Nya forskningsrön

Hjärtsvikt drabbar många äldre. I dag skriver TT om en studie som visar att personer som har fetma, typ 2-diabetes och högt blodtryck vid 45 års ålder, i genomsnitt drabbas av hjärtsvikt 11-13 år tidigare än normalt. Hjärtats pumpförmåga blir sämre redan i 70 års åldern, istället för vid 80 år: Fetma får hjärtat att svikta tidigt – Nyheter | SVT.se.

Samtidigt skriver Medical News Today om en israelisk studie som visar att fetman bland ungdomar ökar drastiskt och att detta är kopplat till ett högre blodtryck: Teen obesity ’strongly linked’ with high blood pressure. Frågan är – när börjar hjärtat svika om man har fetma och högt blodtryck redan i tjugoårsåldern?

Hjärnan behöver ett friskt hjärta

Ett sviktande hjärta är också kopplat till att hjärnan sviker. En ny studie visar på ett samband mellan ett dåligt pumpande hjärta och en dubblad risk för demens: Reduced heart function tied to raised risk of dementia, Alzheimer’s.

I Det sötaste jag har skriver jag om att den ökande sockerkonsumtionen i världen sannolikt är en viktig orsak till att vi får fetma, högt blodtryck och diabetes. Socker förstör ju också våra tänder. Time skriver i dag om att en tredjedel av världens befolkning nu lider av obehandlade tandsjukdomar: One-Third of the World’s Population Suffers From Untreated Tooth Decay.

Det är sådant här som får mig att känna att mänskligheten är på väg åt fel håll. Vad kommer hända med världens alla barn och ungdomar som har övervikt och fetma? När kommer deras hjärta och hjärna lägga av? Vi vuxna har ett stort ansvar för barnens framtid.

I dag har SVT ett inslag om en mycket spännande ny studie som visar att barn som utsätts för jordnötter regelbundet och tidigt under livet kan undvika att bli allergiska: Jordnötter hjälper mot jordnötsallergi – Nyheter | SVT.se.

Studien är en så kallad randomiserad kontrollerad studie – den bästa formen av vetenskap. Bebisar i åldern 4-11 månader med risk för jordnötsallergi fick genomgå ett pricktest. De delades sedan in i olika grupper: de som inte reagerade alls och de som hade en måttlig reaktion. Barn i båda grupperna slumpades till att antingen äta jordnötter varje vecka, eller att skyddas från jordnötter. När barnen var 5 år undersökte forskarna hur många som hade utvecklat en riktigt allergi.

Att äta jordnötter gav ett kraftigt skydd

Det blev en enormt stor skillnad mellan barnen. I gruppen som inte reagerade på pricktestet som bebisar och som varje vecka åt jordnötter blev endast 1,9 procent allergiska. I gruppen som skyddades mot jordnötter drabbades istället hela 13.7 procent. Det är mer än sju gånger fler.

På samma vis var det bra för de bebisar som reagerade i pricktestet att utsättas för jordnötter. Bland de som fick jordnötter blev bara 13,7 procent allergiska, medan över en tredjedel, 35,7 procent, fick allergi bland de som skulle undvika jordnötter.

Jordnötsallergi är ett av de problem som ökar bland barn. Att immunförsvaret verkar kunna vänja sig vid nötter om det utsätt för nötter är mycket intressant.

Du kan även läsa om studie i New York Times: Feeding Infants Peanut Products Could Prevent Allergies, Study Suggests.

Här hittar du originalstudien i New England Journal om Medicine: Randomized Trial of Peanut Consumption in Infants at Risk for Peanut Allergy.

Många av våra stora folksjukdomar, bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och alzheimer, är kopplade till en tyst inflammation i kroppen. Av någon anledning är immunförsvaret aktiverat och detta driver sannolikt på sjukdomen. Nu visar forskare vid Yale School of Medicine att beta-hydroxybutyrat – ett ämne som frisätt i kroppen under fasta och vid en strikt lågkolhydratkost – verkar kunna lugna den farliga inflammationen. Här är ett pressmeddelande kring upptäckten: Anti-inflammatory mechanism of dieting and fasting revealed.

Fettförbränning – nyttigt tillstånd för kroppen

Normalt använder vår hjärna glukos som energikälla. Men när vi fastar eller äter extremt lite kolhydrater utvinner hjärnan istället energi från så kallade ketonkroppar och beta-hydroxybutyrate. Dessa börjar tillverkas i levern när kroppen slår om till fettförbränning. Vad Yaleforskarna har upptäckt är att beta-hydroxybutyrate verkar hämma effekten av ett molekylärt komplex, inflammasomen, som driver inflammationen i kroppen.

Detta är ännu ett tecken på vad jag har skrivit om tidigare: att det är viktigt att ge kroppen tid att då och då bränna fett. De kostråd som vi har fått – att äta mycket kolhydrater var tredje timme – leder tvärt om till att fettförbränningen hela tiden stängs av.

Studien publiceras i prestigetidskriften Nature Medicine: The ketone metabolite β-hydroxybutyrate blocks NLRP3 inflammasome–mediated inflammatory disease.

I början av veckan skrev Time om en studie där forskare har hittat en koppling mellan att dricka söta energidrycker (som Red Bull) och hyperaktivitet hos unga: Energy Drinks May Drive Kids to Distraction. Nu skriver Expressen om studien: Barn blir hyperaktiva av energidrycker | Hälsoliv | Expressen.

Expressen slår fast ett orsakssamband (”blir”) i rubriken, men denna observationsstudie visar enbart på en korrelation. Kanske sover unga som ofta dricker energidryck mindre på nätterna och kanske är det detta som orsakar koncentrationssvårigheter? Ingen vet. För att slå fast ett orsakssamband mellan energidrycker och hyperaktiva barn med koncentrationssvårigheter krävs en randomiserad kontrollerad studie. Se inlägg från i går.

Alldeles oavsett är studien oroväckande. När jag nyligen gav ett föredrag på en gymansieskola oroade sig lärarna eftersom eleverna drack så enorma mängder energidryck.

Rådet om att begränsa mängden mättat fett i kosten saknade vetenskaplig grund redan från början. Det visar en ny genomgång där forskare har granskat den vetenskap som fanns tillgänglig när de första varningarna kom. Time skriver om studien: Where Dietary-Fat Guidelines Went Wrong | TIME.

Forskarnas slutsats: ”Dietary recommendations were introduced for 220 million US and 56 million UK citizens by 1983, in the absence of supporting evidence from RCTs.”

RCT står för ”randomized controlled trial”. Det är den form av vetenskaplig studie som krävs för att till exempel ett läkemedel ska godkännas. Det är också den enda form av vetenskaplig studie som på ett säkert vis kan slå fast ett orsakssamband. Inga folkhälsoråd borde ges utan randomiserade kontrollerade prövningar som grund.

Mättat fett är neutralt för hjärtat

Nya studier visar att rådet om att begränsa mängden mättat fett i kosten även i dag vilar på en ihålig grund. Det finns tre olika genomgångar, genomförda av tre oberoende forskargrupper, som alla visar att mättat fett är neutralt för hjärtat. En sammanfattning:

September 2009: Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials. Genomgång av forskare från University of Otago, New Zealand. Slutsats: ”Intaget av mättade fettsyror var inte signifikant kopplat till död i kranskärlssjukdom.”

Mars 2010: Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Genomgång av forskare från  Children’s Hospital Oakland Research Institute, USA, och Harvard School of Public Health, USA.  Slutsats: ”En metaanalys av prospektiva epidemiologiska studier visade att det inte finns några signifikanta bevis för att dra slutsatsen att mättat fett i kosten är kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.”

Mars 2014: Association of Dietary, Circulating, and Supplement Fatty Acids With Coronary Risk: A Systematic Review and Meta-analysis. Genomgång av forskare från bland annat University of Cambridge, Imperial College London, Storbritannien, och Harvard School of Public Health, USA. Från sammanfattningen: ”Current evidence does not clearly support cardiovascular guidelines that encourage high consumption of polyunsaturated fatty acids and low consumption of total saturated fats.”

Jag kan tänka att det är dags att sluta servera lättmjölk och margarin i våra skolor.

I mat som marknadsförs mot bebisar och småbarn kommer en stor andel av all energi från socker. Det visar en amerikansk studie som nu publiceras i tidskriften Pediatrics: Sodium and Sugar in Complementary Infant and Toddler Foods Sold in the United States. I maten finns också en hel del salt, men eftersom allt fler studier tyder på att det saknas kopplingar mellan salt och hjärt-kärlsjukdom koncentrerar jag mig här på sockret.

Koncentrerad fruktjuice används för att söta barnmat

Produkter som innehåller spannmål och frukt (typ gröt) är de som innehåller mest socker. I 35 av 79 sådana produkter kom mer än 35 procent av alla kalorier från socker, medan 41 av 79 produkter innehöll någon form av tillsatt socker.

När forskarna granskade barnmaten räknade de koncentrerad fruktjuice som en form av tillsatt socker. Industrin sötar allt oftare mat med juicer; då kan de skriva ”inget tillsatt socker” på produkten och ändå ha i rejält med socker. Någon borde undersöka om denna form av socker är bättre för kroppen. Jag har svårt att tro det. Sannolikt spelar det ingen större roll om sockret är koncentrerat från en sockerbeta eller från ett äpple.

Svensk barnmat är ofta lika söt som amerikansk

Jag blev lite nyfiken: är svensk barnmat lika söt som amerikansk? Det krävdes inte mycket googlande för att hitta produkter som skulle ha ratats som alldeles för söta i denna amerikanska studie. Här är några exempel:

Nestlés Fruktgröt Päron Banan Yoghurt. Det står att produkten är ”osockrad” men 11,4 viktprocent består av päronjuicekoncentrat. Produkten innehålla inga riktiga päron alls. En fjärdedel av alla kalorier kommer från socker.

Nestlés Junior Fruktstång. Innehåller både koncentrerad druvsaft och koncentrerad äpplejuice. 38 procent av alla kalorier kommer från socker. Det kallas fruktstång, men det enda som kan liknas vid riktig frukt är 3,4 viktprocent äpplemos. Är ”speciellt anpassad för barn över 1 år.” Livsmedelsverkets rekommendation är att barn ska få maximalt 10 procent av sina kalorier från tillsatt socker. Detta borde inget barn äta.

Sempers apelsin, äpple och banan. Det står att det ska vara en ”mumsig fruktpuré” för barn från 8 månaders ålder. Men första ingrediens är apelsinjuice från koncentrat. 47 procent av alla kalorier kommer från socker.

Semper ätklar gröt med frukt. Innehåller flera former av juicekoncentrat. 39 procent av alla kalorier kommer från socker. I detta som kallas gröt är 70 procent frukt eller fruktkoncentrat.

I rapporten menade forskarna att det är viktigt att barn äter mindre söt mat. En del forskning tyder på att barn som vänjer sig vid söta smaker har svårt att komma bort från den söta smaken.

En uppmaning till alla nyblivna föräldrar: mosa frukten själv. Det är mycket bättre att barnen får riktig frukt än en massa juicekoncentrat. Vänj också barnet vid andra smaker än sött. Om barnet spottar och fräser, se det som ”oj, detta var ovant – det måste vi pröva fler gånger”. I Det sötaste vi har kan du läsa om forskning som visar att bebisar ofta vänjer sig vid ovana smaker, bara det får öva lite.

Barn går in i puberteten allt tidigare och trenden har ett tydligt samband med att allt fler får övervikt. Nu visar amerikanska forskare att – alldeles oavsett barnets vikt – det finns ett samband mellan en höga konsumtionen av sötade drycker och en tidigare pubertet. Flickor som drack sötad dryck minst 1,5 gånger per dag* fick i genomsnitt sin mens 2,7 månader tidigare än flickor som drack sötad dryck max två gånger i veckan. The Guardian skriver om studien: Sugary drinks may cause menstruation to start earlier, study suggests | Life and style | The Guardian.

Amerikanska studier handlar ofta om sötad dryck eftersom det är deras stora källa till socker. Jag skulle vilja se en liknande studie på svenska barn och godis, som är vår största källa till socker. Vi äter mest smågodis i hela världen. För kroppens ämnesomsättning spelar det egentligen ingen roll om vi får i oss sockret som läsk, eller om vi häller gelatin i läsken och äter den som små geléklumpar. Inte heller spelar det någon roll om vi fryser läsken och serverar den som isglass.

Historiskt höga nivåer av insulin i kroppen

En stor påse gelégodis höjer effektivt insulinnivån i vårt blod. I Det sötaste jag har kan du läsa om hur dessa ständigt höga insulinpåslag sannolikt är en orsak till varför våra barn växer mer. De är större när de föds, barn med övervikt växer tidigare under livet och de går in i puberteten tidigare. Men spelar det då någon roll om puberteten kommer tidigare? Ja, absolut. Barn som börjar få bröst när de är nio år är sällan mentalt redo för det. Att få en vuxen kropp när man fortfarande leker med dockor gör ofta att barnen mår riktigt dåligt.

Tidig pubertet kopplad till högre risk för bröstcancer

Dessutom – och detta lyfter forskarna bakom den nya studien fram – är en tidig pubertet kopplad till en högre risk för bröstcancer. Bröstcancer är en sjukdom som ökar och som går ner i åldrarna. En sannolik delförklaring är återigen vårt söta blod och de historiskt höga nivåerna av insulin i våra kroppar. I alla översiktsartiklar som jag har läst där forskare ska förklara varför fetma ökar risken för cancer finns sambandet mellan insulin och tillväxt med.

Fan i helvete vill jag faktiskt skrika. Det är dags att vi slutar att ge våra barn så förbenat mycket godis, läsk och glass. Är det en orsak till varför allt fler får bröst och mens för tidigt är det riktigt illa. Våra barn är värda något bättre.

*räknat som ett glas eller en burk av sötad fruktdryck utan kolsyra, läsk eller sötat iste.

Förra året publicerades resultaten från två olika studier där forskare undersökte om mycket salt på maten kan äventyra vår hjärthälsa. I ingen av dessa studier fanns något samband mellan ett normalt saltintag och hjärt-kärlsjukdom: Faran med svenskarnas saltintag tonas ner i stor studie och För lite salt i kosten kopplat till hjärtsjukdom.

Nu har en tredje stor studie gett precis samma resultat: Dietary Sodium Content, Mortality, and Risk for Cardiovascular Events in Older Adults:  The Health, Aging, and Body Composition Health ABC Study.

Livsmedelsverket menar att vi borde halvera vårt saltintag. Men grunden för det rådet blir allt mer bräcklig.

Här skriver New York Times om den nya studien: Salt May Not Affect Heart Risks.

Nyligen skrev jag ett inlägg om de starka kopplingar som finns mellan typ 2-diabetes, skadade blodkärl och Alzheimers sjukdom: Sött blod – en sannolik orsak till Alzheimers sjukdom. Nu visar amerikanska forskare att blod-hjärnbarriären läcker hos personer med alzheimer: USC study finds blood vessels in older brains break down, possibly leading to Alzheimers.

Föräldrar får i dag rådet att ge sina bebisar gluten när de är 4-6 månader gamla. Forskning har antytt deras kroppar under denna tid kan lära sig att tåla ämnet. Men nu visar en välgjord vetenskaplig studie att rådet sannolikt saknar effekt.

Den nya studien, som publiceras i den medicinvetenskapliga tidskriften Pediatrics, visar att bebisar som får gluten före fyra månaders ålder eller efter sex månaders ålder utvecklar glutenintolerans precis lika ofta som bebisar som får gluten under den rekommenderade perioden. Eftersom studien är stor och välgjord finns det skäl att ifrågasätta det nuvarande rådet.

Epidemi av glutenintolerans i Sverige

Resultaten bekräftar också tidigare studier som visar att barn som föds i Sverige drabbas av glutenintolerans ungefär dubbelt så ofta som exempelvis amerikanska barn. Inga barn är så hårt drabbade som våra. Frågan är varför?

I Det sötaste vi har beskriver jag den epidemi av glutenintolerans som plötsligt drabbade små bebisar i Sverige under 1980-talet. Antalet fall fyrdubblades på bara några månader. Detta sammanföll med att läkare hade gett nya rekommendationer till föräldrar och uppmanat dem att vänta med gluten till efter sex månaders ålder. Av en slump ändrade samtidigt industrin receptet på välling; för att få ner proteinhalten ersatte de mjölk med glutenrikt mjöl, så glutenhalten ökade.

När allt detta uppdagades ändrades rekommendationerna återigen. Man införde rådet om att bebisar ska få gluten mellan fyra och sex månaders ålder och industrin sänkte halten gluten i vällingen igen. Inom loppet av några månader sjönk antalet bebisar som fick glutenintolerans till tidigare nivåer.

Kan mängden gluten vara avgörande?

Att den nya studien ganska tydligt visar att rådet om att introducera gluten mellan 4-6 månader saknar effekt,  antyder att den svenska epidemin sannolikt orsakades av att industrin ökade mängden mjöl i vällingen. Denna mjölbaserade dryck är  något som nästan bara svenska barn dricker. Jämförelser mellan länder visar att våra bebisar får i sig ovanligt mycket gluten. Forskarna bakom den nya studien spekulerar i att svenska barns höga frekvens av glutenintolerans orsakas av den höga konsumtionen av gluten. Kanske ska småbarnsföräldrar istället få rådet att undvika välling och glutenrik spädbarnsgröt?

Ökad risk vid maginfluensa?

En annan sak som behöver utredas är varför så många utvecklar glutenintolerans när de är äldre. Personligen skulle jag vilja se en studie där barn får undvika gluten i samband med maginfluensor och antibiotikabehandlingar. Vid båda dessa tillfällen finns en risk att tarmarnas barriär mot omgivningen blir försvagad. Då kan rester av gluten läcka in i kroppen och träffa på immunförsvaret. Det finns kopplingar mellan maginfluensa, många antibiotikakurer och glutenintolerans. Läckande tarmar är kan förklara dessa kopplingar.

MEN. En sak är säker. Ingen glutenintolerans utan mycket gluten i kosten. Under den tid som glutenintoleransen har blivit vanligare, har konsumtionen av pasta och vitt bröd ökat ordentligt. Efter att jag skrev Det sötaste vi har får mina barn mycket oftare potatis och sällan pasta.

Här hittar du ett tidigare inlägg om gluten och bebisar: När ska bebisar börja äta gluten? Och ska de äta välling?