Nya forskningsrön

En stor internationell studie visar att tarmfloran sannolikt har betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn. Bebisar som fick probiotika under första veckorna i livet utvecklade mer sällan typ 1-diabetes. Vårdfokus skriver om studien: Probiotika kan minska risken för diabetes. 

I Det sötaste vi har kan du läsa om att dagens barn allt oftare utvecklar en rubbad tarmflora, vilket sannolikt är en orsak till varför astma och allergier ökar. Dessutom kan en rubbad tarmflora leda till att barriären mellan tarmarna och blodbanan börjar läcka. Det i sin tur kan förklara varför glutenintolerans och även typ 1-diabetes (barndiabetes) blir allt vanligare.

Nu har det kommit ytterligare stöd för tesen att tarmfloran är inblandad i utvecklingen av typ 1-diabetes. I den internationella TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) studien som bedrivs från Lunds universitet har forskar upptäckt att bebisar som tidigt fick probiotika, före 27 dagars ålder, hade 30 procents lägre risk att utveckla de antikroppar som är förknippade med typ 1-diabetes. En möjlig förklaring kan vara att probiotikan hjälpte barnen att utveckla en hälsosam tarmflora.

Gluten kan vara en orsak till typ 1-diabetes

Antalet fall av typ 1-diabetes har ökat kraftigt sedan 1970-talet och det måste finnas en förklaring till varför. En hypotes som forskare har är att gluten läcker in i blodbanan och fastnar i bukspottkörtelns fina blodkärl. Läs mer här: Typ 1-diabates – kan livsstilen spela en roll i utvecklingen?

För att gluten ska kunna ta sig in i blodbanan krävs att barriären i tarmarna fallerar och en felaktig tarmflora kan bidra till det. Bakterierna i tarmarna tillverkar speciella fettsyror som ger energi åt tarmcellerna, men om fel slags bakterier frodas i tarmen tillverkas för lite sådan energi. Energibristen gör att tarmcellerna inte klarar att upprätthålla tarmbarriären och då kan plötsligt innehållet från tarmarna, till exempel gluten, läcka in i kroppen.

De forskare som bedriver TEDDY-studien planerar att undersöka om det finns något samband mellan hur mycket gluten bebisar äter och risken att utveckla typ 1-diabetes. Det ska bli mycket intressant att se vad de kommer fram till.

Här hittar du analysen av TEDDY-studien: Association of Early Exposure of Probiotics and Islet Autoimmunity in the TEDDY Study.

Läs mer på Vårdfokus.se: Probiotika kan minska risken för diabetes.

Barn med fetma som minskar på mängden socker i kosten under tio dagar får drastiskt förbättrade blodvärden – trots att de fortsätter att äta samma mängd kalorier. Det visar nu en studie genomförd av Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i San Francisco: Isocaloric fructose restriction and metabolic improvement in children with obesity and metabolic syndrome.

I Det sötaste vi har får du besöka Robert Lustig på hans klinik. Hans budskap till föräldrar är tydligt: barn med fetma ska kraftigt dra ner på sockret eftersom det förstör deras ämnesomsättning. I denna nya studie, som inkluderar 43 afroamerikanska och latinoamerikanska barn med fetma, testar han och hans kollegor denna tes. Först har de kartlagt barnens dagliga intag av socker och kalorier, sedan har de under nio dagar ersatt en stor mängd av sockret med mat som istället innehåller stärkelse. Istället för sötad yoghurt fick barnen exempelvis bagels (vitt bröd). Totalt minskade barnen mängden socker i kosten från 28 procent av alla kalorier till 10 procent, men den totala mängden kalorier hölls alltså konstant.

Blodsockret blev lägre och insulinresistensen minskade

På denna korta tid – alltså endast 10 dagar – förbättrades barnens blodvärden ordentligt. Blodtrycket sjönk, blodsockret sjönk och blodfetterna sjönk. Dessutom finns tecken på att deras lever började fungera bättre. Ni som följer den här bloggen, eller som har läst mina böcker, vet att ett problem med socker verkar vara att det drar igång en fettbildning i levern, som kan leda till en leverförfettning. Mycket i studien tyder på att en kost låg på socker fick levercellerna att må bättre.

En svaghet i studien var dock att barnen gick ner i vikt, och att det kan förklara de förbättrade blodvärdena. Forskarnas mål var att barnen skulle hålla samma vikt. Men viktnedgången var väldigt liten, endast 0,9 kg, och när forskarna analyserade sina data fanns ingen koppling mellan viktnedgång och förbättring av blodvärden.

Sockerkalorier är värre än andra kalorier

Studien visar, liksom tidigare studier, att kalorier från socker, framförallt från sockerarten fruktos, är värre för kroppen än alla andra kalorier (inkluderat kalorier från snabb stärkelse, mjölk och rött kött). Tidigare har jag berättat om en dansk studie som visade att en hög konsumtion av läsk orsakade leverförfettning, medan samma mängd kalorier i form av mjölk saknade effekt.

Den här studien kommer jag att lägga i högen för ytterst intressanta studier som visar att rådande kostparadigm är fel. Jag hoppas att svenska läkare som behandlar barn med fetma läser den!

Läs mer på New York Times sajt: Cutting Sugar Improves Children’s Health in Just 10 Days.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu kopplat en konsumtion om mer än två glas sötad dryck per dag (400 ml) till 23 procents högre risk för hjärtsvikt: The relationship between sweetened beverage consumption and risk of heart failure in men. Studien pågick under närmare 12 år och inkluderade 42 400 män i åldern 45–79 år.

Hjärtsvikt – en vanlig och allvarlig diagnos

Cirka 2-3 procent av vår befolkning har hjärtsvikt och antalet ökar i västvärlden. Prognosen för drabbade är sämre än vid många cancersjukdomar. Studiens starka statistiska samband mellan sötad dryck och hjärtsvikt är alltså något vi behöver ta på allvar. Enligt Jordbruksverket konsumerar vi cirka 87 liter läsk, cider och annan sötad dryck per person och år. Det är i genomsnitt mer än ett glas per person och dag, vilket innebär att en stor del av befolkningen konsumerar den mängd som nu kopplas till hjärtsvikt. Utöver all läsk konsumerar vi svenskar närmare 17 kg godis per person och år, vilket, om vi löste upp allt godis i vatten, skulle ge 94 liter läsk.

Tidigare har en hög konsumtion av sötad dryck visat sig ha ett samband med högt blodtryck, diabetes, kranskärlssjukdom, metabolt syndrom och stroke. Dessutom har det ett samband med en tidig pubertet hos barn.

Vi förstör våra barns kroppar med läsk och godis

Det har varit en del snack om sockerskatt i media den senaste tiden. En del påstår att det skulle vara svårt att lägga en skatt på socker. Personligen börjar jag luta åt att godis och läsk – livsmedel som inte bidrar med någon näring alls åt kroppen – borde ha 18 års gräns precis som cigaretter. Inte för att hindra barn från att smygäta godis, utan för att hindra vuxna från att förstöra barns kroppar med läsk och godis. Under höstlovet var jag på ett badhus i en mindre stad i Sverige. Jag slogs av tanken att barnen där såg ut som barnen gjorde i USA för 20 år sedan. Då ojade vi oss över den förskräckliga fetman i USA. Nu är vi själva där. Vi följer USA:s utveckling. Där har nu en treåring fått åldersdiabetes. Vill vi verkligen detta?

Nu visar ännu en studie på starka kopplingar mellan demens och ett högt blodsocker. Läs mer på Kostfondens sajt: Högt blodsocker ökar risken för demens. Det är bara en i en hel rad studier som tyder på att en dålig blodsockerkontroll direkt kan orsaka demens:

Ny studie: högt blodsocker kan direkt orsaka demens.

Nya rön: kosten kan ge effekt på risken för demens

Nya rön: ett sött blod återigen kopplat till demens

New Scientist: Är alzheimer och diabetes samma sjukdom?

Vad kan Kostfonden åstadkomma?

Det var en person som mejlade häromdagen och tyckte Kostfonden borde ha 2500 månadsgivare istället för 250 stycken. Min spontana tanke blev: Ja, herregud. Tänk om vi hade det. Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma då! Endast bra vetenskap  kan förändra vården i grunden. Jag kan klaga mig gul och blå här på bloggen och informera om bristen på vetenskap. De kan förändra livet för något tusental personer. En välgjord vetenskaplig studie kan få ett världsgenomslag. Den kan inte bara förändra vården i Sverige, utan i precis hela världen. Det kan bli livsavgörande för miljoner och åter miljoner människor.

Om du skulle vilja bidra till detta är det superenkelt. Följ bara denna länk så får du mer info.

Ungefär en på tio svenskar tar kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner. En vanlig biverkan av dem är muskelsmärta. Nu har forskare publicerat en studie i Cell Metabolism som kan förklara varför. I statintabletter är den verksamma molekylen en syra, men i kroppen omvandlas en del till en så kallad lakton. Det verkar vara laktonformen som orsakar muskelsmärtorna.

Studien visar att laktonformen hämmar cellens energikraftverk, mitokondrien. Där genereras normalt energirika molekyler som cellen användar i energikrävande processer. När forskarna studerade personer som hade fått muskelsmärtor av sina statiner, skapade deras mitokondrier mindre energi.

Statiner ökar risken för typ 2-diabetes

Tidigare har forskare även visat att personer som äter statiner har sämre effekt av motion; deras syreupptagningsförmåga ökade mindre när de tränade. Även här förklarade forskarna effekten med att statiner stör mitokondrierna i deras arbete.

Statiner ökar även risken för att utveckla typ 2-diabetes, till exempel visade en studie från Finland i våras på en riskökning om 50 procent hos de män som hade tagit statiner under sex år.

Det är otvetydigt så att statiner minskar risken att få en hjärtinfarkt, framförallt hos personer som redan har drabbats av hjärt-kärlsjukdom. Men jag kan tänka att dessa extremt allvarliga biverkningar borde leda till att läkare blev mer restriktiva i sin förskrivning av läkemedlen. Idag får många personer statiner bara för att de har lite ”högt kolesterol.” Framförallt får många kvinnor statiner i onödan. Vi kvinnor har ofta ett högt gott hdl-kolesterol som är en skyddsfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Gör din egen riskanalys

Jag har både kollegor och vänner som har fått statiner utskrivna efter en hälsokontroll, trots att de är kärnfriska. Många känner sig villrådiga. Ska jag verkligen äta det här? Kanske är du en sådan person. I så fall kan du göra en egen riskanalys. En allmänläkare jag känner tipsade mig om denna artikel i läkartidningen: Det svenska SCORE-diagrammet för kardiovaskulär risk. På andra sidan hittar du det diagram som han använder för att bedöma om patienterna bör ta statiner eller inte:

Som du ser är det viktigt att ta hänsyn till ålder, rökning och blodtryck i förskrivningen. Kvinnor som inte är rökare, behöver vara över 65 år och ha ett mycket högt blodtryck för att ha skäl att äta statiner. Knappt ens då är det värt det.

Här kan du läsa mer om den nya studien: Statin side effects linked to off-target reaction in muscle mitochondria — ScienceDaily. 

Ett tillägg: Att cellens energiproduktion störs, kan även förklara varför många kvinnor som börjar ta pillren känner sig dränerade på energi och blir mycket trötta.

Om du har drabbats av en biverkning av ett läkemedel kan du själv rapportera detta till läkemedelsverket. Du hittar mer info via denna länk.

Det är ett känt faktum att vuxna med fetma löper högre risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Men vad händer om man har övervikt eller fetma redan i ungdomen? Den frågan har forskare nu svarat på genom att koppla ihop data från cancerregistret med bmi för alla män som mönstrade i Sverige mellan 1969 och 1976.

Svaret är nedslående. En kraftig övervikt  i övre tonåren är kopplad till en dubblad risk för tjock- eller ändtarmscancer. Fetma (ett bmi över 30) ökade risken 2,38 gånger. Männen i studien hade inte ens firat sin 60-årsdag när de fick sin cancer.

Ovan är data från cancerregistret. Graferna visar antalet fall av tjock- och ändtarmcancer per 100 000 män och kvinnor i åldern 50-59 år. Ni ser att det ökar. Vi kan sannolikt fortsätta att förvänta oss en ökning, eftersom antalet unga med viktproblem blir allt fler. I studien hade runt 11 procent av de mönstrande männen övervikt eller fetma. Samma siffra bland dagens unga är runt 25 procent.

Läkare blir allt bättre på att behandla cancer. Jag skulle önska att vi blev bättre på att förebygga cancer. Så att dessa kurvor vände neråt. Så att människor slapp drabbas. Att genomgå ett cancerbehandling är ofta ett rent helvete. Stöd Kostfonden om du vill bidra till en friskare vård.

Här hittar du studien: Adolescent body mass index and erythrocyte sedimentation rate in relation to colorectal cancer risk.

En hög konsumtion av grädde, fet fil, fet mjölk och ost har nu kopplats till en lägre risk för typ 2-diabetes i den stora Malmö Kost Cancer-studien. Resultaten kom i början av april – men då var jag på väg på semester och missade dem helt. Forskare har följt nästan 27 000 personer under 14 år. De har analyserat vilka former av fetter deltagarna har ätit och vilka livsmedel de kommer från. Den grupp som åt mest fettrika mjölkprodukter hade en 23 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes i jämförelse med de som åt minst. Lunds universitet skriver här om resultaten: High-fat dairy products linked to reduced type 2 diabetes risk | Lund University.

Ännu en studie visar alltså nu att Livsmedelsverkets kostråd är direkt kontraproduktiva. Resultaten tyder snarare på att det kan vara dags att nyckelhålsmärka grädde.

Aldrig någonsin tidigare har mänskligheten burit på så mycket övervikt. Men det är ingenting mot vad vi har att vänta oss. The Guardian skriver idag om en ny rapport där WHO spår utvecklingen av fetma i Europa de närmsta 15 åren: 74% of men and 64% of women in UK to be overweight by 2030. Värst kommer det enligt förutsägelserna att bli på Irland. Där kommer över 85 procent av den vuxna befolkningen att bära på övervikt.

Vi i Sverige är inte på något vis förskonade. Tyvärr har jag inte hittat originalrapporten, så jag har inga exakta siffror att redovisa. Men möjligen är det denna rapport som har fått folkhälsominister Gabriel Wikström att i kväll säga till SVT att han inte utesluter att vi kan behöva en fettskatt i framtiden: Ministern utesluter inte en fettskatt.

Som jag ser det finns det bara en väg ut ur den här förfärliga fetmaepidemi: bättre vetenskap. Så länge vetenskapen bakom alla kostråd är så svag som den är idag, finns ett enormt utrymme för rent tyckande. Kostfonden kommer att satsa på att få till en studie kring kost och typ 2-diabetes, där en lågfettkost ställs mot en strikt lågkolhydratkost. Är det som allt fler forskare misstänker – att rådande kostråd är kontraproduktiva – kommer en rigorös utvärdering att leda till ett historiskt paradigmskifte. Hjälp Kostfonden att nå sitt mål: Stöd Kostfonden. Blir du månadsgivare via autogiro denna vecka, har du chans att vinna Det sötaste vi har. 

Uppdatering. Andreas Eenfeldt ger ett intressant kritiskt perspektiv på WHO:s nya rapport: Nej WHO, fetman ”exploderar” inte i Sverige.

New York Times skriver om en ny studie som visar att sockerarterna glukos och fruktos påverkar våra ”cravings” olika: Fructose May Increase Cravings for High-Calorie Foods – NYTimes.com. I Det sötaste vi har skriver jag om att glukos och fruktos har väldigt olika effekt på ämnesomsättningen, och att fruktos sannolikt är den värsta boven i fetmaepidemin. Den här studien stärker misstankarna mot fruktos.

Mitt i rådande sockerdebatt, fick jag ett tips från Per Wikholm som driver bloggen LCHF.se att det nu har kommit en ny studie som tyder på att socker kan minska halten av stresshormonet kortisol i kroppen. Läs hans inlägg här: Socker har en avstressande effekt… precis som andra droger.

Här hittar du också ett pressmeddelande kring studien: Difficult to break the soda habit? Sugar-sweetened beverages suppress body’s stress response. Studien inkluderar få försökspersoner och det är alltid en osäkerhetsfaktor. Men forskarna bakom studien menar att den minskade nivån av kortisol kan förklara varför vi blir sockersugna under stress. Vi vill helt enkelt ha socker för att bli lite lugnare.