stamp

Nya forskningsrön

Australiens urföda är otroligt näringsrik – naturlig mat ger hälsa

I Australien pågår just nu ett stort projekt där forskare kartlägger landets urföda. Flera av de frukter som urbefolkningen har ätit har visat sig vara extremt näringsrika, och utgör en skarp kontrast mot industriprocessad och näringsfattig mat. Min uppmaning: satsa på att äta naturlig mat i sommar och undersök vad som händer med din hälsa.

När jag var i Australien i januari intervjuade jag bland annat Selina Fyfe vid Centre for Nutrition and Food Sciences, The University of Queensland. Som en del av sin doktorandutbildning har hon undersökt en frukt som kallas ”the green plum” eller ”the wild mango”. Den växer i norra Australien, är stor som ett körsbär och ser ut som ut som en minimal grön mango.

Nu visar Selina Fyfes forskning att denna fantastiskt goda frukt dessutom är otroligt rik på folsyra. Det är ett av de näringsämnen som processad mat generellt innehåller för lite av, vilket kan orsaka blodbrist och även öka risken för missfall eller ryggmärgsbråck hos foster. Du kan läsa om upptäckten här: Plum pickings: ancient fruit ripe for modern plates.

Kakadu plum konserverar skaldjur

I samma projekt har forskarna även upptäckt att ”the Kakadu plum” är otroligt rik på C-vitamin och antioxidanter. Därför används frukten nu exempelvis som ett naturligt konserveringsmedel för skaldjur: Seafood Co-operative Research Centre calls for more Kakadu Plum production.

Projektet i Australien är så otroligt intressant, eftersom forskarna kartlägger den mat människokroppen är gjord för att äta. När Australiens urfolk fortfarande åt naturlig mat, hade de en fantastisk hälsa. Sedan kom britterna och tog över markerna med våld. De isolerade urbefolkningen i så kallade ”missions”, vilket ledde till att de slutade att jaga och började äta västerländsk processad mat, rik på raffinerat mjöl och socker. På bara några årtionden gick det åt pipan med deras hälsa. I dag är katastrofmånga drabbade av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Barebells: symbol för vår skruvade syn på mat

Den konstgjorda och näringsfattiga mat som globala livsmedelskoncerner nu sprider över världen, är helt enkelt inte gjord för att driva våra kroppar. Vi får övervikt, rubbade blodfetter och blir sjuka. Så åtgärdar vi det med att äta blodfettsänkande läkemedel, kalorisnåla pulversoppor eller konstiga bars. Under en kvällspromenad i förra veckan fotade jag denna reklam:

För mig är Barebells en symbol för vår skruvade syn på vad som är hälsosamt. Dessa bars säljs som functional foods eftersom de innehåller 20 gram protein och inget tillsatt socker. Som om det skulle vara definitionen på vad som är funktionell mat.

Ät naturlig mat i sommar

Min uppmaning till alla er läsare: satsa på naturlig mat i sommar. Ät grönsaker, frukt, bär, ägg, fisk, kött, kyckling, bönor, linser och annan mat där all näring finns bevarad. Smaksätt med kryddväxter och örter. Njut och tänk på att du har en fantastisk kropp som utvecklats under miljontals år. Den är värd det bästa!

Med detta önskar jag er en härlig sommar!

Foto: Margaret Puls, UQ

Dela & kommentera comments

Är fetma en riskfaktor för hudcancer?

Under lång tid har vi uppmanats att akta oss för solen för att skydda oss mot malignt melanom. Nu visar en svensk studie att fetma också verkar vara en riskfaktor för denna cancersjukdom. Personer som har genomgått fetmakirurgi halverade risken för malignt melanom.

Den farligast formen av hudcancer, malignt melanom, har ökad kraftigt de senaste åren. För att minska risken för malignt melanom har vi uppmanats att skydda oss från solen.

Nu visar en studie genomförd i Sverige att fetma kanske också ökar risken för hudcancer. I studien har forskare jämfört 2000 personer som har genomgått fetmakirurgi, med lika många personer med fetma, men som inte har genomgått någon operation. I den fetmaopererade gruppen mer än halverades risken att drabbas av malignt melanom och risken för all form av hudcancer minskade med cirka 40 procent.

Ät bra mat för minskad cancerrisk

Fetma ökar risken för många olika former av cancer, men när det gäller malignt melanom har resultaten från olika studier spretat. Vissa har visat på ett samband mellan fetma och hudcancer, andra inte. Denna studie talar för att det verkligen finns ett samband. En annan förklaring till den minskade risken skulle dock kunna vara att kroppens ämnesomsättning och hormonnivåer kan påverkas av själva fetmakirurgin, och att det är detta som skyddar mot cancer.

Jag är ingen förespråkare av fetmaoperationer. Personer med fetma behöver först och främst få bättre hjälp att gå ner i vikt med bra mat. Samhället måste också bli bättre på att förebygga fetma. Köerna i cancervården ökar, allt fler drabbas och vi donerar enorma summor till välgörenhetsorganisationer för att forskare ska ta fram bättre behandlingar. Men ska cancer minska behöver vi alla ta ansvar och lägga om vår livsstil. Halva den svenska befolkningen har nu övervikt eller fetma, och många med normalt bmi har ändå fett insprängt i kroppens organ vilket kan ge insulinresistens och ökad cancerrisk.

Dagens skräpmatskultur är förödande. Det är dags att vi ser sanningen i vitögat och gör slut med godis, läsk, bullar, kakor, chips, ostbågar, hamburgare, pizzor och all annat som är dåligt för kroppen. Istället ska vi bli ihop med all den mat som gör kroppen gott. Det ökar chansen att vi får leva och må bra.

Photo by Christopher Williams

Dela & kommentera comments 2

Tarmbakterie som omvandlar kolhydrater till alkohol kan bidra till fettlever

Kinesiska forskare har nu visat att varianter av tarmbakterien Klebsiella pneumoniae förmodligen kan bidra till fettlever. Bakterien omvandlar kolhydrater i maten till alkohol, som i sin tur orsakar en fettproduktion i levern. Fyndet kan bidra till att förklara varför en strikt lågkolhydratkost leder till en minskad mängd fett i levern.  

Upptäckten som de kinesiska forskarna nu publicerar i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism är resultatet av ett riktigt detektivarbete. Det började med en patient som hade allvarlig fettlever och autobrewery syndrome, en ovanlig sjukdom där kroppen producerar alkohol. Efter att ha ätit en högkolhydratkost hade personen höga nivåer av alkohol i blodet, trots att maten var helt alkoholfri.

Till en början gav läkarna patienten läkemedel mot svamp i tarmen, men det hjälpte inte. Istället lyckades de isolerade alkoholproducerande varianter av bakterien Klebsiella pneumoniae från patientens tarmar. När de förde in dessa bakterier i möss, utvecklade även mössen fettlever.

När forskarna sedan jämförde personer med och utan fettlever, upptäckte de att 60 procent av alla med fettlever hade alkoholproducerande Klebsiella pneumoniae i sina tarmar. Motsvarande siffra för personer utan fettlever var runt 6 procent.

Strikt lågkolhydratkost kan hjälpa mot fettlever

En epidemi av fettlever sprider sig just nu över världen och drabbade har en ökad risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och levercancer. Som jag skriver i Det sötaste vi har är en hög sockerkonsumtion sannolikt en viktig orsak till denna epidemi, eftersom en överdos av socker kan orsaka en fettbildning i levern. Vad denna studie visar är att en produktion av alkohol i tarmarna, orsakad av en stor mängd kolhydrater i maten, kanske också bidrar till problemen. Man behöver undersöka detta i flera studier, och se om det även gäller personer i andra delar av världen.

Om matens kolhydrater orsakar fettlever, borde en kost där mängden kolhydrater minimeras hjälpa mot fettlever. Och så verkar det vara. Förra året visade en undersökning att en strikt lågkolhydratkost radikalt kan minskar mängden fett i levern inom loppet av några dagar. Du kan läsa om detta på Kostfondens sajt.

Kostfonden har bidragit till större studie där forskare testar effekten av både en strikt lågkolhydratkost och 5:2 fasta på patienter med fettlever. Resultaten från den beräknas komma nästa år. Visar även den studien att en strikt lågkolhydratkost hjälper är det ett viktigt genombrott. Då kan personer som i dag har svårt att bli av med sina problem få en effektivare behandling.

Dela & kommentera comments 5

Banbrytande studie: lågkolhydratkost är en effektiv behandling vid fettlever

Ungefär 25 procent av alla vuxna i världen har fettlever och löper ökad risk för skrumplever, levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Fettlever anses vara en kronisk åkomma, men nu har forskare vid Göteborgs universitet visat att det går att få bort mycket av fettet från levern på bara två veckor. Medicinen heter: strikt lågkolhydratkost. 

Fettlever – vad är det för något? Kanske du undrar och tror att det handlar om den där feta patén som fransmännen älskar. Men vet du vad: fettlever är en av världens vanligaste DOLDA sjukdomar (@allaaftonbladetreportrar #chanspålöp). Tidigare förknippades fettlever främst med alkoholism, men i fetmans fotspår har sjukdomen ökat explosionsartat. Numera har ungefär en av tio unga i både Europa och USA sjukdomen.

Att ha lite fett insprängt i levern är visserligen inte farligt (om du inte är gås och riskerar att bli paté), men på lång sikt kan levern bli inflammerad och levercellerna kan dö. En del utvecklar skrumplever, en sjukdom med hög dödlighet. Fettlever ökar också risken för levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För att skydda sig mot detta behöver drabbade få bort fettet ur levern.

Rådet till personer med fettlever har varit att motionera, räkna kalorier och gå ner i vikt, men – som välkänt är – de flesta misslyckas och fettet har suttit där det har suttit. Därför är det ett viktigt genombrott nu när forskare vid Göteborgs universitet har visat att fettet kan försvinna utan personen behöver gå ner i vikt nämnvärt mycket. Deltagarna i studien fick fortsätta att äta lika många kalorier, men byta kolhydrater mot protein. Inom loppet av bara två veckor var levern betydligt magrare än innan.

Överraskande upptäckt: tarmfloran började tillverka folsyra

Studien, som publicerades i Cell Metabolism, inkluderade bara tio personer och är liten, men naggande god att sätta tänderna i för en biokemist som undertecknad. Det är en extremt detaljerade kartläggning av vad som händer när en person skär ner på socker och stärkelse i maten. Leverns ämnesomsättning slog om i princip direkt. Istället för att bilda fett, började den att bränna fett och redan första dagen syntes en markant minskning av leverfettet. Som en finfin bieffekt fick de också en förbättrad blodfettprofil.

Även tarmfloran förändrades. En överraskande upptäckt var att den började producera mer folsyra, ett vitamin som är viktigt för leverns ämnesomsättning. Låga nivåer av folsyra har tidigare kopplats till högre risk för fettlever.

Är socker en värre bov än stärkelse?

Ni som har läst Det sötaste vi har vet att en del forskare misstänker att vår höga sockerkonsumtion är en viktig orsak till epidemin av fettlever. Socker innehåller sockerarten fruktos, som omsätts i levern. När vi överkonsumerar godis, läsk och andra sötsaker, ökar fettproduktionen i levern och efter ett tag verkar det fasta fett i levern.

För att testa denna hypotes har forskare vid UCSF i San Francisco tidigare låtit barn med fettlever ersätta sockret i maten med stärkelse (som består av sockerarten glukos). Precis som i studien som nu genomförts i Göteborg var målet  att barnen skulle fortsätta äta lika många kalorier och bibehålla sin vikt.

Trots att barnen åt kolhydrater i form stärkelse, slog leverns ämnesomsättning om snabbt. Inom loppet av nio dagar hade nästan hälften av fettet bränts bort. En del av barnen gick också ner i vikt, men leverfettet minskade även hos de som bibehöll sin vikt.

Kostfonden satsar på studie av fettlever

Vad ska man då dra för slutsatser av allt detta? Först och främst: det är dags att sluta räkna kalorier. Olika kalorier har olika effekt på kroppen. Kolhydrater gör mer skada än nytta för personer med fettlever, och det finns anledning att misstänka att socker är värstingen bland kolhydrater.

MEN. Både göteborgsstudien och UCSF-studien är små och saknar kontrollgrupp. För att etablera en ny behandling i vården krävs studier av en annan kaliber, randomiserade och kontrollerade prövningar. Kostfonden har just satsat 600 000 kronor i en sådan studie på Karolinska Sjukhuset, där en strikt lågkolhydratkost ska jämföras med 5:2-fasta och en konventionell behandling. Bekräftar studien resultaten ovan, är ett viktigt steg taget mot att etablera en ny kostbehandling i vården. Och en kronisk sjukdom som typ över en miljard personer har, kan plötsligt räknas som en behandlingsbar åkomma som går att åtgärda på några veckor. Gissa om det kan frigöra pengar i vården?

Dela & kommentera comments 3

Högt blodsocker hos gravida kopplat till ökad risk för medfött hjärtfel hos barnet

Under senare tid har en rad forskningsrapporter visat på starka samband mellan gravida kvinnors hälsa och skador på fostret. Personligen tänker jag att det är dags att stoppa fetma– och diabetesepidemin här och nu. Det handlar inte om några skönhetsideal, utan om att så många barn som möjligt ska födas friska. 

Tänk er Trinity i Matrix. Fast det är jag. Solglasögon, skinnrock, glansiga läderbrallor. Hon (jag) vandrar in i stans största livsmedelsbutik. Två stora väskor i varje hand. Går målmedvetet fram till godishyllan, släpper väskorna på golvet. Riktar en välavvägd karatespark mot dumlekolorna, som – i slowmotion – far upp i luften. Sedan. Poff. Allt godis är borta.

Trinity (jag) vänder sig om. 90 grader. Går fram till läskhyllan. Skruvar med tankens kraft upp korken på alla pet-flaskorna. Det blir pyspunka. Läsken avslagen. Förstörd.

Kanske inte helt realistiskt, men vad sjutton. Free your mind. Idag har jag läst en studie som kopplar ett högt blodsocker under graviditeten till en ökad risk för medfött hjärtfel hos barn. New York Times skriver om det: High Glucose Levels in Pregnancy Tied to Heart Defects in Babies.

Det är liksom droppen som får bägaren att rinna över. Förra året kunde du läsa här på bloggen om studier som kopplar graviditetsdiabetes och fetma till autism hos barnet. I februari skrev jag om hur fetma under graviditeten ökar risken för missfall, att föda för tidigt och missbildningar hos barnet. I juni kom studier som kopplar allvarlig fetma hos mamman till en ökad risk för epilepsi och cp-skador hos barnet. Och i förra veckan publicerades en studie som visar på ett samband mellan mammans läskkonsumtion och en ökad risk för astma hos barnet. Återigen var det New York Times som skrev: Sugary Diet During Pregnancy May Increase Asthma Risk in Children.

Det är sådant som får mig att vilja bli Trinity. Hur kan man få sälja frukostflingor till barn som till en tredjedel består av socker? Köper vi verkligen 13-14 kg godis och 57 liter läsk per person och år av fri vilja? Eller är det något annat som styr vår värld? Vad är det i så fall?

Det ryker kolsyra från läsken när Trinity går fram till sina två stora väskor, som står kvar där det en gång fanns godis. Hon tar upp dem. Det är tyst. Endast klackarna hörs mot stengolvet när hon lämnar affären.

Dela & kommentera comments 2

Ny studie bekräftar: Alzheimers sjukdom kan vara en form av diabetes

Så var vi där igen: forskare har återigen kopplat Alzheimers sjukdom till ett högt blodsocker. Den här gången har de dykt djupt in hjärnan och även upptäckt att cellerna vid demens har svårt att utvinna energi från sin viktigaste energikälla: glukos. 

För fem år sedan, när jag plitade ihop ett Ett sötare blod, förvånades jag över all den forskning som visar att ett högt blodsocker ökar risken för demens. Enligt en studie har åtta av tio personer med alzheimer problem att reglera sitt blodsocker, dubbelt så många som i kontrollgruppen. En kartläggning av äldre personer på Kungsholmen i Stockholm visar att pre-diabetes och diabetes mångfaldigar risken för demens, och sjukdomen utvecklas mycket snabbare hos de som hade problem med blodsockret.

En del forskare vill till och med kalla demens för typ 3-diabetes och undersökningar av hjärnor från nyligen avlidna alzheimerpatienter avslöjar att hjärnvävnaden reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin (vilket är illa eftersom insulin behövs för att lagra minnen).

Alzheimer går hand i hand med diabetes

Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare. Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.

Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.

Ny studie: högt blodsocker i hjärnan vid alzheimer

Nu har forskare återigen dissekerat hjärnor från personer med demens: Higher brain glucose levels may mean more severe Alzheimer’s. Deras resultat:

  1. Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.
  2. Cellerna i hjärnan hade svårt att bryta ner och utvinna energi från sockerarten glukos, som är hjärnans primära energikälla.
  3. Ett högt blodsocker i hjärnan korrelerade med att personen hade ett högt blodsocker många år innan hen avled.

Så vad ska man dra för slutsatser av detta? Jomen, jag tänker att den som gillar sin hjärna ska ta det säkra före det osäkra och hålla sitt blodsocker på en låg och jämn nivå. Här är några enkla knep:

  1. Om du har typ 2-diabetes: mät ditt blodsocker efter att du ätit och lär dig vad som höjer det. Ät mat som håller blodsockret på en låg och jämn nivå.
  2. Ring grannen och fråga om ni ska ta en promenad, den motionen räcker för att sänka blodsockret. (Lisa, vad sägs om i kväll?)
  3. Tänk: demens, demens, demens, när sötsuget slår till. Ät nötter eller mandlar istället.
  4. Om du inte redan har gjort det: släng ut snabba och vita kolhydrater ur ditt liv. Åtminstone 335 av årets dagar. Utforska istället nya delar av grönsaksdisken. Har du testat palmkål?
  5. Lär av Patrik Olsson och fixa en bönsallad till middag. Min favorit: svarta bönor, röd lök, lime, koriander (massor), finhackad jalapeño, olivolja och lite salt.

Så underlättar du för din hjärna att leva lycklig i alla dina dagar.

Dela & kommentera comments 33

Socker – ett gödsel som gör att vi växer mer

Nämen – är det sant? Så tänkte jag i förra veckan när jag upptäckte att det är fem år sedan Ett sötare blod kom ut och jag började blogga. Fem år! Och det finns fortfarande så mycket viktigt att skriva om, till exempel ny forskning som stärker den del av Ett sötare blod som handlar om att snabba kolhydrater fungerar som…

…ett gödsel för kroppen och cancerceller

Jo, så är det. Mycket talar för att vi växer mer när vi äter mycket socker, vetemjöl och andra raffinerade kolhydrater. När blodsockret stiger snabbt får vi en hög insulintopp som i sin tur kickar igång kroppens tillväxtsystem. (Exakt hur det går till kan du läsa om i Ett sötare blod eller Det sötaste vi har)

Faktum är att dagliga insulintoppar kan förklara en hel rad (o)hälsotrender: bebisar är större redan när de föds, barn med fetma växer på längden tidigare under livet, barns pubertet kommer tidigare och allt fler får cancer. Nyligen kom en rapport från USA som visar att 40 procent av alla fall av cancer i USA är cancerformer som är kopplade till fetma. Fetmarelaterade cancerformer ökar också, medan andra cancerformer minskar. Det är helt galet.

I september kom en översiktsartikel som handlade om cancercellers unika ämnesomsättning, hur den påverkas av fetma och hur bland annat höga insulinnivåer i blodet kan bidra till tumörtillväxt. Det är verkligen något som vi borde snacka mer om. En amerikansk vetenskapsjournalist skrev nyligen om just insulinets roll vid cancer i LA Times: It’s getting clearer — the diet-cancer connection points to sugar and carbs.

Växer mer redan under fosterstadiet

Höga insulintoppar i gravida kvinnors blod är sannolikt också en förklaring till varför övervikt och/eller graviditetsdiabetes gör att barn generellt växer mer under fosterlivet. Antalet barn som väger över fem kilo när de föds har fördubblats sedan 1970-talet, vilket ökar risken för komplikationer under förlossningen. I somras skrev jag en artikel för SvD där forskare trodde att förlossningskomplikationer kan förklara varför allvarlig fetma hos mamman ökar risken att barnet ska få epilepsi eller en CP-skada.

Det verkar också som att bebisar kan präglas av mammans fetma, så att de fortsätter att växa i en snabbare takt även efter födseln. Vissa djurstudier tyder på detta och forskare i Singapore har nu visat på ett samband mellan mammans sockerintag och bebisens tillväxttakt under första året i livet. Ju mer kakor, desserter, glass och sötade drycker mamman konsumerade under graviditeten, desto snabbare växte bebisen och desto högre bmi fick barnet under sitt första år.

En svaghet i studien var att man bara kartlade vad mammorna åt under en enda av graviditetens alla dagar. Det behövs mer forskning för att verkligen spika detta samband, men det finns verkligen skäl att misstänka att en hög konsumtion av socker och snabba kolhydrater påverkar barn redan under tiden i magen.

Så alla ni gravida mammor där ute: gör inte som jag gjorde under min första graviditet. Låt bli den sötade äppeldrycken till lunch och släng ut allt förbaskat smågodis ur ert liv (det fick mig att explodera i vikt). Gör istället som jag gjorde under min andra graviditet: ät mat med lågt glykemiskt index och njut av en god ost eller lite mörk choklad då och då. Riktig och näringsrik mat är både ni och era blivande barn värda.

Om jag önskar mig något i jubileumspresent? Självklart. Kostfondens swishnummer är 123 900 42 43. Ett bidrag dit kommer att uppmuntra mig att blogga i minst fem år till.

Dela & kommentera comments 4

Stort genombrott: probiotikabehandling hjälper mot jordnötsallergi

Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724 – så lyder det formidabla namnet på en mycket snäll bakterie som kan hjälpa barn att slippa sin jordnötsallergi. I går intervjuade jag Magnus Wickman, expert på allergier och barnläkare vid Mälarsjukhuset, Eskilstuna, som berättade om ett stort genombrott inom allergiforskningen.  

Om personer med jordnötsallergi dagligen äter små doser jordnötter kan allergin gå tillbaka, de har forskare vetat länge. Men så fort behandlingen sätts ut har allergin återkommit.

– Resultatet har varit ganska nedslående. Dels har behandlingen varit förknippad med ganska stora risker, dels har man varit tvungen att fortsätta äta jordnötter varje dag, vilket är ett ingrepp i vardagen, sa Magnus Wickman när vi pratades vid per telefon.

MEN. Nu har forskare gjort ett genombrott: Kombineras jordnötsbehandlingen med bakterien Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724, som är känd för att ha en lugnande effekt på immunförsvaret, kan effekten bli långvarig – i alla fall för en majoritet av alla behandlade.

Magnus Wickman beskrev det som ett stort steg framåt. Redan för två år sedan publicerades de första lovande resultaten från studien, som inkluderade 56 jordnötsallergiska barn i åldern 1-10 år. Hälften fick äta en ökande mängd jordnötsprotein tillsammans med probiotika varje dag under 1,5 år, och hälften fick placebo. Efter behandlingen fick barnen undvika jordnötsprotein under 2-5 veckor. När de sedan utsattes för jordnötter igen var hela 80 procent i behandlingsgruppen fortfarande fria från sin allergi, vilket kan jämföras med 3,6 procent i placebogruppen.

Nu har de australiensiska forskarna gjort en uppföljning av 48 av studiedeltagarna. Det var i genomsnitt fyra år sedan de avslutande sin behandling, men fortfarande slapp en majoritet sin jordnötsallergi. 16 av 24 barn – nästan 70 procent – åt fortfarande regelbundet jordnötter. I placebogruppen var det 1 av 24 barn. En undergrupp av barnen genomgick också ett blindtest för sin allergi. 58 procent i den behandlade grupper reagerade inte på jordnötter. Samma siffra i placebogruppen var 7 procent.

När jag pratade med Magnus Wickman satte han genombrottet i ett större perspektiv. Det verkar som att en annan Lactobacillus rhamnosus bakterie, med den lite kortare ändelsen LGG, kan hjälpa bebisar att komma över mjölkallergi.

– För några år sedan kom bröstmjölkersättning för barn med mjölkproteinallergi som innehöll LGG. Först var jag lite skeptisk, men sen kom det studier som visade att barn som drack den ersättningen mycket snabbare blev av med sin allergi, sa Magnus Wickman.

Smakäventyret kan du läsa om hur man har visat att bebisar med allergirisk kan undvika jordnötsallergi om de regelbundet äter jordnötsprotein redan från första året i livet. Allergiforskningen är helt klart något på spåret: få ner maten i magen och vårda tarmfloran, så minskar risken för allergier.

Grymt spännande helt enkelt. Gissningsvis kommer allergiforskare nu att testa konceptet med probiotika på en rad andra allergier. Tänk – man kanske börjar baka pollenkex som ges tillsammans med en shot probiotika?

Dela & kommentera comments 6

Ny studie: grädde mättar mer än socker

Ett stort problem med fetmabehandlingar har varit att läkare har trott att människor klarar av att vara hungriga. ”Lite kurr i magen har aldrig skadad”, har de tänkt, och rekommenderat folk att gå på en kalorisnål pulverdiet där 30 procent av alla kalorier kommer från socker.

En kalorisnål kost fungerar i typ tre månader, sedan vänder viktkurvan oftast uppåt igen. Problemet är knappast en dålig karaktär, utan att det är omänskligt att dag ut och dag in försöka stå emot viljan att äta. Hunger är en biologisk drivkraft som i längden kommer att vinna. Idén om att människor kan gå ner i vikt på pulverdieter är ungefär lika hopplös som att tro att katolska präster kan leva ett helt liv i celibat.

Samma mängd kalorier – men olika mättnad

För att kunna gå ner i vikt behöver man istället äta kalorier som ger bra mättnad. Nu har forskargruppen kring Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, gjort en mycket intressant studie kring just mättnad. Försökspersoner har fått dricka olika smoothies baserade på standardmjölk, grädde, blåbär, råa ägg och socker. Drinkarna har haft samma protein- och kaloriinnehåll, men mängden grädde och socker har varierat. Den ena – en lågfettdrink – innehöll 55 procent kolhydrater och 35 procent fett. Den andra – en lågsockerdrink – innehöll 20 procent kolhydrater och 70 procent fett. Efter att försöksdeltagarna hade druckit sin smoothie fick de skatta sin hunger var trettionde minut. Här ser du resultatet:

Efter 2,5 timmar var mättnaden större på den gräddiga lågsockerdrinken, än på den sockriga lågfettdrinken. Linköpingsforskarna undersökte också skillnaden i att dricka alla kalorier på en och samma gång och att dela upp kalorimängden under fem olika småmål. Den totala mättnaden blev större av det rejäla skrovmålet:

Linköpingsforskarnas experiment liknar en studie som forskare i Boston genomförde för fyra år sedan. De lät försökspersoner dricka smoothies som var lika kaloririka, men som innehöll kolhydrater med olika glykemiskt index. Sedan mätte de blodsockret och deltagarnas hungerkänslor.

De snabba kolhydraterna gav en blodsockertopp som sedan följdes av en blodsockersvacka och starkare hungerkänslor. Försökspersonerna blev mer mätta när de drack kolhydrater med ett lågt glykemiskt index som gav ett jämt och stabilt blodsockersvar.

Att fett ger bättre mättnad än socker är sannolikt en förklaring till varför studie efter studie koppar feta mjölkprodukter till en lägre vikt och en lägre risk att utveckla typ 2-diabetes.

SLUTSATS. Det blir gräddsås till middagen ikväll.

Dela & kommentera comments 4

Kan socker påverka minnet och hjärnan?

Det finns dagar när jag önskar att Brasse Brännström uppstod från det döda. Han skulle poppa upp framför mig med sin latjolajbanslåda och triumferande säga: du har fe, fe, fe, fe, FEEEL. Sedan (viftandes med hatten och hoppandes på stället) skulle han avslöja: det är ju broccolin som ska bort!

Idag är en sådan dag. Nu har forskare undersökt sambandet mellan att dricka mycket sötad dryck och hur väl minnet fungerar hos studiedeltagarna. Med hjälp av magnetröntgen mätte de också hjärnans volym. Slutsatsen är (något förenklat): släng läsk och godis så långt åt fanders som du bara kan. Studien visar visserligen inte på några orsakssamband, men detta är en ren säkerhetsåtgärd. Så här skriver New York Times:

Compared with those who drank no sugary drinks, those who drank one or two a day had a reduced brain volume equivalent to 1.6 years of normal aging, and lower memory scores equivalent to 5.8 years of aging. Those who drank more than two had decreased brain volume equivalent to two years of normal aging and lower memory scores by the equivalent of 11 years.

Varför jag hellre skulle se att det var broccoli som orsakar skada i kroppen? Tänk bara när man går på Gröna Lund. Sist jag och barnen var där såg vi inte en enda broccoli. Det är så mycket lättare att säga nej till broccoli, än till godis, läsk, glass, sockervadd och slush. Helt enkelt för att broccolitjat aldrig uppstår.

Dela & kommentera comments 5