stamp

Nya forskningsrön

Norsk studie: ingen fara med mättat fett i maten

Ännu en studie bekräftar nu att mättat fett inte har någon skadlig inverkan på kroppen. Forskare vid Universitetet i Bergen har jämfört effekten av att äta 12 procent eller 34 procent av alla kalorier från mättat fett, men från icke-processad mat utan tillsatt socker. Deltagarna i båda grupperna fick samma positiva hälsoeffekter: Høyfett-kosthold ga helsegevinster | Universitetet i Bergen

Så här gick studien till: 46 män med övervikt och bukfetma slumpades till två olika grupper. Den ena fick äta en måttlig lågkolhydratkost med mer fett, framförallt mättat fett. Den andra gruppen minskade på mängden fett i maten och åt istället mer stärkelse och fibrer. Båda grupperna fick uppmaningen att undvika processad mat och de åt ett minimum av tillsatt socker. Alla deltagare fick också uppmaningen att äta grönsaker, bär och en del frukt. De skulle helt enkelt äta riktigt mat.

Studien pågick under tre månader. Deltagarna hade då i genomsnitt gått ner 11-12 kg i vikt och deras blodvärden hade förbättrats ordentligt. Den onda LDL-kolesterolet gick ner lite mer i lågfettgruppen, medan å andra sidan gick det goda HDL-kolesterolet upp mer i lågkolhydratgruppen. Skillnaderna var dock små.

Kost utan socker är bra för levern

Det intressanta är att båda grupperna fick en förbättring av sina levervärden. Ni som har läst Det sötaste vi har vet att socker kan orsaka en fettbildning i levern vilket i längden kan leda till fettlever. Det i sin tur är en orsak till insulinresistens och typ 2-diabetes. Deltagare i båda grupperna fick en minskad volym på sin lever, vilket indikerar att mängden fett i levern minskade. Mängden farligt bukfett minskade också ordentligt i båda grupperna.

Forskarnas slutsats är att mättat fett inte alls har någon negativ inverkan på kroppen. Den ena gruppen åt mer än tre gånger så mycket mättat fett som Livsmedelsverket rekommenderar, ändå fick de en förbättrad hälsa och minskade sin risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

Jag vill tacka Patrik Olsson från Smarta Diabetiker för att han tipsade om studien.

Sedan vill jag uppmana alla att rösta på Kostfonden som mottagare av Bilias julgåva 2016. Som studien ovan visar är de kostråd vi får sannolikt ineffektiva och det gäller speciellt kostråd som ges till personer med typ 1-diabetes. Om Kostfonden får julgåvan, som förra året låg på 25 000 kronor, kommer pengarna att gå till en välgjord studie av hur kosten kan stabilisera blodsockret vid typ 1-diabetes. Följ den här länken och tryck på den RÖDA knappen vid Kostfonden. Tack!!!

Dela & kommentera comments 3

Alzheimers sjukdom – det är dags att tänka om

Nu har ännu en läkemedelsstudie där forskare har försökt bota Alzheimers sjukdom fallerat. Miljarder och åter miljarder har satsats på att försöka få bort den plack som formas i hjärnan vid demens. Men tesen är sannolikt fel i grunden. Allt mer talar för att alzheimers är en form av diabetes. 

Kapitel 10 i Ett sötare blod handlar om Alzheimers sjukdom. I inledningen berättar jag om den tes som har dominerat alzheimerforskningen under flera decennier: att sjukdomen skulle orsakas av proteinet betaamyloid som klumpar ihop sig i hjärnan och formar en plack som dödar nervcellerna. Forskare har försökt ta fram läkemedel som undanröjer placken från hjärnan, men det har lyckats dåligt. Redan när jag skrev Ett sötare blod hade en hel rad läkemedel fallerat i stora (och hyfsat kostsamma) vetenskapliga studier. Nu har Eli Lillys läkemedel solanezumab visat sig vara verkningslöst ännu en gång: Eli Lilly’s Experimental Alzheimer’s Drug Fails in Large Trial

Ingen framgång – trots miljardsatsningar

Det sorgliga är att enorma summor pengar har gått till spillo. Det är begripligt att forskare en gång satsade på den här tesen. Placken i hjärnan är ett tydligt tecken på Alzheimers sjukdom och den är utan tvekan toxisk för nervcellerna. Samtidigt är det viktigt att inse när en tes har nått vägs ände, så att man inte fortsätter att slänga miljarder på någonting som aldrig kommer att fungera.

Alzheimers kan vara en form av diabetes

Ett sötare blod skriver jag om den forskning som istället visar att Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes, eller en del av typ 2-diabetes. För ett par år sedan kom en studie som visade att hjärnan reagerar sämre på det blodsockersänkande hormonet insulin många år innan demensen utvecklas: Alzheimerhjärnan svarar dåligt på insulin – liknar typ 2-diabetes. Under senare år har det också kommit en rad studier som kopplar ett högt blodsocker till demens:

2013: Ett sött blod återigen kopplat till demens.

2014: Typ 2-diabetes kopplat till ett snabbare förlopp av alzheimers.

2015: Högt blodsocker kan direkt orsaka demens.

2015: Högt blodsocker ökar risken för demens.

2016: Typ 2-diabetes – kraftig riskfaktor för demens.

Kanske handlar dessa starka kopplingar också om den dåliga tandhälsa som vi får av söt skräpmat. Brittiska forskare hittade nyligen ett extremt starkt samband mellan tandlossning och ett accelererat förlopp av demens: Påverkas alzheimers av tandhälsan?

SLUTSATS: Det är dags att tänka om kring Alzheimers sjukdom. Och vet ni vad de goda nyheterna är? De flesta av oss behöver sannolikt inga piller för att hålla vår hjärna frisk. Genom att äta bra mat och träna kan vi hålla vår hjärna i form under en mycket längre tid av livet.

Dela & kommentera comments 1

Möss som saknar omega-3 är skyddade mot fetma

En avhandling från Stockholms universitet visar att möss som saknar omega-3-fettsyran DHA är skyddade mot fetma. En förklaring kan vara att mössen producerar mindre insulin. Omega-3 tycks vara viktigt för att frisätta insulin från bukspottkörteln.

Igår skrev jag ett långt inlägg om den vetenskap som nu talar för att friska personer inte har så stor nytta av att äta omega-3 tillskott. Kroppen tillverkar mer omega-3 än vad vi tidigare har trott och nya studier talar för att effekten av att äta tillskott för att skydda sig mot hjärt-kärlsjukdom verkar vara liten, om den ens finns.

Idag tänkte jag berätta om de intressanta resultat som Anna Maria Pauter, doktorand vid Stockholms universitet som idag försvarar sin avhandling kring omega-3, fick när hon studerade möss som inte själva kan tillverka omega-3 (den form som kallas DHA). Förutom att hanarna blev sterila, upptäckte hon lite förvånande att mössen var skyddade mot fetma. Trots att de åt skräpmat förblev de slanka, men så fort mössen fick omega-3 som tillskott kom fetman.

Socker orsaken till mössens fetma

I den artikel som Anna Maria Pauter skrev för publikation i en vetenskaplig tidskrift kallade hon maten för en högfettdiet. Forskaren som granskade arbetet gav henne dock rådet att undersöka om det var sockret eller fettet i maten som gav effekten, eftersom mössens kost förutom fett även innehöll mycket socker (läs om problematiken kring socker i musmat via denna länk).

När Anna Maria Pauter skiljde på socker och fett visade det sig att mössen endast utvecklade fetma om maten innehöll både socker och omega-3. Att socker effektivt ger fetma hos möss är vedertaget, men varför behövs omega-3?

Dålig insulinproduktion skydd mot fetma

Det krävs mer forskning för att med säkerhet kunna svara på den frågan, men en förklaring kan vara att omega-3 behövs för att cellerna i bukspottkörteln ska frisätta insulin. Insulin är ett blodsockersänkande hormon, men insulin ställer också in kroppen på att lagra fett. Personer som drabbas av typ 1-diabetes går till exempel ofta ner i vikt innan de får sin diagnos eftersom deras insulinproduktion är utslagen. Bristen på insulin gör att de inte lagrar på sig fett.

Samma sak verkar gälla dessa möss. En forskagrupp från Frankrike har undersökt insulinproducerande celler från de möss som Anna Maria Pauter studerade. Utan omega-3-fettsyran DHA i det membran som omgärdar cellen producerar de relativt lite insulin, men när forskarna tillsätter omega-3 i cellodlingen utsöndrar de mer insulin.

Detta är ännu opublicerade resultat, men de talar för att omega-3 är viktigt för att mössen ska frisätta insulin.

Hur viktigt är insulin för fettförbränningen?

Det pågår en debatt i forskarvärlden kring hur viktigt insulin är för att vi ska få fetma. Tanken bakom att en strikt lågkolhydratkost är att minskade insulinnivåer i blodet ger kroppen en chans att bränna bort det fett som ligger inlagrat i kroppen. När vi slipper insulinpåslag verkar kroppen dessutom bränna fler kalorier, vilket ger viktnedgången en extra skjuts.

Förespråkare av den traditionella kalorihypotesen vänder sig dock mot det som kallas för ”insulinhypotesen”. Deras inställning är att halten insulin i blodet inte påverkar hur mycket kalorier vi förbränner. I våras publicerade en forskare vid namn Kevin Hall också en studie där han menade att han hade motbevisat insulinhypotesen. Hans påståenden fick hård kritik från bland annat lågkolhydratsförespråkaren Jason Fung.

Det intressanta med de möss som Anna Maria Pauter studerade, som i cellförsök tycks producera mindre insulin, är att de verkar ha en högre energiförbrukning. Det åt lika mycket kalorier som de vanliga mössen, men lagrade av någon anledning ändå på sig mindre fett.

Kolhydrater förstörde effekten av omega-3

Detta är alltså ännu bara indikationer på varför en brist på omega-3 skyddar mot fetma. Intressant är dock att forskare än en gång har konstaterat att möss behöver socker för att utveckla fetma. När danska forskare skulle undersöka hur omega-3 skyddade möss mot fetma, upptäckte de också att mat som var rik på socker, glukos eller hade ett högt glykemiskt index förtog effekten av omega-3. Deras förklaring var att en hög insulinnivå i blodet motverkade effekten omega-3.

Min slutsats efter att ha granskat mycket forskning på området är också att ett högt blodsocker och höga insulinnivåer är en betydligt viktigare förklaring till västvärldens alla hälsoproblem än vad en omega-3-halten i maten är. Idén om att en hög konsumtion av omega-3 skyddar mot hjärt-kärlsjukdom kommer främst från studier av inuiter. När forskare upptäckte att inuiter hade en fantastisk hjärt-kärlhälsa antog de att den höga konsumtionen av mat från havet var förklaringen. Men en annan förklaring kan vara att inutier – precis som andra hälsosamma naturfolk – vare sig har ätit socker, vetemjöl eller annan processad mat. Det syns inte minst på frånvaron av karies bland naturfolk.

En person som äter processad och söt skräpmat och sedan tar omega-3-tillskott för att skydda sig mot hjärt-kärlsjukdom kommer alltså sannolikt ha dålig effekt av detta.

Dela & kommentera comments 3

Svensk studie: socker kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom

För 2,5 år sedan publicerade amerikanska forskare en uppmärksammad studie som visade på en stark koppling mellan en hög sockerkonsumtion och en kraftigt ökad risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en svensk studie på ett liknande samband.

Forskare vid Lund universitet har analyserat data från Malmö kost cancerstudien, som inkluderar 26 190 personer. Resultaten visar att de personer som fick mer än 15 procent av sin energi från socker löpte 37 procent högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom under de 17 år som studien pågick.

Jag vill poängtera att detta är en epidemiologisk studie, som aldrig kan belägga ett orsakssamband. Det är dock ett viktigt komplement till all annan forskning som visar att socker är en sannolik orsak till fettlever och typ 2-diabetes.

Hur mycket är då 15 energiprocent socker? Jo, det är den mängd tillsatt socker som svenska barn generellt äter både enligt Livsmedelsverkets undersökningar och en studie från år 2014.

Det är faktiskt helt sjukt. Barns höga sockerkonsumtion kan vara en viktig förklaring till varför exempelvis stroke nu ökar bland unga.

Dela & kommentera comments

Söt skräpmat under graviditeten kopplas till adhd hos barnet

Igår skrev jag om hur viktigt det är att äta näringsriktig mat som gravid. Nu har forskare hällt vatten på denna kvarn.  The Guardian skriver om studien som kopplar mammans graviditetskost till barnets risk att tidigt utveckla adhd: Scientists study link between unhealthy pregnancy diet and ADHD.

gravid2

Mammans kost verkar påverka barnets DNA

De brittiska forskarnas tes går ut på att mammans matvanor påverkar barnets arvsmassa genom så kallade epigenetiska förändringar (det innebär att en gen förändras kemiskt). De har hittat en effekt på genen för IGF-2, en tillväxtfaktor som bland annat driver utveckling av nervceller i olika delar av hjärnan. Om mamman hade ätit söt och fet skärpmat under graviditeten hade barnen oftare epigenetiska förändringar på IGF-2, vilket i sin tur var kopplat till en högre risk att drabbas av adhd tidigt under livet.

Sambandet bekräftas i flera studier

Jag vill understryka att sambanden i den brittiska studien är relativt svaga. Samtidigt har det under de senaste två åren kommit en rad studier som kopplar mammans vikt till barnets kognitiv funktion. I en amerikansk undersökning var kraftig fetma hos mamman kopplad till en över fyra gånger högre risk att barnet skulle utveckla adhd.

Även svenska forskare har hittat ett samband mellan mammans vikt och adhd, men när det kontrollerade helsyskonens risk att utveckla adhd försvann sambandet. Helsyskonen hade legat i samma mage, men under en tid när mamman hade ett annat bmi.

De svenska forskarnas slutsats var att det är något i familjens miljö som bidrar till adhd, men de undersökte sambandet mellan mammans vikt och att utveckla adhd under hela uppväxten (både tidigt och sent). I den brittiska studien poängterade forskarna att de endast såg ett samband mellan mammans vikt och en tidig adhd-diagnos. Därför behöver resultaten från de två studierna egentligen inte motsäga varandra.

Fetma påverkar hjärnan

I tidigare inlägg har jag skrivit om hur graviditetsdiabetes och fetma hos mamman är kopplat till en ökad risk för autism hos barnet, vilket kan förklaras av att kvinnan har en inflammation i kroppen som påverkar fostrets utveckling (läs mer i Det sötaste vi har). 

Det är inte heller bara fostrets hjärna som påverkas av fetma och diabetes. Även mammans hjärna mår i längden dåligt av en rubbad ämnesomsättning. Diabetes är en viktig riskfaktor för Alzheimers sjukdom och nyligen visade forskare att personer med fetma har mindre vit hjärnsubstans än jämnåriga med normalvikt.

Jag vill inte med detta inlägg ge dåligt samvete till någon mamma som har barn med adhd eller autism, och som nu tänker att den egna livsstilen kan ha bidragit till barnets problem. Jag åt också massor med godis under min första graviditet; jag visste inte bättre. Nu när forskare börjar se dessa samband måste vi ta dem på största allvar. Allt fler barn diagnostiseras med adhd och autism. Denna forskning tyder på att näringsfattig och söt skräpmat kan vara en viktig bidragande orsak.

Och tänk vilka möjligheter detta öppnar. Ger vi våra barn mindre godis, läsk, saft, glass, kakor och bullar, och mer grönsaker, ägg, fisk, kött och annan näringsriktig mat, kommer det sannolikt att förbättra både deras och framtida generationers välmående.

Dela & kommentera comments

TV4: ”Onda kolesterolet inte farligt”

I morse gästade Ralf Sundberg, docent, kirurg och författare, TV4:s Nyhetsmorgon: ”Onda kolesterolet inte farligt.” Han berättade om en ny studie i BMJ Open där han tillsammans med andra forskare har kartlagt kopplingarna mellan ett högt ”ont” LDL-kolesterol och risken att avlida i förtid: Lack of an association or an inverse association between low-density- lipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematik review.

Skärmklipp 2016-06-17 11.43.18

Slutsatsen är att för personer som är äldre än 60 år är ett högt LDL-kolesterol kopplat till en lägre dödlighet. Alltså tvärt mot vad man har hävdat tidigare.

Dags att fokusera på blodsockret istället

För några veckor sedan skrev jag om ett nytt läkemedel som effektivt sänker det ”onda” LDL-kolesterolet, men som helt saknade effekt på risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Kolesterolsänkande läkemedel saknade effekt. Miljardtals kronor har lagts på att utveckla ett läkemedel som nu har kasserats. Utan tvekan var läkemedelsbolagets hypotes felaktig. Studien visar tydligt att det är dags att skifta huvudfokus när det gäller hjärt-kärlsjukdom. Från kolesterolet till blodsockret och inflammation i kroppen.

Dela & kommentera comments 3

Nya stor studie: mängd fett i maten saknar effekt på vikten

Livsmedelsverket rekommenderar att maximalt 40 procent av alla kalorier som vi äter får komma från fett. Nu visar en gigantisk vetenskaplig studie att rådet saknar effekt. Mängden fett i maten spelar ingen roll för vikten. 

mandlar

Den nya studien publicerades i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology: Effect of a high-fat Mediterranean diet on bodyweight and waist circumference: a prespecified secondary outcomes analysis of the PREDIMED randomised controlled trial.

I studien har spanska forskare slumpmässigt delat in närmare 7 500 personer med typ 2-diabetes eller risk för hjärt-kärlsjukdom i tre olika grupper. En grupp har fått äta en traditionell lågfettkost, två grupper har fått äta medelhavskost med antingen extra olivolja eller extra mycket nötter. Tillsatsen av olivolja eller nötter ledde till att deltagarna i genomsnitt fick 42 procent av sina kalorier från fett. Trots detta gick de (om något) ner lite mer i vikt under de fem år som studien pågick, än vad lågfettgruppen gjorde som fick 37 procent av sina kalorier från fett.

Dags att ta bort gränsen för fett

Detta måste bli spiken i kistan för Livsmedelsverkets rekommendationer kring fett. Under 1990-talet menade myndigheten att vi skulle äta maximalt 30 energiprocent fett. Gränsen höjdes sen till 35 procent och nu senast, 2012, till 40 procent. Denna studie, kallad PREDIMED, visar att att även 40-procentsgränsen saknar vetenskapliga grund.

I en kommentar till den nya studien skriver  den amerikanske nutritionsforskaren Dariush Mozaffarian, Tuffs University, följande:

”Dietary guidelines should be revised to lay to rest the outdated, arbitrary limits on total fat consumption. Calorie-obsessed caveats and warnings about healthier, higher-fat choices such as nuts, phenolic-rich vegetable oils, yoghurt, and even perhaps cheese, should also be dropped. We must abandon the myth that lower-fat, lower-calorie products lead to less weight gain. This illusion leads to paradoxical policies that focus on total calories, rather than food quality, on restaurant menus; ban whole milk but allow sugar-sweetened fat-free milk; compel food manufacturers, retailers, and restaurants to remove healthy vegetable-derived fats from meals and products while heavily marketing fat-reduced products of dubious health value; and mislead consumers to select foods based on total fat and calorie contents rather than actual health effects.”

Orden är väldigt rättframma för att komma från en forskare. Jag skönjer en viss trötthet på rådande dogmer.

Dela & kommentera comments 16

Nya rön kring bebisar och allergier – att äta mat tidigt skyddar

När jag fick mina barn var rådet till oss föräldrar att vi skulle undvika att ge våra bebisar allergiframkallande mat, till exempel jordnötter och ägg. Det rådet var sannolikt direkt skadligt. I Smakäventyret kan du läsa om den nya forskning som tyder på att bebisar kan utveckla tolerans mot mat om de får ner den i magen. En stor studie som publicerades våren 2015 visar till exempel att risken för jordnötsallergi minskar kraftigt (till en sjundedel) om barn får jordnötsprotein varje vecka från första året i livet fram till fem års ålder.

Mat vid 3 månader verkar kunna skydda mot allergi

Nu har det kommit ytterligare belägg för att bebisar kan skyddas mot allergier om de får äta mat tidigt. I mars publicerade forskare resultaten från en stor klinisk prövning, EAT study. 1300 spädbarn delades slumpmässigt in i två grupper. Den enda gruppen fick börja äta allergiframkallande livsmedel, vete, ägg, sesam, jordnötter, komjölksyoghurt och fisk, redan från 3 månaders ålder (känns galet tidigt för den som har lärt sig i att bebisar absolut inte får äta mat före 4 månader), den andra gruppen fick börja äta mat först vid 6 månaders ålder.

Över hälften av spädbarnens som skulle börja äta mat tidigt klarade inte detta, vilket gör att man måste tolka resultaten från denna studie med försiktighet. Bland de som fick i sig alla sex livsmedlen utvecklade dock endast 2,4 procent någon form av matallergi, att jämföra med kontrollgruppens 6,4 procent. Ingen utvecklade jordnötsallergi (2,5 procent i kontrollgruppen) och endast 1,4 procent fick äggallergi (5,2 procent i kontrollgruppen).

När det gäller vete, sesam, mjölk och fisk hittade forskarna inget skydd av att äta livsmedlen tidigt. Å andra sidan verkade det inte heller öka risken för allergi.

Ersättning med komjölk kan minska allergirisk

För ett par veckor sedan presenterades dessutom resultaten från en kanadensisk studie på spädbarn och allergier: Early introduction of allergenic foods reduces risk of food sensitization. Forskare har följt närmare 1500 spädbarn under deras första år i livet. De som fick mjölk, ägg och jordnötter tidigt hade lägre risk att bli allergiska och effekten var stor. Att äta ägg före 6 månaders ålder var till exempel kopplat till 70 procent skydd mot att ha utvecklat allergi mot något av de tre livsmedlen, i jämförelse med de som fick ägg först efter ett års ålder.

I denna studie fanns också en koppling mellan helamning till 6 månaders ålder och en kraftigt ökad risk för allergi mot komjölksprotein. Risken ökade hela 3,5 gånger. De bebisar som fick mest varierad mat hade också lägre risk för allergi.

Dagens rekommendationer kan öka risk för allergi

Förra hösten kritiserade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet,  nuvarande rekommendationer att bebisar ska helammas under de första sex månaderna i en krönika i nyhetsmagasinet Fokus: Fram med jordnötsskålen. Hon menar att det ur allergisynpunkt är förkastligt att skjuta upp introduktionen av mat så länge.

Väldigt mycket talar för att hon har rätt. Återigen kan myndigheters råd vara mer till skada än nytta. Så fram med maten alla bebisföräldrar. Era små behöver äta riktig och varierad mat. Inte bara för att förebygga allergier, utan också för att lära sig smak och konsistens på den mat som de ska äta under sin uppväxt. Bra mat är en viktig grund för bra hälsa.

Dela & kommentera comments 3

"Biggest Loser" åtta år senare: strypt ämnesomsättning

Min favoritreporter på New York Times, Gina Kolata, har skrivit en mycket intressant text om deltagarna i teveprogrammet The Biggest LoserAfter ‘The Biggest Loser,’ Their Bodies Fought to Regain Weight – The New York Times.

Åtta år efter programmet har forskare undersökt deltagarna. Nästan alla har återigen gått upp ordentligt i vikt och en del vägde precis lika mycket som innan programmet började.

Hormoner styr ämnesomsättningen

Varför är det då så hopplöst att hålla den lägre vikt som det kostat blod, svett och tårar att uppnå? Jo, studien visar att deltagarnas ämnesomsättning har minskat med flera hundra kcal per dygn. För en person var skillnaden hela 800 kcal mindre per dag. Det är lika mycket energi som finns i en bastant måltid!

Studien visar också att halterna av kroppens svälthormon, leptin, har gått ner kraftigt hos deltagarna. I Det sötaste vi har ägnar jag ett helt kapitel åt detta hormon, som tycks ha en omåttlig inverkan på vår aptit. Det finns människor som genetiskt saknar leptin. En av dessa, en flicka, vägde 86 kilo redan när hon var 8 år gammal, eftersom bristen på leptin drev henne att äta i princip hela tiden.

Artikeln i New York Times är bra eftersom den breddar perspektiven kring hur fetma måste behandlas. Vården har fortfarande fullt fokus på att räkna kalorier, men den strategin har lett till ideliga misslyckanden under flera decennier. En viktig orsak är sannolikt att vår vikt styrs mer av våra hormoner än av vår matematiska förmåga att räkna kalorier. Ska man inom vården kunna hjälpa personer med fetma, måste man förstå sig på hungerhormonerna mycket bättre.

Läs ett tidigare inlägg om hur olika dieter påverkar förbränningen: Ingen kalori är den andra lik. Och skillnaderna är hyfsat stora.

Dela & kommentera comments 3

Stark koppling mellan barns övervikt och hjärt-kärlsjukdom

I helgen skrev Karin Bojs (som var min chef när jag jobbade på DN) en krönika om barn, vikt och risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom: Därför är det så bra att svenska barn håller sig smala – DN.SEDen goda nyheten är att viktökningen bland svenska barn har avstannat. De blir inte längre bara tyngre och tyngre, vilket är positivt. Samtidigt har fortfarande vart femte barn övervikt eller fetma och den sorgliga nyheten är att alla dessa löper en relativt hög risk att redan i medelåldern avlida hjärt-kärlsjukdom.

Karin skrev om en studie publicerad i New England Journal of Medicine. Forskare har följt majoriteten av de 2,5 miljoner personer som genomgått Israels obligatoriska värnplikt mellan 1967 och 2010. Studien visar att de som hade övervikt och fetma när de mönstrade vid cirka 17 års ålder i högre utsträckning avled i hjärt-kärlsjukdom innan de ens var 60 år fyllda.

NEJM övervikt CVD

Figuren ovan visar utvecklingen. Den röda linjen representerar de 5 procent som hade högst BMI och fetma. De gröna linjerna representerar personer med normal vikt. Personer som har fetma löper alltså mycket högre risk att i unga år få en hjärtinfarkt eller stroke. Karins slutsats i krönikan är att: Det finns alltså skäl att lyssna på anti-socker-, och anti-köra-barn-till-skolan-i-bil-propagandan, även om den kan upplevas som irriterande moralistisk ibland.

Kloka ord må jag säga. Hade jag fått bli Häxan Surtant (ni har väl sett världens suraste, argaste och elakaste häxa i Barnkanalen?) en enda dag, hade jag utan tvekan trollat bort allt godis och all läsk i hela världen. Om de två värsta sockerbovarna försvann, skulle vi slippa hålla på med irriterande moralism.

Dela & kommentera comments 2