syfte?

Med förhoppningar om att ni vill förbättra er glass för alla barns skull,

Ann Fernholm

Tillägg: GB har svarat. Läs här: ”Vissa tillsatser är nödvändiga”

Dela & kommentera comments 169

Sockerreklam från 1969

Tänk vilka idéer vi människor haft. Bilden ovan är från Life magazine, juli 1969. Den är alltså bara ett par månader äldre än vad jag själv är.

No further comments, förutom ett stort tack till Fredrik Söderlund (hjälten som sprang genom eld och is för Kostfonden) som skickade den.

Dela & kommentera comments

Sockerföretagets broschyr används i skolan

För ett par år sedan kunde du läsa en granskning av Nordic Sugars informationsmaterial till skolan här på bloggen. En elev på en folkhögskola har nu hört av sig och berättat att hon har rekommenderats att ta information om mat och hälsa direkt från en annan av sockerjättens broschyrer. 

Har ni läst boken Socker och söta saker av Ulrika Torell på Nordiska museet? Boken handlar bland annat om hur socker och sötsaker blev en del av vår vardag. Ulrika Torell beskriver hur Sockerbolaget på 1930-talet pumpade ut propaganda kring hur förträffligt sockret var. En viktig målgrupp var hushållslärarinnor, som skulle förmå sina elever att använda socker i matlagningen.

Det som en gång var Sockerbolaget, köptes 1992/1993 av Nordic Sugar. Via sajten utbudet.se kan dagens lärare beställa Nordic Sugars broschyr Mat, vikt och fysisk aktivitet gratis till hela klassen. För några dagar sedan fick jag följande brev och bild:

Hej, jag läser naturkunskap på en folkhögskola och blev förfärad av vår senaste uppgift. Vi ska skriva om mat och hälsa och fick denna broschyr att söka fakta i. Har du sett denna? Den är utgiven av Nordic Sugar! Jag kommer i min text att kritisera en del saker i den. Vet du om livsmedelsverket möjligen är sponsrat av någon sockerfabrikant eller liknande? Mvh Tina Wingårdh

En gissningstävling – hur framställs socker i broschyren?

Låt oss ha en gissningstävling. Vilka av följande påståenden kommer från broschyren och vilka kommer från mig? Är ni redo? Då kör vi.

1: Under normala omständigheter kommer kolhydrater (däribland socker) inte att omvandlas till fett. När socker och andra kolhydrater lagras som fett går det åt 25 % av energin, medan motsvarande siffra för fett är 4 %. Därför är kroppen mer benägen att lagra fett än socker.

(Bara så att ni vet: enligt Ulrika Torells kartläggningar började man inse att socker är fetmaframkallande redan under 1800-talet.)

2. Ju mindre socker du äter, desto mindre blir sockersuget. Ett liv utan tårtor, bullar, kakor, godis och läsk kan vara precis lika underbart som ett liv med alla dessa sötsaker.

(Rätt. Detta var mitt påstående. Vid närmare eftertanke tycker jag personligen att livet utan en massa sötsaker är bättre än livet med.)

3. Godis och kakor ersätts ibland med torkad frukt som ett ”nyttigare” alternativ. Torkad frukt har ett högt innehåll av naturligt förekommande sockerarter och innehåller också mycket energi per 100 gram. Det är inte bara energin från tillsatt socker som man ska vara uppmärksam på om man vill bibehålla sin vikt eller gå ner i vikt.

(Älskar den finstilta lobbyingen. Bra, tänker föräldrar. Då kan mina barn lika gärna få godis på filen som russin.)

4. När företag som Nordic Sugar renar fram socker från sockerbetor eller sockerrör, tar de bort alla fibrer, vitaminer, antioxidanter och mineraler. Godis är därför i princip helt vitaminfritt. Torkade frukt kan visserligen vara sött, men innehåller fibrer, mineraler och annat som är nyttigt för kroppen.

(Jag ger mycket hellre mina barn torkad frukt än godis).

5. Undersökningar visar att det finns ett samband mellan övervikt och låg utbildningsnivå samt låg inkomst. Men det är svårt att säga om det är övervikten som är orsaken till de övriga förhållandena eller om det är dessa förhållanden som gynnar övervikt.

Läste ni ovanstående noga? Man undrar lite hur dom tänkte. Behöver jag säga att en en pinfärsk undersökning från Livsmedelsverket visar att ungdomar som har föräldrar med låg utbildning och/eller låg inkomst dricker mer läsk än andra ungdomar?

Detta var bara ett litet axplock av broschyrens innehåll. Vill du läsa hela? Följ den här länken.

Man undrar lite varför Nordic Sugar har tagit på sig ansvaret att informera lärare och elever om mat, vikt och fysisk aktivitet? När de inte ens producerar något som kan kallas mat.

Dela & kommentera comments

SR:s Plånboken om socker i grillsåser

För ett litet tag sedan träffade jag reportern Håkan Montelius i en butik här i Stockholm. Han gjorde ett reportage för Sverige Radios konsumentprogram Plånboken. Tillsammans läste vi ingredienslistorna på diverse olika grillsåser och rubs inför den stundande grillsäsongen. Gissa vad som var en av de huvudingredienserna? Här är reportaget:

Sist jag själv skulle köpa en rub resulterade det i en granskning av livsmedelsföretaget Santa Marias produkter. Det blev ett av mina absolut mest delade blogginlägg. Du hittar det här: Santa Maria – hur man säljer (mestadels) socker och salt för 359 kr/kg.

Dela & kommentera comments 1

Granskningen av naturgodis – svar från Parrots och Exotic Snacks

Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Vad gör att ni påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt? Det är några av de frågor som jag ställde i förra veckan i ett öppet brev till försäljare av naturgodis. I förra veckan svarade Coop och Hemköp/Axfood. Nu har även Exotic Snacks och Parrots svarat.

I en del av granskningen undrade jag bland annat om det verkligen är naturligare och mer hälsosamt att äta Parrots salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål? Här kommer svaret från Fredrik Sjöström, Communication & Sponsorship Manager vid Cloetta:  

”Parrots är ett varumärke som, tillsammans med Karamellkungen, nyligen förvärvades av Cloetta. 

Kategorin natursnacks/naturgodis i sin helhet har utvecklats över tid. Från början bestod sortimentet främst av olika sorters nötter, snacks och torkad frukt, men efterhand har det tillkommit produkter av mer godisliknande karaktär. Kategorins utveckling gäller även för Parrots sortiment, som till största del består av nötter och snacks, men också erbjuder produkter av mer godisliknande karaktär. Vi vill gärna understryka att vi efterlever gällande lagstiftning och tydligt anger produkternas innehåll och näringsvärden, både i butik och på vår hemsida. På så sätt kan konsumenten förvissa sig om vad produkten innehåller. 

Vi kan övergripande konstatera att kommunikationen av kategorin inte har hängt med i samma takt som sortimentsutvecklingen. För Parrots del har Cloetta, sedan förvärvet 2017, redan startat upp ett arbete med att göra om varumärkeskommunikationen så att den blir tydligare för konsumenten samt bättre stämmer överens med vad varumärket erbjuder i sin helhet.” 

Intressant, eller hur? Jag hoppas att man i sin framtida kommunikation kommer att vara tydlig med att godis är godis.

Exotic snacks: vi lyfter smaksättningen i namnen på produkterna

I det öppna brevet kritiserade jag också Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…som inte innehåller någon banan alls. Här är svaret från Maria Larsson, Quality & Sustainability Manager vid Exotic Snacks.

Vi på Exotic Snacks är angelägna om att ha ett brett produktsortiment av hög kvalitet som tilltalar våra kunders olika önskemål. Vårt sortiment består i huvudsak av nötter, torkad frukt, frön, bönor och chokladdragerade produkter.

Det är främst den högre andelen nötter, frön, bönor, bär, frukt, den generellt högre chokladkvaliteten och de färre tillsatserna som enligt oss skiljer vårt lösviktssortiment jämfört med ”vanligt godis” i lösvikt.

Nötter, fröer, bönor etc. innehåller omättade fetter, protein, fiber, vitaminer, antioxidanter och mineraler vilket i allmänhet anses hälsosamt. 

Vi anpassar ständigt sortimentet för att ha ett attraktivt erbjudande till butiker och slutkund. Efterfrågan på förnyelse och popularitet är ofta vägledande, där flertalet av våra chokladdragerade produkter är populära.

När det gäller märkning av våra produkter arbetar vi enligt gällande lagstiftning, aktuella riktlinjer och har ambitionen att vara informativa. I namnen på våra produkter är det ofta smaksättningen vi vill lyfta fram. Jag tycker att det är bra att du uppmanar och påminner dina läsare om att läsa innehållsförteckningar på alla sorters produkter, så att var och en kan göra sina aktiva val.

Tack för din kontakt. Vi tar kontinuerligt till oss synpunkter och förbättringsförslag från kunder och andra intressenter.

Där ser ni kära läsare. Det är vår efterfrågan som styr utbudet. Det är alltså vårt eget fel att det har hamnat så mycket godis i naturgodishyllan.

Vit choklad har ”alltid” hetat yoghurt i naturgodis

Ingen av producenterna svarade egentligen på varför man kallar den vita choklad som omgärdar exempelvis cashewnötter, ananas och jordgubbar för ”yoghurt”. Så jag mejlade till Maria Larsson på Exotic Snacks och bad specifikt att få svar på den frågan. Här är svaret:

Våra produkter som heter ”yoghurt” i produktnamnet heter så för att produkterna ”alltid” hetat så och att det är ett vedertaget namn för dessa produkter.

Då etiketterna uppfyller gällande lagstiftning (då det står ”vit choklad med yoghurtsmak” i ingredienslistan och då den vita chokladen innehåller yoghurt (yoghurtpulver) och vi inte haft klagomål på dessa namn vid årliga kontroller, revisioner eller från kunder har jag inte haft anledning att ifrågasätta namnen.

Jag kommer att se över och bedöma om ”vit choklad” ska läggas till också i produktnamnen på dessa ”gamla godingar”, så att ingen av våra kunder tror att överdraget är ren yoghurt. Liknande produkter som vi tagit fram på senare år har ”vit choklad” i namnet.

Slutsats: Vi konsumenter behöver bli bättre på att klaga på saker vi tycker är fel. Lusläs ingredienslistorna nästa gång ni är i affären. Vad hittar ni för lurendrejerier? Hör gärna av er!

Dela & kommentera comments 6

Sockerskatt minskade läskdrickandet i Philadelphia

Kan en skatt på söt dryck minska läskdrickandet? Det har varit en brännhet fråga de senaste åren. I oktober 2016 släppte WHO en rapport där svaret var: ja. Och den slutsatsen verkar hålla. Sedan Storbritannien bestämde sig för att införa en sockerskatt har en rad producenter minskat på mängden socker i sina läskedrycker för att hamna på en lägre skattenivå.

Nu rapporterar Time att en skatt på söt dryck i USA:s delstat Philadelphia har lett till en minskad konsumtion: Philadelphia Residents Drank Less Sugary Drinks After Soda Tax. Två månader efter att skatten införandes dricker 40 procent färre personer läsk varje dag och 64 procent färre dricker energidryck. Istället dricker fler vatten. Det är en bra effekt, men det återstår att se hur långvarig den blir.

Lite fakta: vi svenskar köper närmare 60 liter läsk och annan söt dryck per person och år. Det är vår näst största sockerkälla. Mest socker får vi från godis, där vi årligen i genomsnitt köper runt 13-14 kg. Uppskattningsvis får vi totalt 6 kg rent socker från läsk och 7-8 kg från godis. Tillsammans utgör läsk och godis nästan en tredjedel av vårt totala sockerförbrukning under ett år.

Dela & kommentera comments 2

Granskningen av naturgodis – producenternas svar

”Jag har tyvärr lurat mig själv massor med gånger.” ”Bedrövligt att ens kalla det naturgodis.” ”Ingen tror väl på riktigt att naturgodis är bättre?” ”Vill du har naturgodis, ät nötter.” Det är några av de kommentarer som har strömmat in efter granskningen av naturgodis. Nu har två av producenterna svarat: Coop och Hemköp/Axfood. 

Först resultatet av omröstningen i sociala medier. I granskningen framkom att Hemköp/Axfood har fyra olika former av socker i en av sina ”naturgodisar.” Så vad tycker ni läsare? Är det okej? Svaret är ganska tydligt:

Jag ställde samma fråga på min Instastory. Där röstade 2 personer ja och 258 personer nej. Nu till producenternas svar på de frågor jag ställde i inlägget. Vi börjar med Coops presschef Tobias Rydergren.

Coop: Naturgodis är inte mer hälsosamt

”Coop marknadsför inte naturgodis som mer hälsosamt än traditionellt godis. Att vi kallar det naturgodis är att det innehåller en större andel råvaror från naturen än vad godiset i den vanliga godishyllan gör, men det är fortfarande godis vilket namnet tydligt signalerar. I naturgodishyllan finns både rena nötter och förädlade produkter som tillexempel bär och nötter som är doppade i choklad, dessa innehåller tillsatt socker vilket tydligt framgår på innehållsdeklarationen. Naturgodis är precis som vanligt godis en njutningskategori inte hälsokost och det är just därför det benämns som godis.”

Är lakrits i mjölkchoklad naturligt?

Det han skriver är sant. Det är Exotic Snacks och Parrots som marknadsför naturgodis som nyttigare och mer hälsosamt. Många produkter i Coops naturgodishylla innehåller också något naturligt. Frågan är ändå om inte produkter som denna…

…hör hemma i godishyllan. Personligen köper jag hellre riktig rålakrits och gör egna chokladlakritsgodisar. Recept kommer nedan. Nu till svaret från Amanda Adriansson, Kategorichef Lösvikt Konfektyr/Snacks, Axfood.

Axfood: Vi följer alla regler, lagar och restriktioner

Tack för dina synpunkter och frågor, det är alltid av intresse att få feedback på vårt sortiment!

Först och främst vill jag belysa att Axfood följer alla regler, lagar och restriktioner gällande tillåtna ämnen, tillsatser, kommunikation av innehållsförteckning och namn på produkter (exempelvis yoghurt) vi kommunicerar heller inte att naturgodis skulle vara nyttigare än vårt lösviktsgodis.  Med det sagt kan jag ändå förstå att förvirring uppstår vid granskande av marknadens naturgodis. Det är inte alltid lätt som konsument att ha koll på alla livsmedels lagar och regler och jag ska självklart försöka besvara dina frågor så gott jag kan!

Vad är det för skillnad mellan lösviktsgodis och naturgodis?

Den största skillnaden är att naturgodismixen innehåller mer nötter, bär & frukt, bättre chokladkvalitet, mer naturliga ämnen men även som du säger ett högre pris (eftersom dessa råvaror är dyrare).

Varför är naturgodis nyttigare än vanligt lösviktsgodis?

Om naturgodis är nyttigare än vanligt godis beror på vem du frågar. I vårt sortiment har man en valmöjlighet att mixa sin påse med nötter, bär & frukt som i sig innehåller bättre näringsämnen än vanligt lösviktsgodis. Vi arbetar med mer naturliga ämnen i våra produkter- exempelvis lakrits där innehållet av lakritsrot är betydligt högre än vid vanligt lösviktsgodis.

Vi har socker i delar av vårt naturgodissortiment. Vi arbetar ständigt tillsammans med våra leverantörer försöker minska mängden tillsatt socker- men inte på bekostnad av smaken. Av den anledning är vi väldigt noggranna med att skriva ut  alla ingredienser för att ge våra kunder möjlighet att läsa på om produkten och vad det är de faktiskt konsumerar.  

Varför innehåller vår citronlakrits så många ingredienser och varför är inte citron en del av innehållet?

Vår citronlakrits innehåller i detta fall inte ingrediensen citron (som är motsägelsefullt mot det jag skriver ovan). I stället har vår leverantör tillsatt citronarom. Att vi specifikt inte skriver ut samtliga aromer i innehållsförteckningen beror på att innehållsförteckningen skulle bli allt för lång.

Läs ingredienslistorna

Från Exotic Snacks har jag inte hört något, men Parrots (som ägs av Cloetta) kommer att svara i nästa vecka. Många av er som har reagerat på mitt inlägg har undrat hur det ens kan vara lagligt att kalla vanligt godis för naturgodis. Det vi konsumenter behöver inse är att allt inte går att reglera, men enligt lagen är alla livsmedelsproducenter skyldiga att specificera exakt vad en vara innehåller. Genom ingredienslistorna har vi möjlighet och makt att skilja riktiga livsmedel från skräp. Vi måste lära oss att läsa dessa, för vår hälsas skull. Väljer vi bort skräpet, kommer producenterna sluta tillverka skräp. Undrar du över någon ingrediens eller ett e-nummer kan du alltid gå in på sajten Äkta vara och läsa vad det är.

Bästa saltlakritsgodiset

Till dig som som har fastnat i naturgodishyllars lakritschoklad kommer här ett alternativ. Mina favoritgodisar innehåller lite socker från den mörka chokladen, men mängden blir mycket mindre än i de ”naturgodisar” du hittar i butiken.

  • 100 g mörk choklad 70 procent (vill du minska sockerhalten kan du byta ut hälften mot 85-procentig choklad)
  • 50 g kokosfett (ekologiskt utan smak)
  • 0,5 dl grädde (hoppa över om du inte tål mjölk eller är vegan)
  • 3 tsk äkta lakritspulver
  • 0,5 tsk salmiaksalt

Smält choklad och kokosfett på låg värme i mikron (ta det lugnt med chokladen, den blir lätt grynig). Rör i grädde, lakrits och salmiak. Häll upp i knäck- eller ischokladformar. Ställ kallt tills det stelnar.

SMAKA OCH KÄNN LYCKA.

Dela & kommentera comments 3

En granskning av naturgodis: Varför kallas vit choklad för yoghurt? Och hur hälsosamt är det?

Socker, glukossirap, modifierad potatisstärkelse och yoghurtarom. Det är några av de vanligaste ingredienserna  i naturgodis. Här är ett öppet brev till Exotic Snacks, Parrots, Coop och Hemköp. Vad skiljer egentligen naturgodis från vanligt godis? Och på vilket vis skulle dessa sockerbomber vara hälsosamma? 

Hej alla naturgodisförsäljare!

Här kommer ett rop på hjälp från en journalist som under några veckor har försökt luska ut svaret på en lurig fråga: vad är det egentligen för skillnad mellan naturgodis och vanligt godis?

Allt började med att jag för någon vecka sedan granskade ingredienslistan på Ananas Yoghurt. Förr i tiden var dessa mina favoriter och jag brukade tänka att det var fantastiskt att ni kunde få yoghurten så smarrig. Gissa om jag kände mig dum när jag nu insåg att det jag trodde var ”yoghurt” egentligen är vit choklad med en gnutta yoghurtpulver i?

Alltså. På en skala från 1 till 5. Hur naturligt är vit choklad? Ta inte det här personligt, men jag skulle säga 1.

Det är bara att erkänna: efter den här insikten blev jag typ besatt av naturgodis. På vilket vis skiljer det sig från vanligt godis?

Läs till exempel ingredienslistan på Coops kokostoppar i (vit choklad) yoghurt:

Socker är första ingrediens och de består till 21 procent av kokos.

Och så knallar ni bort till godishyllan och plockar upp en sån här:

Socker är första ingrediens och Bounty består till 21 procent av kokos.

(Ingredienslistan var för liten för att fota av, men här är den: socker, torkad kokos (21%), glukossirap, kakaosmör, kakaomassa, skummjölkspulver, emulgeringsmedel (sojalecitin, E471), laktos, mjölkfett, vasslepulver, fuktighetsbevarande medel (glycerol), salt, naturlig vaniljextrakt.

En tolkning av likheten är att kokostopparna hade platsat bättre i godishyllan. En annan tolkning är att tillverkaren av Bounty, Mars Incorporated, har gjort en dundermiss. De hade kunnat marknadsföra Bounty (och även Snickers) som naturgodis. Sedan hade de kunnat sälja dessa chokladbitar till den som bejakar en sund och aktiv livsstil, som Exotic Snacks skriver på sin sajt. (Exotic Snacks kokostoppar i (vit choklad) yoghurt består för övrigt också mestadels av socker och till 21 procent av kokos.)

Hur lite naturligt behövs för naturgodis?

Låt oss nu anta att det är Bounty och Snickers som har hamnat i fel hylla i affären och att naturgodis är något som till del består av naturliga saker. Med naturligt tänker jag att man menar sådant som växer i naturen, exempelvis kokos, nötter, mandlar, jordgubbar eller ananas.

Då infinner sig frågan – hur liten del kan vara naturlig utan att något flyttas till den vanliga godishyllan? Här kan vi jämföra Parrots hallonkrisp

…med Karamellkungens Crispy Bite:

De består till stor del av samma saker: en massa socker, kakaosmör, mjölkpulver, rismjöl, sojalecitin, glukossirap och vegetabiliskt fett. MEN. I hallonkrispen finns 1,5 procent hallonpulver och några nanodroppar rödbetsjuice. Alla veta att rödbetsjuice är supernyttigt och det kanske räcker för att hallonkrispen ska vara naturliga? I sin marknadsföring skriver Parrots att de har godbitarna för dig som vill var lite hälsosammare.

Om man betonar ordet lite, är det ju sant.

När blommar den modifierade stärkelsen?

Så här långt kommen i min research tyckte jag ändå att jag hade grepp om tillvaron. Man får inte vara för petig när det gäller dagens livsmedel. 1,5 procent hallonpulver är naturligare än 0 procent.

Men så kom jag till Exotic Snacks bananlakrits vit choklad

…och då rämnade allt. Det är visserligen bra att ni här kallar vit choklad för vit choklad. Men hur jag än granskade ingredienslistan hittade jag ingen banan i ”lakritsen med banansmak.” (Däremot lärde jag mig att ytbehandlingsmedlet shellack kommer från sköldlöss och även har använts som lack på antika möbler.)

Ni på Exotic Snack skriver på er sajt: I så hög utsträckning som möjligt vill vi erbjuda produkter baserade på naturliga råvaror utan onödiga tillsatserNi får ursäkta en fråga, men när började kor mjölka vasslepulver? Och vid vilken tid på året blommar glukossirapen och den modifierade potatisstärkelsen?

Och ni på Parrots. Är det verkligen naturligare och mer hälsosamt att äta era salt chokladlakrits

… än att tugga i sig ett Kinderägg mixat med lite djungelvrål?

Priset till det mest skruvade naturgodiset går ändå till Hemköp och Axfood. Ingredienslistan på deras Salty Lemon Liquorice var så lång att jag fick använda kamerans panoramafunktion för att få med hela:

Jag vet inte om ni har ett förstoringsglas till hands, men citronlakritsen består av: socker, melass, kakaosmör, helmjölkspulver, laktos, skummjölkspulver, glukossirap, vetemjöl, veg. fett (kokos, palm), vasslepulver (av mjölk), mjölkfett, lakritsextrakt, ammoniumklorid (salmiak), sorbitol, glycerol, sojalecitin, färgämne (161b), vanilin, färgämne (E153), glukos-fruktossirap, aromer, salt, ytbehandlingsmedel. 

Den innehåller alltså inte mindre än fyra olika varianter på socker: vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap. Däremot finns ingen citron i den.

På Hemköp hittade jag också dessa look-alikes. Naturgodis:

Vanligt godis:

Jag kan inte rå för det, men en cynisk del av mig tänker att det enda som faktiskt skiljer naturgodis från vanligt godis är:

Men det finns säkert en bättre förklaring. Ni får gärna hjälpa mig att reda ut detta. Vad gör att ni på Exotic Snacks, Parrot, Coop och Hemköp påstår att godis tillverkat av en mängd processade komponenter är naturligt? Varför kallar ni vit choklad för yoghurt? Och på vilket vis skulle det vara hälsosamt?

Min man hälsar förresten och undrar om inte finska marmeladkulor borde räknas som naturgodis. De är gröna och naturen är ju grön.

Med förhoppning om ett klargörande från er sida,

Ann Fernholm

Vad tycker ni läsare?

Hur ser ni läsare på detta med naturgodis? Är det okej att kalla något som innehåller fyra varianter på socker (vanligt socker, laktos, glukossirap och glukos-fruktossirap) för naturligt och mer hälsosamt? Gå in på min Instastory eller Facebook och delta i omröstningen!

Tillägg: Nu har Coop och Hemköp/Axfood svarat. Läs via denna länk. Och Exotic Snacks och Parrots svar hittar du via denna länk.

Dela & kommentera comments 57

Radiokorrespondenterna om det globala sockerkriget

Medvetenheten kring sockrets hälsoeffekter sprider sig över världen. För att få tyst på landets hälsoexperter har läskföretag i Colombia tagit till rena maffiametoder: dödhot, förföljelse, misshandel och mutor. Lyssna på det intressanta program som Radiokorrespondenterna sände i helgen om det globala sockerkriget.  

SR:s globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff rapporterade från Chile. Där har man nyligen drivit igenom ett omfattande program mot fetman, som inbegriper en läskskatt på 18 procent, ett förbud mot skräpmat och läsk i skolorna, och en varningsmärkning av alla livsmedel som överstiger gränsvärdena för socker, salt, mättat fett och kalorier. Dessa produkter får heller inte marknadsföras mot barn, så exempelvis Kellogg’s Tony the Tiger har fått lämna hyllan för frukostflingor.

Maffiametoder stoppade läskskatt

I Colombia, som Latinamerikakorrespondenten Lotten Collin rapporterade från, är situationen en annan. Där menar landets hälsominister att: ”Läskföretagens makt utgör ett hot mot demokratin.” Efter att han lade ett förslag på en läskskatt har personer som jobbar för folkhälsan fått ta emot dödshot; de har fått sina telefoner avlyssnade och mejlkonton hackade. Landets största läskföretag och flera sockerplantager ägs av samma familj som äger ett av de största mediebolagen. Kongressen har nu röstat ner förslaget om en läskskatt.

Programmet säger en del om hur mycket pengar det finns att tjäna på läsk. Visste du att Pepsi och Coca-Cola ligger på plats 84 respektive 86 på Forbes lista över världens största börsnoterade bolag? De är till exempel större än läkemedelsbolag som Sanofi och Merck och tobaksbolag som Altria (tidigare Philip Morris) och British American Tobacco. Helt otroligt om man betänker att de egentligen säljer sötat vatten.

Dela & kommentera comments 2