Faktakoll av media

Insikten om att det är fullt fettkrig (som Aftonbladet kallar det), har sipprat in i min sommardvalande hjärna. Fem forskare påstod i förrgår på DN debatt att antalet fall av hjärtinfarkt och stroke nu ökar: De populära fettdieterna är ett hot mot folkhälsan. Forskarna menar att orsaken förmodligen är att vi har börjat äta mer smör.

Det finns en hel rad invändningar mot deras resonemang. Andreas Eenfeldt har påpekat att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt inte alls ökar på generell nivå, bland annat var han med i TV 4:as Nyhetsmorgon. Det kanske var den viktigaste invändningen.

Jag har också skrivit en replik på DN debatt om att mättat fett är neutralt för blodkärlen. Även om stroke och hjärtsjukdom ökar bland unga, går det inte att skylla på fettet. Det finns ingen vetenskaplig grund för att säga att mättat fett är farligt. Det finns en hänvisning till repliken i dagens papperstidning, men tyvärr ligger den ännu inte ute på nätet. Jag hoppas att den kommer upp senare under dagen. Det ska också komma två ytterligare repliker vars rubriker låter lovande: ”Det finns olika sorters fetma” av professor Birgitta Strandvik och ”Sockret är boven i dramat” av överläkare Tore Persson.

Jag skrev Ett sötare blod för att jag ville förklara fettdebatten. Det är många som står förundrade inför de hårda tongångarna och de motstridiga bilderna. Boken berättar hur forskare på 1950-talet tog ett beslut som ledde fel: att totalnivåerna av kolesterol i blodet skulle vara det viktigaste måttet på hälsa. Det är detta beslut som spökar idag. Inom vetenskapsteorin brukar man prata om paradigm (en teori kring hur världen fungerar) och den kris som uppstår när ett  paradigm går i graven. En sådan stridighet uppstod bland annat när Galileo Galilei flyttade ut jorden från universums mitt och lät den bli en planet bland alla andra. Nu håller det paradigm som säger att mättat fett skulle vara farligt på att spricka. Det är spännande att få uppleva ett så stort och så viktigt paradigmskifte. Jag tror faktiskt att ”fettkriget” kommer att gå till historien.

Här kan du läsa en debattartikel jag skrev i våras för Expressen på samma tema: Punktera myten om farliga fettet

SvD har en artikelserie om IBS just nu. Otroligt många människor i Sverige har oförklarliga problem med magen. SvD skriver att KBT-terapi kan hjälpa: KBT mot IBS – lyckad bokstavskombination? | SvD.

En annan effektiv bokstavskombination mot IBS är LCHF. Många som äter en lågkolhydratdiet mår mycket bättre i magen. För många kommer detta som en överraskande och positiv bieffekt.

I Ett sötare blod kan du läsa om hur fem av Sveriges främsta magexperter förklarar det här. Alla är överens: snabba kolhydrater kan övergöda tarmfloran. När en person drar ner på kolhydraterna, lugnar sig gasproduktionen i tarmarna.

En person som läste boken mejlade och berättade att hennes mage nu mådde bra. Hennes berättelse kan du läsa här:

Läsare: Slipper IBS efter 35 år av magproblem

I måndags körde Vetenskapens värld sitt program om periodisk fasta i repris. Jag kan se på min bloggstatistik att många nu googlar efter information kring tillväxtfaktorn ”igf-1” och ”periodisk fasta”. När programmet sändes första gången skrev jag ett inlägg:

Varför är periodisk fasta bra för kroppen och för hälsan?

Den bild bbc-reportaget ger av kroppens tillväxtsystem är lite väl förenklad. En forskare får det att framstå som att allting blir frid och fröjd bara nivåerna av tillväxtfaktorn IGF-1 går ner. Men effekterna av IGF-1 regleras på ett mycket mer finstilt vis. Tillväxtfaktorn IGF-1 binds upp av så kallade bindningsproteiner. Vi har ett lager av IGF-1 i kroppen. Nästan allt sitter kopplat till bindningsproteinet IGFBP-3. Det hämmar effekten av IGF-1. När IGF-1 går upp, går i allmänhet också halterna av IGFBP-3 upp.

Mycket godis gör att kroppen släpper IGF-1 fritt

Det är viktigare att ta reda på hur mycket fritt IGF-1 vi har i våra kroppar. I läroboken ”IGF and Nutrition in Health and Disease”, står bland annat att läsa att halterna av bindningsproteinet IGFBP-1 är viktigt för just detta. Ju mindre IGFBP-1, desto mer fritt IGF-1. Halterna av IGFBP-1 är i sin tur direkt kopplat till halterna av insulin i kroppen. När insulin går upp, går IGFBP-1 ner. Enkelt uttryck: när vi äter en massa socker och kolhydrater kommer vi att få mer fritt IGF-1 i kroppen.

I Ett sötare blod berättar jag om ett försök där jag åt en massa godis tillsammans med Kerstin Brismar, professor på Karolinska institutet. Hon mätte bland annat vilken effekt allt socker fick på halterna av IGFBP-1. Här är resultatet:

Min kurva är den blå. Godiset gjorde att IGFBP-1 gick ner ordentlig. Kerstin Brismar låg lågt redan från början. Förklaringen är att hennes kropp är insulinresistent (prediabetisk). Hon har ofta höga insulinnivåer och allt godis fick hennes bukspottkörtel att pumpa ut 10 gånger mer insulin än vad min gjorde. Hennes höga insulinnivåer gör att IGFBP-1 ligger lågt under lång tid. Det här försöket fick henne att kraftigt dra ner sötsakskonsumtionen och börja motionera.

IGFBP-1 har i många studier visat sig vara en väldigt bra mått på hur mycket av det farliga bukfettet vi har och hur ”insulinresistenta” vi är. Låga halter IGFBP-1 leder till onormalt höga halter fritt IGF-1. Det i sin tur accelererar en hel rad processer i kroppen. Till exempel triggar IGF-1 tillväxt av cancerceller. Läkemedelsbolag har satsat enorma pengar på att försöka stoppa IGF-1-signaleringen vid cancer. Att vi idag har mer fritt IGF-1 i kroppen förklarar sannolikt varför till exempel antalet fall av bröstcancer och tarmcancer ökar.

IGFBP-1 är en viktig tillväxtbroms i kroppen

Mot slutet av programmet pratar reporter visserligen om hur viktigt det är att få ner mängderna insulin i kroppen. Men han talar aldrig om att orsaken är att IGFBP-1 då går upp. Det leder till att tillväxten i kroppen bromsas. Många får omedelbara hälsoeffekter, till exempel en bättre hud (både insulin och IGF-1 drar igång talgproduktionen). Läs mer om IGFBP-1, kroppens tillväxt och kopplingarna till cancer i Ett sötare blod.

Den bild som ges i bbc-reportaget, att mycket protein i dieten leder till höga halter IGF-1 och att detta accelererar åldrande, är alltså för förenklad. Socker och snabba kolhydrater spelar en väldigt stor roll för kroppens åldrande.

Här är ett inlägg om alla hälsotrender och varför de egentligen kretsar kring och samma effekt i kroppen:

Blodsockret – spindeln i hälsonätet

Idag publicerar svenska forskare en studie där de har visat att personer med diabetes och prediabetes har en speciell tarmflora. Bland annat Vetenskapsradion har tagit upp detta:

Tarmfloran hänger ihop med diabetes typ 2 – Vetenskap & miljö.

Just nu är det väldigt inne att studera tarmflorans kopplingar till diverse sjukdomar. Forskarna tänker att man ska kunna använda probiotika för att behandla diabetes. I vetenskapsradion ställer göteborgsprofessorn Fredrik Bäckhed också frågan om: ”Tarmfloran förändras på grund av diabetesen eller om det är bakterierna som påverkar diabetesen?”

Den fråga jag skulle vilja ha utredd är om tarmfloran inte bara ändras av vad vi äter. Vad är egentligen hönan och ägget? Jag har tidigare skrivit om forskare som har visat att bakteriefloran i våra munnar har utarmats av allt det socker som vi äter: Rikare och bättre bakterieflora i munnen under stenåldern. Personligen tror jag att samma sak händer i våra tarmar.

Nu har jag tittat på andra delen av Nyhetsmorgons ganska lättsamma kolesterolsnack (den andra delen börjar runt 13 minuter in i klippet på hemsidan). Det var skönt för läkaren var inte alls så kategorisk som många av hans kollegor är. Även i denna del avfärdade han rädslan för att äta för mycket kolesterol. Levern reglerar nivåerna. Äter vi mycket kolesterol, drar den bara ner produktionen.

Han var också positiv till LCHF förutsatt att personen gick ner i vikt. Men här snöade han in på snack om höga blodfetter. Han sa att man får höga blodfetter om man äter mycket fett. Det är här vi måste börja skilja på fett i maten och fett i blodet, och på olika slags blodfetter.

Levern omvandlar kolhydrater till fett

Egentligen skulle inslaget handla om kolesterolnivåerna i blodet. Men här går läkaren in på det som kallas för triglycerider. Personer med bukfetma, metabolt syndrom eller typ 2-diabetes brukar ha på tok för mycket triglycerider i blodet och detta är kopplat till hjärtsjukdom. Rent logiskt borde dessa blodfetter bli högre när man äter mycket fett. Fettet i maten består bland annat av triglycerider som tas upp av tarmarna. Men kroppen är inte alltid så enkel som vi tror.

I kroppen omvandlas också ett överskott av kolhydrater till fett. Levern tar hand om kolhydraterna och bildar just triglycerider. Vitt socker, som innehåller sockerarten fruktos, omvandlas extra lätt till detta blodfett. Därför leder även mycket kolhydrater i dieten till rubbade blodfetter. Du kan läsa mer om detta i Ett sötare blod.

Många studier visar att halten av triglycerider i blodet faktiskt blir lägre när personer går över till en lågkolhydratdiet och äter mer fett. Förmodligen för att fettproduktionen i levern stannar av. Du kan bland annat titta i studien nedan, som jag refererade till tidigare idag när jag skrev om första delen av kolesterolsnacket. I figur 3B ser du att triglyceriderna går ner mer på en lågkolhydratdiet. Faktum är att den lågfettdiet som vi traditionellt har blivit rekommenderade knappt har någon effekt alls på triglyceriderna efter två år. En medelhavskost är mycket bättre, troligtvis eftersom den innehåller mer fett och mindre socker och andra snabba kolhydrater.

”Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet”

Det finns dock ett motargument här. Effekten kanske inte kommer direkt av själva dieten, utan av att personerna går ner i vikt. Men då kan man också titta i studien nedan där vikten ligger någorlunda stilla, men där lågkolhydratdieten ändå sänker triglyceriderna. Titta i figur 6B (här kallas triglycerider för triacylglycerol).

”Effect of a High-Protein, Low-Carbohydrate Diet on Blood Glucose Control in People With Type 2 Diabetes”

De flesta människor som börjar äta en lågkolhydratdiet, får lägre halter av triglycerider i blodet. Sannolikt eftersom levern inte behöver producera så mycket fett från kolhydrater. På köpet går också blodsockret ner, vilket är en stor hälsovinst. 7 av 10 som kommer till akuten med hjärtproblem har för höga blodsocker. 

Idag svarade Nyhetsmorgons husläkare Mikael Sandström på tittarnas frågor kring kolesterol och andra blodfetter. I stort var de riktigt bra. Till exempel avlivade han myten om att det är farligt att äta ägg. Två om dagen var helt i okej. Fem om dagen var han mer tveksam till, men de två äggen i veckan som man tidigare rekommenderade hamnade i alla fall  ute kylan. Flera vetenskapliga studier visar att ägg är riktigt bra för blodfetterna.

Lågkolhydratdiet gav bäst effekt på blodfetterna

När det handlar om blodfetterna påstod däremot Mikael Sandström att det bara finns en kostmodell som har bra långtidseffekter: medelhavskost. Det är inte sant, visar den här studien:

”Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet”

Den är publicerade i den mest prestigefyllda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine och är en av de bästa koststudier som någonsin har genomförts. Där har forskare jämfört en lågfettdiet, en lågkolhydratdiet och en medelhavsdiet under två år. Som du ser mot slutet av sammanfattningen hade lågkolhydratdieten bäst effekt på blodfetterna. I denna studie har forskarna fått samma resultat:

”Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women”

Personer som börjar äta en lågkolhydratdiet i dessa studier äter mer mättat fett. Detta ledde till det bästa förhållandet mellan det onda LDL-kolesterolet och det goda HDL-kolesterolet. Detta är ännu en sak de har förvirrat till i Nyhetsmorgon. Mättat fett höjer visserligen totalnivåerna kolesterol, men det höjer det goda HDL-kolesterolet mest. Att titta på totalnivåerna kolesterol i blodet är förlegat. Ett högt gott kolesterol, blir plötsligt dåligt om man räknar ett högt totalkolesterol som något dåligt. Det leder fel. I boken Ett sötare blod kan du läsa om hur forskare på 1950-talet beslutade att totalnivåerna kolesterol skulle bli ett av de viktigaste måtten på hälsa. Det är orsaken till att vi har fått kostråd som sannolikt har bidragit till övervikt och diabetes. Istället bör man fokusera på kvoten mellan LDL-kolesterol och HDL-kolesterol.

Nyhetsmorgon ska fortsätta med diskussion kring LCHF. Jag kommenterar det i kväll.

Denna vecka gästbloggar jag hos kostrådgivarna.se. Jag går igenom ett av alla de larm som har varit kring lågkolhydratkost. Det var förra sommaren som en forskare vid Karolinska Institutet gick ut och varnade för LCHF och Atkins i Dagens Nyheter under rubriken: ”För mycket kött ökar risken för hjärtsjukdom och stroke”. I inlägget  granskar jag vilken grund forskarna hade för sina varningar. Läs inlägget här:

Oschyssta argument i kostdebatten

Idag besökte SR:s Vetandets värld ett forskningscentrum i Lund: Antidiabetic Food Center. Där satsar man stort på att hitta livsmedel som förebygger typ 2-diabetes, exempelvis kornbröd, kanel, mandlar eller bär med antioxidanter i.

Mycket handlar om att hitta livsmedel som förhindrar en kraftig blodsockerstegring efter en måltid. På ett vis har Antidiabetic Food Center helt rätt. Det gäller verkligen att få ner blodsockret. Höga blodsocker leder till inflammation i kroppen. I reportaget berättar man att detta skadar kroppen och att det kan påverka hjärnans kognitiva förmåga.

En kolhydratrik diet dödade diabetiker för 100 år sedan

Det problematiska med forskningen vid Antidiabetic Food Center, är att man utgår från att personer som har metabolt syndrom måste basera sin kost på kolhydratrika livsmedel. När alla dess kolhydrater höjer blodsockret, försöker man sedan hitta livsmedel som sänker blodsocker, till exempel kanel. Forskarna liksom slår med ena handen och sedan klappar de patienten med den andra handen. Faktum är att de kostkoncept som Antidiabetic Food Center undersöker, där över 50 procent av energiintaget måste komma från kolhydrater, hade dödat diabetiker för hundra år sedan. Så mycket kolhydrater kräver blodsockersänkande läkemedel.

Antidiabetic Food Center baserar hela sin kostforskning på ett antagande. I Ett sötare blod kritiserar jag dem eftersom de faktiskt aldrig granskar sina egna idéer med vetenskapliga metoder. De jämför sitt specialutvecklade kornbröd med en skiva vitt bröd. Kornbrödet är då givetvis bättre. Men de jämför aldrig kornbrödet med ett kolhydratsnålt livsmedel, till exempel en omelett. Hade de gjort det, skulle mycket sannolikt omeletten ha varit bättre.

Är sponsrade av bagerijätten Pågen

Antidiabetic Food Center är bland annat sponsrat av bagerijätten Pågen. Det kan vara en förklaring till varför de vill utveckla nya bröd för diabetiker. Det finns en risk att de, om de gör studier som visar att ägg är bättre för diabetiker, förlorar en stor del av sina forskningsmedel. I slutet av reportaget säger företrädare för Antidiabetic Food Center att man hoppas kunna hitta livsmedel som botar diabetes. Ska de lyckas krävs att de faktiskt vågar utmana sin egen forskning; att de med vetenskapliga metoder vågar testa sina egna teser. I Ett sötare blod kan du läsa om varför det, med mycket stor sannolikhet, är bättre att dra ner på alla kolhydratrika livsmedel vid typ-2 diabetes.

Idag rapporterar bland annat Vetenskapsradion om en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine. Den visar att ett ämne i rött kött, karnitin, verkar kunna driva på åderförkalkning. Karnitin bryts ner av vår tarmflora och bildar ämnet trimetylamin som vidare bryts ner till trimetylamin-N-oxid. Detta ämne verkar påverka våra blodkärl på ett negativt vis.

Rött kött – är det hamburgaren eller läsken som är farlig? 

Jag har inte läst studien jättenoga eftersom jag just nu sitter med en rad deadlines. Men jag tycker det är viktigt att nyansera den här rapporteringen. Bland annat säger forskare att sambandet mellan att äta mycket rött kött och att få hjärt- och kärlsjukdomar är sedan länge är etablerat. En av de största studierna på området publicerades förra våren i Jama och där hittade amerikanska forskare en koppling mellan rött kött och ökad dödlighet i både hjärt- och kärlsjukdomar och i cancer. De som åt mest rött kött löpte en 40 procent högre risk att avlida i hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med de som åt minst kött.

Problemet med alla sådana här studier är att det är så otroligt många olika saker som samvarierar med konsumtion av rött kött. Människor som äter rött kött i USA, äter det ofta i form av till exempel en hamburgare på McDonalds. Då får man samtidigt i sig mycket vitt bröd och socker i form av läsk. Den amerikanska studien kontrollerade inte alls för hur mycket socker och andra snabba kolhydrater som storkonsumenter av kött generellt äter. Däremot kan man se i en tabell att de äter ganska mycket mindre fullkornsprodukter, vilket är ett tecken på att de får i sig mer snabba kolhydrater.

Höga blodsocker – tvärsäkert farligt för hjärtat

Jag tycker inte alls man kan säga att sambandet mellan rött kött och hjärt- och kärlsjukdom är säkert. Det finns väldigt många frågetecken kring detta. Däremot kan slå fast, spiksäkert, att runt 70 procent av alla som kommer till sjukhuset med akut hjärtinfarkt har problem med sin blodsockerreglering. Personer med diabetes löper runt 200 procents högre risk att avlida i hjärtsjukdom. Personer som har problem med blodsockret när de får problem med hjärtat, avlider generellt snabbare av sin sjukdom.

Vill du bry dig om ditt hjärta, är jag ganska övertygad om att det är bättre att du slutar äta söta efterrätter än att du slutar äta rött kött. Däremot tror jag att fisk är nyttigare för hjärtat och eventuellt kyckling också.

Under de senaste åren har det varit många löpsedlar kring farorna med lågkolhydratkost. Det är farligt för hjärtat, säger läkare. Nyligen kom dessutom en översiktsartikel i Plos One, som slår fast att lågkolhydratdieter ökar risken för hjärtsjukdom. Det är många som numera refererar till den studien och jag har fått många frågor kring den. Plos One är en tidskrift som rankas högt i vetenskapsvärlden och den har hög trovärdighet.

SAMTIDIGT vittnar hundratals, för att inte säga tusentals, typ 2-diabetiker att de blir mycket friskare när de äter en lågkolhydratkost. Blodsockret normaliseras, deras blodfetter blir bättre, de slipper ta så mycket läkemedel och de går ner i vikt. Hur hänger detta ihop? Kan något som göra personer friskare, samtidigt vara farligt för hjärtat på lång sikt?

Cocktaileffekt av kolhydrater och fett

Svaret på den frågan är: NEJ. Förklaringen till skillnaderna är att det som forskarna i Plos One-artikeln kallar för en lågkolhydratdiet inte är en strikt lågkolhydratkost så som man definierar den inom Atkins- eller LCHF-rörelsen. Om du läser sista kapitlet i Ett sötare blod beskriver jag ett larm som kom förra sommaren kring lågkolhydratkost, men som baserar sig på forskning genomförd på 1990-talet. Då åt väldigt få personer en strikt lågkolhydratdiet i Sverige. Istället studerar forskare de som åt minst kolhydrater på 1990-talet. Detta var i praktiken en HCHF-diet (high carb high fat). Den innehåller både mycket snabba kolhydrater (30-40 energiprocent) och mycket fett. Det är ungefär samma förhållanden som i en BigMac-hamburgare. Denna kombination leder till en riktig dålig cocktaileffekt i kroppen. De snabba kolhydraterna ger ett insulinpåslag som gör att allt fettet lätt lagras i kroppen.

Strikta lågkolhydratdieter har bra effekt på hjärtat

Studien i Plos One baserar sig på just sådana studier som påbörjades under 1990-talet. Vill man istället läsa en översiktsartikel som har gått igenom forskning på strikta lågkolhydratdieter ska man titta på studien ”Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors”, publicerad 2012. Den visar på helt andra resultat. Lågkolhydratkost leder generellt till: viktnedgång, ett lägre blodtryck, lägre triglycerider, högre gott HDL-kolesterol, lägre blodsocker och lägre insulinnivåer i blodet. Allt detta är bra för hjärta, hjärna och resten av kroppen.

SLUTSATS: En stor del av fettdebatten i Sverige grundar sig i att forskare aldrig har definierat vad en lågkolhydratdiet är. En modern, strikt lågkolhydratdiet innehåller maximalt 20 energiprocent kolhydrater och alla dessa ska vara ”långsamma”. Socker, mjöl, gryn, ris, pasta, potatis, öl och alla andra livsmedel med högt GI-värde ska exkluderas. Att kombinera både socker och fett är det värsta man kan göra för kroppen.